MEDELKLASSEN I ASIEN NOVEMBER 2015 INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen De senaste decennierna har en rad asiatiska länder tagit ett ekonomiskt tigersprång, vilket kan komma att vända upp och ner på utvecklingen för den globala konsumtionen i decennier framöver. Asien driver tillväxtmarknaderna Historiskt välfärdslyft i Kina Aktuellt perspektiv på tillväxtmarknadsaktier De viktigaste branscherna för investerare
SIDA 2 INBLICK MEDELKLASSEN I ASIEN INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen Med Kina i spetsen har en rad asiatiska länder tagit ett ekonomiskt tigersprång de senaste 35 åren och gått om de flesta andra tillväxtmarknader i världen. Flera hundra miljoner asiater har bliv it del av en köpstark medelklass och utvecklingen kan de kommande decennierna vända upp och ner på den globala konsumtionen. De som framförallt kan gynnas av den här utvecklingen är f ysisk detaljhandel, näthandel och transport och logistik men det saknas inte utmaningar. Av Antti Raappana, chefsportföljrådgivare för en rad Danske Invest-fonder med fokus på tillväxtmarknader och frontier markets. En kombination av stora befolkningar och imponerande tillväxt har de senaste 35 åren lett till att en rad asiatiska länder hamnat i världsekonomins centrum. Det handlar framförallt om de åtta tillväxtmarknaderna Kina, Indien, Indonesien, Filippinerna, Thailand, Sydkorea, Malaysia och Taiwan. 1980 svarade de åtta länderna sammantaget för 5,9 procent av världsekonomin. 2014 svarade de för 20,9 procent av den globala ekonomin bara något mindre än USA. De asiatiska tillväxtmarknaderna skiljer dock ut sig när man tittar på invånarnas konsumtionsmöjligheter. Här svarar de åtta asiatiska tillväxtmarknaderna idag för drygt 31 procent av den globala köpkraf ten, när man tittar på så kallad köpkraf tskorrigerad Fortsätter de asiatiska ländernas ekonomiska utveckling skapar det förutsättningar för en markant förändring av den ekonomiska världskartan. BNP och det är nästan dubbelt så mycket som köpkraf ten i USA. Utvecklingen har lett till att det i Asien idag finns en medelklass på 500 600 miljoner människor, v ilket är i nivå med hela den europeiska medelklassen. Och fortsätter de asiatiska ländernas utveckling finns det förutsättningar för att den ekonomiska världskartan ska förändras markant och att den nya ekonomiska tyngdpunkten hamnar i Asien, med Kina och Indien i centrum. Förv isso är levnadsstandarden i Kina fortsatt relativt låg ur ett europeiskt perspektiv och den är markant lägre i Indien. Men utifrån befolkningens storlek har de FIGUR 1: De asiatiska tillväxtmarknadernas andel av världsekonomin På 25 år har de asiatiska tillväxtmarknaderna utvecklats från att utgöra 5,9 procent av världsekonomin till att utgöra mer än 20 procent. % 25 20 15 10 5 0 Tillväxtmarknader i Asien 5,9% 1,7% Varav Kina 20,9% 1980 2014 Källa: Världsbanken, löpande priser, mätt i USD. 13,3%
SIDA 3 INBLICK MEDELKLASSEN I ASIEN FIGUR 2: Årlig tillväxt i BRICS-länderna under det nya årtusendet Mellan 2000 och 2014 har Kina haf t den högsta genomsnittliga realtillväxten bland de fem så kallade BRICS-länderna, följt av Indien, medan BRICS-länderna utanför Asien halkar ef ter. % 10 8 6 4 9,8% 7,2% 4,1% Genomsnitt 3,2% 3,1% FIGUR 3: Genomsnittlig årlig tillväxt på de asiatiska tillväxtmarknaderna jämfört med övriga BRICS-länder Sedan 1980 har den genomsnittliga årliga ekonomiska tillväxten på de åtta asiatiska tillväxtmarknaderna nästan alla år varit högre än den genomsnittliga tillväxten för Brasilien, Ryssland och Sydafrika. % Tillväxtmarknader i Asien Brasilien, Ryssland & Sydafrika 15 10 5 0 2 1,2% -5 0 Kina Indien Ryssland Brasilien Sydafrika EU -10 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Källa: Världsbanken, fasta priser, mätt i USD. Källa: Världsbanken, fasta priser, mätt i USD. två länderna en