Att veta vad man äter

Att veta vad man äter Att veta vad man äter 1

Innehåll Svensk kyckling är bäst i världen Svensk Fågel en gemensam branschorganisation 3 Konsumtion och produktion 4 Kyckling och klimatet 6 Svensk djuromsorg 7 Fakta om foder 9 Säkerhet och kontroll 10 Lastning, transport & slakteriet 12 Spårbarhet och märkning 13 Maten och hälsan 14 Ordlista 15 Svenskar gillar svensk kyckling. Kycklingkonsumtionen går stadigt uppåt och undersökningar visar att förtroendet för svenska kycklingbönder är större än någonsin. Det om något är ett gott betyg att vi jobbar på rätt sätt. Hemligheten bakom den svenska kycklingen är lång erfarenhet, många års hårt arbete och en strävan efter att hela tiden bli bättre. Varje dag, året runt, dygnet runt arbetar Svensk Fågels medlems företag och svenska kycklingbönder med att ta fram världens bästa kyckling. Genom tuffa djuromsorgs- och kontrollprogram kan svenska konsumenter äta en kyckling som är fri från salmonella och uppfödd i enlighet med en av världens tuffaste djurskyddslagar. En uppfödning där vi sätter både kycklingars och konsumenters välfärd i centrum. Den här skriften vänder sig till alla som vill veta mer om den svenska kycklingen och branschorganisationen Svensk Fågels medlemmars arbete med forskning, uppfödning, slakt och förädling. Skriften pekar också på vilka utmaningar som den svenska kycklingbranschen står inför. Vi är stolta över vår svenska kyckling och vår förhoppning är att denna skrift förklarar varför. Idé, text och produktion: Hero Kommunikation AB Form: John Blomqvist Foto: Sven Secher, Sven Persson/Swelo Photo, Kronfågel, Ingvar Eriksson. Tryck: Vitt Grafiska Femte upplagan, december 2011 Källor: Analysis of the baseline survey on the prevalence of campylobacter in broiler batches and of campylobacter and salmonella on broiler carcasses in the EU (European Food Safety Authority EFSA, Journal 2010; 8(03):1503) Annual epidemiological report on communicable diseases in Europe 2010 (European Centre for Disease Prevention and Control - ECDC) Annual report 2012 (Association of Poultry Processors and Poultry Trade in the EU Countries ASBL) EU Poultry meat import-export trade, main tariffs lines 2000, 2005, 2009, and 2010. (Eurostat June 2011, Table 27) Prospects for agricultural markets and income in the EU 2009-2020 (The European Commission, DG AGRI, December 2010) SVARM-rapport 2010 (Svensk Veterinär Antibiotika Resistens Monitorering) The European Union Summary Report on Trends and Sources of Zoonoses, Zoonotic Agents and Food-borne Outbreaks in 2009 (European Food Safety Authority EFSA, Journal 2011; 9(3):2090) Maria Donis Vd Svensk Fågel 2 Att veta vad man äter

Svensk Fågel en gemensam branschorganisation Svensk Fågel är branschorganisationen för svensk kyckling och kalkon. Organisationen är unik i sitt slag eftersom den representerar hela kedjan från jord till bord. Medlemsföretagen är Lantmännen Kronfågel, Guldfågeln, Lagerbergs Kyckling, Knäreds Kyckling, Bjärefågel och Ingelsta Kalkon som tillsammans står för cirka 98 procent av den svenska produktionen. Medlemmar är också svenska avelsföretag, kläckerier, fodertillverkare och bönder. Alla arbetar mot samma mål att ta fram världens bästa kyckling och kalkon. Kortfattat arbetar Svensk Fågel med följande: Informera om de höga krav på djurvälfärd och livsmedelssäkerhet som ställs på den svenska kyckling- och kalkonuppfödningen. Sprida kunskap om den höga kvaliteten på svensk kyckling och kalkon. Att öka konsumtionen av svensk kyckling och kalkon. Bidra till säkra livsmedel genom unika kontrollprogram. Besvara remisser från myndigheter. Kycklingbönderna Ola och Åsa Göransson med sina barn Axel och Ida, samt bordercolliehanen Diesel. Initiera och finansiera forskning som bidrar till att ytterligare öka kunskapen om hur man föder upp kyckling och kalkon på bästa sätt för djuren, människorna och miljön. Driva näringspolitiska frågor. Att veta vad man äter 3

