REGERINGENS RELATION ANGÅENDE STATSVERKETS FÖRVALTNING OCH TILLSTÅND ÅR 2000

B 13/2001 rd REGERINGENS RELATION ANGÅENDE STATSVERKETS FÖRVALTNING OCH TILLSTÅND ÅR 2000 * AVGIVEN VID 2001 ÅRS RIKSMÖTE HELSINGFORS 2001

http://www.valtiokonttori.fi/ho/tila2000_sve.pdf ISSN 0356-3812 EDITA OYJ, HELSINGFORS 2001

TILL RIKSDAGEN I enlighet med 46 grundlagen överlämnas till Riksdagen regeringens relation angående statsverkets förvaltning och tillstånd år 2000. Relationen innehåller också en redogörelse för de åtgärder som räkenskapsförslag har gett anledning till år 1999 samt en redogörelse för det stöd som beviljas genom skattesystemet. Statsbokslutsakten för år 2000, vilken publicerats av statskontoret, har separat distribuerats till Riksdagens ledamöter. Helsingfors den 7 september 2001 Republikens President TARJA HALONEN Finansminister Sauli Niinistö

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sivu 1. Den ekonomiska utvecklingen och den ekonomiska politiken...... 7 2. Statsekonomin... 12 2.1. Statens inkomster... 12 2.1.1. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet... 14 2.1.2. Skatter och avgifter på grund av omsättning... 15 2.1.3. Acciser... 15 2.1.4. Övriga skatter... 16 2.1.5. Övriga inkomster... 16 2.1.6. Skatteresterna minskade... 16 2.1.7. Skattekontroll och eftergranskning 17 2.1.8. Bekämpandet av svartekonomin... 17 2.2. Staten utgifter... 18 Konsumtionsutgifter... 18 Överföringsutgifter... 19 Investeringsutgifter... 20 Övriga utgifter... 21 2.3. Jämnvikten i statsekonomin... 22 2.4. Penningströmmarna mellan Europeiska unionen och Finland... 25 2.5. Statsskulden... 27 2.5.1. Utlandsstatsskuld... 27 2.5.2. Den inhemska statsskulden... 29 3. Förvaltningens resultat... 30 3.1. Statsrådets kansli... 30 3.2. Utrikesministeriets förvaltningsområde.. 34 3.3. Justitieministeriets förvaltningsområde.. 40 3.4. Inrikesministeriets förvaltningsområde... 49 3.5. Försvarsministeriets förvaltningsområde 58 3.6. Finansministeriets förvaltningsområde... 65 3.7. Undervisningsministeriets förvaltningsområde... 72 3.8. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde... 81 3.9. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde... 89 I uppställningar och tablåer använda symboler Sivu 3.10. Handels- och industriministeriets förvaltningsområde... 100 3.11. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde... 110 3.12. Arbetsministeriets förvaltningsområde.. 120 3.13. Miljöministeriets förvaltningsområde... 128 3.14. Statsekonomins resltat och produktivitet 137 4. Revisionsanmärkningsberättelse... 141 5. Utredning gällande det stöd som beviljas genom skattesystemet... 154 BILAGOR 1. Sammanställning över statsbudgeter och statens bokslut åren 1999 och 2000... 163 2. Budgetens förverkligande år 2000... 164 3. Ändringar i skattegrunderna för år 2000... 165 4. Personalmängden i statens budgethushållning 168 5. Jämförelsetal för budgethushållningens personal 168 6. Budgethushållningens avlöningsutgifter... 169 7. Statens pensioner; antal och pensionsutgifter... 169 8. Budgethushållningens personal i tjänsteförhållande enligt inplaceringslöneklass och kön i november 2000... 170 9. Statens utlåning... 171 10. Statens räntestödslån... 175 11. Statens borgensförbindelser... 179 12. Statsskuld... 181 13. Statens färdepapper bland anläggningstillgångarna i budgetekonomin... 183 14. Statens affärsverksamhet... 185 15. Statliga fonder utanför budgeten... 187 16. Nettoinkomster av aktieförsäljning 2000... 188 17. Statens avgiftsbelagda verksamhet och kostnadsmotsvarigheten 2000 och 1999... 189 18. Statens andelar i internationella finansinstitut 181 19. Statens intäkts- och kostnadskalkyl samt balansräkning... 192 Ingenting att meddela... - Storheten mindre än hälften av använda enheten 0 Uppgift har ej erhållits..... Logiskt omöjlig uppgift.... Preliminär uppgift... * B = den ordinära och tilläggsbudgeter Siffrorna i uppställningarna och tablåerna har avrundats separat. Härav följer att summorna inte alltid stämmer.

7 1. DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH DEN EKONOMISKA POLITIKEN De starka konjunkturerna försvagades under slutet av året Under år 2000 växte världsekonomin synnerligen snabbt. Tempot avtog dock mot slutet av året, och arvet var ett problematiskt tillväxtperspektiv. Världshandeln växte under redogörelseåret med hela 13 % medan motsvarande siffra för föregående år var 5 %. Den snabba tillväxt som länge varit rådande i USA stannade i slutet av året upp nästan helt. I Europa var den fortsatta tillväxten mer stabil. Stegringen i oljepriserna gav fart åt den internationella inflationen, även om priserna under slutet av året sjönk till närheten av oljeproducenternas målnivå. Räntorna, som sedan 1999 stigit kraftigt, medförde för sin del kostnadstryck, men lindrade samtidigt de problem som i många länder uppkommit som en följd av efterfrågeöverskottet. Den gynnsamma utvecklingen inom den internationella ekonomin tillsammans med en stark konkurrensförmåga inverkade ökande på Finlands export. Särskilt snabb var den fortsatta exportökningen inom el- och elektronikbranschen, men också skogsindustrins ställning förbättrades bl.a. som en följd av den starka dollarn. Totalt växte exportvolymen enligt preliminära uppgifter med nära 18 %, dvs. mer än en fördubbling av föregående års motsvarande siffra. Även importen ökade märkbart snabbare än tidigare. Bytesrelationen försvagades bl.a. som en följd av prissänkningarna inom elektronikbranschen och höjningen av oljepriserna, men överskottet växte till rekordsiffran 61 mrd. mk, dvs. 7,7 % i relation till nationalprodukten. Tillväxten i den privata konsumtionen och investeringarna blev under redogörelseåret något 1. Samhällsekonomins utveckling 2000 a) 1999 2000 a) (Budgetprop. 2000 prognos) Miljarder mark Volymförändring, % BNP.. 783 4,0 5,7 3,9 Import.. 260 4,0 15,7 5,3 Export...... 335 6,8 18,1 6,1 Privat konsumtion.. 388 4,0 3,0 3,7 Offentlig konsumtion.. 162 1,9 0,7 0,7 Privata investeringar. 131 4,0 7,4 6,7 Offentliga investeringar.... 20-2,3-5,4 0,2 Inhemsk efterfrågan.. 705 2,7 3,3 3,4 a) Statistikcentralens preliminära uppgifter från juli 2001. 1998 1999 2000 b) (Budgetprop. 2000 prognos) Bytesbalans, miljarder mark 38,9 42,8 60,8 38,9 Index för förtjänstnivån, förändring % 3,5 2,8 3,8 4,0 Konsumentprisindex. förändring %. 1,4 1,2 3,4 1,7 Arbetslöshetsgrad, %... 11,4 10,2 9,8 9,3 Korta räntor (3 mån. Helibor), %. 3,6 3,0 4,4 2,7 Långa räntor (statens obligationer 5 år), %.. 4,8 4,7 5,5 5,0 I proportion till bruttonationalprodukten, % Skattegrad.. 45,9 46,0 46,7 46,8 Offentliga utgifter... 53,2 52,1 48,7 48,9 Den offentliga sektorns EMU -skuld... 48,7 46,9 44,3 42,9 Statekonomins skuld.... 60,8 56,0 48,0 55,1 b) Statistikcentralens preliminära uppgifter från juli 2001. Jämförelsen mellan budgetpropositionen och utfallet försvåras av den reform av nationalräkenskaperna som genomfördes vid ingången av 1999.

