2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning



Relevanta dokument
Handlingsplan för förebyggande alkohol- och drogarbete för Mullsjö kommun

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet Vänersborgs kommun

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

DRoGFöReByGGAnDe handlingsplan

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Policy och handlingsplan för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete på

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

VERKSAMHETSPLAN ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak SAMHÄLLSRÅD VÄRMLAND

Jämtlands Gymnasieförbund

Regionpolitik för barn och ungdomar

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

Svensk författningssamling

ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT PROGRAM

Liv & Hälsa ung 2011

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr Drogpolicy och handlingsplan för elever/ungdomar

Alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program


Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska

Förslag till drogpolitiskt program för Knivsta kommun KS-2010/298

Hillerstorpsområdets handlingsplan mot ANT, Alkohol Narkotika Tobak

Barn- och elevhälsoplan

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige , 100 registernr

Verksamhetsrapport 2002

Ett stärkt föräldrastöd för barnets rätt till trygga uppväxtvillkor

Länsrapport 2012 Jämtlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

Länsrapport 2012 Uppsala län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

PLAN. för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksarbete (ANDT) i Sollentuna

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland

ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola

Folkhälsoplan. för Partille

Handlingsplan mot droger för Gävles kommunala grund och särskolor.

Länsrapport 2012 Värmlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

- alkohol- och drogpolitiskt program - Alkohol- och drogpolitiskt program antaget av kommunfullmäktige , 68

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Folkhälsoprogram

Tillsynsplan gällande serveringstillstånd, detaljhandel med handel med tobak, folköl samt receptfria läkemedel i Laholms kommun 2014/2015

Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: Mottagare:

Plan för tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel

Uppsala. Otti Aoif-äWI. Handlingsplan mot droger för grundskolan. Utbildningsnämnden. Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta

Reviderat Drogpolitiskt handlingsprogram

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation

Rapport 2009:55. Kartläggning av insatser för barn som växer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 569/02

Länsrapportens undersökning 2014 Stockholms stadsdelar ANDT

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Ungdomars drogvanor 2011

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Handlingsprogram för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete i Simrishamns kommun

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

En drogfri miljö. Drogpolicy

ANTD-förebyggande arbete

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

STRATEGI FÖR UNGAS TRYGGHET, HÄLSA OCH UTVECKLING

Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad

Förebyggande insatser för att minska cannabisanvändandet bland unga

Länsrapport 2012 Storstadskommunerna: Stockholm, Göteborg och Malmö. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

Länsrapport 2012 Hallands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Drogvaneundersökning år Jämtlands gymnasium årskurs 2

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Barn som far illa Polisens skyldigheter

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

Redovisning av aktiviteter per juni 2014

Remissvar om förslag till folkhälsoprogram

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Uppföljning folkhälsonämndens verksamhetsplan 2015

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

HANDLINGSPLAN. för att stimulera hög närvaro och att uppnå goda studieresultat och arbetsvanor. Senast uppdaterad

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Gnosjö kommuns drogpolitiska program

De nationella målen för folkhälsoarbete är också Eslövs kommuns mål. Se : Folkhälsans målområden

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Skolsocial kartläggning

Transkript:

2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN Verksamhetsbeskrivning

INLEDNING Uppdragsbeskrivningen syftar till att ge en samlad bild av förebyggargruppens verksamhet som utförs på olika nivåer och samverkanskonstellationer. Uppdragets innehåll sammanställs inför nyanställningar eller handläggare och andra samverkanspartners som vill hänvisa medborgare till någon av förebyggargruppens frivilliga verksamheter. Materialet presenterar förebyggargruppens uppdrag, målgrupp och ärendegång. Därefter ges en beskrivning av gruppens aktuella verksamheter indelat under kategorierna föräldrastöd, barn och ungdom samt alkohol och tobakspreventivt arbete. 1

