KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3 Hur påverkas vi av andras drickande?
Hur påverkas vi av andras drickande? Att alkohol skadar den som dricker är allmänt känt. Men alkoholens skadeverkningar drabbar många fler än konsumenten, bland annat genom fosterskador, våldsrelaterade skador, olyckor i trafiken och stora samhällskostnader. Dessa skador kallar man för alkoholens andrahandsskador. Andrahandsskador är på så vis ett paraplybegrepp för en rad olika områden där alkoholens negativa effekter är mer långtgående än den personliga skada som alkoholkonsumenten lider. I följande kunskapsöversikt presenteras de viktigaste områdena samt tillhörande statistik, forskning och åtgärder. 02
Fosterskador Att konsumera alkohol under graviditeten innebär risker för fostret oavsett mängden alkohol. Hög alkoholkonsumtion medför bland annat risk för tidiga missfall, för tidig födsel, låg födelsevikt samt fetala alkoholeffekter, vilket kan innebära livslånga skadebildningar. Men även lägre konsumtion kan ge upphov till problem som följer med genom hela livet. Det finns alltså ingen säker undre gräns gällande alkohol under graviditeten. Det har konstaterats i flera sammanställningar av studier på området. FETALT ALKOHOLSYNDROM (FAS) Om fostret utsätts för alkohol riskerar det att drabbas av fetalt alkoholsyndrom (FAS). FAS uppstår eftersom den alkohol den gravida kvinnan dricker även når fostret, eftersom barnet och modern delar samma blodomlopp vilket ger barnet samma promillehalt som modern. FAS definieras genom bland annat hämmad kroppslig tillväxt, vissa typiska drag i ansiktets utseende och försämrad utveckling av såväl fysiska som kognitiva förmågor. De skador som FAS genererar kan ta sig olika uttryck hos den drabbade individen: lägre intelligens, verbala svårigheter, sömnsvårigheter, depression och missbruk. Utöver denna typ av skador leder FAS ofta till svårigheter att anpassa sig i samhället, till exempel problem i arbetslivet eller i relationer. RISKEN AV LÅGT ELLER MÅTTLIGT ALKOHOLBRUK Missfallsrisken ökar i början av graviditeten vid måttligt alkoholbruk (1 7 standardglas per vecka). Ytterligare risker är att barnet inte når en normal födelsevikt, vissa kroppsliga missbildningar samt skador på hjärnans utveckling. Denna sistnämnda risk följer med barnet upp i åldern, med risk för livslånga men. De neurologiska problem som hjärnskadorna för med sig inkluderar: Koncentrationssvårigheter Försämrad minnesfunktion Inlärningsproblem Eftersom det inte finns en klarlagd nedre gräns för alkoholkonsumtion under graviditeten rekommenderas gravida att inte dricka alls. Vad menas med standardglas? Med ett standardglas avses en mängd alkoholdryck som innehåller 12 gram ren alkohol. Ett standardglas motsvarar 12 cl vin, 33 cl starköl, 50 cl folköl och 4 cl starksprit. Gränsen för riskbruk går vid 14 glas per vecka för män, och för kvinnor vid 9 glas per vecka. 03
04
Alkoholens skadeverkningar i nära relationer Alkoholens andrahandsskador drabbar inte sällan andra familjemedlemmar. Både barn och vuxna kan lida skada när någon i familjen missbrukar alkohol. Skadeverkningen kan vara av fysisk karaktär, i form av våld, men också psykiska problem är vanliga, såsom depression; även sociala problem och svårigheter att fungera i samhället. BARN SOM FAR ILLA En studie från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), som fokuserade på familjer där någon av de vuxna faktiskt vårdas eller har vårdats för alkoholproblem, visar att omkring 100 000 barn i Sverige lever i en familj där minst en vuxen uppfyller kriterierna för alkoholberoende eller missbruk, vilket motsvarar 4 5 procent av alla barn. Inkluderar man även barn som växer upp i familjer där missbruk finns, men där ingen förälder vårdats för sina problem, blir siffran betydligt högre. NÄR ENS PARTNER DRICKER Även vuxna skadas när en eller båda dricker i en relation. En svensk studie visar att den upplevda livskvaliteten var sämre i relationer där någon hade alkoholproblem, med återverkningar på arbetsförmågan, sexuallivet och det allmänna hälsotillståndet. Vidare har studier påvisat ett samband mellan hög alkoholkonsumtion och skilsmässor. En genomgång av 50 studier om alkohol och våld i nära relationer konstaterar ett litet eller måttligt samband mellan alkoholkonsumtion-/missbruk och manligt partnervåld. Risken är högre vid de