Konsumtion och produktion Kyckling i världen Det är ingen överdrift att påstå att kyckling är ett av världens populäraste köttslag. Kyckling är ett billigt proteintillskott och har fördelen att även vara en effektiv foderomvandlare. Efter griskött ligger kycklingen i dag på andra plats och konsumtionen visar en fortsatt positiv trend. Under 2010 var prognosen för världskonsumtionen av kyckling på 78,4 miljoner ton. Enligt en prognos från den europeiska organisationen för fjäderfäbranschen, AVEC, så kommer världskonsumtionen av kyckling att fortsätta uppåt de närmsta tio åren. I Europa kommer ökningen att vara cirka fem procent, men i USA och Ryssland spås en uppgång på nio respektive 23 procent fram till 2019. De länder som står för den största delen av uppfödningen är framför allt USA, Kina, Brasilien samt länder i Europa. Samtidigt får nya aktörer som Indien, Ryssland och Thailand en allt viktigare roll på den internationella marknaden. Fågelkött i Sverige Även vi svenskar äter allt mer fågelkött. År 2010 åt vi i Sverige cirka 18,2 kilo fågelkött per person vilket är en ökning med 4,6 procent jämfört med föregående år. Totalt konsumerades 171 600 ton. Men vi har fortfarande långt kvar till genomsnittet inom EU som ligger på cirka 23,1 kilo per person. Den största delen av kycklingen som konsumeras i Sverige är svensk och förtroendet för den svenska kycklingen är mycket högt. Under 2010 ökade konsumtionen av svensk kyckling med cirka sju procent jämfört med föregående år. En undersökning genomförd av undersökningsföretaget Novus visar att omkring 80 procent av svenska konsumenter också vill äta svensk kyckling. En utmaning för den svenska fågelköttbranschen är att importen av fågel också ökar. År 2010 stod svensk kyckling för 70,1 procent av den totala konsumtionen i Sverige. Import och offentlig upphandling Den importerade kycklingen och kalkonen är ofta billigare. Det låga priset beror på att andra länder inte ställer samma krav som vi gör i Sverige, varken när det gäller livsmedelskvalitet eller djurhållning (läs mer på sidan 13). Den största delen av den importerade kycklingen går till storhushåll. Det handlar om allt från sjukhus och skolor till restauranger. För vanliga konsumenter är det allt viktigare att veta varifrån maten kommer. Men våra barn och gamla får aldrig en chans att välja vilken mat de serveras varje dag. En vanlig missuppfattning när det gäller Lagen om offentlig upphandling (LOU) är att stat, kommuner och landsting Världskonsumtion av olika köttslag 2010 (jämfört med 2009) Miljoner ton och i jämförelse med 2009 Nötkött 56,145 (-2%) Produktion av kyckling i världen Miljoner ton 2010 2009 2008 2007 18 2006 2005 12 Fågel 78,408 (+3%) 6 Griskött 102,148 (+2%) 0 20 40 60 80 100 120 Källa: USDA-FAS 0 USA Kina Brasilien EU Mexico Indien Ryssland Källa: USDA 4 Att veta vad man äter

måste välja den leverantör som erbjuder lägst pris så är det inte. Faktum är att LOU kan vara ett stöd för att ställa högre krav på leverantörerna vad det gäller exempelvis kvalitet, miljöbelastning och djurskydd. Dock förutsätter det noga specificerade krav i upphandlingsunderlaget exempelvis att köttet ska kunna spåras, att djuren är uppfödda enligt fastställda kriterier eller att det bara får vara en viss del tillsatt saltlake. Upphandlingsansvariga måste bli bättre på att lära sig vilka krav som går att ställa och även våga ställa dem. Vad gör Svensk Fågel? Svensk Fågel arbetar för att obligatoriskt krav på ursprungsmärkning av kyckling och kalkon ska införas, såväl på konsumentprodukter som säljs i butik som på produkter som serveras på restaurang och i storhushåll. Tillsammans med bland annat Svensk Fågel har Miljöstyrningsrådet tagit fram kvalitetskriterier för offentlig upphandling som hjälpverktyg för kommuner och landsting. Allt för att fler ska upphandla kyckling och kalkon med hög kvalitet. Svensk Fågel arbetar aktivt med att informera om de unika krav som ställs på svensk kyckling och kalkon allt ifrån livsmedelssäkerhet och miljö till djurvälfärd. Kycklingkonsumtion och import i Sverige Kycklingkonsumtion per person i EU och Sverige 1000-tal ton Importerad kyckling Konsumtion Svensk kyckling Kilo per person EU Sverige 180 25 22,9 22,1 23,2 23,4 23,3 23,2 135 90 20 15 10 15,6 16,2 16,5 17,9 17,3 18,2 45 5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: Svensk Fågel och Jordbruksverket Källa: Svensk Fågel och Jordbruksverket Att veta vad man äter 5

Kyckling och klimatet Djurslagens totala energianvändning Megajoule per kilo kött (slaktvikt) 50 40 35,8 51,2 30 27,7 20 10 0 Kyckling Griskött Nötkött Källa: Maten och Miljön LCA av sju livsmedel Klimatdebatten är viktig och nödvändig, men ibland är det svårt som konsument att välja rätt. I princip all mat vi äter bidrar till växthuseffekten och påverkar på så sätt klimatet. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, svarar djurhållningen globalt sett för 18 procent av växthusgaserna. Skillnaderna är dock stora mellan både djurslag och hur produktionen sker i olika länder. Men om man väljer att äta kött är svensk kyckling ett bra klimatval. Den svenska kycklingbranschen har som enda köttslag faktiskt lyckats minska sin klimatpåverkan. Det finns framför allt fyra anledningar: Små mängder växthusgaser Metangas står för den absolut största delen av växthusgasutsläppen inom djurhållningen. Men kycklingen har bara en mage och släpper inte ut någon metangas över huvud taget. Totalt sett genererar kyckling ytterst små mängder metangas den som släpps ut bildas främst vid gödselhantering. Små mängder foder och korta transporter Kycklingen är mycket bra på att utnyttja fodret och behöver därför äta relativt lite. Det innebär att lite går till spillo och att inga stora mängder gödsel eller gaser bildas som bidrar till övergödning och växthuseffekten. Svenska kycklingar äter till största delen svensk spannmål som ofta kommer från den egna gården. Därför är transporterna få och korta. Låg och smart energianvändning Kycklingens foder kräver små odlingsarealer, och den totala energi användningen är låg och effektiv. Den största energiförbrukningen står själva uppfödningen av kycklingen för, i första hand handlar det om uppvärmning av stallarna. Djurslagens inverkan på klimatförändringen Kilo koldioxidekvivalenter per kilo benfritt kött. Utsläpp av växthusgaser till följd av förändrad markanvändning är inte medtaget i beräkningarna 30 20 10 0 2,7 2,9 Kyckling Odlad lax Griskött Nötkött SIK Report no 794, september 2009, SINTEF Report, december 2009, SIK Rapport 2009:6 5,9 30 Djurslagens markanvändning för foderproduktion Kvadratmeter ianspråktagen yta per kilo kött per år (slaktvikt) 40 30 20 10 0 7 Kyckling 9 Griskött Nötkött Eget kretslopp på gården Av kycklingens totala energianvändning är över hälften förnyelsebar. Nästan 90 procent av bönderna inom Svensk Fågel har ett eget kretslopp på gården där biobränslepannan är hjärtat. Halm eller flis, ofta från den egna gården, används för att värma upp stallarna och även bostadshusen på gården. Vad gör Svensk Fågel? 33 Källa: Maten och Miljön LCA av sju livsmedel Svensk Fågel arbetar aktivt genom information och utbildning för att alla kyckling- och kalkonbönder ska investera i egna halm- och flispannor istället för oljepannor. Det leder till att mindre koldioxid släpps ut i atmosfären. Svensk Fågel har sedan 2009 ett nytt produktionsuppföljningsprogram för att göra kycklinguppfödningen så resurssmart som möjligt och därmed minimera spillet av exempelvis foder. Svensk Fågels uppfödare tar prover på gödseln så att kväve- och fosfortillförseln till våra åkermarker optimeras. Det leder till att mindre lustgas bildas. Svensk Fågel arbetar ständigt med Sveriges kycklingbönder och foderföretag för att förbättra fodersammansättningen. En bra fodersammansättning innebär att det går åt mindre kväve i uppfödningen och kväve bidrar till övergödning och växthuseffekten. Här ingår också att försöka minska användningen av importerad soja genom alternativa och närproducerade proteingrödor. Svensk Fågel arbetar för att kartlägga energi användningen på gårdarna och på så sätt hitta möjligheter för energivinster. Det kan handla om enkla åtgärder som att byta till energisnåla lampor och miljömärkt el till att bygga klimatsmartare hus och stallar. 6 Att veta vad man äter

