UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen

UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen Frida Håkansson och Mia Juntti Handledare: Olle Persson Utvärdering av informationstjänster Kandidatuppsats, 15 hp HT 2010

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att kartlägga låneflödena mellan biblioteken i Umeåregionen, med avseende på hur mycket media som skickas och vilken riktning flödena har. Låneflödena kommer att jämföras med den så kallade lånekedjan som biblioteken i Umeåregionen har. Vilken typ av media som lånas för Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket i Umeå kommer också att redovisas i uppsatsen. För att besvara frågeställningarna användes statistik ur Umeåregionens gemensamma biblioteksdatasystem Libra.se för perioden 2009-11-01-2010-10-31. Utöver det genomfördes intervjuer med personal på Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket. I Umeåregionens bibliotekssamarbete lånade de flesta bibliotek in mer från andra bibliotek än de skickade till andra bibliotek under perioden. Låneflödena stämde bra överens med lånekedjan, men det geografiska läget påverkar också hur mycket som skickades mellan biblioteken. Bibliotek som ligger nära varandra lånade i större utsträckning mellan varandra. Små bibliotek lånade in större andel medier från andra bibliotek än stora bibliotek. De flesta filialer lånade mest från sitt eget huvudbibliotek, oavsett kommun. Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket lånade in och skickade mest för ungefär samma avdelningar i SAB-systemet. Mariehemsbiblioteket har mindre bestånd och färre antal utlån för de flesta avdelningar men det var ungefär samma typ av medier som lånades. Båda biblioteken lånade in mer från andra bibliotek än de skickade till andra och de lånade även mycket mellan varandra. 2

1. INLEDNING... 4 1.1 BAKGRUND TILL BIBLIOTEKSSAMARBETET... 4 1.2 BAKGRUND TILL UPPSATSEN... 4 1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 1.4 BEDÖMNINGSKRITERIER... 5 1.5 DEFINITIONER... 5 2. METOD OCH URVAL... 7 2.1 METOD... 7 2.2 URVAL... 8 3. TIDIGARE STUDIER... 9 3.1 UMEÅREGIONENS BIBLIOTEKSSAMARBETE... 9 3.2 ANDRA BIBLIOTEKSSAMARBETEN... 9 3.3 FJÄRRLÅN OCH MEDIEPLANERING... 11 4. RESULTAT... 13 4.1 LÅNEFLÖDEN I UMEÅREGIONEN... 13 4.1.1 Bjurholm... 17 4.1.2 Nordmaling... 18 4.1.3 Robertsfors... 19 4.1.4 Umeå... 20 4.1.5 Vindeln... 23 4.1.6 Vännäs... 25 4.2 FALLSTUDIER: ERSBODABIBLIOTEKET OCH MARIEHEMSBIBLIOTEKET... 26 4.2.1 Ersbodabiblioteket... 26 4.2.2 Mariehemsbiblioteket... 34 5. DISKUSSION OCH SLUTSATSER... 43 5.1 SLUTSATSER OM LÅNEFLÖDENA I UMEÅREGIONEN... 43 5.2 SLUTSATSER OM ERSBODABIBLIOTEKET OCH MARIEHEMSBIBLIOTEKET... 45 6. KÄLLFÖRTECKNING... 47 BILAGOR... 49 3

1. Inledning 1.1 Bakgrund till bibliotekssamarbetet Umeå kommun och Umeås kranskommuner (Umeåregionen) inledde 1998 arbetet med att införa ett bibliotekssamarbete mellan kommunerna. Umeåregionens bibliotek består av folkbiblioteken i Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommuner. Det är totalt 25 bibliotek (bokbussen inräknad) som ingår i bibliotekssamarbetet. Biblioteken i regionen har en gemensam katalog och ett gemensamt biblioteksdatasystem. Samarbetet innebär att låntagare har ett lånekort som är gemensamt i regionen och att de kan lämna, låna och reservera böcker på vilket bibliotek som helst som ingår i samarbetet. Det betyder alltså att låntagare i regionen har tillgång till alla medier som finns på de bibliotek som ingår i samarbetet. Varje vecka går det medietransporter mellan biblioteken i regionen. De sex olika kommunerna har en gemensam bibliotekswebb: minabibliotek.se. På den gemensamma bibliotekswebben kan användare till exempel söka efter böcker och tidskrifter i katalogen. Det går även att logga in på Mina sidor där det är möjligt att bland annat låna om och reservera böcker. Från och med april 2010 har låntagare även möjlighet att reservera innestående medier via Mina sidor. Med innestående menas böcker och andra medier som finns inne på biblioteket, alltså som inte är utlånade. Tidigare kunde man endast reservera ( ställa sig i kö på ) redan utlånade medier via Mina sidor. I och med att detta infördes ökade antalet reservationer och det skickas fler medier mellan biblioteken. 1.2 Bakgrund till uppsatsen Uppsatsförslaget gavs av biblioteken i Umeåregionen. Det saknas en kartläggning av låneflödena och biblioteken ville ha en sådan för att kunna utveckla medieförsörjningsstrategier- och metoder. Vår kontaktperson har varit Maria Westerlund som är chef för filialenheten i Umeå. Resultaten av uppsatsen kommer främst att vara av intresse för personal på biblioteken i Umeåregionen. 4