FÖREBYGGARGRUPPENS UPPDRAG Socialtjänstens förebyggargrupp riktar sina insatser till barn och ungdomar 0-18 år, föräldrar och till blivande föräldrar i Kils Kommun. Förebyggargruppen samarbetar även med företagare och föreningar för en ansvarsfull försäljning av alkohol och tobak. Målet är att genom tidiga insatser främja god hälsa och förebygga att sociala och psykosociala problem uppstår eller försvåras. Beslut om att samla det förebyggande arbetet i Kils Kommun i en arbetsgrupp med siktet på samverkan och långsiktighet, fattades av kommunfullmäktige i april 2004 1 Förebyggargruppen ska arbeta med förebyggande socialt arbete på främst samhälls- och gruppnivå. En del av arbetet kan utgöras av enskilda kontakter med barn, ungdomar och föräldrar. Sådana enskilda kontakter förekommer då enbart där utredning och biståndsbedömda insatser jml SoL inte erfordras. Det kommunala ansvaret att arbeta med socialt förebyggande arbete framgår i socialtjänstlagen (2001:453) 5 kap, 1. Socialnämnden ska bland annat: - i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom - bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och ungdom far illa, - aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel, - tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, uppmärksamma och verka för att barn och ungdom inte vistas i miljöer som är skadliga för dem I syfte att främja en god uppväxtmiljö för barnen arbetar förebyggargruppen utifrån riskoch skyddsfaktorer, det vill säga förhållanden eller faktorer som ökar respektive motverkar sannolikheten för problem. I förebyggargruppens verksamhet kan skyddsfaktorer vara exempelvis samspel förälder-barn och slutförd skolgång medan riskfaktorer kan vara missbruk och psykisk ohälsa. Trots förekomsten av riskfaktorer kan skyddsfaktorer minska risken för att problem utvecklas eller förvärras. Det sociala arbetet som utförs av arbetsgruppen kan delar in i tre kategorier; universellt förebyggande, selektivt förebyggande samt indikerat förebyggande arbete 2. Det tidigare 1 Kommunfällmäktiges sammanträdesprotokoll, 2004-04-29 41 (se även bilaga 1 och bilaga 2) 2 https://akademssr.se/sites/default/files/files/policy_socialtforebyggandearbete.pdf 2

åsyftar generellt riktade insatser till alla kommunmedborgare bestående av exempelvis vägledning och information. Selektivt förebyggande arbete kan utgöra enskilda samtal eller gruppverksamhet. Den senare, indikerat arbete, är förebyggande i sin natur i avseendet att förhindra att problem förvärras efter att de har uppstått. Utformningen av förebyggargruppens arbetsuppdrag styrs utifrån rådande behov i kommunen samt aktuell forskning. Arbetet följs regelbundet upp genom kvartalsrapporter, en årlig servicegaranti och vid regionala nätverksträffar. Att förebygga är att investera tidigt med avsikten att minimera skada i ett senare skede, i form av ekonomiska kostnader såväl som individers lidande. Vad gäller de ekonomiska aspekterna i förebyggande arbete så har Nilsson och Wadeskog (2008) utformat en metod för räkneexempel på de ekonomiska konsekvenserna av marginalisering. Forskarnas bedömning är att om vi lyckas förhindra att så få som en utav hundra unga individer hamnar i utanförskap genom förebyggande arbete, så har insatsernas självfinansierats 3. Förebyggargruppens arbete förutsätter ett fungerande tvärsektoriellt arbete. Några av arbetsgruppens samverkanspartners är landstinget i Värmland, kommunens ANDTsamordnare, svenska kyrkan, barn och utbildningsförvaltningen, länsstyrelsen, räddningstjänst och polis. Formerna för samverkan och samverkanspartners kan ändras över tid och enligt behov i kommunen. UR KILS KOMMUNS VERKSAMHETSMÅL FÖR SOCIALNÄMNDEN 2015-2018 - Integration av invandrare/flyktingar ska ingå i alla verksamheter, med fokus på mottagande, grundintroduktion, svenskundervisning och arbetspraktik. - Föräldrastöd och förebyggande insatser för barn och ungdomar ska ske i samverkan med skola/barnomsorg så långt som möjligt. - Barn till missbrukare ska alltid erbjudas stöd för egen del. 3 http://www.ideerforlivet.se/global/best%c3%a4ll%20material/ingvar%20n%20fullst%c3%a4ndig.pdf 3

VERKSAMHETENS INNEHÅLL FÖRÄLDRASTÖD FAMILJECENTRALEN Beskrivning: Familjecentralen är en hälsofrämjande, universell verksamhet som riktar sig till föräldrar och barn 0-6 år. Förebyggargruppen i kuratorsroll deltar vid den öppna förskolan, tematräffar och vid föräldrautbildningar. Kuratorerna erbjuder enskilda samtal för frågor runt relationer och föräldraskap. Inom ramarna för familjecentralen deltar förebyggargruppens personal vid föräldrautbildning, föräldra-barngrupper för unga föräldrar eller föräldrar med kognitiva svårigheter. Personal samverkar med integrationsenheten för att stärka familjecentralen som en mötesplats även för utrikes födda. Förebyggargruppen fastställer faderskap och utför vid behov DNA då barnet i förekommande fall Målgrupp: Blivande föräldrar, föräldrar/omsorgsgivare till barn 0-6 år Syfte/Mål: Främja en god hälsa hos barn och föräldrar genom att vara en mötesplats för nätverkande samt erbjuda lättillgängligt stöd och information. Samverkanspartner: Pedagog från barn- och utbildningsförvaltningen, BVC och BMM, Biblioteket i Kil samt Integrationsenheten. För vidare läsning om familjecentraler besök: http://familjecentraler.se/ 4

