Överutbildningens konsekvenser för matchningen på arbetsmarknaden en faktasammanställning

september 2014 Mikaela Almerud och Patrick Krassén PM Överutbildningens konsekvenser för matchningen på arbetsmarknaden en faktasammanställning

Sammanfattning Överutbildning är en vetenskaplig term som beskriver ett problematiskt förhållande på arbetsmarknaden där personer har en högre utbildningsnivå än vad deras jobb kräver. Överutbildning riskerar att ha stora kostnader för individen och medföra strukturella problem med matchning på arbetsmarknaden som helhet. Om den genomsnittliga nivån av utbildning, sett till antal år i studier, ökar snabbare än kraven på utbildningsår i arbetslivet, kommer stora delar av arbetskraften ta jobb de egentligen har högre utbildning än vad som krävs för. Det leder också till undanträngningseffekter, bumping down, dvs. att lägre utbildade får än svårare att hitta rätt matchade jobb. Detta riskerar att leda till ökad arbetslöshet i dessa grupper. Den kraftiga ökning av högutbildade personer i enkla jobb som kan noteras, kan inte förklaras av att det handlar om tillfälliga anställningar av kortsiktig karaktär. Den höga arbetslösheten bland lågutbildade kan med största sannolikhet delvis förklaras av att de trängs undan av personer med högre utbildning. Samtidigt urholkas premien för utbildning ytterligare i takt med att överutbildningen ökar. Omkring hälften av arbetskraften i Sverige i dag beräknas vara överutbildad en ökning från ca 10 procent i mitten av 1970-talet. Det är ingen påtaglig skillnad mellan inrikes och utrikes födda. Sverige har bland de lägsta utbildningspremierna i OECD. Utbildningspremien är högst för rätt matchade och lägst för överutbildade, och skillnaden har därtill ökat över tid. 1

Matchningen på arbetsmarknaden Hur väl matchningen fungerar på arbetsmarknaden påverkas av en rad faktorer. Den mest fundamentala faktorn är hur väl utbud och efterfrågan på kompetens överensstämmer. En annan påverkansfaktor är vilka incitament som finns för arbetslösa att ta lediga jobb. Starkare ekonomiska incitament att jobba framför att vara arbetslös leder till ökat arbetskraftsutbud och till snabbare tillsättning av lediga tjänster. Även individens egna preferenser om vilket jobb han eller hon vill ha påverkar matchningen. Men matchningen påverkas också av lönebildningen och anställningsskyddets utformning. Då kostnaderna för att anställa är relativt höga i Sverige innebär lägstalönerna en begränsning på priset på arbetskraft vilket kan hindra att utbud och efterfrågan möts på arbetsmarknaden. Anställningsskyddets utformning innebär att den skyddar de befintliga jobben och därmed minskar arbetsmarknadens förmåga att effektivt allokera kompetens. En annan faktor som påverkar matchningen är hur väl utbildningsväsendet är anpassat efter företagens behov av arbetskraft. Det avser såväl dimensioneringen av antalet utbildningsplatser inom olika utbildningsområden som individernas val av utbildning och utbildningens relevans. Det finns tecken på att matchningen på svensk arbetsmarknad har försämras. Detta trots att flera av de politiska reformer som genomförts under de senaste åren har lett till ökat arbetskraftsutbud vilket borde vara positivt för matchningen på arbetsmarknaden. Överkvalificerad arbetsmarknad Arbetslösheten sjunker i takt med utbildningsnivå. Personer med endast en förgymnasial utbildning har högst arbetslöshet medan personer med en högskoleutbildning har lägst. Men matchning handlar om mycket mer än arbetslöshetsnivåer. Inte minst handlar det om förmågan att använda den kompetens som finns i samhället på bästa och mest effektiva sätt. Under de senaste åren finns det en term som blivit mer vanligt förekommande i matchningsdebatten: överutbildning. Många ogillar begreppet då de anser att det nedvärderar utbildningens betydelse. Om man istället ser på begreppet för vad det är, en vetenskaplig term som uttrycker att personer har en högre utbildningsnivå än vad deras jobb kräver, kan det bidra till en ökad förståelse för hur matchningen på arbetsmarknaden fungerar eller inte fungerar. Den kvantitativa utbyggnaden av den högre utbildningen har lett till att utbildningsnivån de senaste 30 åren har utvecklats i snabbare takt än kvalifikationskraven på arbetsuppgifterna. Under de senaste sju åren har antalet högskoleutbildade stigit med 400 000 personer, medan ökningen av kvalificerade jobb har stannat av. Detta i sin tur har lett till vad man ibland kallar för överutbildning och som i detta sammanhang avser att en person har en högre utbildningsnivå än vad arbetsuppgifterna kräver. 2