Svensk djuromsorg Omkring 140 bönder föder upp Svensk Fågels kycklingar och kalkoner. Till dessa gårdar kommer kycklingarna från kläckeriet när de är en dag gamla. De går och pickar fritt i stora, luftiga stallar. Svenska kycklingar och kalkoner har aldrig suttit i bur, något som är en vanlig missuppfattning bland konsumenter. Under den tid som kycklingarna och kalkonerna är på gården har bonden ett viktigt fokus att djuren ska må bra och utvecklas på bästa sätt. Unikt Djuromsorgsprogram Sveriges djurskyddslag är en av världens tuffaste. Men Svensk Fågel ställer ännu hårdare krav genom det Djuromsorgsprogram som samtliga medlemmar förbundit sig att följa. Programmet är det enda i sitt slag som kontrolleras av myndigheterna. Tillsammans med myndigheter, forskare, experter och konsument företrädare togs programmet fram i slutet av 1980- talet. Mot bakgrund av ny kunskap och forskning utvecklas det hela tiden. Djuromsorgsprogrammet omfattar kycklingen och kalkonens hela liv, från uppfödningen på gården till lastning, transport och slakt. Kontrollprogrammet på gården omfattar i dag 31 punkter. Viktigast är omsorgen om djuren och deras miljö. Men även byggnader, teknik, utrustning och skötsel bedöms. Detta är en viktig del av det arbete för god djurhälsa och livsmedelssäkerhet som bedrivs. En annan viktig parameter för att djuren ska må bra är deras fothälsa, som kontrolleras i samtliga flockar. Regelbunden granskning Varje bonde får regelbundet besök av en rikslikare som är anställd av försäkringsbolaget Agria Djurförsäkring. Granskning görs av de 31 punkterna. Denna bedömning tillsammans med fåglarnas fothälsostatus ligger sedan till grund för hur många djur varje bonde får ha (så kallad beläggning). Allt för att säkerställa att kycklingarna och kalkonerna mår bra. De bönder som har högst poäng får föda upp fler djur och vice versa. Att veta vad man äter 7

Det finns ingen konflikt mellan god djuromsorg och ett framgångsrikt lantbruk snarare tvärtom. De går hand i hand. Elisabeth Nilsson, kycklingbonde, Flättorps gård, Sörmland. Resultaten av Djuromsorgsprogrammet rapporteras halvårsvis till en referensgrupp på Jordbruksverket. I gruppen ingår representanter från Jordbruksverket, Livsmedelsverket (SLV), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Sveriges veterinärmedicinska anstalt (SVA) samt en representant från Djurskyddet Sverige. EU har tagit fram djurskyddsregler för kyckling som trädde i kraft 2010. När reglerna arbetades fram användes Svensk Fågels Djuromsorgsprogram som modell. Dock är inte EU:s regler lika omfattande som Svensk Fågels tuffa krav. Oberoende kontroll För att kontrollera att Djuromsorgsprogrammet och djurskyddslagen följs granskas hela ledet från gården till slakteriet. Förutom rikslikarens granskning kontrolleras programmet av det oberoende certifieringsföretaget ProSanitas. ProSanitas genomför kontroller vid en årlig revision på de större slakterierna som är anslutna till Svensk Fågel och vart annat år på de mindre. Revisionen omfattar lastning, transport samt slakt. Forskning och utbildning Forskningen är mycket viktig för Svensk Fågels medlemmar. Varje år avsätter branschen medel till forskning inom livsmedelssäkerhet och djuromsorg. Svensk Fågel finansierar och samarbetar bland annat med Stiftelsen Lantbruksforskning som avsätter medel inom dessa områden. Förbättrad benhälsa Bland kycklingar kan det förekomma problem med benhälsan. Internationellt sett har svenska kycklingar mindre problem än kycklingar i andra länder. Det beror främst på att åtgärder för att förbättra benhälsan prioriteras i Sverige. Vad gör Svensk Fågel? Djuromsorgsprogrammet revideras kontinuerligt allt för att det ska utvecklas och förbättras. Syftet är att hela tiden säkerställa den bästa djurhälsan och den bästa miljön för djuren. Tillsammans med foder- och avelsföretag arbetar Svensk Fågel med att förbättra kycklingarnas och kalkonernas foder och fodersammansättning. Syftet är att förbättra fåglarnas benhälsa ytterligare. För att ständigt förbättra djurskyddet håller Svensk Fågel årliga utbildningar för kycklingoch kalkonbönder samt slakteri-, transportoch kläckeripersonal. Målet är att kunskap och kompetens inom djurskyddet ständigt ska förbättras och vara uppdaterat enligt de senaste forskningsrönen. Under 2007 genomförde SLU en studie kring svenska kycklingars benhälsa. Studien var en uppföljning på den studie som gjordes år 2001. Hos cirka 85 procent av den vanligaste kycklingsorten som används i Sverige såg man förbättringar. De problem som fanns var klart kopplade till en kycklingsort (hybrid). Det görs hela tiden stora insatser från branschen, forskare och avelsföretag och det rapporteras nu förbättringar. Ytterligare studier kommer att genomföras och redan nu ser Svensk Fågel tillsammans med sina medlemmar över den daggamla kycklingens kvalitet, ljus- och foderprogram, fodersammansättning samt olika åtgärder som kan göra att kycklingarna rör sig mer i stallet. Målet är att benhälsan ska förbättras ytterligare. 8 Att veta vad man äter