8 mindre än man utgått ifrån i budgetpropositionen. Den offentliga efterfrågan utvecklades i det närmaste enligt förväntningarna. Den inhemska totala efterfrågan växte enligt preliminära uppgifter med blott 3½ %, dvs. långsammare än BNP-till växten. Totalproduktionen växte enligt preliminära uppgifter med hela 5,7 %. Den genomsnittliga tillväxttakten sedan 1994 har med andra ord varit 4,8 %. Den exportrelaterade tillväxten inom produktionssektorn baserade sig framför allt på en förbättrad produktivitet. Ett bevis på utvecklingens dualism är det faktum, att om man bortser från den elektrotekniska industrin, blir tillväxttakten för den övriga samhällsekonomins del bara ca 3½ %. Som en följd av den kraftiga ekonomiska tillväxten var antalet arbetsplatser under redogörelseåret i genomsnitt 39 000 större än året innan, och sysselsättningsgraden steg med en procentenhet till 67 %. Ett mål i regeringsprogrammet är att under regeringsperioden få upp sysselsättningsgraden till närheten av 70-procentsstrecket. Förbättrandet av sysselsättningen och sysselsättningsgraden hör till de mest centrala målsättningarna i den ekonomiska politiken, eftersom detta är det bästa sättet att hantera de kostnadstryck som på längre sikt följer av befolkningens stigande medelålder. Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen innebar också under redogörelseåret att utbudet av arbetskraft ökade, en utveckling som å andra sidan innebar att den sjunkande trenden i arbetslöshetsgraden bromsades upp något. Inflationen försnabbades till 3,4 % (årsmedeltal), dvs. klart högre än man eftersträvat och kalkylerat med. Denna utveckling hade sin förklaring bl.a. i de stegrade världsmarknadspriserna på olja, den svagare euron samt de stegrade bostadspriserna och hyrorna. Migration medförde brist på bostäder i tillväxtcentra och räntorna steg klart mera än beräknat. En betydande del av pristrycket kom dock att gälla redogörelseåret, då oljepriserna gick ner mot slutet av året, euron blev starkare och ränteförväntningarna vände nedåt. De inkomstpolitiska lösningar som kom till vid årsskiftet möjliggör för sin del en ny uppbromsning av inflationstakten efter redogörelseåret. Budgetpropositionen för år 2000, som avläts till riksdagen i september 1999, förutsåg den ekonomiska utvecklingen i hemlandet i stort sett riktigt. Den ekonomiska tillväxten blev, som en följd av den synnerligen snabba utvecklingen på exportsektorn, hela 2 procentenheter snabbare än beräknat, vilket för exportindustrins del innebar ett synnerligen starkt år även resultatmässigt sett. Sysselsättningen utvecklades nästan som beräknat, men utbudet av arbetskraft växte mera än väntat, vilket innebar att minskningen av arbetslösheten blev mindre än kalkylerat. Inflationen blev t.o.m. dubbelt så snabb som väntat. Figur 1. % 25 SYSSELSÄTTNING % 80 20 ARBETSKRAFTSKVOT (skalan till höger) 75 15 10 SYSSELSÄTTNINGSGRAD (skalan till höger) 70 65 5 ARBETSLÖSHETSGRAD (skalan till vänster) 60 0 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 55

9 2. Den offentliga sektorns finansiella sparande och EMU-skuld Statsförvaltningen Lokalförvaltningecial Fonder för so- Sammanlagt EMU-skuld trygghet Miljarder mark I proportion till BNP, % 1995.. -49,2 6,7 21,5-21,0-3,7 57,2 1996.. -42,2 4,5 19,2-18,5-3,2 57,1 1997.. -23,3-4,3 18,0-9,6-1,5 54,1 1998.. -10,3-2,2 21,3 8,9 1,3 48,8 1999... -5,3-1,8 20,8 13,7 1,9 46,9 2000 a) 27,1 0,9 25,7 53,8 6,9 44,1 a) Statistikcentralens preliminära uppgifter från juli 2001. Den offentliga ekonomin i linje med stabiliseringsavtalet Samtidigt som budgetpropositionen för år 2000 avläts till riksdagen i september 1999, tillställdes riksdagen också en justering av det finländska stabiliseringsprogrammet. Regeringen skissade där upp utvecklingen i fråga om jämvikt och skulder i den offentliga ekonomin på medellång sikt, samtidigt som den band sig till en ekonomisk politik som förverkligar de uppställda målen. I den justering av stabiliseringsprogrammet som gavs till riksdagen i september 2000 kunde man konstatera att linjen och utvecklingen fortfarande är desamma och att man t.o.m. tillfälligt ligger före utvecklingen som en följd av de exceptionella skatte- och dividendinkomsterna av engångsnatur under år 2000. Staten uppnådde under redogörelseåret som en följd av de exceptionella inkomstposterna ett klart finansieringsöverskott, lokalförvaltningen uppvisade ett knappt överskott och socialskyddssektorn uppvisar ett strukturellt överskott om ca 3 % i relation till BNP. Målet i såväl stabiliseringsprogrammet som regeringsprogrammet är att även i statsförvaltningen uppnå och upprätthålla ett strukturellt överskott. Detta mål vill man uppnå med strama utgiftsramar och en ekonomisk tillväxt som vilar på hållbar grund. En hållbar ekonomisk tillväxt förutsätter en strukturpolitik enligt reger- Figur 2. % 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Danmark Tyskland INKOMSTSKATTEGRADEN FÖR INDUSTRIARBETARE I VISSA OECD- LÄNDER ÅR 1998 Belgien FINLAND Holland Sverige Norge Italien Ensam EU Frankrike Gift, maken har inga inkomster, 2 barn OECD Storbritannien Irland Luxemburg Schweiz Island Spanien Grekland Portugal Japan

10 ingsprogrammet. Ett viktigt led i denna politik är gradvis genomförda lättnader i beskattningen av arbete. En speciell strukturrelaterad utmaning gällande den ekonomiska politiken var under redogörelseåret minskningen av den strukturella arbetslösheten. Medel som stod till buds var reformer gällande förnödenhets-, kapital- och arbetsmarknaderna samt ett utvecklande av beskattningen och socialskyddssystemet i en riktning som är ägnad åt att sporra till sysselsättande och egna initiativ. Det är skäl att särskilt nämna de ändringar i beskattningen som följde regeringens linjedragningar och innebar lättnader i beskattningen av arbete samt på så vis gjorde det mera lönsamt att arbeta. Utan inflationsjustering uppskattas verkningarna av de genomförda lättnaderna i inkomstbeskattningen till 2 mrd. mk. Internationelt sett är såväl beskattningen av arbete som beskattningens totalnivå likväl fortfarande höga i Finland. Skatteavkastningen för år 2000 ökade, i jämförelse med de ursprungliga kalkylerna, framför allt som en följd av de skatter som inflöt på förmögenhetsinkomst (inklusive optionsinkomster) samt som en följd av den snabba tillväxten i avkastningen av samhällsskatten - i bakgrunden inverkade såväl exportsektorns synnerligen starka årsresultat som talrika företagsarrangemang av olika slag. Också lönesumman och med den även löneskatten växte något snabbare än beräknat. Totalt sett översteg avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten uppskattningarna i den ordinarie budgeten med 13 mrd. mk. Avkastningen av mervärdesskatten stämde nästan helt överens med beräkningarna. I fråga om bränsleaccisen stannade man under kalkylerna, beroende bl.a. på att avkastningen minskade som en följd av minskad konsumtion då priserna steg. Skattegraden steg under redogörelseåret enligt preliminära uppgifter med 0,7 procentenheter till 46,7 % trots lättnaderna i beskattningen av arbete. Under redogörelseåret sålde staten aktier för 12 mrd. mk, dvs. mindre än under de närmast föregående åren. Regeringen preciserade på våren statens målsättningar i fråga om skulden så, att i den eftersträvade minskningen av förhållandet skuld/ BNP till under 50 % inte beaktas reducering av skuld som finansierats med försäljning av egendom. De offentliga utgifternas förhållande till nationalprodukten sjönk med 3 procentenheter, vilket främst berodde på den snabba ekonomiska tillväxten men även på den strama finanspolitiken. Finanspolitiken var i Finland stramare än i genomsnitt inom euroområdet, vilket var motiverat med hänsyn till att den ekonomiska tillväxten i Finland var klart snabbare än genomsnittet och med tanke på de spirande tecknen på överhettning. Genom en stram och målmedveten finanspolitik samt Figur 3. % -enheter DEN FINANSPOLITISKA INRIKTNINGEN I FINLAND OCH EUROLÄNDERNA 1) 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4-5 -6-7 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99* 00** Finland Euro-länderna 1) Finanspolitiken är stram vid positiva värden och stimulerande vid negativa värden.