Att matchningen försämrats kan ses som en konsekvens av överutbildning. I Framtidskommissionens rapport 1 Matchning på den svenska arbetsmarknaden framgår att bara omkring hälften av alla anställda i Sverige idag är korrekt matchade med utbildningslängd och inriktning. I en underlagsrapport 2 till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen från januari 2013 framgick att Levnadsnivåundersökningarna (LNU) visar att mellan 1974 och 2010 ökade andelen i arbetskraften som var överutbildade sett till sina arbetsuppgifter från strax över tio procent till över 50 procent. Samtidigt minskade andelen som var rätt matchade från över 70 procent till runt 40 procent. Tabell 1. Under- och överutbildning på arbetsmarknaden uppdelad efter kön 20 64 år (%) 2010. Alla Kvinnor Män Inrikes född Utlandsfödd Inrikes född Utlandsfödd Inrikes född Utlandsfödd Underutbildade 10 6 9 6 10 6 Matchade 44 42 45 43 44 40 Överutbildade 46 52 46 50 47 54 Totalt 100 100 100 100 100 100 Antal personer 2 548 1 814 1 232 974 1 316 840 Tabell 1 3 ovan visar felmatchningen mellan utbildning och arbetets utbildningskrav. Som synes är andelen överutbildade påfallande hög. Runt hälften är överutbildade, enligt LNU 2010. Det är heller ingen stor skillnad mellan inrikes och utrikes födda. Även OECD har vid flera tillfällen poängterat att Sverige har en stor utmaning i att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. I Trends Shaping Education 4 från 2013 har de jämfört matchningen på arbetsmarknaden bland OECD-länderna. De pekar på att strax under hälften av arbetskraften i Sverige är felmatchad på arbetsmarknaden. Figur 1. Skills mismatch varies across countries. Proportion of a country s local economies in a state of skills equilibrium and mismatch in selected OECD countries, in 2001 and 2009 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Low Skills Equilibrium Skills Mismatch High Skills Equilibrium 2001 2009 2001 2009 2001 2009 2001 2009 2001 2009 2001 2009 2001 2009 2001 2009 2001 2009 2001 2009 Sweden Italy Korea Czech Republic UK Canada Finland Belgium Netherlands Norway Statlink http://dx.doi.org/10.1787/888932758188 Note: The complex balance between skill demand and supply of local economies is presented here as High Skills Equilibrium, Skills Mismatch and Low Skills Equilibrium. Local economies refer to are areas which have a population of 800 000 or less. Data for 2001 are replaced by 2000 figures for Czech Republic, Finland, Korea and the Netherlands and by 2007 data for Norway. Data for 2009 are replaced by the 2006 figure for Canada, the 2008 figure for Finland and the 2010 figure for Korea. Source: Froy, F., S. Giguère and M. Meghnagi (2012), Skills for Competitiveness: A Synthesis Report. 1 Karlsson och Skånberg, 2012, s. 31 2 le Grand m.fl., Vid arbetslivets gränser, 2013 3 Ibid., s. 58 4 OECD, 2013, s. 60 3