tillfällen när båda parter missbrukar alkohol. Gällande våld av sexuell karaktär visar en uppskattning att förövaren är alkoholpåverkad vid 75 procent av övergreppen. Att växa upp med en förälder som har alkoholproblem för med sig flera olika risker. När vi dricker alkohol försämras vårt omdöme, vilket innebär att vi som föräldrar blir mer oaktsamma. Även mycket små barn är känsliga för sinnesintryck och märker om en förälder är påverkad. Detta kan leda till en ständig stress för barnen eftersom familjelivet är konstant oförutsägbart. Andra problem inkluderar försenad psykisk utveckling, svårigheter i skolan och kontaktsvårigheter. Barn som växer upp i missbrukshem lider också större risk att utsättas för våld och fysiska övergrepp. En kartläggning av kroppslig bestraffning visar ett tydligt samband mellan alkoholbruk hos föräldrarna och att barnet utsätts för fysisk bestraffning. Att växa upp i ett hem där alkohol missbrukas medför också ökad risk för eget missbruk i vuxen ålder. 05
Våld i offentlig miljö Sambandet mellan alkohol och våldsbrottslighet är starkt. Detta samband gäller bland annat misshandel, sexuellt våld samt dråp eller mord. Olika studier visar att alkohol finns med i bilden vid mellan 50 och 80 procent av alla våldsbrott. I en rapport från Brottsförebyggande rådet (2015) framkommer att typfallet av alkoholrelaterad misshandel sker nattetid på offentliga platser. Även om statistiken talar sitt tydliga språk måste siffrorna förstås i sitt sammanhang. Alkohol i sig är inte den enda orsaken till brott, utan samverkar med andra faktorer, såsom individuella variationer i människors hjärnor och kulturella skillnader på samhällsnivå. Dessa faktorer kan förklara varför länder med hög alkoholkonsumtion inte alltid har större våldsbrottslighet än länder med låg konsumtion. Vidare kan många dricka utan att bli aggressiva, samtidigt som många våldsbrott begås utan att alkohol finns med i bilden. Trots dessa komplexa orsakssamband kvarstår alkohol som en starkt bidragande faktor till våldsbrottslighet. TILLGÄNGLIGHETEN PÅVERKAR VÅLDSBROTTSLIGHETEN Som ovan konstaterats är sambandet mellan våldsbrottslighet och alkohol starkt. Detta får till effekt att alkoholens tillgänglighet påverkar brottsligheten på samhällsnivå. En svensk studie visar ett starkt samband mellan antalet mord och dråp samt den totala alkoholkonsumtionen bland landets invånare. I tider av lägre totalkonsumtion sjunker också det dödliga våldet. Det har i många studier visats att sena öppettider på restauranger leder till ökat våld. En studie från Norge visar att för varje extra timme som restauranger håller öppet ökar våldet med 16 procent. En svensk studie om misshandel och försäljning av öl och sprit på restauranger visar att alkohol fanns med i bilden vid 40 procent av misshandelsfallen. Ett försök med förlängda öppettider i Visby visade dock minskat våld. Detta försök genomfördes med förstärkta preventiva insatser i form av ansvarsfull servering och polisiär förstärkning, vilket antas ha inverkat på utfallet. För att minska våldet arbetar man bland annat med att utbilda personalen inom restaurangnäringen. I Stockholm sker detta arbete inom ramen för STAD Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem. En svensk studie som analyserar insatser relaterade till ansvarsfull alkoholservering i kombination med andra preventiva åtgärder fann en minskning av det krogrelaterade våldet med 29 procent efter genomförda insatser. Beräkningar visar att varje krona som satsas på ansvarsfull alkoholservering sparar samhället 39 kronor i form av uteblivna kostnader för alkoholrelaterat våld. 06
07
Trafik Alkohol i trafiken är ett betydande trafiksäkerhetsproblem och berör inte endast den som kör. Bland de omkomna och skadade i alkoholrelaterade olyckor finns många medtrafikanter, andra förare och fotgängare. Alkoholpåverkade förare utsätter således både sig själva och omgivningen för fara. SITUATIONEN I SVERIGE År 2014 var 99,78 procent av alla fordonsförare nyktra, enligt statistik som baseras på polisens kontroller. Men varje dag sker i vårt land minst 15 000 resor med förare som är så påverkade att de skulle dömas för rattfylleri om de upptäcktes. Ungefär en av 500 förare på vägarna i Sverige beräknas vara påverkad av alkohol, alltså cirka 0,2 procent av det totala antalet förare. I Sverige är omkring 20 procent av alla