tyngd som är svår att överskatta både ekonomiskt och politiskt. Asiens stormakter har drivit på tillväxten i BRICS Det var runt millennieskif tet som Kina och Indien på allvar fångade de internationella investerarnas intresse som en del av de så kallade BRICS-länderna. Förutom de två asiatiska länderna ingår också Ryssland, Brasilien och Sydafrika. De fem länderna kännetecknas av en total årlig tillväxt på 5,5 procent i genomsnitt under perioden 2000 och 2014, då tillväxten inom EU som jämförelse låg på 1,2 procent om året. Tillväxten i BRICS-länderna har dock varit ojämnt fördelad och Kina och Indien har dragit det tyngsta lasset Kina med en genomsnittlig årlig tillväxt på 9,8 procent, v ilken dock har minskat de senaste åren, och Indien med en accelererande tillväxt på 7,2 procent. Som jämförelse har Brasiliens ekonomi växt med endast 3,2 procent om året och förväntas falla under 2015 på grund av fortsatt låga råvarupriser och inrikespolitiska problem. Kina låg på samma nivå som Gambia Framför allt har Kina fått uppleva en historisk välståndsutveckling. När Världsbanken 1990 levererade de första sif frorna för köpkraf tskorrigerad BNP per capita låg den genomsnittliga kinesens konsumtionsmöjligheter på samma nivå som invånarna i Gambia, som då som idag var ett av världens fattigaste länder. 25 år senare har den kinesiska ekonomin växt så mycket att invånarnas konsumtionsmöjligheter ligger i nivå med länder som Peru, Sydafrika och Makedonien. Sedan 1990 har Kina haf t en årlig tillväxt i köpkraf tskorrigerad BNP per capita på 9,2 procent och har bland annat lämnat BRICS-länderna Brasilien, Ryssland och Sydafrika bakom sig, då tillväxten där ligger på under 2 procent. Och även om den ekonomiska ojämlikheten är betydligt större i Kina än i Norden så pekar utvecklingen för flera v iktiga parametrar på att det ökade välståndet i stor omfattning har nått ut till den bredare befolkningen i Kina. Jämför man data från 1980 och 2013 har den förväntade livslängden enligt Världsbanken ökat från 67 till 75,4 år, medan spädbarnsdödligheten minskat från 50,2 per 1 000 levande födda till 10,9. 600 miljoner förmögna i Asien Vid sidan av de framstormande asiatiska tillväxtmarknaderna står frontier markets som Pakistan, Bangladesh och Vietnam redo för att få en entrébiljett till en värld med bättre utbildning, bättre hälsa, bilar, kylskåp och plattskärmar.
SIDA 4 MEDELKLASSEN I ASIEN Och potentialen i Asien är stor. De åtta officiella asiatiska tillväxtmarknaderna omfattar tillsammans med de fem största asiatiska länderna v id sidan av dem, totalt 3,7 miljarder människor, v ilket motsvarar cirka hälf ten av jordens befolkning. Redan idag finns det i Asien 600 miljoner vuxna med en förmögenhet på mellan 10 000 och 100 000 dollar. Redan idag finns det i Asien 600 miljoner vuxna med en förmögenhet på mellan 10 000 och 100 000 dollar, v ilket på ett globalt plan betecknas som medelklass i förmögenhetssammanhang. Det framgår av den globala analysen Global Wealth Report från Credit Suisse, som publicerades 2014. Det framgår också av analysen att det enbart i Kina finns 360 miljoner vuxna invånare med en förmögenhet på mellan 10 000 och 100 000 USD. En uppskattning av medelklassens storlek utifrån förmögenhetsförhållanden har dock svagheten att förmögenheten kan vara bunden i exempelv is fastigheter, som kan vara övervärderade. Potentialen för den asiatiska medelklassen Om v i istället fokuserar på inkomster så tog den välkände ekonomen och Asien-experten Homi Kharas 2010 fram en analys för OECD om potentialen för den globala medelklassens utveckling. Mycket har hänt sedan 2010, bland annat är den kinesiska tillväxten markant lägre idag, men analysen används fortfarande i stor utsträckning som en indikator på den asiatiska medelklassens potential. I OECD-analysen definieras medelklass som en daglig köpkraf t per invånare på mellan 10 och 100 USD och enligt analysen svarade medelklassen i de två mest köpstarka regionerna, Nordamerika och Europa, totalt för 54 procent av den globala medelklassen 2009, medan 28 procent av medelklassen fanns i Asien och Oceanien. 