I Right for the job: Over-qualified or under-skilled? 5 har OECD istället tittat på fördelningen mellan den självrapporterade andelen under- och överkvalificerade medarbetare. Sverige ligger då i toppen vad gäller andel personer som anser sig vara överkvalificerade för sina arbetsuppgifter och i botten sett till andelen som anser sig vara underkvalificerade. 50 45 Figur 2. Self-reported skill mismatch, EU19 countries, Estonia, Norway, Slovenia, Switzerland and Turkey, 2005. Percentages of employees and self-employed a Over-skilling: I have the skills to cope with more demanding duties at work b 40 35 Unweighted average=33.5% 30 25 20 15 10 5 0 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 FRA IRL GBR SWE HUN GRC LUX SVK ESP TUR SVN DNK NLD EST CHE POL BEL NOR ITA DEU PRT AUT CZE Under-skilling: I need further training to cope well with my duties at work c Unweighted average=13.3% FIN 0 AUT DEU EST CHE POL FIN TUR GRC ITA NOR LUX DNK HUN CZE SVN BEL SVK FRA PRT NLD IRL ESP GBR SWE a) Trainees and apprentices are excluded. b) Share responding I have the skills to cope with more demanding duties to the question Which of the following alternatives would best describe your skills in your own work. Alternative responses include: My duties correspond well with my present skils and I need further training to cope well with my duties. c) Share responding I need further training to cope well with my duties to the question Which of the following alternatives would best describe your skills in your own work. Alternative responses include: My duties correspond well with my present skils and I have the skills to cope with more demanding duties. Source: European Survey of Working Conditions. 5 OECD, 2011, s. 16f 4

Oberoende källor pekar alltså på att det finns en betydande överutbildning. Siffrorna gäller för alla nivåer av utbildning sammantaget. Intressant kan vara att titta på hur utvecklingen gått över tid. Figur 3. Matchning, överutbildning och underutbildning, 1974 2010. Andelar av alla anställda. 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % Överutbildad Matchad Underbildad 20 % 10 % 0 % 1974 1981 1991 2000 2010 Som figur 3 6 visar är den ökade matchningsproblematiken hänförlig, precis som OECD-studien också visar, till en gradvis stigande överutbildning, inte underutbildning. Andelen underutbildade har som synes minskat. Mikael Tåhlin, forskare inom utbildning och arbetsmarknad, beskriver i Överutbildningen i Sverige: utveckling och konsekvenser 7 att överutbildningen har ökat i snabb takt de senaste decennierna. År 2000 hade cirka en tredjedel av alla anställda en utbildning som var minst två år för lång i relation till jobbets krav. Anledningen till överutbildningen menar Tåhlin beror på följande: [D]en försämrade anpassningen mellan individers utbildning och jobbens kvalifikationskrav som alltså tagit sig uttryck i en tilltagande överutbildning beror på två skeenden: för det första att både utbildningen och utbildningskraven har stigit, och för det andra att utbildningen har stigit snabbare än utbildningskraven. Den första av dessa tendenser har lett till att andelen anställda i grupp A den kvalificerade gruppen har ökat, medan andelen anställda i grupp D den lågkvalificerade gruppen har minskat. Allt annat lika betyder denna förskjutning att andelen rätt matchade personer går ner, medan andelen överutbildade går upp. Den andra tendensen har lett till att andelen anställda i grupp B utbildade personer i enkla jobb, vilka per definition är överutbildade har ökat. Den tilltagande överutbildningen beror i ungefär lika hög grad på dessa två tendenser. Det sägs ofta att kunskapskraven i arbetslivet har ökat. Oavsett i vilken mån det är så, har inte kraven på antal utbildningsår ökat nämnvärt de senaste decennierna. Den enda utbildningsnivå som utbildningskraven i arbetslivet har ökat för är gymnasieskolan. För högskolenivå har kraven tvärtom minskat. Se figur 4. 8 6 le Grand m.fl., s. 33 7 Tåhlin, 2007, s. 6 8 le Grand m.fl., s. 37 5