dödsolyckor i vägtrafiken alkoholrelaterade vilket trots allt är bättre än genomsnittet i EU där de utgör en fjärdedel av alla dödsolyckor i trafiken. STARKT SAMBAND MELLAN TRAFIKONYKTERHET OCH TOTALKONSUMTION Om totalkonsumtionen av alkohol ökar så ökar rattfylleribrotten och de alkoholrelaterade olyckorna. Det visar flera studier. I en av dessa undersöktes sambandet mellan totalkonsumtion och rattfylleri i Sverige och Norge. Forskarna såg att en ökad totalkonsumtion med 1 procent ledde till ett ökat rattfylleri med 2 procent i Norge och 1,5 procent i Sverige. Utvecklingen i rattfylleri i de båda länderna följde konsumtionsutvecklingen i såväl uppgångar som nedgångar. Forskarna bakom studien tolkar resultatet som ett tydligt bevis för att man kan påverka problemet med alkohol i trafiken genom en generellt restriktiv alkoholpolitik. Rattfylleri Rattfylleri innebär enligt dagens lagstiftning att en person som kör ett motordrivet fordon: har minst 0,2 promille alkohol i blodet eller 0,1 milligram per liter i utandningsluften, har narkotika i blodet, och/eller är så påverkad av alkohol eller annat medel att man inte kan köra på ett säkert sätt. Grovt rattfylleri innebär att man: har minst 1,0 promille i blodet eller 0,5 milligram per liter utandningsluft, och/eller är avsevärt påverkad av alkohol eller annat medel och kör på ett sätt som utgör en påtaglig fara för trafiksäkerheten. Straffet är böter eller fängelse. 08
Samhällets kostnader Alkoholens tillgänglighet har en direkt samverkan med brottlighetsnivån i ett samhälle. Detta visar en rad studier från både Norden och övriga världen. För samhället inne bär större brottslighet större kostnader, bland annat i form av juridiska kostnader, till exempel i form av domstolsförfaranden, polisiära kostnader, medicinsk vård samt skador på både privat och allmän egendom. Dessa kostnader faller inte enbart på individen som orsakar skadan, utan samhället står för en stor del av notan. Utöver dessa direkta kostnader orsakar alkoholkonsumtion även stora indirekta kostnader för samhället i form av produktionsförluster. Dessa tar sig uttryck genom bland annat sjukskrivningar, ökad frånvaro från arbetsplatsen och förtidspensioneringar. En svensk studie som undersökte sambandet mellan sjukfrånvaro och ökningar i den totala konsumtionen av alkohol fann att en liters ökning av totalkonsumtionen ledde till 13 procent ökad sjukfrånvaro hos män och 6 procent hos kvinnor (det sistnämnda var dock inte ett signifikant samband). Sammantaget gör detta att alkoholens andrahandsskador även innebär mycket stora ansträngningar på samhällsekonomin, vilka i slutänden skattebetalarna står för. ALKOHOLENS KOSTNADER I KRONOR Det har gjorts en mängd studier som försökt uppskatta storleken på samhällets kostnader, både i Sverige och i andra delar av världen. När man jämför denna typ av studier är det viktigt att ha i åtanke de skillnader som kan föreligga gällande antaganden och tillvägagångssätt. Hur man exempelvis definierar skador, vilka skador man inkluderar och eventuella positiva effekter kan ge stora utslag som försvårar jämförbarheten mellan studier. I en studie från 2006, publicerad av Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), fann forskarna att samhällskostnaderna i Sverige uppgick till 20 miljarder netto och 29 miljarder brutto. I nettosiffran tog man hänsyn till eventuella positiva hälsoeffekter som alkoholen bidrar med, såsom minskad risk för hjärtkärlsjukdomar. En analys som bygger på en sammanvägning av flera olika europeiska studier kom fram till att kostnaderna för alkoholens skadegörelse uppgår till ungefär 1,3 procent av BNP. För 2015 skulle detta innebära cirka 50 miljarder kronor. Denna siffra ligger i linje med vad Missbruksutredningen presenterade 2008. Då kom man fram till att de samhälleliga kostnaderna motsvara ungefär 49 miljarder kronor eller 66 miljarder kronor beroende på mätningsmetod. Av denna siffra stod de indirekta kostnaderna, alltså produktionsbortfallet, för cirka hälften. 09