1.3 Syfte och frågeställningar Syftet är att kartlägga låneflödena mellan biblioteken i Umeåregionens bibliotekssamarbete, med avseende på hur mycket media som skickas och vilken riktning flödena har. Låneflödena kommer att jämföras med den så kallade lånekedjan för att se om de faktiska låneflödena stämmer överens med lånekedjan. I slutändan är förhoppningen att en sådan kartläggning ska kunna vara biblioteken till hjälp i medieplaneringsarbetet. Vidare så kommer låneflödena till och från Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket i Umeå att undersökas, med avseende på hur mycket och vilken typ av media som lånas in och skickas. Hur ser låneflödena ut mellan biblioteken, det vill säga hur mycket media lånas och vilken riktning har lånen? Vilken typ av media lånas till och från Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket? 1.4 Bedömningskriterier I uppsatsen jämförs de faktiska låneflödena med de teoretiska låneflödena enligt lånekedjan. Följs lånekedjan trots att låntagare själva kan reservera medier och inte är skyldiga att följa lånekedjan? Ett av syftena med samarbetet var att öka tillgängligheten till bibliotekens medier. Har det blivit så? Vilka är det som tjänar på samarbetet? För Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket undersöks vilken typ av media som lånas. Det kan finnas avdelningar där det lånas in mycket media och biblioteken kan vinna på att köpa in fler medier inom dessa avdelningar, istället för att låna in från andra bibliotek. 1.5 Definitioner I uppsatsen kommer en del termer användas som kan behöva en förklaring. Detta är våra definitioner: 5

Media, medier, mediet: avser det som finns i bibliotekets bestånd. Kan vara till exempel böcker, ljudböcker, film, musik, tidningar och tv-spel. Enhet: kan vara ett bibliotek, eller annan enhet som Lånecentralen och Länsbiblioteket, eller depositioner, skolpooler och skoldepåer. Ägande enhet: avser den enhet som äger mediet. Utlånande enhet: avser det bibliotek som lånar ut mediet till låntagare. Behöver inte vara samma som ägande enhet. Inlåning: antal lån och omlån som görs på ett bibliotek på medier som ägs av en annan enhet. Skickar: antal lån och omlån som görs på ett annat bibliotek än det som är ägande enhet. Utlån: lån till låntagare. Reservation: ställa sig i kö på en bok som antingen kan vara utlånad eller finnas inne på det egna biblioteket eller något annat bibliotek i Umeåregionen. I den statistik som redovisas är det alltså antalet lån och omlån som visas och inte antalet medier som lånas in eller skickas mellan biblioteken. Det innebär att samma media kan vara med i statistiken flera gånger, om låntagaren har gjort omlån. Vi har för enkelhetens skull valt att skriva antal skickade medier och antal inlånade medier även om det inte handlar om antal medier utan lån och omlån. I och med att biblioteken kan låna in medier från andra bibliotek och skicka medier till andra bibliotek kommer medierna att röra sig mellan biblioteken i Umeåregionen. Det har vi valt att kalla för låneflöden i uppsatsen. 6

