Luftbehandling Funktion och underhåll Leif Håkansson TAC Svenska AB
Självdrag, S - 20 o C 25 o C Funktionen bygger på att varm luft är lättare än kall luft och härigenom vill stiga uppåt och drag skapas. Tilluften tillförs genom ventiler eller spalter vid fönster i ytterväggar. Uteluften blir ej bra renad pga. att endast plana grundfilter används i ventiler eller fönsterspalter. Självdraget upphör sommartid och påverkas även av vinden.
Frånluft, F Funktionen bygger på att en fläkt skapar ett undertryck och härigenom skapas ett drag även benämnt mekanisk ventilation. Tilluften tillförs genom ventiler eller spalter vid fönster i ytterväggar. Uteluften blir ej bra renad pga. att endas plana grundfilter används i ventiler eller fönsterspalter. Självdragseffekten kan öka luftflödet vintertid. Problem med kalldrag vintertid.
Frånluft och tilluft, FT Funktionen bygger på att en frånluftfläkt drar ut den förbrukade luften. Tilluften tillförs genom tilluftsdon via separat fläkt och härigenom kan uteluften värmas och renas med bra luftfilter i tilluftsaggregatet. Nackdel: Stor energianvändning då all uppvärmd luft släpps ut utan återvinning
Frånluft, tilluft och återvinning, FTX Gräns för installation av vvx: 1973: utsläpp mer än 50 000 kwh 1986: utsläpp mer än 5 000 kwh vvx kw 8760 h 8760 h Uppvärmning 14 000 kwh Värmeåtervinning 36 000 kwh El, fläktdrift kw 14 000 kwh Lag på installation av värmeåtervinning från år 1973
Frånluft med värmepump, FX Värmepump (FVP) Funktionen bygger på att en fläkt skapar ett undertryck och härigenom skapas ett luftflöde även benämnt mekanisk ventilation. En värmepump återvinner värme ur frånluften som tillförs radiatorsystemet eller tappvarmvatten Värmecentral
Myndighetskrav, termiskt klimat Boverkets byggregler, BBR: Arbetsrum/ Bostad Vårdlokal/ Daghem Ny- och ombyggnad: Riktad operativ temperatur: 18 o C 20 o C Den riktade operativa temperaturen i ett rum kan uppskattas genom att mäta väggens och golvets yttemperaturer med IR mätare.
Ventilation (luftutbyte) Luftväxling beroende på: Luftkvalitet Kylbehov Värmebehov Tilluft Max 1000 ppm CO 2 8-10 l/s person Frånluft Luftflöde enligt norm: Generellt gäller 0,35 l/s m 2 vilket motsvarar 0,5 omsättningar/h Bostad 4 l/s, person Kontor, skolor, daghem 7 l/s, person + 0,35 l/s, m 2 För att klara rekommendationen på max. 1000 ppm CO 2 krävs normalt c:a 8 l/s person
Exempel: Vardagsrum 7% är missnöjda med rumstemp 21 C, omslutningstemp. 20 C, när man sitter i soffan med varma kläder http://ecotect.com/project/psychotool
Kontroll av ventilationsanläggningar Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) 3 års intervall Förskolor, skolor, vårdlokaler och liknande oavsett typ av ventilationssystem samt flerbostadhus, kontorsbyggnader och liknande med FT- och FTXventilation. 6 års intervall Flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med F-, FX- och S-ventilation
OVK Återkommande besiktning Vid återkommande besiktning ska det kontrolleras att: Funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk, Ventilationssystemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden, Instruktioner och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga, Ventilationssystemet i övrigt fungerar på det sätt som är avsett. Vidare ska undersökas vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra energihushållningen i ventilationssystemet och som inte medför ett försämrat inomhusklimat.
Kontroll av fläktar och aggregat Vid en kontroll av luftflöden i ett mekaniskt ventilationssystem bör först totalflödena kontrolleras och viktiga mätpunkter väljas. Därefter mäts delflödena i huvudkanaler och i don. I vissa fall kan en stickprovsmätning av delflöden vara tillräckligt. I byggnader med självdrag eller exempelvis i flerbostadshus med lägenhetsaggregat är stickprovsmätning inte lämpligt.
Behovsstyrd ventilation RC Tryckgivare Konstanthållning av statiskt tryck i tilluftkanal Zon 1 Zon 2 Varje zon tilldelas luftmängd efter behov via zonspjäll, normalt 1000 PPM CO 2 Zon 3 Zon 4
Luftbehandlingsaggregat Tilluftfilter Frånluftfilter Uteluft in Avluft ut Frånluftfläkt Växlare Dränering Luftvärmare Tilluftfläkt
Tilluftsreglering Används då ventilationen inte svarar för lokalens uppvärmning/kylning Ibland är tilluften utekompenserad så att temperaturen stiger vid sjunkande utetemperatur Frysvakt Reglercentral
Rumsreglering Används då ventilationen svarar för lokalens uppvärmning/kylning Minbegränsning C:a 17 C Reglercentral
Flödesschema värme, kyla, återvinning Spjäll Frånlufts- Filter avluft fläkt frånluft Spjäll Filter VVX Värme- Kyl- Tilluftsfläkt Lokal(er) uteluft uteluft batteri batteri
Rumsreglering 3 steg
Roterande värmeväxlare I renblåsningssektorn renspolas frånluft i rotorns kanaler med en del av uteluften innan rotorn roterar in i tilluftsdelen för att undvika överföring av frånluft i tilluften. Renblåsningssektor Regenerativ Kontrollera att: Drivrem ej slirar i fullt återvinningsläge. Att värmeväxlarytor och ingångar i rotorns kanaler är rena. Att luftströmmarna möts i motström. Att rotor roterar åt rätt håll i förhållande till renblåsningssektorn. Verkningsgrad: 70 85 % Drivrem (alt. kedja) Drivmotor Fullt rotorvarvtal: 10-15 varv per minut
Flödesbild, roterande återvinning
Plattvärmeväxlare, konstruktion Rekuperativ Verkningsgrad: 60 70 % Plattvärmeväxlaren är uppbyggd av ett stort antal tunna plåtar, i regel aluminium med en tjocklek på ca 100µ. Denna är ibland plastbelagd på frånluftssidan för att öka korrosionsbeständigheten. Denna typ av vvx används när roterande vvx ej kan användas pga. gaser eller lukter i frånluften, samt om frånluften är mycket fuktig, t ex simhallar, kök etc.
