POLITISKT PROGRAM och Skattepolitiskt program. Godkänt på Svensk Ungdoms kongress i Åbo 25 27.4.2014

POLITISKT PROGRAM och Skattepolitiskt program Godkänt på Svensk Ungdoms kongress i Åbo 25 27.4.2014

POLITISKT PROGRAM 1 Vi är framtiden 3 Liberalism 3 Demokrati 3 Individen och jämlikhet 4 Utbildning 5 Tredje sektorn 6 Miljö 7 Energi och infrastruktur 7 Primärnäringar, industri och företagsamhet 8 Utrikes- och säkerhetspolitik 9 Kommunal- och statsförvaltning 10 Invandring och integration 11 Europeiska unionen 12 Ekonomi 13 Social rättvisa och hälsovård 13 Sysselsättning 14 SKATTEPOLITISKT PROGRAM 16 Inledning 16 Inkomstbeskattning 17 Företagsbeskattning 17 Mervärdesbeskattning 19

Vi är framtiden Svensk Ungdom är den största svenskspråkiga politiska ungdomsorganisationen i Finland. Vi vill samla unga människor som är intresserade av samhället och som delar våra värderingar. Vi debatterar och påverkar beslut som angår oss och vår omvärld. Vi vill också öka intresset för politik bland ungdomar och unga vuxna. Vi som är unga idag måste bilda våra egna åsikter och tro på våra egna visioner. De beslut som fattas idag ska vi leva med i framtiden. Därför vill SU föra en aktiv diskussion kring hur framtiden ska se ut. Politisk aktivitet ligger som grund för att demokratin ska fungera i verkligheten och genom att delta i det politiska beslutsfattandet kan vi påverka vår framtid. SU anser att politiska partier behövs, eftersom de garanterar en nödvändig form av stabilitet. Folkrörelser och enskilda individers insatser behövs som komplement till partipolitiken, men ett system som enbart bygger på ensaksrörelser räcker inte. Demokratiska metoder ska hela tiden utvecklas och förnyas, så att alla människors möjlighet att delta säkerställs oberoende generation. Unga ska inte bara höras i beslutsfattandet, utan vara med och fatta beslut. Vi behövs och vill vara aktörer, inte objekt. Liberalism Svensk Ungdom är ett socialliberalt förbund. Det betyder att vi tror på varje människas rätt att vara sig själv, så länge hen inte kränker andras rätt till detta. Vi arbetar för en ökad respekt i samhället och en större förståelse människor emellan. SU tror på jämlikhet och människans rätt att bestämma över sitt liv. Det betyder att individen kan göra sina egna val och ska ta ansvar för dem. Socialliberalism är också att respektera andras val och inte kränka någons rättigheter. SU tror på ett välfärdssamhälle enligt den nordiska modellen, där individens självförverkligande står i centrum. Alla människor är lika värda och alla ska få en chans att göra det bästa av sitt liv. Det offentliga ska sköta basservicen som sjukvård, utbildning och infrastruktur. Det är en förutsättning för att alla ska ha ett bra utgångsläge och det är grunden i den nordiska välfärdsmodellen. Marknadsekonomin är utgångspunkten för välfärd, men en viss statlig inblandning krävs för att upprätthålla Finlands konkurrenskraft och den sociala rättvisan. Demokrati Demokratin vilar på grundläggande friheter och rättigheter att yttra sig, förena sig och mötas, fri informationstillgång, att verka politiskt och idka företagsamhet samt tro och tycka som man vill. En fri och öppen debatt är en förutsättning för ett fungerande demokratiskt system. Öppenhet är en förutsättning för att medborgare ska ha förtroende för beslutsfattare och omfatta beslut som har fattats. Demokrati är det enda politiska systemet som garanterar varje människas friheter och rättigheter. Makten i en demokrati utgår från de enskilda medborgarna och deras påverkan genom allmänna, fria och hemliga val. Demokrati är inte ett absolut begrepp, och inte heller en självklarhet. Systemet måste ständigt granskas så att brister och hotbilder upptäcks och åtgärdas i tid, samtidigt som ett demokratiskt styrelseskick inte är statiskt utan måste anpassas till tiden. Plötsliga omvälvande händelser i omvärlden får ändå inte