2. Metod och urval 2.1 Metod För kartläggningen av låneflödena har vi huvudsakligen använt oss av statistik som vi hämtat från Umeåregionens gemensamma biblioteksdatasystem Libra.se. Ur Libra.se har vi tagit fram statistik över låneflödena för en ettårsperiod, 2009-11-01 2010-10-31. Först tog vi fram statistik över alla biblioteks låneflöden under perioden genom att välja ägande enhet och utlånande enhet i Libra.se. På så sätt ser man antal medier som lånats ut på ett visst bibliotek och vilket bibliotek mediet tillhörde. Detta gjorde vi för att kunna göra en generell kartläggning över låneflödena mellan alla bibliotek i Umeåregionen. Vilken typ av media som lånas in till Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket tog vi reda på genom att ta fram statistik över signum ur Libra.se. Det gjorde vi genom att välja utlånande enhet, ägande enhet samt hyllsignum. Då ser man antal medier som lånas inom varje signum, vilket bibliotek som ägde mediet och var det lånades ut. Vi tog fram statistiken för båda riktningarna, det vill säga både vad Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket lånade in från andra bibliotek och vad de själva skickade till andra bibliotek. För att kunna se vad för typ av användare biblioteken har tog vi även fram statistik över låntagarnas ålder, alltså antal utlån som gjorts för olika åldrar. Ersbodabibliotekets och Mariehemsbibliotekets bestånd togs även fram ur Libra.se för att kunna jämföra bestånd och låneflöden. Beståndet ändras hela tiden och därför gäller uppgifterna för bestånd för den dagen statistiken togs fram. Vi gjorde det den 6 december 2010 och siffrorna visar således beståndets storlek just den dagen. Bibliotekens totala bestånd togs fram men även beståndet för alla huvudavdelningar i SAB-systemet och några underavdelningar. Vad gäller beståndet för avdelning U i SAB-systemet stötte vi på problem. Datasystemet gjorde ingen skillnad på avdelning U och tilläggsbeteckningen u, vilket innebar att det inte gick att få fram en specifik siffra för den avdelningens storlek. Eftersom vi ville veta mer om hur biblioteken tänker kring inköp och om de arbetar med medieplanering genomförde vi två intervjuer med personal på Ersbodabiblioteket och 7

Mariehemsbiblioteket. 2.2 Urval Två bibliotek valdes ut för att göra en fördjupad studie. De två biblioteken är båda filialbibliotek i Umeå och ligger under Kulturnämnden. Ersbodabiblioteket är ett folkbibliotek medan Mariehemsbiblioteket är ett integrerat folk- och skolbibliotek, och anledningen till att vi valde dem var att vi tyckte att det kunde vara intressant att titta på två olika bibliotekstyper för att se om det finns skillnader inom samma organisation. Vi valde att titta på statistik för ett år eftersom låneflödena varierar under året och dessutom efterfrågade uppdragsgivaren ett års statistik. Perioden 2009-11-01 2010-10-31 valde vi för att få så aktuell statistik som möjligt. Spelfilmsvideo lånas enligt lånereglerna inte mellan biblioteken men trots det ingår spelfilmsvideo i statistiken över hur mycket media som skickas till och från varje bibliotek. Eftersom det ingår i statistiken har vi låtit spelfilmsvideo vara kvar även i presentationen över vad som lånades för alla huvudavdelningar på Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket. Däremot har vi uteslutit spelfilmsvideo när vi har tittat närmare på vad som lånas för de olika underavdelningarna inom avdelning H för att siffrorna ska vara så korrekta som möjligt. Det kommer även att framgå i texten när spelfilmsvideo har uteslutits. I presentationen av Umeåregionens låneflöden har vi uteslutit alla enheter som inte är ett vanligt folkbibliotek, till exempel alla skolbibliotek, Depåbiblioteket, Lånecentralen, skolpooler samt depositioner. Detta eftersom de inte är tillgängliga för en vanlig låntagare och är uteslutna från lånekedjan. Även bokbussen har uteslutits då den inte är ett vanligt bibliotek. Däremot finns dessa enheter med i statistiken när vi har räknat ut det totala antalet utlån och procent inlånad media. 8