Fakta om foder En viktig del i uppfödningen är fodret. Svenska kycklingar äter till största delen svensk spannmål, ofta vete som bonden odlat på den egna gården. Då vet man vad som finns i fodret och dessutom blir påverkan på klimatet minimal (läs mer på sidan 6). Inget fiskmjöl, GMO eller tillväxtantibiotika Fodret till kycklingarna som föds upp inom ramen för Svensk Fågel får inte innehålla genmodifierade grödor (GMO) eller fiskmjöl. Dessutom föds kycklingar upp utan tillväxtantibiotika. Att tillsätta antibiotika i fodret för att kycklingarna ska växa fortare förekommer i många länder utanför Europa. Förutom att man kamouflerar en dålig djurhållning kan det leda till att bakterier blir resistenta mot antibiotika. De resistenta bakterierna kan sedan överföras från djur till människa, så kallade zoonoser (läs mer på sidan 10). Svenska kycklingar får aldrig antibiotika i förebyggande syfte, vilket är vanligt utomlands där smittrycket är högre. I Sverige arbetar vi istället förebyggande så att kycklingen inte ska utsättas för smittor. De få gånger som antibiotika används i Sverige är det för att behandla sjukdom. Protein är viktigt Eftersom kycklingarna behöver mycket protein när de växer innehåller kycklingfodret i dag även soja. Sojan importeras oftast från Sydamerika. Svensk Fågels målsättning är att byta ut sojan mot andra mer närproducerade proteinkällor som exempelvis baljväxter som kan odlas i Sverige. Inom foderföretagen arbetar man med att utveckla möjligheterna att använda nya foderråvaror. I framtiden är målet att svenska kycklingar och kalkoner bara ska äta närodlat foder. Forskning kring koccidios Koccidios och klostridios (sjukdomar orsakade av en tarmparasit respektive en tarmbakterie) förekommer hos både tama och vilda fåglar och orsakar tarminfektioner. Sjukdomarna kan inte Allt vete som odlas på åkrarna torkas i vår egen tork och lagras i silon på gården. Sedan används det som foder till kycklingarna. Genom att producera det själva slipper vi onödiga transporter. överföras till människor, men kan orsaka mycket lidande hos kycklingarna. För att förebygga infektioner tillsätts små mängder parasitmedel i fodret, så kallad koccidiostatika. För att säkerställa att inga rester förekommer i kycklingköttet tas inblandningen av koccidiostatika bort i god tid före slakt. Svensk Fågel driver kontrollprogrammet Koccidios- och klostridiosprogrammet (KC-programmet) i samråd med en Djurhälsonämnd som består av experter från bland annat myndigheterna. Programmet bevakar tarmhälsan och ska på sikt finna alternativa metoder för kontroll av koccidios och klostridios. Detta ska jämföras med att det inom EU är tillåtet att använda parasitmedel ända fram till 24 timmar före slakt. Dessutom finns det ingen karens beroende på vilket medel som används. Genom KC-programmet arbetar Svensk Fågel nära forskarna för att komma fram till en alternativ lösning. Svensk Fågels mål är att minska riskerna för koccidios och klostridios och minska användning av koccidiostatika i fodret. Detta kan bland annat ske genom olika förebyggande åtgärder och alternativa metoder. Vad gör Svensk Fågel? Svensk Fågel arbetar för att öka användningen av svenska råvaror i kycklingfodret. En ökad produktion av alternativa proteingrödor innebär att sojan i fodret kan bytas ut mot närproducerat protein. Driver och utvecklar KC-programmet i nära samarbete med forskare, experter och myndigheter. Per Lindahl, kycklingbonde, Mosslunda gård, Skåne. Att veta vad man äter 9