11 av situationen påkallade strukturpolitiska åtgärder hölls Finland på den hållbara ekonomiska tillväxtens väg samtidigt som man förberedde sig inför framtida utmaningar på längre sikt. Dessa utmaningar är i hög grad gemensamma för hela EU-området. Den ekonomiska politiken i EU framgångsrik Koordineringen av den ekonomiska politiken fortsatte under året och linjedragningarna från Europeiska rådet i Helsingfors verkställdes. Ett viktigt steg var Europeiska rådets extra möte i mars 2000 i Lissabon. Där träffades överenskommelse om unionens nya strategiska långsiktsmålsättning, som sträcker sig till år 2010 och som innehåller det ekonomiskpolitiska målet att stärka den ekonomiska tillväxten och konkurrensförmågan. Hit hör också betonandet av hållbarhet i den offentliga ekonomin i synnerhet med tanke på det tryck som befolkningens stigande medelålder för med sig samt målet att höja sysselsättningsgraden. I Lissabon träffades konkreta överenskommelser om reformprogram och tidtabeller, vilka följdes upp vid Europeiska rådet i Stockholm i mars 2001. Den offentliga ekonomin utgör ett centralt element i EU:s gemensamma ekonomiskpolitiska strategi, och den utvecklades under året inom unionens område i gynnsam riktning. Den förbättrade jämvikten inom den offentliga ekonomin kan dock till stor del tillskrivas den allt sabbare ekonomiska tillväxten. I stort sett har inga speciella åtgärder i syfte att sanera den offentliga ekonomin eller skära ner skuldsättningen vidtagits. Detta gäller särskilt euroområdets stora medlemsstater, som påverkar utvecklingen inom hela området. Den ekonomiska politiken år 2000 framgångsrik Den ekonomiska politiken under redogörelseåret var sedd mot bakgrunden av resultaten lyckad. I fråga om huvudmålsättningen, att förbättra sysselsättningen, gjordes snabba framsteg tack vare ökningen i antalet nya arbetsplatser och den arbetande delen av befolkningen i arbetsför ålder växte. Den snabba ekonomiska tillväxt som redan fortgått länge gjorde det dessutom möjligt att minska den offentliga skulden samtidigt som inkomstbeskattningen lindrades och de offentliga uppgifterna sköttes i genomsnitt väl. Ett värdefullt utifrån kommande erkännande och bevis på att Finlands ekonomiska politik varit lyckad innebar de internationella konkurrenskraftsutredningarna (The Global Competitiveness Report 2000, The World Competitiveness Yearbook 2001), som bedömde Finland som ett av världens för tillfället mest konkurrenskraftiga länder. Också de internationella kreditvärdighetsinstituten (Moody s, S & P, Fitch IBCA) gav ett högt betyg åt den finländska ekonomin och skötseln av den ekonomiska politiken. 3. EU-ländernas ekonomiska jämvikt Inflation Räntenivån Den offentliga sektorn Finansiellt sparande Bruttoskuld 2000 2000 1999 2000* 1999 2000* % I proportion till BNP, % Tyskland..... 2,1 5,4-1,4 1,4 60,6 59,6 Frankrike 1,8 5,5-1,8-1,4 65,0 64,6 Italien.. 2,6.. -1,9-0,1 116,6 112,0 Storbritannien... 0,8 5,5 1,3 2,7 57,0 53,5 Spanien.. 3,5 5,6-1,1-0,3 72,4 69,7 Nederländerna.. 2,3.. 1,0 1,6 62,6 57,4 Belgien... 2,7 5,7-0,7-0,1 115,9 110,7 Österrike. 2,0 5,7-2,1-1,6 65,2 64,1 Sverige... 1,3 5,5 1,9 3,4 63,5 56,2 Danmark. 2,7 5,9 2,8 2,7 55,1 50,4 Finland... 3,0 5,5 1,9 6,9 46,9 44,1 Portugal.. 2,8 5,8-2,0-1,5 55,9 55,9 Grekland. 2,9.. -1,8-1,0 104,6 102,7 Irland... 5,3 5,6 2,7 5,6 50,1 37,3 Luxemburg. 3,8.......... Källa: OECD, Eurostat, Statistikcentralen samt Finlands Bank. Inflation: det harmoniserade konsumentprisindex. Räntenivån: Långa räntan (statsobligationer).

12 2. STATSEKONOMIN 2.1. STATENS INKOMSTER Regeringens förslag till inkomststat för året 2000 löd, inklusive användningen av överskottet, på 199,6 mrd. mk. Under riksdagsbehandlingen nettohöjdes inkomststaten med 676 milj. mk. Riksdagsbehandlingen ledde till följande inkomststatsjusteringar: - Inkomstskatteprocentsatsen i fråga om kapitalinkomster och samfund höjdes från 28 % till 29 % och statens andel av samfundsskatten höjdes. Avkastningskalkylen för den skatt som uppbärs på inkomst och förmögenhet höjdes som en följd härav med inalles 1 100 milj. mk. - Avkastningskalkylen för tobaksaccisen höjdes med 24 milj. mk och motsvarande kalkyl för bränsleaccisen sänktes på basis av minskad accisingång med 600 milj. mk. - Inkomsterna från garantisektionen inom Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket höjdes med 42 milj. mk till följd av en precisering i fråga om inkomstingången. - Statsbidragsåterbäringarna höjdes med 80 milj. mk. Intäktsföringen av statens affärsverks vinster höjdes med 20 milj. mk, varav 10 milj. mk var Fastighetsverkets och 10 milj. mk Forststyrelsens vinst. Riksdagen konstaterade i samband med behandlingen att skatteavkastningskalkylerna baserade sig på den lagstiftning som gällde vid ingången av år 2000 och på uppskattningar som gjorts utifrån de uppgifter som fanns att tillgå just då - den sista uppskattning som fåtts från finansministeriet baserade sig på ministeriets situationsbedömning den 2 december - samt att de stora siffrorna innebar att ett prognosfel om en procentenhet betydde en avvikelse om 500-600 milj. mk i kalkylerna. Statsutskottet betonade att kalkylerna kunde komma att ändras särskilt som en följd av konjunkturutvecklingen och den följande vårens arbetsmarknadsuppgörelser. Utskottet påpekade att avkastningskalkylerna i fråga om mervärdesskatten och bränsleaccisen påverkas av den kommande konjunkturutvecklingen och prisutvecklingen för råoljans del. Utskottet ansåg att regeringen måste ha beredskap att ompröva situationen i ljuset av läget på våren 2000, samt att regeringen, om inte saken eljest, t.ex. genom lagförslag gällande nya skattegrunder, förelades riksdagen för behandling, borde överväga att i annan form förelägga riksdagen frågan. Under redogörelseåret gavs tre tilläggsbudgeter, i vilka de budgeterade inkomsterna nettohöjdes med sammanlagt 31,7 mrd. mk. I den I tilläggsbudgeten, som riksdagen godkände i juni 2000, nettohöjdes statens inkomststat med 19,5 mrd. mk. Skatteavkastningskalkylen höjdes med inalles 6,5 mrd. mk: Inkomst- och förmögenhetsskatteavkastningen höjdes med 5 mrd. mk på basis av tillväxten i lönesumman och kompletteringen av det för skatteåret 1999 influtna samfundsskatteförskottet. Avkastningskalkylerna gällande mervärdesskatten och bilskatten höjdes med inalles 1 450 milj. mk på basis av ökningen i den inhemska efterfrågan. Inkomstkalkylen under momentet Nettoinkomster av försäljning av aktier höjdes med 10,4 mrd. 4. Inkomststat samt inkomster enligt bokslutet och kassakalkylen för budgetekonomin 2000 Förslag till inkomststat Godkända tillägg och avdrag Godkänd inkomststat Inkomststaterna sammanlagt Bokslut Kassakalkyl Miljoner mark Avd. 11 Skatter och inkomster av skattenatur 165 831 166 365 11 240 177 605 181 651 181 651 Avd. 12 Inkomster av blandad natur 26 731 26 853 9 710 36 563 34 001 34 961 Avd. 13 Ränteinkomster och intäktsföring av vinst.. 4 235 4 255 3 250 7 505 8 203 8 558 Avd. 15 Lån.. 2 106 2 106 7 500 9 606 631 631 Sammanlagt... 198 903 199 579 31 700 231 279 224 485 225 801