3. Tidigare studier 3.1 Umeåregionens bibliotekssamarbete När Umeåregionens bibliotekssamarbete inleddes var syftet att öka tillgängligheten till bibliotekens tjänster med målet att alla skulle kunna nå dem på lika villkor. Distansstudenter och funktionshindrade identifierades som två viktiga målgrupper för projektet och tack vare samarbetet har låntagarna tillgång till ca 1 miljon böcker och andra medier (Björnberg, s.4). Bjurholm, Vännäs och Vindeln samarbetade kring ett gemensamt katalog- och datasystem redan innan Umeåregionens samarbete inleddes (Björnberg, s.7). Vid lån från andra bibliotek tillämpar biblioteken en så kallad lånekedja. Lånekedjan innebär att lån helst ska göras inom den egna kommunen, i andra hand från en annan kommuns huvudbibliotek och som sista alternativ från en filial eller ett kommundelsnämndsbibliotek i en annan kommun. När låntagare använder sig av hemsidan för att själva reservera medier tillämpas inte lånekedjan eftersom låntagaren själv väljer vilket bibliotek han eller hon vill låna från. Biblioteket ska alltid överväga att köpa in media som efterfrågas från ett annat bibliotek, särskilt om det sker upprepade gånger. (Regler och rutiner för Umeåregionens gemensamma biblioteksdatasystem Libra.se, 2009, s. 10 ) De medietyper som kan lånas mellan biblioteken är böcker, katalogiserade tidskrifter, ljudböcker samt material som innehåller bok & band, det vill säga lästräningsmaterial, lättläst och DAISY-skivor med mera. Spelfilmsvideo, musik-cd-skivor, cd-rom-spel och TV-spel kan inte lånas men övriga AV-media går att låna, som till exempel faktavideo och språkkurser. (Ibid.) 3.2 Andra bibliotekssamarbeten Det finns bibliotekssamarbeten liknande det i Umeåregionen på andra ställen i Sverige. Närmast rent geografiskt är V8-samarbetet i Västerbottens inland. Det är åtta kommuner som sedan 2005 har en gemensam katalog och ett gemensamt lånekort. Syftet är att ge medborgarna bättre service, vilket man menar att man har uppnått då inlandsborna har fått ett större och bättre bibliotek" (Brinkfeldt, 2008, s.6). Man menar att biblioteket har blivit större eftersom medborgarna har tillgång till åtta biblioteks innehåll och att servicenivån har höjts. 9

HelGe är ett samarbete mellan nio kommuner i Gävleborgs län (Hälsingland och Gästrikland). Syftet med detta samarbete är att erbjuda en bättre biblioteksservice samt att använda skattepengar mer effektivt (HelGebiblioteket, 2010). Även här har man ett gemensamt lånekort samt möjlighet att låna, lämna och reservera böcker på alla bibliotek som ingår i samarbetet. Biblioteken i Östergötland inledde år 2002 ett utökat samarbete. Också detta samarbete hade som syfte att ge medborgarna i länet en bättre och mera jämlik service (Länsbibliotek Östergötland, 2010). År 2007 kom en utvärdering av samarbetet där det framgår att biblioteken i Östergötland på det stora hela är nöjda med samarbetet, men att de stora biblioteken i länet är tveksamma till samarbetet då de anser att det finns en risk att de blir givare, alltså lånar ut fler böcker till andra bibliotek än vad andra bibliotek lånar ut till dem. Detta kan ge negativa konsekvenser för låntagare på de stora biblioteken genom att böcker de vill låna kan ha skickats till ett annat bibliotek i länet. Dock påpekas att de stora biblioteken har ett ansvar att medverka i samarbetet eftersom det på sikt kan leda till att hela biblioteksverksamheten utvecklas (Bergstedt, 2007). Utanför Sverige finns det ett bibliotekssamarbete i Cleveland i Ohio i USA som omfattar 31 bibliotek. I regionen finns tre miljoner invånare som tack vare samarbetet har tillgång till 10 miljoner medier. Låntagarna kan låna från vilket bibliotek som helst i regionen och få boken skickad till sitt eget bibliotek och 2007 gjordes över 2,8 miljoner sådana lån mellan biblioteken i samarbetet. I en utvärdering beskrivs detta samarbete som positivt och fördelarna är många. Biblioteken kan spara pengar bland annat genom att minska på fjärrlånen som kostar mer än regionala lån och användarna får tillgång till ett större bestånd. Enligt beräkningen i rapporten har biblioteken sparat in 19 miljoner dollar på att låna böcker mellan varandra, även om nedladdning av elektronisk media också ingår i den beräkningen. Sett till alla kostnader ska samarbetet ha medfört en besparing på 30 miljoner dollar, bland annat genom de minskade kostnaderna som en gemensam katalog medför (Driscoll & Fleeter 2009). 10

