Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Lars Rosén Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning lars.rosen@chalmers.se
Projektets övergripande syfte Utveckla metoder för beslutsstöd som kan leda till en kostnadseffektiv och hållbar minskning av hälsorisker från mikrobiologisk förorening av dricksvatten Fokus: Hela systemet - Från källa till tappkran Projektperiod: 2014-2017 Finansiär: Svenskt Vatten Utveckling Samarbete: Forskare, VA-bransch och myndigheter Forskare från olika ämnesområden
Deltagare Lars Rosén (Chalmers) Andreas Lindhe (Chalmers) Ekaterina Sokolova (Chalmers) Mia Bondelind (Chalmers) Annika Malm (Göteborgs Stad & Chalmers) Thomas Pettersson (Chalmers) Viktor Johansson (Chalmers) Nashita Moona (Chalmers) Masoumeh Heibati (Chalmers) Kathleen Murphy (Chalmers) Olof Bergstedt (Göteborgs Stad & Chalmers) Kaisa Sörén (SVA) Jonas Toljander (SLV) Åsa Sjöling (GU/KI) Lars-Ove Lång (SGU & Chalmers)
Vilka risker har vi att hantera? Mikrobiologiska föroreningar innebär hälsorisker för konsumenter Vad är bästa sättet att minska risker och hur långt ska vi gå? Råvatten? Beredning? Distribution? Vi måste hantera hälsorisker men också risker att vi tar felaktiga beslut: Risken att vi genomför åtgärder som inte behövs Risken att vi inte genomför åtgärder som behövs
Projektets huvuddelar WP2. Råvatten Påverkan av fekala källor på råvattenkvaliteten WP3. Beredning Utvärdera och optimera mikrobiologiska barriärer WP4. Distribution Mikrobiologiska risker i ledningsnätet WP1. Riskbedömning och riskhantering Beslutsstöd genom integrerad riskbedömning och kostnads-nyttoanalys
WP1: Riskbedömning och kostnads-nyttoanalys Syftet är att utarbeta ett ramverk och metodik för att kombinera riskbedömning och kostnads-nyttoanalys Mikrobiella risker Kostnads-nyttoanalys Samhällsekonomisk analys Negativa konsekvenser (kostnader) och positiva konsekvenser (nyttor) Identifiera handlingsalternativ och utvärdera dem Utökad provtagning/övervakning Åtgärder i systemet Utnyttjar information från övriga delar av projektet samt flera andra projekt (SVA, Livsmedelsverket, SGU, mm)
B1. Nyttor för producenten till följd av åtgärden C1. Kostnader för producenten till följd av åtgärden Tack till Tore Söderqvist, Enveco
B1. Nyttor för producenten till följd av åtgärden C1. Kostnader för Åtgärdskostnader producenten till följd av åtgärden Producentekonomisk analys Tack till Tore Söderqvist, Enveco
B1. Nyttor Ökat markvärde för på producenten fastigheten till där följd EBH av åtgärden sker B2. Positiv extern effekt: Positiva effekter på hälsa B3. Positiv extern effekt: Positiva effekter på miljön (ekosystemtjänster) B4. Andra positiva externa effekter C1. Kostnader för Åtgärdskostnader producenten till följd av åtgärden C2. Negativ extern effekt: Negativa effekter på hälsa C3. Negativ extern effekt: Negativa effekter på miljön (ekosystemtjänster) C4. Andra negativa externa effekter Tack till Tore Söderqvist, Enveco
Samhällsekonomisk analys Nationella Dricksvattenkonferensen, Uppsala 14-15 april 2015 B1. Nyttor Ökat markvärde för på producenten fastigheten till där följd EBH av åtgärden sker C1. Åtgärdskostnader B2. Positiv extern effekt: Positiva effekter på hälsa B3. Positiv extern effekt: Positiva effekter på miljön (ekosystemtjänster) B4. Andra positiva externa effekter C2. Negativ extern effekt: Negativa effekter på hälsa C3. Negativ extern effekt: Negativa effekter på miljön (ekosystemtjänster) C4. Andra negativa externa effekter Tack till Tore Söderqvist, Enveco
WP1: Genomfört och pågående arbete Identifiering och beskrivning av viktiga beslutsproblem inom svensk dricksvattenförsörjning Koppla samman befintliga ramverk Ge struktur Visa länken mellan riskbedömning och kostnads-nyttoanalys. Litteraturgenomgång Sammanställa tillgänglig data Värderingsstudier Identifiera viktiga kunskapsluckor Effektkategorisering för att beskriva kedjan: riskhändelser effekter åtgärder nyttor Val av fallstudier Mälaren (ytvatten) Vombsjön (konstgjord infiltration) Arbetet genomförs bl.a. inom ett doktorandprojekt Koppling till projekt tillsammans med SGU och den pågående statliga dricksvattenutredningen