2030 kan den bilden dock ha vänts upp och ner. Då kan potentiellt 66 procent av den globala medelklassen finnas i Asien, medan Nordamerika och Europa endast kommer att svara för 21 procent av medelklassen. Annorlunda uttryckt bedömde Homi Kharas i analysen att den asiatiska medelklassen har potential att växa med 2,7 miljarder människor, från 525 miljoner till drygt 3,2 miljarder människor 2030, v ilket motsvarar cirka 90 procent av den globala medelklassens totala tillväxt. Generellt ser många ekonomer dock större utmaningar för tillväxtmarknaderna idag jämfört med 2010, då den allmänna hållningen var mer oreserverat positiv. Under de senaste decennierna har utvecklingen på tillväxtmarknaderna i stor utsträckning driv its av ökat globalt af färsutbyte och stigande råvarupriser, FIGUR 4: Årlig tillväxt i köpkraftskorrigerad BNP per capita 1990 2014 Asiatiska tillväxtmarknader* Kina 9,2 % Indien 4,9 % Sydkorea 4,4 % Malaysia 3,6 % Indonesien 3,4 % Thailand 3,3 % Filippinerna 2,1 % Övriga BRICS-länder Brasilien 1,7 % Ryssland 0,8 % Sydafrika 0,8 % Källa: Världsbanken, fasta priser, mätt i USD, köpkraftskorrigerat (PPP). Obs: *Taiwan är inte inräknat eftersom det saknas data från Världsbanken.
SIDA 5 MEDELKLASSEN I ASIEN FIGUR 5: Köpkraft per capita 2014 Asiatiska tillväxtmarknader Taiwan 45 820 $ Sydkorea 34 356 $ Malaysia 24 715 $ Thailand 14 661 $ Kina 13 217 $ Indonesien 10 585 $ Filippinerna 6 916 $ Indien 5 833 $ Jämfört med de nordiska länderna Norge 64 893 $ Sverige 45 144 $ Danmark 44 863 $ Finland 39 754 $ Källa: Världsbanken, mätt i USD, köpkraftskorrigerat (PPP), data för 2014. Även om andelen välbärgade i Asien är förhållandevis låg i relation till den totala befolkningen så handlar det om en stor grupp eftersom befolkningen är så stor. och det är på intet sätt givet att detta scenario kommer att upprepas. Däremot står ekonomierna på tillväxtmarknaderna inför en rad utmaningar, bland annat ett behov av att bygga ut den f ysiska och sociala infrastrukturen. Mot denna bakgrund talar mycket för att sif frorna i OECD-analysen bör justeras ner, men sannolikt rubbar det inte de övergripande riktlinjerna och slutsatserna. Relevanta sektorer Tillväxten för den globala konsumtionen kommer framför allt från Kina. De senaste decenniernas höga ekonomiska tillväxttakt i Kina har i bred bemärkelse driv its av investeringar i bostäder, infrastrukturprojekt och industri, men ekonomin har nu gradv is börjat övergå till att drivas av privatkonsumtionen. Medelklassens sätt att använda pengar varierar mellan olika länder och är beroende av kultur, inkomstnivå och aktuella trender. Som utgångspunkt handlar den privata konsumtionen om varor som kylskåp, mobiltelefoner, plattskärmar och annan elektronik till hemmet, transportmedel i form av scooters och bilar samt modekläder, tjänster och underhållning. I den mer exklusiva delen ger Forbes lista över asiatiska miljardärer en fingerv isning om var tillväxtområdena finns. Enligt Forbes-listan för 2015 finns det i Asien 562 dollarmiljardärer och Vår syn på aktier på tillväxtmarknader Danske Invest har för närvarande en neutral v ikt mot tillväxtmarknader, som v i anser bör utgöra cirka 10 procent av en väldiversifierad aktieportfölj. Vi uppmanar dock investerare att vara mycket selektiva, då det finns större nationella och regionala skillnader än någonsin tidigare. För chefsportföljförvaltare Antti Raappana är en av huvudprinciperna att ha en överv ikt i de länder där den långsiktiga potentialen är som störst. För närvarande tillhör Indien, Filippinerna och Vietnam några av Antti Raappanas favoritmarknader.