Figur 4. Genomsnittliga utbildningskrav (antal år efter grundskola motsv.) efter jobbkategori, 1974 2010. 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 Hs Gy+ Gy Gr 2,0 1,0 0,0 1974 1981 1991 2000 2010 I rapporten En halv miljon i väntan på jobb 9 från 2010 tittar Svenskt Näringsliv på problemet med överutbildning och menar att detta leder till att det samlade humankapitalet urholkas. Undersökningen omfattar 1 153 sysselsatta personer mellan 16 34 år. Figur 5 och 6 nedan ur rapporten visar felmatchningen ur två perspektiv. Figur 5. Hög andel högskoleutbildade som inte använder sin utbildning. Har du en högskoleutbildning som du inte har direkt nytta av i det arbeta du har idag? Andel ja-svar 50 % 40 % 43 % 30 % 25 % 20 % 10 % 0 % 2010 2006 9 Sahlén, 2010, s. 8f 6

Figur 6. Ligger arbetet i nivå med den egna kompetensen? Anser du att ditt arbete ligger på rätt nivå i förhållande till din kompetens? Ja Nej, för hög nivå Nej, för låg nivå Vet ej 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Grundskola Gymnasium Högskola/Universitet Runt 30 procent av de tillfrågade anser att kvalifikationsnivån på arbetet är för låg. Störst är den andelen inom gruppen högskoleutbildade, där 35 procent anger att arbetet har för låg kvalifikationsnivå. Dessa resultat stämmer väl överens med resultaten från Högskolekvalitet, Svenskt Näringslivs etableringsundersökning som genomfördes mellan 2007 2012 och som omfattar ca 30 000 respondenter. Denna visar att knappt fyra av tio högskoleutbildade saknar ett kvalificerat jobb ett år efter examen. 10 Utbildningspremien för högskoleutbildning i Sverige är bland de lägsta i OECD. Det innebär att den ekonomiska avkastningen på att läsa på högskola eller universitet är låg jämfört med att börja jobba efter gymnasiet. Jämförelsetabell över OECD 11 : Figur 7. Relative earings of 25 64 year-old workers, by educational attainment (2011). Upper seconary or post-secondary non-tertiary education = 100 Index 300 Tertiary education Below upper secondary education 250 200 Upper secondary or post-secondary non-tertiary education 150 100 50 0 Chile Brasil Hungary Slovenia United States Czech Rebublic Ireland Slovak Republic Greece Portugal Poland Germany Luxembourg Austria United Kingdom OECD average Netherlands Switzerland Israel Turkey Finland Japan Italy Korea France Spain Canada Australia Estonia Belgium Norway Danmark Sweden New Zeeland 10 Almerud, 2013, s. 19t 11 OECD, Education at a glance 2013, s. 100 7

Med detta i åtanke blir det än viktigare för den enskilde med god matchning mellan utbildning och jobb. Levnadsnivåundersökningarna visar också att rätt matchade har den högsta lönepremien, medan överutbildade har den lägsta. Denna skillnad har också ökat de senaste decennierna, särskilt sedan 1990-talet. Se figur 8. 12 Figur 8. Löneskillnader efter utbildning beroende på matchningen mellan individens utbildning och arbetets utbildningskrav. Lönepremier i procent per utbildningsår. (Multivariata regressionsanalyser (OLS) med kontroller för kön, erfarenhet och kvadrerad erfarenhet.) 10 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % Matchad utbildning Underutbildning Överutbildning 3 % 2 % 1 % 0 % 1974 1981 1991 2000 2010 Överutbildning skapar undanträngningseffekter Att bygga ut utbildningsväsendet utan att koppla det till arbetsmarknadens förutsättningar har oförutsedda och påtagliga negativa effekter, som rapportförfattarna till underlagsrapporten till parlamentariska socialförsäkringsutredningen framhåller en av de viktigaste av: En annan viktig konsekvens av överutbildning är att den kan påverka arbetslivets gränser. Om antalet individer med en viss högre utbildningsnivå är större än antalet jobb på den kravnivån, så får de individer som blir utan ett väl matchat jobb söka sig neråt i kravhierarkin. Därvid kan de komma att konkurrera ut lägre utbildade individer på den lägre kravnivån som då i sin tur kan få söka sig neråt. Denna process av förflyttning neråt (bumping down) kan så småningom leda till att vissa lågutbildade individer kan bli utan jobb trots att antalet jobb på en låg kravnivå egentligen är tillräckligt för att ta emot utbudet av arbetskraft där. 13 Enligt Trender och prognoser 14 från SCB kommer tillgången på eftergymnasialt utbildade arbetssökande att öka dramatiskt fram till år 2030. Det kommer även kraven på arbetsmarknaden. Tillgången på eftergymnasialt utbildade kommer dock fortsatt att vara högre än efterfrågan varför överutbildningen kommer att öka ytterligare. 12 le Grand m.fl., s. 34 13 le Grand m.fl., s. 35 14 SCB, 2012, s. 7f 8