3.3 Fjärrlån och medieplanering Höglund och Klingberg (2001) menar att när det gäller två eller flera kommuner som har ingått ett samarbete med gemensam katalog så ska lån mellan bibliotek som ingår i samarbetet inte kallas för fjärrlån. I själva verket så bör sådana samarbeten minska behovet av fjärrlån eftersom användarna av ett visst bibliotek eller användarna i en viss kommun även har tillgång till de andra biblioteken eller kommunernas böcker. Det finns dock likheter mellan hur biblioteken ser på fjärrlån och hur biblioteken i Umeåregionen ser på lån mellan biblioteken. Media skickas mellan biblioteken i Umeåregionen antingen för att ett visst bibliotek inte har till exempel en viss bok eller annan media för att den är utlånad. Inga böcker är undantagna från lån mellan biblioteken, till exempel nya böcker. Dock ska biblioteken alltid överväga att köpa in en bok om den inte finns på det egna biblioteket om en låntagare vill ha den från ett annat bibliotek i regionen, särskilt om den har efterfrågats förut (Regler och rutiner för Umeåregionens gemensamma biblioteksdatasystem Libra.se, 2009, s. 10 ). När det gäller fjärrlån så definieras de av Kungliga biblioteket som lån mellan två bibliotek som inte har samma huvudman. Enligt Kungliga bibliotekets rekommendationer ska biblioteken se varje förfrågan om fjärrlån som ett förslag till inköp (Kungliga biblioteket, 2009). Det finns en lånekedja för fjärrlån liknande Umeåregionens lånekedja, även om fjärrlånekedjan alltmer ersätts av friare lånevägar (Johansson och Storhagen, 2010). Eftersom folkbibliotek finansieras av skattemedel och är till för alla medborgare måste biblioteken vara noggranna med sin beståndsuppbyggnad. Det är medborgarnas behov som ska tillgodoses och mediebestånden bör anpassas efter dessa behov. Med medieplanering menas tekniker och metoder som används för att aktivt bygga upp beståndet. (Höglund och Klingberg, 2001). Bibliotek använder sig av medieplanering i varierande grad. Syftet med medieplanering är att bedriva effektivt mediearbete. Det är helt enkelt hur ett bibliotek anpassar sitt bestånd efter den målgrupp som biblioteket har. När det gäller större bibliotek/huvudbibliotek som Umeå stadsbibliotek så är målgruppen större och kanske mer varierad än målgruppen som ett filialbibliotek har. Det är till exempel ofta så att filialbibliotek har bredare litteratur och 11

många barnböcker, enligt M. Westerlund. 1 Fredriksson och Lindblom utvärderar i en uppsats (2005) ett projekt som gick ut på att biblioteken skulle köpa in böcker i stället för att fjärrlåna dem. Utvärderingen visade bland att böcker som köptes på efterfrågan var populära. Författarna menar att det finns fler fördelar med att köpa in böcker än att fjärrlåna dem, nämligen att det är billigare samt att när boken väl är köpt så finns den tillgänglig för andra låntagare. De påpekar dock vikten av medieplanering eftersom bibliotekens bestånd blir större när böcker köps in. 1 Maria Westerlund, personlig kommunikation, oktober 2010 12

4. Resultat 4.1 Låneflöden i Umeåregionen Umeåregionens bibliotekssamarbete består av de sex kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs. I figur 1 visas centralorterna i dessa kommuner. Där finns även huvudbiblioteken. Några filialorter finns med på kartan men de är inte markerade. Figur 1. Karta över Umeåregionen med alla centralorter markerade. I figur 2 visas nettoutlåningen för alla kommuner då alla bibliotek i varje kommun är ihopräknade. Umeå, Bjurholm och Nordmalings kommuner skickade mer medier än vad de lånade in medan Robertsfors, Vindeln och Vännäs kommuner lånade in mer än vad de skickade. 13

Figur 2. Nettoutlåning. Antal inlånade medier minus antal skickade medier. Tabell 1. Totala antalet utlån för alla bibliotek, antal inlånade medier, andel inlånade i procent och antal medier skickade till andra enheter under perioden 2009-11-01 2010-10-31. Enhet Totala antalet utlån Antal inlånade Andel inlånade (%) Antal skickade Bjurholm 26 918 2 920 11 % 3 893 Nordmaling 43 323 3 229 7 % 3 761 Robertsfors 37 247 5 457 15 % 4 590 Bygdeå 3 864 1 079 28 % 452 Ånäset 9 530 1 942 20 % 619 Umeå stadsbibliotek 541 587 21 524 4 % 48 207 Ersboda 74 576 8 956 12 % 7 493 Grubbe 71 369 7 215 10 % 6 129 Holmsund 69 972 8 827 13 % 5 437 Hörnefors 44 241 3 758 8 % 4 614 Mariehem 45 572 5 963 13 % 5 380 Obbola 29 131 3 430 12 % 2 332 Sävar 50 500 4 589 9 % 3 455 Teg 66 164 8 165 12 % 4 469 Umedalen 49 921 6 626 13 % 4 410 Ålidhem 71 746 8 978 13 % 4 868 Vindeln 29 753 3 353 11 % 6 111 Granö 1 895 620 33 % 285 Hällnäs 3 828 1 472 38 % 311 Tvärålund 4 627 1 172 25 % 276 Åmsele 3 144 1 724 55 % 229 Vännäs 48 494 7 471 15 % 4 551 Vännäsby 37 973 5 692 15 % 2 005 14