Flödesbild, korsströms växlare
Vätskekopplade batterier t 4 Lämplig vid komplettering av system i äldre fastigheter utan vvx. t 3 t 1 Rör med vätska t 2 Verkningsgrad = 60-70 %
Rörväxlare (heat pipe) t 1 t 4 t 2 Skilda luftströmmar Kompakt och därför lämplig i trånga utrymmen, t ex ROT t 3 Kondensation By-pass spjäll Förångning Värmerör, princip Verkningsgrad = 50-70 %
Flödesbild, vätskekopplad växlare
Verkningsgrad (ηt), definition Avluft t 4 Frånluft t 3 Uteluft t 1 Tilluft t 2 VVX Frånluftens temperaturverkningsgrad: η f = t 4 t 3 t 3 t 1 x 100 % Lokal Tilluftens temperaturverkningsgrad: η t = t 2 t 1 t 3 t 1 x 100 % Vid lika stora luftflöden sänks avluftstemperaturen lika många grader som tilluftens temperatur höjs. t 2 η t Kontrollera verkningsgraden vintertid i samband med filterbyten t 1 t 3 30 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20
Temperaturverkningsgrad, tilluft Grafisk bestämning η t 100 Frånluft - 25-20 -15-10 -5 0 5 10 15 20 25 30 Avluft t 4 Frånluft t 3 90 80 Uteluft t 1 VVX Tilluft t 2 Ex. Frånluft, t 3 = 22 o C Uteluft, t 1 = -10 o C Tilluft, t 2 = 13 o C Temp.verkningsgrad = 72 % 70 60 50 40 30 20 10 0-25 -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 25 30 Uteluft
Temperaturverkningsgrad, frånluft Grafisk bestämning η t 0 Frånluft - 25-20 -15-10 -5 0 5 10 15 20 25 30 Avluft t 4 Frånluft t 3 10 20 Uteluft t 1 VVX Tilluft t 2 Ex. Frånluft, t 3 = 22 o C Uteluft, t 1 = -10 o C Avluft, t 2 = 0 o C Temp.verkningsgrad = 70 % 30 40 50 60 70 80 90 100-25 -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 25 30 Uteluft
Zonsystem
VAV-terminal VAV: Variable Airflow Volume Spjäll ställdon Mätuttag Kanal VAV regulator
VAV system VAV terminal Tilluft kanal Frånluft kanal Ställdon Regulator Flödesgivare Radiator
Fläktkonvektor Anslutning för varm/kallvatten Fläktar
Fläktkonvektor Tilluft kanal Frånluft kanal Fläktkonvektor Värmebatteri Kylbatteri Fläkt
Induktionsapparat Anslutning för varm/kallvatten Återluft in
Induktion system Frånluft kanal Tilluft Värmebatteri Spjäll Kylbatteri Tilluftkanal
Kyltak - Risk för kondensering vid fuktig luft Tilluft kanal Kylbaffel Frånluft kanal Radiator
Tilluft via kylbaffel - Risk för kondensering vid fuktig luft Tilluft kanal Frånluf kanal Kylbaffel Radiator
Tvåkanalsystem med blandningsbox Blandningsbox Tilluft kyla/värme Frånluft kanal
Energisparfunktioner ventilation 1. Trimma drifttider för ventilationen 2. Mät och justera luftflöden (OVK) 3. Kontrollera temperaturverkningsgraden i värmeåtervinning 4. Installera varvtalstyrning av fläktar och byt till fläktar med direktdrift som har högre verkningsgrad 5. Installera timer eller närvarogivare för ventilation i lokaler som endast används tidvis 6. Använd mätning av tryck och av CO 2 för att reglera tillförd luftmängd efter behov
Samverkande system i en byggnad Samverkan kan ske med bl.a. följande installationer Värme Ventilation In/utpassering Brandlarm Belysning Inbrottslarm Exempel på funktioner Vid till/frånkoppling av larm påverkar du också tex. värme, ventilation, belysning, passersystem och markiser. Statistik på vilka rum som har använts då de är larmade Släcker automatiskt belysning och minskar ventilation i rum som är låsta Kopplar om till energiläge då ett fönsteröppnas Samlad bild av byggnadens energianvändning Användaren får en påminnelse då det är dags med förebyggande underhåll
Luftbehandling Funktion och underhåll