WP 2 Råvatten Syftet är att bedöma påverkan av olika fekala föroreningskällor på mikrobiell råvattenkvalitet Metoder: Övervakning av fekala indikatorer och patogener Spridningsmodellering inom avrinningsområdet inom råvattentäkten Fallstudieområden: Mälaren (2 000 000 konsumenter) Vombsjön (300 000 konsumenter) Vombsjön
WP 2 Råvatten: Resultat SWAT modellering av Stäket (Mälarens delavrinningsområde) Simulerat spridning från avloppsreningsverk, enskilda avlopp, betesmark och gödsling inom avrinningsområdet till råvattentäkten Se presentation Johan Åström och Viktor Johansson MIKE 3 modellering av Vombsjön Simulerat spridning av fekala föroreningar inom råvattentäkten, t.ex. från en betesmark till råvattenintaget
WP 2 Råvatten: Resultat Modelleringsresultat spridning inom avrinningsområdet Stäket (Mälaren): Reduktion av Cryptosporidium belastning till följd av tre scenarier 0,6 0,57 0,5 Log-reduktion Cryptosporidium 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0-0,1-0,2 0,27 0,00 0,00 0,00-0,3-0,4-0,31 Delavrinningsområde A Delavrinningsområde B Årsdosen gödsel sprids vid bara ett tillfälle på våren Vegetationsremsor anläggs i anslutning till vattendrag Åtgärder vid avloppsreningsverken
WP 2 Råvatten: Resultat Modelleringsresultat spridning inom råvattentäkten Vombsjön: Utsläpp från en betesmark föroreningstransport beroende på vindriktning N Ö S V Färger visar föroreningshalter
WP 2 Råvatten: Fortsatt arbete Provtagning Vombsjön och dess tillflöden betessäsongen 2015 patogena E. coli, Campylobacter, Salmonella betessäsongen 2016 Cryptosporidium Fortsatt modellering i fallstudieområden Förväntade resultat: metoder för att bättre förstå påverkan av potentiella fekala föroreningskällor på råvatten underlag för riskbedömning och kostnads-nyttoanalys Besök också poster RiBS Råvatten Sokolova et al.!
WP3: Beredning Syftet är att utvärdera och optimera effektiviteten av mikrobiologiska barriärer på ett vattenverk under ansträngda förhållanden. Ansträngda förhållanden, tex: Lukt och smak Höga flöden Kallt vatten Höga halter NOM Genom: Fluorescence EEM (excitation emission matrices) Enklare modellering Ge underlag för kostnads-nyttoanalys
WP3: Påbörjad studie Syfte: Processoptimering vid lukt och smak-problematik. Studien är i planeringsstadiet Bygger vidare på en tidigare studie besök gärna postern: Naturligt organiskt material och lukt samband och åtgärder K. Holm, Göteborgs stad, R. Hansson, Västvatten, M. Mafinejadasl, Tjörn, N. Moona, DRICKS Chalmers
WP4: Distribution Syftet är att identifiera och kvantifiera mikrobiologiska risker i distributionssystemet Delmoment: 1. Identifiera och bedöma risker på ledningsnätet utifrån befintlig data 2. Utvärdera användbarheten hos flourescense för att bedöma risker 3. Utveckla den i tidigare projekt framtagna konceptuella modellen för QMRA för ledningsnätet (med data från punkt 1). 4. Underlag för kostnads-nyttoanalys (WP1)
WP4: Genomfört arbete Förstudie med kostnads-nyttoberäkningar för läckage, som kan ta hänsyn till risker för inträngning vid trycklöst nät. Samverkan i riskbedömning av SLV. Underlag för bedömning av användbarhet för flourescence riskbedömning, se poster av Masoumeh Heibati et al. Rekrytering av ytterligare doktorand pågår.
Förväntade nyckelresultat i RiBS Metoder för att förutsäga inverkan från fekala föroreningskällor på mikrobiell förekomst och sammansättning i råvatten Snabbare och mera korrekta metoder för bedömning av effektiviteten hos mikrobiologiska barriärer i vattenreningsverk Kvantifiering av mikrobiologiska risker i distributionsnätet för att möjliggöra prioritering av riskreducerande åtgärder Metoderna samordnas för att ge vattenproducenter möjlighet till snabbare och samordnad övervakning av hela försörjningssystemet Ramverk för beslutsstöd: riskbedömning integreras med kostnads-nyttoanalys utvärdera den samhällsekonomiska nyttan av åtgärder och övervakning välmotiverad och hållbar hantering av hälsorisker
Tack! www.chalmers.se/sv/centrum/dricks