Felmatchningen och överutbildningen förtjänar att tas på allvar. Inte bara för att det drabbar de med mest utbildning, utan lika mycket kanske mer för dess effekter för lågutbildade. Att personer med högre utbildning tar jobb som understiger deras kvalifikationer innebär att de tränger undan personer med lägre utbildningsnivåer. En stor del av jobben idag består av uppgifter som inte kräver någon högre utbildning för att kunna utföras. I takt med att allt fler personer skaffar sig en eftergymnasial utbildning kommer de att konkurrera om jobb som tidigare oftast gått till personer med lägre utbildning. Eftergymnasialt utbildade i detta avsnitt delas fortsättningsvis in i två undergrupper: personer med en eftergymnasial utbildning som utgör tre år eller mer (inklusive forskarutbildning) och personer som har en eftergymnasial utbildning som är kortare än tre år. Kravet för vad som definierar en kortare eftergymnasial utbildning är att de har åtminstone 30 högskolepoäng enligt dagens system, alltså motsvarande ett halvårs studier. Enligt en rapport från SCB 15 har en klar majoritet i gruppen med kortare högskolestudier läst längre än ett halvår. Cirka 70 procent av de med eftergymnasiala studier kortare än tre år har åtminstone läst ett år, cirka 40 procent har läst två år. Figur 9. Fördelning av personer med eftergymnasiala studier kortare än tre år med avseende på studielängd. 29 % 38 % Mindre än 1 år 1 år 2 år 32 % Källa: SCB, Trender och prognoser 2008. Den senast tillgängliga statistiken som avser år 2011 visar att det fanns cirka 2,2 miljoner anställda personer i yrken som normalt inte kräver mer än gymnasieutbildning. Mer än hälften av alla svenska jobb kan alltså vanligtvis utföras utan några krav på eftergymnasial utbildning hos de anställda. Trots det är det många med högskoleutbildning som är anställda i enkla jobb. Enligt den senaste statistiken uppgick antalet anställda i enkla jobb med någon form av eftergymnasial utbildning till 330 000 personer. Av dessa hade 116 000 personer en eftergymnasial utbildning på minst tre år. Sammantaget utgjorde de högutbildades andel av de enkla jobben till 15 procent. För tio år sedan låg motsvarande andel på nio procent. 15 SCB, 2009 9