13 mk närmast till följd av den inkomst om 12 mrd. mk som inflöt genom försäljningen av aktier i Sonera Abp. Ökningen med 2 080 milj. mk i fråga om dividendinkomsterna har närmast sin förklaring i den exceptionellt stora (ca 2,5 mrd. mk) dividend som Leonia Abp betalde ut. I enlighet med statsrådets principbeslut av 26.5.2000 om försäljning av statens egendom åren 2000-2003 tillfördes statens pensionsfond 2 450 milj. mk. Åtgärden genomfördes så, att överföringarna från fonden minskades. Användningen av överskottet höjdes med 2,5 mrd. mk. I den II tilläggsbudget som riksdagen godkände på hösten nettoökades statens inkomster med totalt 7 mrd. mk. Ändringarna i kalkylerna gällande skatte- och andra inkomster påverkades av uppgifterna om den realiserade avkastningen. Till de största enskilda höjningarna hörde höjningen av kalkylen gällande inkomst- och förmögenhetsskatteavkastningen med 600 milj. mk och höjningen av kalkylen gällande överlåtelseskatteavkastningen med 450 milj. mk. Mervärdesskatteavkastningen höjdes med 270 milj. mk och avkastningen av skatten på alkoholdrycker med 250 milj. mk. 5. Statekonomins kassainkomster 1) enligt inkomstslag 1998 1999 2000 Förändring Inkomstslag 2000/99 Miljoner mark % Skatter på grund av inkomst och förmögenhet.. 59 008 63 718 84 718 33 Skatt på inkomst och förmögenhet.. 56 632 61 251 81 980 34 Källskatt på ränteinkomster...... 687 557 548-2 Skatt på arv och gåva 1 689 1910 2 190 15 Skatter och avgifter på grund av omsättning... 51 852 55 654 58 817 6 Mervärdeskatt. 49 660 53 329 56 307 6 Skatt på vissa försäkringspremier... 1 742 1 855 2 004 8 Apoteksavgifter... 449 470 506 8 Acciser.... 26 233 26 962 26 454-2 Tobaksaccis.... 3 376 3 367 3 424 2 Sötsaksaccis... 186 183 -. Skatt på alkoholdrycker. 7 187 7 454 7 4405-1 Läskedrycksaccis... 179 194 189-3 Bränsleaccis.... 15 306 15 765 15 435-2 Övriga skatter... 10 901 11 629 11 696 1 Stämpelskatt... 255-69 -118 71 Bilskatt.. 5 259 6 115 6 295 3 Motorfordonsskatt.. 1 042 1 101 1 074-2 Överlåtelseskatt.. 2 535 2 584 2 469-4 Lotteriskatt... 429 450 473 5 Fordonskatt..... 1 198 1 245 1 306 5 Avfallskatt 182 202 198-2 Övriga inkomster av skattenatur. 335 333 308-7 Lästavgifter.. 4 4 4 0 Oljeavfallsavgift.. 20 19 19 0 Övriga skatteinkomster.. 310 310 285-8 Skatter och inkomster av skattenatur sammanlagt... 148 328 158 296 181 994 15 Inkomster av blandad natur.. 37 203 46 886 38 257-18 Ränteinkomster och intäktsföring av vinst... 7 960 6 896 11 258-63 Lån som återbetalts till staten...... 10 752 12 600 11 053-12 Inkomster utan upplåning..... 204 244 224 678 242 562 8 Nettoupplåning..... 5 547 - -. KASSAINKOMSTER SAMMANLAGT.. 209 791 224 678 242 562 8 1) Statens budgethushållnings bokslutsmässiga inkomster och fondernas inkomster (exkl. överföringar mellan budget och fonder), ökade med förändringarna i beståndet inkomstrester och minskade med vissa poster, som inte representerat betalningsprestationen.

14 Figur 4. Mrd. mk 280 240 200 160 120 80 40 0 STATSEKONOMINS INKOMSTER 12 månaders glidande summa Inkomster exkl. nettoupplåning Övriga inkomster Skatteinkomster 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 Avkastningskalkylen gällande bränsleaccisen sänktes med 900 milj. mk och avkastningskalkylen gällande källskatten med 150 milj. mk. Kalkylen gällande inkomsterna av blandad natur höjdes med 1,2 mrd. mk. En betydande höjning hade sin förklaring i återbetalningar av kapitalplaceringar som i anslutning till bankkrisen gjorts i Yrityspankki Skop Abp och Arsenal Ab. Användningen av överskott höjdes med 5 mrd. mk. I den III tilläggsbudget som riksdagen godkände i november nettohöjdes inkomststaten med inalles 5,2 mrd. mk. På basis av de slutliga uppgifter om 1999 års beskattning som erhölls i november och uppgifterna om det löpande årets avkastning höjdes kalkylen gällande inkomst- och förmögenhetsskatten med 4,5 mrd. mk. Avkastningskalkylen gällande bilskatten sänktes med 350 milj. mk och dividendinkomsterna höjdes med 970 milj. mk som en följd av Altia Groups extra dividendutdelning. Enligt bokslutet uppgick budgetekonomins inkomster till 224 485 milj. mk, varför bokslutet var 6 794 milj. mk mindre än budgeten. Skillnaden har till största delen sin förklaring däri att i budgeten intagits 9 mrd. mk under momentet Användning av överskott. Uppskattningen av skatteinkomsterna var ca 4 mrd. mk lägre än de realiserade inkomsterna. Av inkomst- och förmögenhetsskattekalkylerna överskreds avkastningskalkylen gällande samfundsskatten mest, då de tilläggsförskott som i slutet av år 2000 slogs fast på basis av föregående års resultat var exceptionellt stora. Uppskattningen av inkomsterna av blandad natur var 2,6 mrd. mk högre än de realiserade inkomsterna, då de inkomster som kom från EU inflöt enligt en annan tidtabell än den väntade. Ränteinkomster inflöt till ett belopp av 0,7 mrd. mk mera än beräknat. Statsekonomin innefattar såväl budgetekonomin som de fonder som står utanför denna 1). De utanför budgetekonomin stående fondernas inkomster exklusive upplåning var 23,9 mrd. mk, och efter sektorprocessen 19,2 mrd. mk. År 1999 var motsvarande siffra 2,3 mrd. mk högre, närmast till följd av mängden till staten återbetalda lån. Under redogörelseåret återbetaldes till fonder som står utanför statsbudgeten lån om 10,4 mrd. mk. Totalt ökade statsekonomins kassainkomster med 8 %. Skatteintäkternas andel av statsekonomins inkomster är tre fjärdedelar. Tillväxten i statens skatteinkomster hängde i hög grad på ökningen, 33 %, i inkomst- och förmögenhetsskatterna. Bakom ökningen i skatteintäkterna fanns bl.a. den kraftiga ökningen i optionsinkomsterna och överlåtelsevinsterna samt dessa intäkters allokering till den översta delen av hushållens inkomstfördelningsskala. Ökande på avkastningen av samfundsskatten inverkade förutom den gynnsamma resultatutvecklingen olika företagsarrangemang och försäljningsvinster som medförde inkomster av engångsnatur. Ökningen i de skatter som uppbärs på grundval av omsättning följde ökningen i den inhemska efterfrågan. Accisavkastningen minskade. Inkomsterna av blandad natur minskade med nära en femtedel. Den största enskilda orsaken härtill var minskningen i privatiseringsinkomsterna i jämförelse med 1999 års exceptionellt höga nivå. Ränteinkomsterna och intäktsföringen av vinster växte med 63 %. Orsaken var statsbolagens i samband med tilläggsbudgeterna nämnda dividendutdelningar. 2.1.1. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet I skatter på grund av inkomst och förmögenhet inflöt till staten under år 2000 totalt 81 980 milj. mk, dvs. en ökning med 34 %. De ändringar i inkomstskattegrunderna som företogs under redogörelseåret minskade avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten till 1 Statsekonomins kassainkomster erhålls då till budgetekonomins kassainkomster läggs fondernas inkomster exklusive prestationer ur budgeten och från den erhållna summan dras fondernas prestationer till budgeten.