GOOD ENOUGH Beskrivning: Good Enough är ett universellt föräldraprogram som erbjuds inför barnets tonårstid. Programmet är utformat för att vara lättillgängligt och relativt kortfattat samtidigt som det bygger på de professionellas erfarenheter och evidensbaserad forskning. Good Enough utgörs av fyra träffar med teman så som barnets utveckling, nätverk, hälsa och riskbeteenden och utgår bland annat från metoder som BBIC och ICDP. Målgrupp: Föräldrar/omsorgsgivare till barn i årskurs 5 och 6. Syfte/Mål: Erbjuda föräldrar redskap för att förbereda sig inför barnets tonårstid. Samverkanspartner: Elevhälsa BARN OCH UNGDOM VENTILEN Beskrivning: Ventilen är en stödgruppsverksamhet till barn och ungdomar som har en förälder eller annan anhörig som dricker eller använder droger. Ventilen är en selektivt förebyggande verksamhet. Nationellt kompetenscentrum för anhöriga utförde 2015 en samhällsekonomisk studie över samhällets kostnader för barn som anhöriga till föräldrar med missbruk eller psykisk sjukdom. En grupp som själva lever med starkt ökad risk att själva drabbas av missbruk och psykisk sjukdom. Studien visar på att den samhällsekonomiska kostnaden för de individerna landar på 35 mdkr per år och forskarnas slutsats är att det därför bör ses som angeläget att erbjuda målgruppen förebyggande insatser så som information, stöd för goda skolresultat eller stödgruppsverksamhet 4. Målgrupp: Barn och ungdomar 7-18 år som har en närstående som har eller har haft ett missbruk. Syfte/Mål: Gruppen syftar till att ge barnen kunskap om missbruk och dess påverkan samt skapa möjligheten att möta andra barn och ungdomar i liknande situationer. Samverkanspartner: Svenska kyrkan i Kil, elevhälsa och grundskolorna i Kil. 4 http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2015juni/studiegerstarkaskalattminskapsykiskohalsaochmissbruk 5

SKOLNÄRVARO Beskrivning: Närvaroteamet arbetar för att öka barn och ungdomars skolnärvaro. Huvudansvarig vid närvaroteamsärenden är personal från föräldradialogen. Ärendegången är den att elevhälsan remitterar till närvaroteamet då en elev uppvisar oroväckande frånvaro. Tillsammans med elev, familj och skola kartläggs hinder för barnets skolgång och en plan för återgång skapas. Insatsen ska utvärderas var 8:e vecka. Låga eller ofullständiga betyg vid avgång från grundskolan har en betydande koppling till ökad förekomst av psykosociala problem, så som självmord, kriminalitet, mottagare av ekonomiskt bistånd eller att bli förälder som tonåring 5. Målgrupp: Elever i årskurs 4-9, med företräde för de yngre åldrarna. Syfte/Mål: Undanröja hinder för att eleven ska klara sin skolgång. Samverkanspartner: föräldradialogen, elevhälsa och grundskolor i Kil. FÄLT Beskrivning: Förebyggargruppen fältar regelbundet mellan maj och september, såväl kvällar som dagtid. Fältkvällar är även förlagda till särskilda firanden så som Valborg och Halloween. En annan del av fältverksamheten är att kontrollera uthyrning av lokaler i kommunen samt föra en dialog med andra professioner som kommer i kontakt med ungdomar. Fältverksamheten arbetar för att minska ungdomars alkoholkonsumtion. Personal i förebyggargruppen kontaktar alltid vårdnadshavare när en minderårig har druckit eller bär på alkohol. Målgrupp: Ungdomar upp till 18 år Syfte/Mål: Skapa och bevara relationer till ungdomar i kommunen. Hålla sig underrättad om vad som händer och sker i kommunen. Minska alkoholkonsumtion bland unga. Samverkanspartner: Ungdomsgården, grundskolor i Kil, räddningstjänst, polis, kilsbostäder, gatukontoret, biblioteket, butiker etc. UNGDOMSMOTTAGNINGEN Beskrivning: Ungdomsmottagningen i Kil har öppen mottagning 2h/ veckan. Ungdomsmottagningen är en samverkan mellan Kils kommun och landstinget, där personal från förebyggargruppen utgör rollen som kuratorer. 5 https://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17957/2010-3-11.pdf 6