Pris och tillgänglighet avgörande faktorer Forskningen visar att alkoholkonsumtionen kan medföra negativa effekter, inte enbart för den som dricker utan även för andra. Forskning har också visat att dessa negativa effekter ökar när totalkonsumtionen ökar. Forskning har visat att en restriktiv alkoholpolitik kan dämpa de negativa effekter som alkoholen för med sig. Sverige bedriver sedan länge en relativt restriktiv alkoholpolitik, något som har starkt stöd i opinionen. Ett internationellt forskarlag publicerade 2015 en rapport angående alkoholens andrahandsskador. Som avslutning lyfte de fram ett antal områden som bedöms mest betydelsefulla för att begränsa skadeverkningarna. PRISSÄTTNING Forskning visar att alkoholskatter är ett av de mest effektiva verktygen för att minska totalkonsumtionen i en befolkning. Under senare tid har man även börjat diskutera så kallade minimumpriser för de lägst prissatta produkterna, där man inför ett golv för vad varorna får kosta. Detta är ett effektivt sätt att minska konsumtionen bland högkonsumenter. ÅLDERSGRÄNSER Det finns starka belägg för att höjda åldersgränser för inköp och innehav av alkohol minskar alkoholens andrahandsskador. Detta beror bland annat på att ungas konsumtion av alkohol ofta sker genom berusningsdrickande vilket leder till andrahandsskador, bland annat i form av våld och trafikolyckor. Dessa områden är bland annat: Prissättning Åldersgränser Begränsning av antal försäljningsställen Begränsning av öppettider Lagar angående rattfylleri Utbildning av restaurangpersonal BEGRÄNSNING AV ANTAL FÖRSÄLJNINGSSTÄLLEN Mellan antalet försäljningsställen och alkoholens andrahandsskador finns ett väl etablerat samband. Detta gäller både för butiksförsäljning (i Sverige genom ensamrätt på försäljning av alkohol) och utskänkningstillstånd på restauranger. Att begränsa tillgängligheten på detta vis medför alltså positiva effekter för samhället i stort. BEGRÄNSNING AV ÖPPETTIDER Att reglera öppettiderna för försäljning av alkohol är en effektiv åtgärd för att minska tillgängligheten, vilket har positiva effekter gällande alkoholens andrahandsskador. Begränsning av öppettider bör gälla både butiker och serveringsställen. LAGAR ANGÅENDE RATTFYLLERI För att minska skador till följd av rattfylleri arbetar man med i huvudsak tre områden: en lagstadgad gräns för alkohol i blodet när man kör, kontroller längs vägen och straff eller påföljder för dem som brutit mot lagen. 10
Källor Andersson, P. (2015). Mindre våld efter längre krog öppet i Visby. I Accent. Andréasson, S. m.fl. Alkoholen och samhället. Tema: Alkoholens andrahandsskador. Publicerad av IOGT-NTO och Svenska Läkaresällskapet. Stockholm: 2015. Brottsförebyggande rådet. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott. Stockholm: 2015. Gillbergcentrum vid Sahlgrenska akademin. Fetalt alkoholsyndrom. Webbsida: http://gillbergcentre.gu.se/ forskningsomraden Holmgren, Sara (2009). Low dose alcohol exposure during pregnancy does it harm? A systematic literature review. Östersund: Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten). Johansson, P. m.fl. (2006). The social costs of alcohol in Sweden 2002. Stockholms universitet, Centrum för socialvetenskaplig alkohol-och drogforskning (SoRAD). Norström, T. (1999). Ökad totalkonsumtion av alkohol leder till ökat rattfylleri. Alkohol och narkotika, nr 3 1999, sid. 27 30. Norström, T. (1998). Effects on criminal violence of different beverage types and private and public drinking. Addiction, 93(5), 689 699. Rossow, I. & Norström, T. (2012). The impact of small changes in bar closing hours on violence. The Norwegian experience from 18 cities. Addiction; 107(3): 530 537. Socialstyrelsen (2013). Barn som anhöriga, konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter, eller avlider. Stockholm: Socialstyrelsen. Spak, F. m.fl. Krog och hälsa. Rapport från Socialmedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet. Statens folkhälsoinstitut (2008). Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem, omfattning och analys. Östersund: Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten). Statens offentliga utredningar (SOU). Missbruksutredningen. Stockholm: 2008 Wallin, E., Norström, T., Andreasson, S. (2003). Alcohol prevention targeting licensed premises: a study of effects on violence. J Stud Alcohol. 64; 270 277 Det populärvetenskapliga innehållet i detta kunskapsunderlag är granskat av Johanna Gripenberg, medicine doktor och chef på STAD (Stockholm förebygger alkohol och drogproblem). 11
05-2016 Systembolagets tidigare kunskapsöversikter: Alkohol och barn 2014:1 Alkohol och våld 2014:2 Kvinnor och alkohol 2015:1 Alkohol och barn 2015:2 Alkohol och fysisk träning 2016:1