15 staten med ca 1,6 mrd. mk på årsnivå. Inkomstgränserna i inkomstskatteskalan för statsskatten höjdes med en procent och procentsatserna i skalan sänktes med 0,5 procentenheter i samtliga inkomstklasser. Maximiavdraget för utgifter för inkomstens förvärvande höjdes med 300 mk till 2 400 mk och den övre gränsen för resekostnadsavdraget höjdes likaså. Lindrande på beskattningen av arbete verkade också höjningen av maximibeloppet för förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen. Ändringarna i fråga om förvärvsinkomstavdraget inverkar dock inte på statens inkomster. Ändringarna i inkomstbeskattningen beaktades i förskottsinnehållningen för löneinkomsters del i juni 2000 genom att innehållningsprocentsatserna sänktes med en procentenhet. I lindringarna i fråga om beskattningen av förvärvsinkomster beaktades förutom konjunkturläget regeringens beslut om frysning av utgifterna på den rådande nivån samt bibehållande av budgetöverskottet. Regeringen hade kommit fram till att det med beaktande av budgetjämvikten och det rådande konjunkturläget samt situationen i fråga om arbetsmarknadsförhandlingarna var motiverat att beträffande året 2000 slutföra den lindring i beskattningen av förvärvsinkomster som nämns i regeringsprogrammet. Inkomst- och förmögenhetsbeskattningen skärptes genom att skattefriheten slopades i fråga om räntorna på de s.k. dispositionskontona (fi. käyttelytili) och förutsättningarna för rätten till skatteavdrag för frivilliga pensionsförsäkringar beskars. Det extra ränteavdraget frångicks. Inkomstskatteprocentsatsen i fråga om kapitalinkomster och samfund höjdes med en procentenhet till 29 %. Fördelningsandelarna då det gällde samfundsskattetagarkategorierna ändrades så, att statens andel höjdes och kommunernas och församlingarnas sänktes. Den slutliga beskattningen av 1999 års inkomster blev klar i slutet av oktober 2000. För året 1999 påfördes i inkomstskatt totalt 150,5 mrd. mk, dvs. 12,4 % mera än vid beskattningen för 1998. Av denna summa utgjorde enskilda personers andel 115 mrd. mk, dvs. 6,6 % mera än ett år tidigare. Samfundsskatten utgjorde 35,6 mrd. mk, en ökning med 36,8 %. Av den skatt som påfördes enskilda personer var statens andel 36,6 mrd. mk, dvs. 40,5 %. Sedan den slutliga beskattningen blivit klar justerades statens andel uppåt bl.a. som en följd av den kraftiga tillväxten i kapitalinkomsterna. Statens andel av samfundsskatten var 20,6 mrd. mk. Återbäringarna till enskilda personer uppgick till sammanlagt 5,7 mrd. mk och den restskatt som skulle uppbäras till 10,4 mrd. mk. Till samfund återbars 2,4 mrd. mk och hos samfund uppbars i restskatt 1,8 mrd. mk. 2.1.2. Skatter och avgifter på grund av omsättning I mervärdesskatt inflöt 56 307 milj. mk, dvs. en ökning med 6 % sedan 1999. Ökande på mervärdesskatteavkastningen inverkade husbyggnadsverksamheten, den ökade teletrafiken och den privata konsumtionen. Å andra sidan steg, som en följd av den kraftiga tillväxt som under en lång tid rått i fråga om exporten och investeringarna, mervärdesskatteåterbäringarnas andel av bruttoavkastningen från 41 % till något under 50 %. Totalt blev ökningen i mervärdesskatteavkastningen något mindre än ett år tidigare. Av den uppburna mervärdesskatten styrdes 2 400 milj. mk direkt till Folkpensionsanstalten. I mervärdesskatt som erläggs frivilligt av primärproducenter inflöt under redogörelseåret 1 583 milj. mk. Till primärproducenter erlades skatteåterbäringar om inalles 521 milj. mk. Till kommunerna återbars 5 240 milj. mk i mervärdesskatt som ingått i anskaffningar inom ramen för skattefri verksamhet. Summan återuppbärs i sin helhet till staten år 2001. Under kategorin inkomster av blandad natur i statsbokslutet infördes 4 805 milj. mk i mervärdesskatteåterbäringar som återuppburits. Avkastningen av skatten på vissa försäkringspremier växte under redogörelseåret med 8 %. Apoteksavgifterna, vilka uppbärs på grundval av apotekens omsättning, ökade med 5 %. Skattegrunderna ändrades inte för någondera skattekategorins del. 2.1.3. Acciser I acciser inflöt 26 454 milj. mk. Under redogörelseåret gjordes i stort sett inga ändringar i accisgrunderna. Med undantag för tobaksaccisen minskade accisavkastningen. Lagen om tobaksaccis ändrades så, att accisen på tobak i lös vikt höjdes, och den kalkylerade accisavkastningen växte med 24 milj. mk. I skatt på alkoholdrycker inflöt under redogörelseåret 7 405 milj. mk. Inga ändringar gjordes i skattegrunderna. Slopandet föregående år av skattefriheten i fråga om alkoholdrycker för personer som reser till ett annat EU-land med gemenskapsinternt flyg (avser också flygfältsbutiker) eller gemenskapsinternt till sjöss kan ha haft en ökande inverkan på statens inkomster under redogörelseåret. Under redogörelseåret beskars skattebasen av ökningen i den skattefria införseln från icke EU-länder samt den kraftiga ökningen i den organiserade och relativt öppna olagliga införseln och handeln med alkohol. I bränsleaccis inflöt 15 435 milj. mk, dvs. 2 % mindre än ett år tidigare. Den kraftiga stegring i priserna på flytande bränsle som tagit sin början redan under 1999 minskade konsumtionen i syn-