Säkerhet och kontroll Svensk Fågels medlemmar är bland de bästa i världen när det gäller att bekämpa salmonella. I de allomfattande EUstudierna där förekomsten av salmonella undersöks i alla länder ligger Sverige alltid i topp tillsammans med våra nordiska grannländer. Under 2010 upptäcktes enstaka fall av salmonella i svenska kycklingflockar. Tack vare Svensk Fågels stenhårda kontroll upptäcktes dessa vid provtagning före slakt och nådde aldrig konsument. Unikt salmonellakontrollprogram Som en del av Svensk Fågels Djuromsorgsprogram genomgår svensk kyckling en rigorös salmonellakontroll. Hela produktions kedjan från avel, uppfödning och foder till slakt och det färdiga livsmedlet kontrolleras. Skulle salmonella hittas i en kycklingflock kräver Svensk Fågel att hela kycklingflocken ska destrueras så att köttet aldrig når konsument. Salmonella i andra länder I flera andra EU-länder ligger andelen smittade flockar på omkring 20 procent med enstaka utstickande fall med över 80 procent. I genomsnitt var nästan 16 procent av kycklingflockarna inom EU smittade med salmonella. I undersökningen hittade forskarna olika typer av salmonella där de vanligaste typerna bland människor är Salmonella Entiritidis och Salmonella Typhimurium. Salmonella är en av de vanligaste orsakerna till matförgiftning inom EU och under år 2010 rapporterades cirka 138 000 fall inom unionen. Självklart finns det här ett stort mörkertal. För utsatta grupper som barn och gamla kan salmonella ge bestående men och i värsta fall vara dödligt. Salmonella i importkyckling Eftersom Sverige har en unik salmonellasituation tillåts vi ställa krav på att importerat kycklingkött ska testas och vara fritt från alla typer av salmonella. Tyvärr finns det här ett kryphål i de så kallade salmonellagarantierna. Kryphålet innebär att kyckling som klassas som köttberedning (rå fryst eller kyld kyckling med tillsatt saltlake eller annan marinad) inte måste kontrolleras. Stickprovsundersökningar som tidigare genomförts av SLV visade att cirka 20 procent av de importerade så kallade köttberedningarna som ingick i provtagningen var salmonellasmittade. Mindre campylobacter Campylobacter finns naturligt i tarmen hos många djur. Bakterien framkallar inte sjukdom hos kycklingar, men kan ge magsjuka hos människor. Prover för campylobacter tas på samtliga kycklingflockar som föds upp av Svensk Fågels medlemmar. Tillsammans med myndigheterna driver Svensk Fågel ett kontrollprogram för campylobacter där mycket resurser läggs på forskning kring smittvägar. Och åtgärderna har gett resultat. Sedan slutet av 1980-talet har campylobacternivån bland svenska kycklingar sjunkit kraftigt och ligger nu på en mycket låg nivå internationellt sett. I Sverige ligger i dag andelen smittade kycklingar på omkring 13 procent i snitt. Det är nästan en halvering sedan Campylobacter programmet introducerades 2001. Det visar att flera åtgärder som införts bland medlemsföretagen har gett resultat. Resistenta bakterier Svensk Fågel har ett förbud mot tillväxtantibiotika. Det är alltså förbjudet att i förebyggande syfte ge låga doser antibiotika kontinuerligt i fodret och det har varit förbjudet sedan 1986 Förekomst av salmonella Positiva kycklingflockar i procent 35 Källa; The European Union Summary Report on Trends and Sources of Zoonoses, Zoonotic Agents and Food-borne Outbreaks in 2009 EFSA Journal 2011;9(3):2090 [378 pp.]. 30 25 20 15 10 5 0 Ungern Malta Luxemburg Frankrike Cypern Tjeckien Lettland Tyskland Spanien Portugal Rumänien Österrike Polen Belgien Nederländerna Litauen Schweiz Bulgarien England Danmark Slovenien Finland Grekland Sverige Norge Estland Irland 10 Att veta vad man äter

