Hur ser vår framtida energiförsörjning ut?



Relevanta dokument
Hur kan forskningen bidra till en hållbar utveckling?

Bild 1 Hållbar utveckling framtidens möjligheter Klimatsmart, Jönköpings Län. Huskvarna 27 Sept Bild 2. Bild 3 Hållbar utveckling

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

John Holmberg. 10 miljarder lyckliga människor på denna planet?

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand?

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

John Holmberg. Hållbar utveckling. Välbefinnande i framtiden. Välbefinnande idag. Ekonomisk. Ekogisk. Social

Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer. Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB

Bioenergi Sveriges största energislag!

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten

I vår tid. Det är en tid då det finns mycket i fönstret, men lite i rummet

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

Ingenjören och miljön

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag?

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

SOLAR LIGHT SOLUTION. Giving you the advantages of sunshine. Ningbo Green Light Energy Technology Co., Ltd.

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Nordic Energy Perspectives

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

Svenskt Hybridfordonscentrum. Finansieras av Energimyndigheten och Fordonsföretagen

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten

Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi

John Holmberg. Hållbar utveckling. Välbefinnande i framtiden. Välbefinnande idag. Ekonomisk. Ekogisk. Social

Bör kinesernas bilar drivas med risblast? Vilken roll spelar biodrivmedel i en värld med 5 miljarder bilar?

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Varför ett nytt energisystem?

Spanien. Storbritannien

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...


DML/HBL rapporteringen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Fokus för WWFs svenska energiarbete idag

Leading the way towards truly sustainable shipping. Carl Fagergren Project Manager Ship design & Newbuilding 1

City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Chalmers för en hållbar framtid

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

LÄGESRAPPORT Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland okt 2014, Miljönämnden Hanna Jönsson, regionutvecklare biogas

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Södras drivmedelsresa. Från fossil konsument till fossilfri producent

A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR. Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

processindustrin Thore Berntsson

Energimarknaden 2030 Några funderingar med svenskt perspektiv

Vägtrafikens långsiktiga drivmedelsförsörjning

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå

ZERO Vägen till visionen. Carl Fagergren

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S

Hög intensitet. Låg effektivitet. Hög materiell tillväxt

Dennis Pamlin Ansvarig klimat & handel/investeringsfrågor, WWF. WWFs perspektiv samt planerat arbete under valrörelsen

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Geoenergimästerskapen 2015 Störst Flest - Snabbast

Energigaser bra för både jobb och miljö

Scenarier för Pathways

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Energieffektiv belysning stora mervärden för användare och miljö. Gunnar Eliasson Henrik Clausen Thomas Hermansson

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Fossilfritt men hur? Styrmedel. Thomas Sterner

Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

PRISLISTA 2011/

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar

Torbjörn Lahti. EMEa. Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Tunga fordon fordonsgas

Konkurrenskraft och Klimatmål

Neova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB

Omställning av busstrafiken till eldrift

Växjö


100 % förnybart 2050.!?

Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Transkript:

Hur ser vår framtida energiförsörjning ut? GasDagarna 2010 Stenungssund John Holmberg Professor Fysisk resursteori och UNESCO Vicerektor NAS

10 miljarder lyckliga människor på denna planet?

Concentration of carbon dioxide in the atmosphere John Holmberg Year 2100: ca 700 ppm The latest 400 000 years Vostok Ice Core Year 2005: 381 ppm Year 1800: 280 ppm Källa: www.ipcc.ch

The natural greehouse effect H 2 O CO 2 T = -19 C T = 14 C Without the Atmosphere With the Atmosphere

6 USA CO 2 -C C emissions per capita, 2002 5 Canada, N.Z., Australia CO 2 emissions (tonc/capita) 4 3 2 Russia Japan W.Europe E.Europe Middle East Sweden 1 China L.America Other Asia India World average Africa 0 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 Population (million) Data from 2002. Sources: FAO, CDIAC

500 450 400 350 300 250 Historisk mänsklig energianvändning 200 150 100 50 0 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 Energianvändning (EJ) Icke-kommersiell biomassa Kommersiell biomassa Kärnkraft Vattenkraft Naturgas Olja Kol

Möjligheter för f r minskade CO 2 -utsläpp BEFOLKNING INKOMST MÄNGD ENERGITJÄNTER ENERGIEFFEKTIVISERING Energitillförsel CO 2 -NEUTRAL TILLFÖRSEL Fossila bränslen CO 2 -INFÅNGNING 1900 2000 2100

Bränslen i svensk fjärrvärme TWh per year 60 50 40 30 Others 20 10 Oil Coal Biomass 0 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002

GWEC, Worldwatch Institute Åstrand & Neij, 2006

10,000 times more energy from the sun

Yta för 100% solenergiförsörjning John Holmberg

PVs Costs and production John Holmberg Källa: European Photovoltaic Industri Association, 2001

Reduced costs 1985 Photovoltaics (~65%) 1995 1980 Wind Power - Best Performance (82%) Wind Power - Average (82%) 1995 Electricity from Biomass (~85%) Supercritical Coal (97%) NGCC (96%)

Four Times Square, NYC (Condé-Nast Building) John Holmberg 150.000 m 2 ; 47 storeys non-toxic, low-energy materials 50% energy savings/m 2 despite doubled ventilation rates Fuel cells Integral PV in S & W facades Ultrareliable power helped recruit premium tenants at premium rents Market average construction cost

Möjligheter för f r minskade CO 2 -utsläpp BEFOLKNING INKOMST MÄNGD ENERGITJÄNTER ENERGIEFFEKTIVISERING Energitillförsel CO 2 -NEUTRAL TILLFÖRSEL Fossila bränslen CO 2 -INFÅNGNING 1900 2000 2100