I tabell 1 visas totala antalet utlån för alla bibliotek, antal inlånade medier, andel inlånade i procent och antal medier skickade till andra enheter. Av huvudbiblioteken var det Robertsfors och Vännäs som lånade in mest procentuellt sett från andra bibliotek. De huvudbibliotek som lånade in minst var Umeå stadsbibliotek och Nordmaling. Biblioteket i Åmsele lånade in mest av alla biblioteken, 55 %, och det är det är även det bibliotek som är näst minst sett till det totala antalet utlån. 15

Figur 2. Antal inlånade medier och antal skickade medier för alla bibliotek. I figur 2 visas antal inlånade medier och antal skickade medier. Umeå stadsbibliotek skickade fler medier än vad det lånade in, och detsamma gäller för huvudbiblioteken i Bjurholm, Nordmaling och Vindeln, samt filialbiblioteket i Hörnefors. Övriga bibliotek lånade in mer än de skickade. Teg och Ålidhem är de filialbibliotek i Umeå som lånade in mest jämfört med vad de skickade. Även Vännäs och Vännäsby lånade in mycket. 16

4.1.1 Bjurholm Bjurholm, med 2 500 invånare (SCB, 2009), är den minsta kommunen i Umeåregionen. I Bjurholm finns det bara ett huvudbibliotek, inga filialer. Under perioden 2009-11-01 2010-10-31 gjordes totalt 26 918 utlån på Bjurholms bibliotek. Av dessa var 11 % inlånade från andra bibliotek. Det lånades in 2 920 medier och skickades 3 893, alltså skickades det mer än det lånades in. Tabell 2. De sex enheter som Bjurholms bibliotek lånade in mest från respektive skickade mest till. Antal inlånade Enhet Antal skickade Enhet 1 041 Umeå stadsbibliotek 833 Umeå stadsbibliotek 502 Nordmaling 467 Vännäs 238 Vindeln 345 Vännäsby 205 Vännäs 291 Nordmaling 142 Hörnefors 260 Robertsfors 107 Robertsfors 179 Vindeln Tabell 2 visar de bibliotek som Bjurholms bibliotek lånade in mest från samt skickade mest till. Bjurholm lånade in mest media från huvudbiblioteken i Umeå, Nordmaling, Vindeln och Vännäs kommuner. Hörnefors bibliotek är den filial som det lånades in mest från; det lånades in mer från Hörnefors än vad det lånades från Robertsfors som är ett huvudbibliotek. Vindeln, Vännäs och Nordmaling är de kommuner som ligger närmast Bjurholm och Hörnefors är den kommundel och det filialbibliotek som ligger geografiskt närmast Bjurholm. Bjurholm skickade mest media till stadsbiblioteket i Umeå. På andra och tredje plats kommer huvudbiblioteket i Vännäs respektive filialen i Vännäsby. Det skickades mer till huvudbiblioteken i Nordmaling och Robertsfors än till huvudbiblioteket i Vindeln. Efter de sex bibliotek som visas i tabell 2 lånade Bjurholm in mest och skickade mest till filialerna i Umeå. Se bilaga 1.1 för en fullständig tabell över vilka bibliotek som Bjurholm lånade in från samt skickade till. 17