Förekomst av campylobacter Positiva kycklingflockar i procent 100 80 60 40 20 0 Luxemburg Malta Spanien Irland Portugal Polen Slovenien Rumänien Frankrike England Slovakien Italien Tjeckien Ungern Tyskland Österrike Litauen Lettland Belgien Cypern Bulgarien Nederländerna Danmark Sverige Norge Finland Estland EU 2008 i Sverige. Antibiotika för behandling används dessutom mycket sparsamt. Svensk Fågels medlemmar har istället lagt alla resurser på att ge kycklingarna en så god miljö som möjligt eftersom friska, starka djur inte har behov av antibiotika. Trots detta har det dykt upp fall av resistenta bakterier i kyckling. Detta är något som Svensk Fågel ser allvarligt på och i sam arbete med myndigheter undersöks hur dessa bakterier kan ha uppstått. I många fall är det dock svårt att få entydiga svar för att härleda varifrån bakterierna kommer. Minskning av VRE SVA kontrollerar årligen förekomsten av olika sjukdomar och antibiotikaresistens hos djur. Vid en selektiv odlingsmetod på kyckling har bakterien Enterococcus Faecium visat sig vara resistent mot antibiotikan Vancomycin. Odlingsmetoden som används i Sverige är mycket känslig och kan därför inte jämföras med andra länder. Odlingen visade en ökning av VRE (Vancomycinresistenta enterokocker) och år 2005 var 41 procent av bakterierna resistenta mot just Vancomycin. I den så kallade SVARM- rapporten (Svensk Veterinär Antibiotikaresistens Monitoring) från år 2009 visar forskarna att ökningen inte bara avstannat utan även minskat. Svenska kycklingar har inte fått Vancomycin på många år och orsaken till ökningen av VRE under 2005 är i dag okänd. Fall av ESBL ESBL är ett enzym som kan bryta ner olika antibiotikatyper. Bakterierna som bildar ESBL blir på detta sätt motståndskraftiga (resistenta) mot olika typer av antibiotika. Alla djur kan bära på så kallade ESBL-bakterier i tarmen, denna typ av bakterier har hittats hos bland annat häst, hund, katt, nötkreatur och vilda fåglar. Även vi människor kan bära på bakterien i tarmen utan att för den skull bli sjuka. Under 2010 hittade SVA (Staten Veterinärmedicinska Anstalt) spår av ESBL-bakterier i kyckling. Forskarna vet i dag alldeles för lite för att kunna säga vad förekomsten av ESBLbakterierna beror på och om de aktuella bakterierna bidrar till resistensproblem hos människor. Svensk Fågel tar självklart allvarligt på fynden och arbetar nära forskare på SVA för att få fram mer information. Flera studier har påbörjats för att undersöka var bakterierna finns och hur smittspridningen går till. En teori är att det kan bero på importen av föräldradjur från Storbritannien där kycklingarna antibiotikabehandlas i samband med vaccination när de är små. Svensk Fågel driver frågan att detta användande till nykläckta kycklingar i förebyggande syfte ska upphöra och kräver garantier att inga föräldradjur som tas in till Sverige får behandlas med antibiotika. ESBL-bakterier dör vid upphettning. Som alltid vid tillagning av fågel är det viktigt att tänka på att ha bra hygien vid tillagningen och att diska kniv och skärbräda noggrant. Vad gör Svensk Fågel? Svensk Fågel är kontrollorgan för det frivilliga salmonellaprogrammet som omfattar samtliga flockar och hela produktionskedjan från avel till färdigt livsmedel. Svensk Fågel arbetar för att samma salmonellakrav ska ställas på det importerade köttet som på det svenska. Tillsammans med SVA, SLV och Jordbruksverket forskar Svensk Fågel om smittvägar och metoder för att minska spridning av campylobacter. Bland annat driver man ett flugsäkringsprojekt på ventilationen i kycklingstallar. Under år 2008 genomfördes för första gången provtagning i samtliga länder inom EU för att kunna fastställa och jämföra förekomsten av campylobacter i kyckling -flockar inom EU. Jag tror att vi svenskar tar för givet att maten vi köper i butiken är säker och av högsta kvalitet. Men det är helt klart att det är skillnad på kyckling och kyckling. Tillsammans med SVA bedriver Svensk Fågel forskningsprojekt som syftar till att helt få bort VRE. Svensk Fågel, tillsammans med SVA, undersöker förekomsten av ESBL i svensk kyckling för att förhindra förekomst i framtiden. Svensk Fågel driver internationellt och genom den europeiska samarbetsorganisationen AVEC att användning av antibiotika i samband med vaccinering ska upphöra i sin helhet. Elisabeth Nilsson, kycklingbonde, Flättorps gård, Sörmland. Att veta vad man äter 11

Lastning, transport & slakteriet Efter fem till sex veckor på gården lastas kycklingarna för att transporteras till slakteriet. Lastningen sker ofta nattetid, ljuset dämpas och kycklingarna är lugna. De flesta kycklingar lastas med en speciell utformad lastmaskin som är godkänd av Jordbruksverket. Enligt forskare vid SLU är skadenivån vid maskinlastning lägre än vid handlastning. Kycklingarna lastas i specialanpassade lådor för vidare transport till slakteriet. Avsikten är att transporterna ska minimeras. Eftersom både kycklingbönderna och slakterierna mestadels finns i mellersta och södra Sverige är transporterna inte så långa. Jämfört med andra länder har den svenska kycklingbranschen mycket få last- och transportskador. Under de senaste åren har antalet lastskador minskat till under 0,2 procent och siffrorna visar på en fortsatt minskning. Det beror till stor del på de tekniska anpassningar som gjorts på lastmaskinerna samt utbildning av personalen. Svensk Fågel har alltid djuromsorg i fokus och arbetar ständigt med att minska antalet transportskador. När kycklingarna når slakteriet bedövas de alltid innan slakt. Det sker antingen via elektrisk bedövning eller med gas. Kycklingarna avlivas sedan snabbt. Officiella veterinärer, anställda av SLV, kontrollerar dagligen djurhantering och hygien på samtliga slakterier som är anslutna till Svensk Fågel. Vad gör Svensk Fågel? Tillsammans med medlems före tagen undersöker Svensk Fågel nya tekniker och medverkar i forskningsprojekt för att undvika lastningsmoment som kan ge skador på kycklingarna. Svensk Fågel tar fram utbildningsmaterial och anordnar utbildningar för transport- och slakteri personal samt för kycklingbönderna. Lastningen kontrolleras genom kontinuerlig rapportering, dels av Svensk Fågels medlemsföretag, dels av det oberoende certifieringsorganet ProSanitas som rapporterar till Svensk Fågel. Svensk Fågel har sedan 2009 ett nytt totaluppföljningsprogram som heter TUPPEN. Här registreras all information om kycklingarna från kläckeriet, foderföretaget och slakteriet till den enskilde bonden. Det ger både större kontroll och bättre spårbarhet. 12 Att veta vad man äter