SIDA 6 INBLICK MEDELKLASSEN I ASIEN de har of ta tjänat sina pengar inom branscher som fastigheter, detaljhandel, energi, medicin, telekom, dryckesvaror och underhållning. Generellt kan man säga att konsumtionsvaror måste distribueras ut till butiker och konsumenter, v ilket gör att logistiken hamnar i centrum. Transport och logistik är därför naturliga tillväxtområden som följer den allmänna ekonomiska tillväxten. Den ökade köpkraf ten når i många fall ut till områden där det ännu inte har etablerats köpcentrum och det gör näthandeln särskilt relevant. Den kinesiska internetbaserade handelsplattformen Alibabas framgångssaga v isar på potentialen. Fokus på barn och hälsa Barn spelar en stor roll för alla föräldrar och i Kina har ettbarnspolitiken gett barnet en betydande roll som konsument. Många barn får lov att bestämma inköpen på stormarknaden, v ilket i stigande grad får detaljhandeln att rikta sin marknadsföring mot barnen. Med de ökade konsumtionsmöjligheterna får många föräldrar också möjlighet att erbjuda sina barn utbildningar på privatskolor och större v ikt läggs of ta på hälsa och sjukvård, som normalt drivs i privat regi i Asien. Högre upp i förmögenhetspyramiden hittar v i de nyrika asiaterna som ef terfrågar exklusiva varumärken inom varor som bilar, personlig vård, kläder, möbler och resor. Även om andelen välbärgade i Asien är förhållandev is låg i relation till den totala befolkningen så handlar det om en stor grupp ef tersom befolkningen är så stor. Enligt Global Wealth Report från Credit Suisse finns det i Kina, Indien och den asiatiska Stillahavsregionen cirka sju miljoner invånare med en förmögenhet på över 1 miljon dollar. I skiktet därunder finns en mellangrupp på 118 miljoner asiatiska invånare med en förmögenhet på mer än 100 000 dollar. Det kan jämföras med Europa, där det finns cirka 160 miljoner invånare i samma förmögenhetsskikt. Ett hinder på vägen mot tillväxt Även om många asiatiska länder har upplevt en imponerande tillväxt under de senaste 35 åren så finns det ingen garanti för att den utvecklingen fortsätter. Som OECD betonar i sin analys av framtidens medelklass handlar det om ett möjligt scenario och inte om en faktisk prognos. Tillväxten för den asiatiska medelklassen är inte bara beroende av den ekonomiska tillväxten, utan också av i hur stor utsträckning den breda befolkningen får del av tillväxten. Både OECD och Internationella valutafonden har upprepade gånger pekat på att tendensen mot ökande ekonomisk ojämlikhet kan bromsa den breda ekonomiska tillväxten. Poängen är att om välståndet i allt högre grad förbehålls en liten grupp kommer marknaden för konsumtionsvaror som bilar, kylskåp och plattskärmar inte att växa tillräckligt mycket, v ilket kommer att dämpa den fortsatta tillväxten. VAR UPPMÄRKSAM PÅ RISKEN Det finns en risk med att investera i alternativa investeringar som hedgefonder, fastigheter, råvaror och private equity och i värsta fall kan du förlora hela ditt investerade kapital. Tala alltid med en rådgivare innan du gör en investering, och ta reda på om investeringen passar din investeringsprofil. För alla nämnda investeringar finns en generell marknadsrisk som kan leda till förändringar i värdet på tillgångarna. Det kan också inträffa saker som får stora negativa effekter för de enskilda företagen, råvarorna, fastigheterna, obligationerna etc. Var också uppmärksam på att vissa alternativa investeringar använder derivatinstrumet, t.ex. terminer, som i sig innebär en högre risk. Alternativa investeringar kan också använda sig av hävstångseffekter som ökar risken. DISCLAIMER Danske Invest har tagit fram detta material i informationssyfte och materialet ska inte ses som investeringsrådgivning. Du bör diskutera eventuella investeringsbeslut som grundar sig på materialet med din rådgivare. Danske Invest Kungsträdgårdsgatan 16 S-103 92 Stockholm www.danskeinvest.se