16 nerhet av dessa bränslen. Den skattepliktiga konsumtionen av blyfri motorbensin gick ner med 3 % och konsumtionen av dieselolja, som till en del ersätter den förstnämnda konsumtionen, ökade med ett par procent. Accisen på flytande bränsle utgör ca 85 % av hela bränsleaccisavkastningen, och i sådan accis inflöt totalt 3 % mindre än ett år tidigare. I fråga om uppvärmning och produktion av annan energi är konsumtionsprofilen varierande: konsumtionen av industriell, stenkol och naturgas ökade, men konsumtionen av hushållsel minskade. I acciser på el och vissa bränslen inflöt en fjärdedel mera än 1999. I bränsleaccisgrunderna gjordes inga ändringar av större betydelse, som skulle ha haft statsekonomiska verkningar. 2.1.4. Övriga skatter I lagen angående stämpelskatt var under redogörelseåret bara procedurbestämmelserna och bestämmelserna om stämpelskatt på expeditioner i kraft. Bestämmelserna hade ingen praktisk betydelse med hänsyn till skatteavkastningen, men beloppet av de stämpelskatteåterbäringar som utgick från momentet och hänförde sig till föregående år ökade märkbart. I stämpelskatt inflöt under redogörelseåret 118 milj. mk. Bilskatten avkastade under redogörelseåret 6 295 milj. mk, vilket innebar en ökning med 3 % sedan föregående år. Tillväxttakten i bilhandeln avtog klart i jämförelse med de föregående åren. Antalet nya bilar som registrerades var sammanlagt 131 556, dvs. en procent mindre än ett år tidigare. I motorfordonsskatt inflöt 1 074 milj. mk. I slutet av redogörelseåret ändrades bestämmelserna om motorfordonsskatten så, att i fråga om den egentliga fordonsskatten för lastbilar den fjärde skatteraten slopades i beskattningen för år 2000. 2.1.5. Övriga inkomster År 2000 utgjorde skatterna 75 % av statsekonomins inkomster. Föregående år hade motsvarande siffra varit 70 %, varav framgår att skatternas relativa andel av statsekonomins samtliga inkomster växte. Utöver skatteintäkterna inflöt till statsekonomin (budgetekonomin och fonderna) 60,6 mrd. mk i övriga inkomster. De övriga inkomsterna minskade under redogörelseåret med 10 %, vilket hade sin förklaring bl.a. i att inkomsterna av försäljning av statsbolagsaktier minskade. I inkomster av aktieförsäljning inflöt 12 mrd. mk närmast genom försäljningen av Sonerakoncernen Abp:s aktier. Föregående år hade 21,1 mrd. mk influtit i privatiseringsinkomster. Övriga inkomster för statsekonomin är inkomsterna av blandad natur (t.ex. avgifter för offentliga tjänster och inkomster som erhålls från EU), ränte- och dividendinkomster samt till staten återbetalda lån. Avgifter för offentliga tjänster är bl.a. inkomster av tillstånd som polisen beviljar, hälso- och sjukvårdens avgiftsinkomster samt olika avgifter i anslutning till trafiken. Också kommunernas, församlingarnas och Folkpensionsanstaltens andelar av statens kostnader för beskattningen ingår i inkomsterna av blandad natur. I inkomsterna av blandad natur ingick förutom privatiseringsinkomsterna t.ex. 2,5 mrd. mk i överföring från statens pensionsfond, 0,8 mrd. mk i inkomster av stabiliseringen av finansmarknaden (återbetalning av kapitalstödet till bankerna) och 4,8 mrd. mk i mervärdesskatteåterbäringar som återuppbärs hos kommunerna. Penningautomatföreningens överföring till budgeten uppgick till 1,9 mrd. mk och statens andel av tippnings- och penninglotterivinstmedlen till 2,3 mrd. mk. Från Europeiska unionen tillfördes statsekonomin enligt kassakalkylen inkomstöverföringar om sammanlagt 8,2 milj. mk. Statens kassa uppgick vid utgången av redogörelseåret till 38,6 mrd. mk. Härpå och på statens utlåning inflöt i ränteinkomster 2,4 mrd. mk. Till statsekonomin återbetaldes lån om totalt 11,1 mrd. mk, dvs. en minskning i jämförelse med föregående år om 1,5 mrd. mk. 2.1.6. Skatteresterna minskade Skatteresterna fortsatte att minska. De uppgick vid utgången av år 2000 till 21 590 milj. mk, då de vid utgången av föregående år hade uppgått till 22 589 milj. mk. Minskningen sedan föregående år var 4,4 %. I skatteresterna ingick vid utgången av år 2000 sammanlagt 2 655 milj. mk i skatterester som oberoende av preskription fortfarande formellt var indrivningsbara. Vid utgången av år 2000 fanns innestående restskatter och förskott till ett sammanlagt belopp 6. Skatteresternas struktur 1998 1999 2000 Förändring, % Kvarskatt och förskott.. 12 526 11 109 10 376-6,6 Mervärdesskatt och omsättningsskatt... 7 151 7 202 7 106-1,3 Debiterade arbetsgivarprestationer... 3 992 3 951 3 814-3,5 Övriga skatter.... 308 327 294-10,1 Sammanlagt..... 23 977 22 589 21 590-4,4

17 av 10 376 milj. mk, dvs. 48 % av det totala beloppet av skatteresterna. Ett år tidigare hade motsvarande skatterester uppgått till 11 109 milj. mk, dvs. 50 % av samtliga skatterester. Vid utgången av redogörelseåret innestod en mervärdesskatte- och omsättningsskatterest om 7 106 milj. mk, dvs. 33 % av skatteresterna. Ett år tidigare hade motsvarande siffra varit 32 %. De debiterade arbetsgivarprestationernas andel av skatteresterna var 18 %, dvs. 3 814 milj. mk. Antalet restgäldenärer var vid utgången av år 2000 sammanlagt 339 000, dvs. 4 % mindre än ett år tidigare. Nya skatterester överfördes att indrivas efter förfallodagen till ett sammanlagt belopp av 9 064 milj. mk, dvs. 724 milj. mk mera än föregående år. År 2000 sändes obetalda skatter för utsökning till ett sammanlagt belopp av 7 823 milj. mk, vilket belopp svarade mot 784 000 skatterater. Föregående års motsvarande siffror var 5 889 milj. mk och 775 000 skatterater. Restindrivningen uppgick år 2000 till sammanlagt 6 617 milj. mk. Föregående år hade motsvarande siffra varit 6 105 milj. mk. Av den totala indrivningen inflöt 80 % genom skatteförvaltningens egna åtgärder. Genom utsökningsindrivning inflöt skatterester om 1 174 milj. mk, dvs. 18 % av totalindrivningen. 2.1.7. Skattekontroll och eftergranskning I inkomstbeskattningen gjordes beträffande skatteåret 1999 tillägg om 3,2 mrd. mk till den beskattningsbara inkomsten för enskilda personers del och tillägg om 4,3 mrd. mk för samfunds del. Detta innebar en ökning om 18,5 % respektive 10,3 % i jämförelse med föregående år. I mervärdesbeskattningen gjordes under år 2000 debiteringar till ett sammanlagt belopp av ca 3,8 mrd. mk. Inom månadskontrollen av arbetsgivarprestationer gjordes debiteringar om ca 1,6 mrd. mk. Motsvarande siffror för året 1999 var i fråga om mervärdesskatten 3,3 mrd. mk och arbetsgivarprestationerna 1,5 mrd. mk. Under beskattningens specialgranskning gjodes 2 864 skattekontroller. Dessutom gjorde skattebyråerna cirka 2 000 skattekontroller. Skattekontrollerna resulterade efteskatt på sammanlagt 1,4 mrd. mk. Jämfört med föregående år var antalet berättelser oförändrat, men de debiterade skatterna ökade med drygt 100 milj. mk. Huvuddelen av kontrollerna täckte alla skattegrenar. Ökningen i antalet eftergranskningar hade huvudsakligen sin förklaring i det ökade antalet granskningar som gällde jordbruksstöd. Tilläggsuppbörden av tullar och acciser uppgick till 60,3 milj. mk och i återbäringar erlades 9,7 milj. mk. Skillnaden i jämförelse med föregående års tilläggsuppbörd (-27,2 milj. mk) beror närmast på uppdagandet år 1999 av ett stort enskilt fel som inverkat på tullanmälningarna. 7. Skatter som påförts på basis av skattegranskningar, enligt skattelag Skatteslag 1997 1998 1999 2000 Miljoner mark Direkt beskattning 895 552 748 1 076 Indirekt beskattning 456 281 334 181 Förskottsuppbörd 283 284 243 167 Sammanlagt.. 1 634 1 117 1 325 1 424 2.1.8. Bekämpandet av svartekonomin I syfte att utveckla samarbetet myndigheterna emellan då det gäller bekämpandet av svartekonomin tillsattes 16.3.2000 det s.k. Virke-projektet, i vilket skatteförvaltningen, polisen, tullförvaltningen och utsökningsväsendet deltar. Projektets uppgift är att förbättra myndigheternas beredskap att avslöja förekommande svartekonomi, klarlägga helhetsbilden av svartekonomin och den ekonomiska brottsligheten samt effektivera myndighetssamarbetet. Projektet bereder också det följande programmet för bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten. Skattegranskningar i anslutning till bekämpandet av svartekonomin verkställdes till ett antal av 709, av vilka 113 var s.k. granskningstillslag. Svartekonomi till ett belopp av 565 milj. mk avslöjades. Detta belopp påfördes skatter och avgifter om totalt 320 milj. mk. Granskningarna avslöjade nära 370 fall av misstänkt skattebrott, bokföringsbrott eller gäldenärsbrott. Kvittohandel konstaterades ha ägt rum i 50 fall och nära 1 500 s.k. svartjobbare avslöjades. Ett särskilt projekt inom bekämpandet av svartekonomin har varit skattekontrollen gällande den affärsverksamhet som riktar sig till Baltikum och Rysslands närområden. Kontrollen har genomförts i samarbete med andra myndigheter och inom ramen för det s.k. Itä-projektet. Ett annat specialprojekt har varit granskningar gällande landsvägstransporter. 8. Skattegranskningar som gällt den ekonomiska gråzonen 1997 1998 1999 2000 Granskade företag, st.. 1 033 896 873 709 S.K. granskningschocker, st... 263 204 133 113 Avslöjad ekonomisk gråzon, milj. mk 737 635 557 565 Framställning om debitering, milj. mk... 479 387 333 321 Misstänkta brott, st... 640 553 337 368