Spårbarhet och märkning För att underlätta för konsumenterna beslutade Svensk Fågels medlemsföretag år 2004 att införa en ursprungsmärkning av svensk kyckling och kalkon. Den blågula märkningen garanterar att kycklingen är kläckt, uppfödd, slaktad och förädlad i Sverige. Dessutom måste uppfödningen och livsmedlet följa branschorganisationens höga kvalitetskrav när det gäller foder, djuromsorg och livsmedelssäkerhet. I dag finns endast obligatorisk ursprungsmärkning på nötkött inom EU. Det innebär att det ofta är svårt att se exempelvis var den importerade kycklingen kommer ifrån. I juli 2011 antog Europeiska ministerrådet ett förslag om att kött från gris, fågel, får och get ska ha ursprungsmärkning. Det är dock fortfarande oklart om kravet på ursprungsmärkning kommer att innebära att märkningen ska omfatta var djuren har sin födelseort, uppfödnings ort eller var djuren är slaktade. Kommission ska inom två år efter att förordningen trätt i kraft återkomma med konkreta tillämpnings föreskrifter efter en konsekvensbedömning. Av den totala importen av fågelkött till Sverige är cirka 80 procent bearbetat. Märkning sker då med senaste anläggningen eller med varumärke med ett lokal/regionalt namn som inte överensstämmer med ursprunget på råvaran, alltså var djuret faktiskt fötts upp. Produkten ser precis ut som en rå, fryst eller kyld kyckling men har exempelvis kryddats eller marinerats med saltlake och undgår därför ursprungsmärkning. Produkten kan också saluföras som färdig att äta, exempelvis grillkyckling eller kycklingspett. Det förekommer också att importerad kyckling förpackas om och ges svenskklingande namn, vilket vilseleder konsumenten. Trenden att äta närproducerad mat är fortsatt stark i Sverige. Det blir allt viktigare för konsumenten att veta varifrån kycklingen kommer. De vill även veta exakt vilken kycklingbonde och gård som producerat det som blir mat på tallriken. Svensk Fågels ursprungsmärke har underlättat för konsumenten att göra ett enkelt och säkert val i sin vardag. Den svenska kycklingen är spårbar i flera generationer. Varje enskild förpackning i butik kan du följa tillbaka till gården och längre än så. Kontroll och spårbarhet i hela kedjan När du äter svensk kyckling eller kalkon kan du alltid spåra dess ursprung. I dag finns Svensk Fågels märkning på medlemmarnas egna produkter, men även på butikkedjors egna märkesvaror (EMV-produkter) som uppfyller branschens krav. På förpackningar med Svensk Fågels märkning finns alltid en kod som möjliggör spårning och garanterar att följande kontroll kan göras av kycklingen eller kalkonen: Var den har fötts upp. Vad den har ätit och att fodret inte innehållit fiskmjöl. Att den har fötts upp utan tillväxtantibiotika och hormoner. Hur den har slaktats. Att köttet är fritt från alla typer av salmonella. Att kycklingen kontrollerats för campylobacter. Begränsad mängd tillsatt saltlake. Vad gör Svensk Fågel? Arbetar för att få en obligatorisk ursprungsmärkning av allt kyckling- och kalkonkött, både svenskt och importerat såväl som rent kött och köttberedningar. Upplyser om vad svensk kyckling och kalkon står för från jord till bord. Svensk Fågel arbetar för att samma krav på livsmedelssäkerhet och djurskydd ska ställas inom hela EU. Jenny Andersson, kycklingbonde, Bankebergs Gård, Småland. Att veta vad man äter 13

Maten och hälsan Kyckling är inte bara gott och lättlagat det är nyttigt också. Köttet innehåller många ämnen som är livsnödvändiga för människan. Förutom högvärdigt protein och en bra balans mellan mättade och omättade fettsyror är köttet rikt på magnesium, selen samt B-vitaminer. Det är lätt att skapa en näringsriktig måltid med kyckling. Jämfört med många andra livsmedel har det vita kycklingköttet en låg fetthalt. Och den lilla mängd fett som finns i kycklingen har dessutom en bra fettsammansättning med en låg andel mättat fett. Kan varieras i oändlighet Kyckling är väldigt lätt att variera och passar lika bra till vardag som till fest. I dag kan svenska konsumenter välja mellan en uppsjö av olika kycklingar och kycklingprodukter. De flesta konsumenter vill fortfarande ha just kycklingfilén, men alla delarna på kycklingen används, inget går till spillo. Lårfilé, klubbor, vingar, lever eller hel kyckling det finns något för var smak. Kycklingen vidareförädlas även och i dag går det att köpa allt från kycklingkorv och köttbullar till produkter färdiga för grillen. Medlemsföretagen tar också ofta fram säsongsanpassade nyheter, mer eller mindre kryddade och färdiga för grillen, pannan eller ugnen. Dessutom kan kyckling av mer nischartad karaktär läggas till, där speciella krav har ställts i uppfödningen, eller att fodret är berikat med svenskodlat majs. Även kalkon finns i dag i flera olika varianter. Förutom den klassiska hela kalkonen, som är populär kring jul, finns i dag ett stort utbud med kalkonprodukter som smörgåspålägg, korvar, köttbullar och även färdiga produkter som exempelvis pajer. Saltlake i kycklingfilé För att kycklingen ska bli lite mörare tillsätts ibland saltat vatten eller marinad i köttet. Detta måste alltid klart deklareras i innehållsförteckningen. Medlemmar i Svensk Fågel har sedan många år en överenskommelse om ett gränsvärde för tillsättning av saltlake på max 13 procent. Svensk Fågels märke garanterar att gränsen inte har överskridits. Det är sedan upp till konsumenten att avgöra vilken kyckling som smakar bäst. I butik och på restaurang och i storhushåll kan det förekomma importerad kycklingfilé med upp till 30-35 procent tillsatt vätska. Det innebär att en tredjedel av filén består av vatten. En sådan hög andel tillsatt vätska bidrar inte till något positivt enligt undersökningar som gjorts av SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik). Dessutom kräver detta att främmande proteiner tillsätts för att binda vätskan. Det syns inte på kyckling köttet hur mycket vätska som har tillförts men det påverkar givetvis kvaliteten. Dessutom betalar konsumenten till stor del för vatten. Genom att tillsätta vatten kan importören även kringgå kraven på salmonellakontroll (läs mer på sidan 10). Klorbehandlad kyckling I USA klordoppas kycklingen för att få bort eventuella bakterier kycklingköttet dekontamineras med kemikalier. Inom EU finns i dag ett förbud mot klordoppad kyckling och kycklingar från Svensk Fågels medlemmar får inte klordoppas. USA ser dock förbudet som ett handelshinder och har utövat hårda påtryckningar mot EU. Ett hävt förbud skulle innebära att billig amerikansk klordoppad kyckling väller in i Europa. Det kan vara svårt för konsumenten att avgöra vilka produkter som är klordoppade. I förlängningen skulle det innebära ett större krav på konsumenten och ett minskat förtroende för kyckling. I dag säger EU fortfarande nej till import av klordoppad kyckling. Vad gör Svensk Fågel? Svensk Fågel kräver att EU ska införa gemensamma regler för både märkning av, och mängden tillsatt saltlake i fågelkött. Andelen tillsatt saltlake får inte innebära en kvalitetsförsämring eller att konsumenter vilseleds. Svensk Fågel uppmärksammar handel, politiker, myndigheter, journalister och konsumenter på alltför höga tillsatser i kycklingfilé. Tillsammans med den europeiska kycklingbranschorganisationen AVEC har Svensk Fågel ställt sig negativ till tillåta klordoppad kyckling i EU. 14 Att veta vad man äter