4.1.2 Nordmaling Nordmalings kommun har drygt 7 200 invånare (SCB, 2009) och där finns två bibliotek: huvudbiblioteket i Nordmaling samt en filial i Rundvik. Rundvik saknar emellertid datoriserad katalog och är undantaget från lånekedjan. Därtill finns det två bokstationer i Brattsbacka och Norrfors. Under perioden gjordes 43 323 utlån på huvudbiblioteket i Nordmaling och totalt 7 % av medierna var inlånade från andra bibliotek. Nordmaling var ett av få bibliotek som skickade mer än de själva lånade in. De lånade in 3 229 från till andra bibliotek medan de skickade 3 761 medier. Nordmaling försöker ha ett bra bestånd av kurslitteratur och strävar efter att kunna bistå studenter i kommunen med kurslitteratur. Det finns många som studerar vård- och lärarutbildningar i kommunen och det är i synnerhet deras kurslitteratur som biblioteket försöker tillhandahålla, men därutöver finns ett stort utbud av romaner som efterfrågas av studenter i litteraturvetenskap. Detta medför att de andra biblioteken lånar mycket sådan litteratur från Nordmaling (Björnberg, s. 16-17). Tabell 3. De sex enheter som Nordmalings bibliotek lånade in mest från respektive skickade mest till. Antal inlånade Enhet Antal skickade Enhet 1 420 Umeå Stadsbibliotek 856 Umeå Stadsbibliotek 291 Bjurholm 502 Bjurholm 245 Hörnefors 313 Vännäs 165 Robertsfors 230 Hörnefors 155 Vännäs 212 Ålidhem 147 Vindeln 205 Robertsfors Tabellen visar de sex enheter som Nordmaling lånade in och skickade mest till. Nordmaling lånade in mest från Umeå stadsbibliotek, Bjurholm och Hörnefors. Det lånades in betydligt mer medier från Hörnefors än från till exempel huvudbiblioteket i Vindeln, även om Vindeln är ett huvudbibliotek och Hörnefors ett filialbibliotek. Hörnefors är dock det bibliotek som geografiskt sett ligger närmast Nordmaling. Å andra sidan lånades det mycket från Robertsfors också, som ligger längst bort från Nordmaling. 18

Nordmaling skickade också mest till Umeå stadsbibliotek följt av Bjurholm, men därefter skiljer sig tabellerna. Nordmaling skickade nämligen mycket media till filialer, till exempel hamnade Ålidhem på femte plats. Även filialerna i Vännäsby, Umedalen, Ersboda och Teg skickades det mycket till och de hamnade högre upp i statistiken än Vindeln (se bilaga 1.2). 4.1.3 Robertsfors Robertsfors kommun har närmare 6 900 invånare (SCB, 2009) och där finns två filialbibliotek, ett i Bygdeå och ett i Ånäset. Under perioden gjordes totalt 37 247 utlån på Robertsfors huvudbibliotek och 15 % av medierna var inlånade från andra bibliotek. Robertsfors lånade in något fler medier än de skickade till andra, 5 457 jämfört med 4 590. Tabell 4. De sex enheter som Robertsfors enheter lånade in mest från respektive skickade mest till. Antal inlånade Enhet Antal skickade Enhet 2 291 Robertsfors skolpool 897 Ånäset 1 133 Umeå Stadsbibliotek 692 Umeå Stadsbibliotek 287 Ånäset 531 Bygdeå 260 Bjurholm 233 Vindeln 224 Vindeln 199 Ersboda 205 Nordmaling 185 Vännäs Robertsfors lånade in mest media från kommunens skolpool, se tabell 4. Skolpoolen är endast tillgänglig för anställda på kommunens skolor och inom barnomsorgen och innehåller till exempel gruppuppsättningar av böcker (minabibliotek.se, 2009). Om man bortser från skolpoolen lånade Robertsfors in mest media från Umeå stadsbibliotek, Ånäset och Bjurholm. Mest media skickade Robertsfors till Ånäset och därefter Umeå stadsbibliotek, Bygdeå och Vindeln. Robertsfors skickade överlag förhållandevis lite till de övriga huvudbiblioteken. Bjurholm finns till exempel först på plats 14 i tabellen, efter filialer både i Umeå kommun och Vindelns kommun (se bilaga 1.3). Även om Robertsfors lånade in mycket från Bjurholm gällde således inte samma sak i motsatt riktning. På filialen i Bygdeå gjordes 3 864 utlån varav 28 % av medierna var inlånade från andra bibliotek. Bygdeå lånade in mest från Robertsfors och därefter Umeå stadsbibliotek. De skickade mest till Robertsfors följt av Ånäset. På tredje plats hamnade Umeå stadsbibliotek, 19