18 2.2. STATENS UTGIFTER Statsekonomins kassautgifter exklusive nettoamorteringar på statsskulden uppgick under redogörelseåret till 215,7 mrd. mk. Utgifterna ökade beräknade till gängse pris med 5 % i jämförelse med föregående år 1. Utan strukturförändringar stannade den reella utgiftsökningen under 2 %. Under redogörelseåret var statens utgifter omkring en och en halv gång utgifterna under 1990. Utgifterna växte synnerligen snabbt under åren 1991 och 1992, men från sistnämnda år och fram till redogörelseåret var den nominella utgiftsökningen blott 5 %. Reellt sett har utgifterna minskat klart under perioden mellan 1992 och redogörelseåret. Under första hälften av det gångna decenniet ökade statens utgifter i synnerhet som en följd av bankstödet, de arbetslöshetsrelaterade utgifter som börjat öka på grund av recessionen samt stegringen i ränteutgifterna. Under andra hälften av decenniet påverkades utgiftsutvecklingen åter i minskande riktning av den gradvisa avvecklingen av bankstödet, de mera omfattande sparåtgärder som inletts redan 1992 samt, från och med 1994, av den gynnsamma ekonomiska tillväxtutvecklingen. Statens ränteutgifter fortsatte dock att stiga fram till slutet av 1990-talet, då statens skuld började minska. Statens skuldsättningsgrad, dvs. skuld i relation till totalproduktionen, började minska 1997. Konsumtionsutgifter 1 År 2000 inkluderades i statens fonder televisions- och radiofonden, vilket höjde nivån för statsekonomins kassautgifter med 2 mrd. mk och ökade utgiftstillväxten med omkring en procentenhet. 9. Utgiftsstat samt utgifter enligt bokslutet och kassakalkylen för budgetekonomin 2000 Förslag till utgiftsstat Godkänd utgiftsstat Godkända tillägg och avdrag Utgiftsstaterna sammanlagt Bokslut Statens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 5½ % och reellt med knappa 2 % i jämförelse med föregående år. Nära hälften av statens konsumtionsutgifter är löner, socialförsäkringsutgifter och andra arbetskraftsutgifter. Om villkoren i anställningsförhållandet för de statsanställda överenskoms i det avtal som undertecknades 23.2.2000 och gäller under perioden 1.2.2000-31.1.2001. I tjänste- och arbetskollektivavtalen ingick en all- Kassakalkyl 1) Miljoner mark Ht. 21 Republikens president...... 40 40 0 40 36 36 Ht. 22 Riksdagen. 355 352 2 354 355 354 Ht. 23 Statsrådet..... 220 209 2 211 211 214 Ht. 24 Utrikesministeriets förvaltningsområde 3 635 3 635 70 3 705 3 687 3 762 Ht. 25 Justitieministeriets förvaltningsområde 3 137 3 137 76 3 213 3 205 3 194 Ht. 26 Inrikesministeriets förvaltningsområde 7 042 7 069 202 7 271 6 994 7 425 Ht. 27 Försvarsministeriets förvaltningsområde.. 9 808 9 828 228 10 056 10 055 10 101 Ht. 28 Finansministeriets förvaltningsområde 29 673 29 678 336 30 014 29 980 29 867 Ht. 29 Undervisningsministeriets förvaltningsområde.. 27 787 27 924 336 28 260 27 918 28 404 Ht. 30 Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde.. 13 213 13 234 312 13 547 13 224 13 689 Ht. 31 Kommunikationsministeriets förvaltningsområde 7 261 7 363 1 190 8 553 8 528 7 668 Ht. 32 Handels- och industriministeriets förvaltningsområde.. 4 783 4 809 553 5 362 5 541 5 690 Ht. 33 Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde..... 42 992 43 491 138 43 629 43 266 43 252 Ht. 34 Arbetsministeriets förvaltningsområde 11 403 11 316 119 11 435 10 469 11 551 Ht. 35 Miljöministeriets förvaltningsområde 3 747 3 755 102 3 858 3 849 3 906 Ht. 36 Statsskulden. 33 800 33 735 28 036 61 771 61 427 61 427 Sammanlagt... 198 897 199 575 31 703 231 279 228 746 230 542 1) Utan lagerändringar, -5 milj. mk.