Under den senaste tioårsperioden har arbetsmarknaden för de enkla jobben vuxit med mer än 100 000 anställningstillfällen. Samtidigt kan vi konstatera att de mer högutbildade tagit en allt större andel av de enkla jobben. Sedan år 2001 har antalet högre utbildade personer i enkla jobb vuxit med 145 000. Det betyder att högutbildade personer har anställts för mer än 100 procent av den totala nettoökningen av de enkla jobben under tidsperioden. Även om svenskarna blir alltmer högutbildade finns det fortsatt en stor arbetsmarknad för personer med en gymnasial eller förgymnasial utbildning. Sammantaget har de enkla jobben vuxit med närmare fem procent under den senaste tioårsperioden. Men som diagrammet nedan visar har tillväxten uteslutande gått till personer med eftergymnasial utbildning. Antalet med en kortare eftergymnasial utbildning i de enkla jobben har ökat med närmare 60 procent. För de med en längre högskoleutbildning har antalet ökat med hela 115 procent. Under motsvarande tidsperiod ser vi dessutom att antalet personer i de enkla jobben som högst har gymnasial utbildning, och som således uppfyller de normalt ställda utbildningskraven, har minskat med två procent. Man kan tänka sig att personer med högre utbildning i enkla jobb har dem under kortare tid i väntan på ett mer kvalificerat arbete. Eller att högskolestuderande jobbar extra vid sidan av sina studier. Det skulle i så fall göra statistiken missvisande. Sedan år 2001 har antalet enkla och varaktiga jobb ökat med närmare 180 000 och uppgick år 2011 till cirka 1,8 miljoner. Samtidigt har antalet högutbildade med motsvarande jobb ökat med 120 000 personer och uppgår numera till cirka 240 000. Av dessa hade 86 000 personer en högskoleutbildning på minst tre år och 153 000 personer en kortare högskoleutbildning. Om vi tittar på hur nettoökningen av de varaktiga enkla jobben har fördelats med avseende på utbildningsnivå framgår att högutbildade även tagit en stor andel av de nya varaktiga jobben. Sedan år 2001 har endast 36 procent av de varaktiga enkla jobben gått till de personer som har de normalt krävda utbildningskraven. Resterande jobb har gått till personer som klassas som överkvalificerade. De med en längre högskoleutbildning har 28 procent av de nya enkla, varaktiga, jobben medan 37 procent har gått till personer med en kortare högskoleutbildning. 16 16 SCB, Yrkesregistret 10

100 % 90 % 80 % 70 % Figur 10. Fördelning av nettoökningen av varaktiga enkla jobb med avseende på utbildningsnivå. År 2001 2011 28 % Eftergymnasial, minst 3 år 60 % 50 % 37 % Eftergymnasial, kortare än 3 år 40 % 30 % Högst gymnasial 20 % 10 % 36 % 0 % Den kraftiga ökningen av högutbildade personer i de enkla jobben kan alltså inte förklaras av att det handlar om tillfälliga anställningar av kortsiktig karaktär. Den höga arbetslösheten bland lågutbildade kan i alla fall delvis förklaras av att de trängs undan av personer med högre utbildning. Det betyder att kvantitativa utbildningssatsningar som endast har som mål att med enda mål att få fler personer i eftergymnasiala studier riskerar leda till ännu mer överutbildning med stor risk att endast åstadkomma en ännu större obalans på arbetsmarknaden. Oavsett vad man tycker om begreppet överutbildning är det ett faktiskt problem om många människor har en högre utbildning än vad deras jobb kräver. Förutom att utbildningspremien för den enskilde urholkas, skapar det obalanser på arbetsmarknaden och undanträngningseffekter för personer med lägre utbildning. Det är problem man måste diskutera när man diskuterar behovet av fler utbildningsplatser. 11

Källförteckning Almerud, Mikaela, Högskolekvalitet för bättre matchning och fler jobb, Svenskt Näringsliv, 2013. Karlsson, Nils, Skånberg, Ola, Matchning på den svenska arbetsmarknaden, 2012. Le Grand, Carl, Szulkin, Ryszrard, Tibajev, Andrey, Tåhlin, Michael, Vid arbetslivets gränser. Sysselsättning, matchning, barriärer 1974-2010, underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen S 2010:04, 2013. OECD, Right for the job: Over-qualified or under-skilled?, 2011. OECD, Trends shaping education, 2013. OECD, Education at a glance, 2013. Sahlén, Malin, En halv miljon i vänta-på-jobb, Svenskt Näringsliv, 2010. SCB, Trender och prognoser 2008, 2009. SCB, Trender och prognoser 2011, 2012. SCB, Yrkesregistret. Tåhlin, Michael, Överutbildningen i Sverige: utveckling och konsekvenser, 2007. 12

www.svensktnaringsliv.se Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2014