Ungdomsmottagningens kuratorer tar emot för enskilda samtal runt teman som sexualitet och samlevnad, psykisk hälsa och livsstilsfrågor. Utöver den öppna mottagningen och enskilda samtal kan kuratorerna delta vid gruppverksamhet, exempelvis tjejgrupp och Unga föräldrar-grupp. Ungdomsmottagningen samverkar med skolan i att ta emot studiebesök av elever. Målgrupp: ungdomar/unga vuxna upp till 25 år Syfte/Mål: Förebygga psykisk ohälsa, informera om sexuell hälsa och rättigheter. Samverkanspartner: Vårdcentralen och grundskolor i Kil. För att läsa mer om ungdomsmottagningar besök: http://www.fsum.org/ ALKOHOL OCH TOBAKSPREVENTION TOBAKSFRI DUO Beskrivning: Tobaksfri Duo, ett tobaksförebyggande program i form av kontraktsskrivning är en samverkan mellan barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och folktandvården i Kil. Tobaksbruk har förutom de medicinska och ekonomiska skadeverkningarna för individen, även kopplats samman med ökad risk för andra riskbeteenden så som användning av alkohol och cannabis. Forskning visar att ungdomar som röker, i högre grad använder cannabis, jämfört med jämnåriga som är tobaksfria. Samma mönster har setts vad gäller ungdomar som har en hög konsumtion av alkohol 6. Målgrupp: Elever i årskurs 6-9 Syfte/Mål: Förebygga tobaksbruk bland ungdomar i Kils kommun Samverkanspartner: Grundskolorna i Kil, folktandvården och vårdcentralen. För att läsa mer om Tobaksfri Duo besök: http://tobaksfri.se/ ALKOHOLHANDLÄGGNING OCH TILLSYN Beskrivning: Handläggning av serveringstillstånd och tillsyn av serveringsställen i kommunen utförs av personal i förebyggargruppen. Alkoholhandläggare ansvarar även för tillsyn av försäljningsställen av tobak, folköl samt receptfria läkemedel. Alkoholhandläggaren lämnar vidare yttranden till lotteriinspektionen vid ansökningar om tillstånd för att anordna spel på förströelseautomater enligt automatspelslagen samt värdeautomater enligt lotterilagen. 6 http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12784/om-cannabis-skador-samband-m-tobak-o-forebyggande.pdf 7

Lagstiftningarna på alkohol- och tobaksområdet är sociala skyddslagstiftningar som syftar till att hålla nere konsumtionen och begränsa skadeverkningarna. Åldersgränsen är ett exempel på en skyddsregel som finns för att skydda ungdomar. Tillsynen av alkoholoch tobakslagens efterlevnad är en viktig del i kommunens drogförebyggande arbete. Med målet att begränsa konsumtion och därigenom minska skadeverkningar arbetar förebyggargruppen därmed utifrån både tillgänglighetsbegränsande insatser såväl som med efterfrågan av alkohol och tobak. Vid sidan av det preventiva arbetet mot tobaksbruk i programmet Tobaksfri Duo och alkoholprevention under förebyggargruppens fältkvällar, tillkommer ytterligare information till föräldrar och ungdomar inom ramen för förebyggargruppens verksamheter. Alkoholhandläggaren deltar i kommunens drogpolitiska grupp. Målgrupp: Företag och föreningar Syfte/Mål: Att serverings- och försäljningsställen har en ansvarsfull försäljning av alkohol, tobak och receptfria läkemedel. Samverkanspartner: Polis, skatteverket, räddningstjänsten etc. 8

REFERENSER Akademikerförbundet SSR (2011) Policy för socialt förebyggande arbete https://akademssr.se/sites/default/files/files/policy_socialtforebyggandearbete.pdf Heimdahl & Karlsson (2013) Riktade psykosociala insatser till gravida och småbarnsföräldrar med psykisk ohälsa: en litteraturstudie http://www.anhoriga.se/global/bsa/dokument/rapporter_kunskaps%c3%b6versikter /BSA-Rapport_2013-6_psykisk-oh%C3%A4lsa.pdf Hovstadius, Ericson & Magnusson (2015) Barn som anhöriga- ekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2015juni/studiegerstarkaskalattminskapsykiskoh alsaochmissbruk Nilsson & Wadeskog (2008) Det är bättre att stämma i bäcken än i ån- att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga samordnade insatser kring barn och unga http://www.ideerforlivet.se/global/best%c3%a4ll%20material/ingvar%20n%20fullst %C3%A4ndig.pdf Vinnerljung, Berlin, Hjern (2010) Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn https://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17957/2010-3-11.pdf 9

BILAGA 1. 10

BILAGA 2. 11

12

13