se bilaga 1.4. På filialen i Ånäset gjordes 7 588 utlån och det är därmed den största filialen i Robertsfors. 20 % av medierna var inlånade från andra bibliotek. Ånäset både skickade och lånade in överlägset mest media från Robertsfors och därefter Umeå stadsbibliotek. Se bilaga 1.5 för en tabell över vilka enheter Ånäset lånade in från samt skickade till. 4.1.4 Umeå Umeå kommun, med ungefär 114 000 invånare, är den största kommunen i Umeåregionens bibliotekssamarbete. Här finns det största biblioteket i samarbetet, Umeå stadsbibliotek, men även sex filialer i stadsdelarna Ersboda, Grubbe, Mariehem, Teg, Umedalen och Ålidhem. Utanför Umeå finns fyra kommundelsbibliotek i Holmsund, Hörnefors, Obbola och Sävar. I Umeå finns även ett antal skolbibliotek. Obbola och Holmsundsbiblioteket samarbetar som en enhet med bland annat gemensam personal (minabibliotek.se, 2009). På Umeå stadsbibliotek gjordes totalt 541 587 utlån. Av dessa var 4 % inlånade från andra bibliotek. Umeå stadsbibliotek lånade in 21 524 medier och skickade 48 207, alltså ungefär dubbelt så många. Tabell 5. De sex enheter som Umeå stadsbibliotek lånade in mest från respektive skickade mest till. Antal inlånade Enhet Antal skickade Enhet 2 343 Ersboda 4 812 Lånecentralen 1 719 Grubbe 4 079 Ålidhem 1 636 Ålidhem 3 898 Länsbiblioteket 1 511 Teg 3 607 Ersboda 1 452 Sveriges depåbibliotek 3 384 Bokbussen 1 418 Boken kommer Umeå 3 193 Teg I tabell 5 visas de sex enheter som Umeå stadsbibliotek lånade in mest media från respektive skickade mest media till. Stadsbiblioteket lånade in mest media från filialerna på Ersboda, Grubbe, Ålidhem och Teg. På femte plats kommer Sveriges depåbibliotek som ligger i Umeå. En del medier lånades även in från Boken kommer Umeå. Stadsbiblioteket skickade mest media till Lånecentralen. Även till Länsbiblioteket och Bokbussen skickades det medier. De filialer i Umeå som stadsbiblioteket skickade mest media till var Ålidhem, Ersboda och Teg. 20

Se bilaga 1.6 för en fullständig tabell över vilka enheter Umeå stadsbibliotek lånade in från respektive skickade till. På Ersbodabiblioteket gjordes totalt 74 576 utlån, vilket gör det till det största filialbiblioteket sett till antal utlån, och av dessa var 12 % inlånade från andra bibliotek. Ersboda både lånade in från och skickade mest till stadsbiblioteket i Umeå. Efter stadsbiblioteket kommer filialerna i Umeå; de tre filialer som det lånades in mest från var Mariehem, Grubbe och Ålidhem och det var även de filialer som det skickades mest media till. Det huvudbibliotek som det lånades in mest från var Robertsfors medan det huvudbibliotek som det skickades mest till var Nordmaling. Vännäsby var det filialbibliotek i en annan kommun som det lånades in mest från. Vännäsby var även det bibliotek som lånade mest media från Ersboda av dessa filialbibliotek; det skickades mer medier från Ersboda till Vännäsby än vad det skickades till Vindeln. (Se bilaga 1.7) På Grubbebiblioteket gjordes totalt 71 369 utlån. Av dessa var 10 % inlånade. I topp vad gäller både media som lånades in till Grubbe och media som skickades från Grubbe var stadsbiblioteket i Umeå. Förutom stadsbiblioteket lånade Grubbe in mest media från filialerna i Umeå med Ersboda, Mariehem och Umedalen i topp. Det huvudbibliotek i annan kommun som det lånades in mest från var Vindeln. Grubbe skickade, förutom till stadsbiblioteket, mest media till filialerna i Umeå. De filialer det skickades mest till var Umedalen, Ersboda och Teg. Det huvudbibliotek i annan kommun som det skickades mest till var Nordmaling medan Vindeln kom på sista plats av huvudbiblioteken (se bilaga 1.8). På Holmsundsbiblioteket gjordes 69 972 utlån och 13 % av medierna var inlånade. Holmsund lånade in mest från Holmsunds skoldepå och därefter Umeå stadsbibliotek, Obbola och Ersboda och därefter de andra filialerna i Umeå. Det huvudbibliotek i annan kommun som det lånades in mest från var Vännäs. Holmsund skickade mest media till stadsbiblioteket i Umeå men nästan lika mycket skickades till Obbola och därefter till de andra filialerna i Umeå. Det huvudbibliotek i annan kommun som det skickades mest till var Nordmaling (se bilaga 1.9). På biblioteket i Hörnefors gjordes totalt 44 241 utlån. Av dessa var 8 % inlånade. Hörnefors lånade in mest från Umeå stadsbibliotek och därefter från Holmsund, Grubbe och Nordmaling. Det betyder att det lånades in mer från Nordmaling, som är ett huvudbibliotek i en annan kommun, än de flesta filialerna i Umeå. Nordmaling är också det bibliotek som 21