Energianvändning (TWh/år) 450 400 350 300 250 200 150 100 50 1975 Bästa teknik 2000 Avancerad teknik 2000 Realiserad 2000 0 Sverige Bostäder & service Transporter Industri Källa: Holmberg & Nässén 2006

Energianvändning (TWh/år) 450 400 350 300 250 200 150 100 50 1975 Bästa teknik 2000 Avancerad teknik 2000 Realiserad 2000 0 Sverige Bostäder & service Transporter Industri Källa: Holmberg & Nässén 2006

FIGUR: Andel av koldioxidminskningen 2030 från respektive källa. IEA WEO 2009, Excerpt John Holmberg

Flerbostadshus 1970 2002 Levererad energi per uppvärmd yta (kwh/m 2 /yr) 350 300 250 200 150 100 50 0 Alla byggnader Nya byggnader Lågenergihus 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 Källa: Nässén & Holmberg 2006

Lindåshusen John Holmberg Totalt: 5 000 10 000 kwh/yr Från Allmänningen Foto Hans Eek

Nybygge av hus utan uppvärmningssystem Säljpris: ca 2 000 000 kr EXTRA KOSTNAD: kr Isolering: 15 20 000 Värmeväxlare (luft-luft) 10 15 000 Fönster U=0,85 15 20 000 SUMMA 40 50 000 MINUS UPPVÄRMNINGSSYTEM - 40 50 000 Installationer: Kyl och frys, tvättmaskin etc, A++ 10 000 Solvärme 20 000

Utveckling av passiva hus i Tyskland John Holmberg

The 'Razor', a newly completed tower block in Elephant and Castle, London, will generate nearly a tenth of its own energy through its three rooftop turbines. Photograph: Linda Nylind

New cars in Sweden 1970-2002 2 1,8 1,6 101kW 1,4 Power 1,2 1 200km/h 1417kg Top speed Weight 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Only 35% of technology improvement is used to reduce fuel consumption! 8,26l/100km 10.02s Fuel consumption Acceleration 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Källa: Sprei, Karlsson & Holmberg 2007

Det svenska gasnätet i biogasens tjänst John Holmberg Skanledprojektet Dansk gas Fermentation GE/Eon Gobigas Steg 1+2 Rya verket El Värme Norsk gas 2012 Petrokemin Reformer Grön vätgas Råtalldiesel Mild Hydro Cracking FT-process Metanolanl. Fordonsgas Grön vätgas Biodiesel Syntetisk diesel Grön metanol Fordonsgas StatoilHydro? Preem Preem/Perstorp? (Södra, Sveaskog, Kiram) Perstorp

Koppla ur dig från elnätet i Tokyo Buy a system of one Tostem House with sun and wind power and two Mitsubishi i-miev with battery storage capacity for total:1,625 million SEK, and disconnect from the grid.

Möjligheter för f r minskade CO 2 -utsläpp BEFOLKNING INKOMST MÄNGD ENERGITJÄNTER ENERGIEFFEKTIVISERING Energitillförsel CO 2 -NEUTRAL TILLFÖRSEL Fossila bränslen CO 2 -INFÅNGNING 1900 2000 2100

+ 10 % inkomst + 9 % energianvändning John Holmberg 800 Energianvändning (GJ/cap/år) 700 600 500 400 300 200 100 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 Totala utgifter (1000 kr/cap/år)

Stor variation Energianvändning (GJ/cap/år) 800 700 600 500 400 300 200 100 High energy intensity (decile) Low energy intensity (decile) Factor 3.5 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 Totala utgifter (1000 kr/cap/år)

I vilken riktning utvecklas konsumtionen? 30 Utgiftsandelar (%) 25 20 15 10 Bostadsutgifter Bostad Sverige Fordon Sverige 5 Fordonsutgifter 0 0 10 20 30 40 Totala utgifter (USD/cap/år) Källa: Nässén & Holmberg 2008

I vilken riktning utvecklas konsumtionen? 30 Utgiftsandelar (%) 25 20 15 10 Bostadsutgifter? Bostad Sverige Fordon Sverige 5 Fordonsutgifter 0 0 10 20 30 40 Totala utgifter (USD/cap/år) Källa: Nässén & Holmberg 2008

I vilken riktning utvecklas konsumtionen? 30 Utgiftsandelar (%) 25 20 15 10 5 Bostadsutgifter Fordonsutgifter? Bostad Sverige Fordon Sverige Bostad USA Fordon USA 0 0 10 20 30 40 Totala utgifter (USD/cap/år) Källa: Nässén & Holmberg 2008

De grundläggande behoven Enligt den chilenske ekonomen Manfred Max-Neef Fysiska behov (permanence/subsistence) Skydd/trygghet (protection) Tillgivenhet (affection) Förståelse (understanding) Delaktighet (participation) Ledighet/frihet (leisure) Skapande (creation) Identitet/meningsfullhet (identity/meaning) Frihet (freedom)

Energiintensitet (J/h) Mycket låg (noll) Bruk av apparater: medelhög Pendling: mycket hög Aktivitet Upplevd lycka Sex 4,7 Umgås 4,0 Avkoppling 3,9 Bön/meditation 3,8 Äta 3,8 Motionera 3,8 Se på TV 3,6 Shoppa 3,2 Laga mat 3,2 Tala i telefon 3,1 Ta hand om sina barn 3,0 Dator/Internet/E-post 3,0 Hushållsarbete 3,0 Arbeta 2,7 Pendla 2,6

Det finns de som får saker att hända. Det finns de som ser saker hända. Det finns de som undrar vad som hände Philip Kotler John Holmberg

BE4 John Holmberg The second mouse gets the cheese

Bild 45 BE4 Behövs denna. Kan vi göra svensk text. Bobo Engström; 2008-11-21

john.holmberg@chalmers.se