Ordlista AVEC: Association of Poultry Processors and Poultry Trade in the EU countries. Beläggning: Hur många kycklingar som får finnas per kvadratmeter i kycklingstallen innan slakttillfället. Campylobacter: En bakterie som naturligt förekommer i tarmen hos fåglar och däggdjur. Bakterien kan förorsaka magsjuka hos människor. Djuromsorgsprogram: Svensk Fågels eget Djuromsorgsprogram som har utvecklats i samarbete med Jordbruksverket, SLV, forskare på SLU samt företrädare från djurskyddsorganisationer och konsumentorganisationer. Programmet omfattar både djurvälfärd och hälsa samt livsmedelssäkerhet. EFSA: European Food Safety Authority. EMV: Egna märkesvaror. ESBL: Extented spectrum beta-lactamases ett enzym som kan bryta ner olika antibiotikatyper. Bakterierna som bildar ESBL blir resistenta mot olika typer av antibiotika. Fryst kycklingfilé: En rå, obehandlad djupfryst filé som finns i butikens frysdisk. GMO: Genmodifierade produkter eller grödor. Import: I denna skrift används termen import även när införsel av kött från andra EU-länder avses. Klostridios: En tarmbakterie som förekommer hos vilda och tama fåglar. Koccidios: Koccidier är tarmparasiter som förekommer hos både tama och vilda fåglar och orsakar tarminfektion. Sjukdomen kan inte överföras till människor, men kan orsaka mycket lidande hos kycklingarna. Kyld kycklingfilé: En rå, obehandlad filé som finns i butikens kyldisk. Källor: Analysis of the baseline survey on the prevalence of campylobacter in broiler batches and of campylobacter and salmonella on broiler carcasses in the EU (European Food Safety Authority EFSA, Journal 2010; 8(03):1503) Annual epidemiological report on communicable diseases in Europe 2010 (European Centre for Disease Prevention and Control - ECDC) Annual report 2012 (Association of Poultry Processors and Poultry Trade in the EU Countries ASBL) EU Poultry meat import-export trade, main tariffs lines 2000, 2005, 2009, and 2010. (Eurostat June 2011, Table 27) Prospects for agricultural markets and income in the EU 2009-2020 (The European Commission, DG AGRI, December 2010) SVARM-rapport 2010 (Svensk Veterinär Antibiotika Resistens Monitorering) The European Union Summary Report on Trends and Sources of Zoonoses, Zoonotic Agents and Food-borne Outbreaks in 2009 (European Food Safety Authority EFSA, Journal 2011; 9(3):2090) Köttberedningar: Rått, kylt eller fryst kött som har behandlats, exempelvis med tillsatt saltlake eller kryddor. Miljöstyrningsrådet: En myndighet som arbetar för att bidra till en hållbar utveckling genom att stödja företag och offentlig förvaltning i deras miljöarbete på ett strategiskt och kostnadseffektivt sätt. ProSanitas: Oberoende certifieringsorgan som kontrollerar att Svensk Fågels kontrollprogram följs. Salmonella: En bakterie som orsakar magsjuka och som har sin naturliga livsmiljö i tarmkanalen hos djur och människor. SJV: Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området och har ett samlat sektorsansvar för jordbruk och trädgård. SLU: Sveriges lantbruksuniversitet. SLV: Livsmedelsverket är den statliga centrala myndigheten för livsmedelsfrågor. SVA: Statens veterinärmedicinska anstalt. VRE: Vancomycinresistenta enterokocker. Bakterien enterococcus faecium är resistent mot antibiotikan Vankomycin. Zoonoser: En sjukdom eller smittämne som överförs från djur till människa eller vice versa. Om du vill söka mer information Svensk Fågel www.svenskfagel.se AVEC (Association of Poultry Processors and Poultry Trade in the EU countries) www.avec-poultry.eu ProSanitas oberoende certifieringsorgan www.prosanitas.se Livsmedelsverket www.slv.se Jordbruksverket www.sjv.se Sveriges veterinärmedicinska anstalt www.sva.se Smittskyddsinstitutet www.smittskyddsinstitutet.se Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se Att veta vad man äter 15

Det klimatsmarta valet Svensk Fågel är branschorganisationen för svensk kyckling och kalkon. Medlemsföretagen är Lantmännen Kronfågel, Guldfågeln, Lagerbergs Kyckling, Knäreds Kyckling, Bjärefågel och Ingelsta Kalkon. Medlemmar är också svenska avelsföretag, kläckerier, fodertillverkare och bönder. Alla arbetar mot samma mål att ta fram världens bästa kyckling och kalkon. Svensk Fågel 105 33 Stockholm, tel: 08-787 55 20, www.svenskfagel.se 16 Att veta vad man äter