19 män förhöjning om 185 mk/månad, minst 2,55 %, en regleringsmån om 0,5 % samt textjusteringar med en kostnadseffekt om 0,1 %. Det beräknas att de statsanställdas förtjänstnivåindex under perioden 1999-2000 stigit med i genomsnitt 3,8 %, varav 2,8 procentenheter hade sin grund i avtalsförhöjningarna och 1 procentenhet i avtalstillämpningen och strukturförändringar. Totalt uppgick statens arbetskraftskostnader, bl.a. löner och socialförsäkringsutgifter, under redogörelseåret enligt preliminära uppgifter till 26,0 mrd. mk, och ökningen i dem till 3,7 %. Lönesumman, dvs. de egentliga löneutgifterna exklusive socialförsäkringsutgifter, var 20,3 mrd. mk. Personalsiffran i statens budgetekonomi sjönk med nära 1 800 och var vid årets slut ca 123 700. Statens pensionsutgifter har stigit i relativt jämn takt och under redogörelseåret växte de nominellt med 3,6 %. Antalet pensioner ökade med 2,7 % (se bilaga 7). Utgifterna för försvarsmaktens materielanskaffningar minskade under år 2000 med något under 5 %. Förändringen i dessa utgifter har årligen varierat kraftigt, vilket har sin förklaring i utanordningstidtabellerna. Från redogörelseåret överfördes bl.a. ett stort antal utanordningar till kommande år. Under de senaste åren har utgifterna för jaktplansanskaffningarna utgjort en stor del av de totala anskaffningsutgifterna. Under redogörelseåret mottog flyget det sista jaktplanet enligt anskaffningsplanen, och tyngdpunkten i fråga om materielanskaffningarna förflyttades till utrustandet av arméns beredskapsförband Överföringsutgifter Under redogörelseåret var fortsättningsvis ganska exakt hälften av statens utgifter överföringsutgifter: av staten direkt erlagda inkomstöverföringar, näringsstöd samt finansiering av kommunernas utgifter för servicefunktioner och av inkomstöverföringar som socialskyddsfonderna svarar för. Den minskning i kommunernas statsbidrag som pågått ett flertal år stannade nästan upp 1999, och under redogörelseåret ökade dessa bidrag med över 6 %. Den relativt kraftiga ökningen hade sin förklaring bl.a. i den indexjustering (0,7 mrd. mk) till fullt belopp som verkställdes i motsvarighet till en stegring i kostnadsnivån om 3,1 %, förskoleundervisningsreformen, det gradvisa genomförandet av lärarnas pensionsavgift samt höjningen av kommunernas av prövning beroende understöd. Näringsstödet steg med nära 16 %, varav dock 13 procentenheter är en skenbar ökning som beror på ändringar i definitionerna. Orsaken var att statens televisions- och radiofond fogades till statens fondekonomi under redogörelseåret. Till fonden intäktsförs televisions- och koncessionsavgifter med vilka fonden finansierar Rundradion Ab:s verksamhet. Då fonden fogades till statsekonomin stiger under redogörelseåret inkomsterna av blandad natur, men också överföringsutgifterna, med ca 2 mrd. mk, medan åtgärden inte i nämnvärd grad inverkar på jämvikten i statsekonomin. Det jordbruks- och trädgårdsekonomiska inkomststödet till odlarna ökade med 14 % till ca 9,8 mrd. mk. Den EU-finansierade andelen växte med nära en tredjedel till 4,0 mrd. mk. Finlands finansieringsandel växte blott litet (se kap. 3.8 s 83). Statsbidragen till hushållen minskade nu redan för sjätte året i följd. Under redogörelseåret var minskningen ca 3 %. De direkta utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa har minskat klart under de senaste åren. Det sammanlagda beloppet av den grunddagpenning samt det arbetsmarknadsstöd och den finansieringsandel för förtjänstskyddet som staten erlade under redogörelseåret stannade dock på föregående års nivå; den sammanlagda andelen av de budgetenliga statsbidragen till hushållen var något mindre än en fjärdedel, 8,8 mrd. mk. Bostadsbidragsutgifterna minskade under redogörelseåret, men å andra sidan ökade studiestödsutgifterna något till följd av sammanjämkningen av studerandenas bostadstillägg och bostadsbidrag. Statsandelarna av folkpensions- och sjukförsäkringsutgifterna växte med 10 %. Statens finansieringsandel ökade genom att pensionstagarnas sjukförsäkringspremie vid ingången av redogörelseåret sänktes med 0,7 procentenheter samt privata arbetsgivares folkpensionsförsäkringsavgift Figur 5. % 20 15 10 5 0-5 -10 FÖRÄNDRINGAR I BRUTTONATIONAL- PRODUKTIONEN OCH STATENS UTGIFTER fasta priser Bruttonationalprodukt Statsekonomins kassautgifter exkl. amorteringar (inkl. bankstöd) 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00*

20 10. Statsekonomins kassautgifter 1) enligt utgiftsslag 1998 1999 2000 Förändring Utgiftsslag 2000/99 Miljoner mark % Konsumtionsutgifter.... 55 227 56 243 59 389 6 Pensioner.. 13 358 13 874 14 399 4 Anskaffning av materiel för försvarsmakten.... 4 809 3 870 3 686-5 Övriga konsumtionsutgifter.... 37 060 38 499 41 305 7 Överföringsutgifter... 102 878 103 618 107 892 4 Statsbidrag till kommuner och samkommuner m.fl.... 29 452 29 344 31 224 6 Statsbidrag till näringslivet. 14 791 15 411 17 820 16 Statsbidrag till hushåll och allmännyttiga samfund 37 340 37 082 36 026-3 Överföringar till konton utanför budgeten 7 381 7 270 8 001 10 Icke specificerade överföringar till hemlandet. 5 620 5 607 5 771 3 Överföringar till utlandet..... 8 295 8 903 9 050 2 Investeringsutgifter.. 14 994 14 144 14 274 1 Realinvesteringar.... 3 451 2 834 2 823 0 Anskaffning av materiel.. 391 298 524 76 Husbyggen... 1 070 588 538-9 Jord- och vattenbyggnader.... 1 990 1 947 1 761-10 Lån och övriga finansinvesteringar... 11 543 11 310 11 451 1 Lån beviljade av statens medel.... 10 496 9 566 10 213 7 Övriga finansinvesteringar..... 1 047 1 745 1 238-29 Övriga utgifter.... 31 525 31 438 34 146 9 Räntor och indexförhöjningar på statsskulden....... 31 537 31 341 34 178 9 Övriga och icke specificerade utgifter.. 6 94-27. Lagerförändring (tillväxt +).. -18 2-5. Nettoamorteringar på statsskulden..... - 20 293 26 788 32 Sammanlagt.... 204 624 225 735 242 489 7 1) Utgifter enligt statens budgethushållnings bokslut samt fondernas utgifter (exkl. överföringar mellan budget och fonder), ökade med förändringarna i reservationsanslagens och utgiftsresternas bestånd samt minskade med vissa poster som inte representerar betalningsprestationer. för den lägsta avgiftsklassens del vid årets mitt med 0,4 procentenheter. Inkomstöverföringarna till utlandet ökade något som en följd av de ökade betalningarna till Europeiska unionen. Då å andra sidan kassainkomsterna från EU ökade kraftigt till följd av betalningen av inkomstrester, blev Finland s.k. nettomottagare (se tablå 13). Utvecklingssamarbetsutgifterna ökade med någon procent. Investeringsutgifter Statens realinvesteringar förblev i stort sett på föregående års nivå. I jämförelse med de första åren under 1990-talet har statens investeringar enligt budgetklassificeringen minskat till ungefär hälften, vilket har sin förklaring närmast i grundandet av affärsverk. Föregående stora förändring i detta avseende var ombildandet av statens byggverksamhet till affärsverk 1.1.1999, och under redogörelseåret förberedde man sig redan inför vägverksreformen 1.1.2001. Utvecklingen i fråga om investeringsutgifterna har i hög grad påverkats också av ibruktagandet av en modell med privat finansiering och efterfinansiering. Ett exempel är motorvägsprojektet Järvenpää-Lahtis, som slutfördes 1999 och är ett av senare tiders största. Betalningen av underhållskostnaderna och utgifterna enligt privatfinansieringsavtalet började under redogörelseåret. I budgetklassificeringen ingår en stor del av maskin- och anläggningsinvesteringarna i omkostnaderna (konsumtionsutgifterna). Enligt nationalbokföringen minskade statens investeringar beräknade i fasta priser under redogörelseåret med sammanlagt 4 % i jämförelse med föregående år, och var drygt 5 % mindre än 1990. Statens finansinvesteringar växte nominellt med en procent. Utanordningarna av Aravalån ökade med 9 % till 3,8 mrd. mk. De nya bostadslån som beviljades under redogörelseåret ökade med nära 14 % efter den kännbara minskningen under föregående år. De övriga finansinvesteringarna minskade som en följd av den relativt höga jämförelsenivån under föregående år.