leda till att samhället skär ner på de mänskliga fri- och rättigheterna som är grundpelarna i ett demokratiskt samhälle. SU anser att all makt bör utgå från folket, och motarbetar aktivt alla former av antidemokratiska rörelser. För att den representativa demokratin ska fungera förutsätts att en tillräckligt stor del av befolkningen deltar i beslutsfattandet genom att rösta i val, samt att alla generationer är välrepresenterade. Därför anser Svensk Ungdom att alla medborgare som fyllt 16 ska vara röstberättigade i samtliga val. En person som är skattepliktig och straffskyldig ska också få vara med och fatta beslut. Skyldigheter måste avspeglas i rättigheterna. Det är även viktigt att ta vara på och utveckla de nya påverkningsmöjligheter som uppstått, t.ex. genom medborgarinitiativ. Svensk Ungdom anser att medborgarinitiativ bör ges tillräcklig tyngd och en värdig behandling i riksdagen, samt att alla medborgare som fyllt 16 ska få skriva på medborgarinitiativ. Då förvaltningsenheterna blir allt större är det viktigt att medborgarna har möjlighet att påverka sin närmiljö, och därför bör olika närdemokratiformer såsom kommundelsråd utvecklas. Eftersom en allt större del av människornas tid sker uppkopplade bör även olika former av e-demokrati, framför allt elektronisk omröstning, möjliggöras. Individen och jämlikhet Jämlikhet är strävan efter att erbjuda alla en likvärdig utgångspunkt. Jämlikhet betyder att alla är lika inför lagen och jämbördiga i samhället. Kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, sexuell läggning eller funktionsnedsättning avgör inte en människas värde. Vi respekterar den enskilda människan och ser olikheter människor emellan som en tillgång. Jämlikhet förutsätter synliggörande och motarbetande av diskriminering och fördomar som står i vägen för möjligheten att förverkliga sig själv på lika villkor. För att uppnå jämlikhet behövs positiv särbehandling och lika rättigheter. För SU är människosynen det allra viktigaste. Allas människovärde ska respekteras. Det är en av de starkaste principerna inom förbundet. Vi utgår ifrån de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Samhället är mångkulturellt och det betyder att vi alla är olika men lika värda. Att minoriteters rättigheter är starka och att majoriteten tar sitt ansvar så att alla har det så bra som möjligt. Ingen ska behandlas sämre för att den tillhör en minoritet Att sexuella minoriteters rättskydd förbättras, t.ex. så att en person som vill byta kön inte måste sterilisera sig Att Finland har en jämlik äktenskapslag som innefattar en utvidgning av adoptionslagen så att den även gäller samkönade par Att näromgivningen är tillgänglig för alla, oberoende funktionsnedsättning. Det betyder fler hissar, tillräckligt breda dörrar, trottoarer som har en nedsänkt kant och hörselslingor i allmänna utrymmen m.m. Att droger ska legaliseras i medicinskt syfte. Att individens integritet och rättsskydd värnas om, även i den virtuella världen Att man har rätt till det man skapat oberoende om det är något som går att röra fysiskt eller inte, men upphovsrätten får inte göra spridning omöjligt Straffskalorna bör reflektera medborgarnas rättsuppfattning: våldsbrott bör följa en strängare straffskala än ekonomiska brott Att fängelsekunder får tillgång till rehabilitering så att de kan anpassas tillbaka till samhället istället för att fastna i en fängelsespiral

Att sexköp ska vara kriminellt och att användaren ska straffas, inte den prostituerade Utbildning En allmänbildande utbildning tillgänglig för alla är en förutsättning för ett välmående och konkurrenskraftigt Finland också i framtiden. Elevernas socioekonomiska situation, etniska bakgrund, familjeförhållanden, funktionshinder eller hemvist får inte vara hinder för utbildningsmässig jämlikhet. Utbildningen i Finland ska fostra välmående och samhällsengagerade medborgare och ge individen förutsättningar att förverkliga sig själv samt verktyg att forma sitt liv. Därtill bör utbildningen stöda samhällsutvecklingen ifråga om exempelvis jämställdhet, tolerans och kritiskt tänkande. Dessa mål uppnås genom att skolsystemet ser elever som individer med olika behov och förutsättningar samt möter dessa på ett jämlikt sätt. Lärarens roll i detta sammanhang är avgörande varpå lärarutbildningen bör vara högklassig och banbrytande som lever med sin tid. Att utbildningen i Finland ska vara avgiftsfri på alla stadier för var och en Att det viktiga inom utbildningspolitik inte är regionalpolitiska motiv utan utbildningens innehåll, de studerande och deras behov Att det finns nytänkande inom skolan. Undervisningen bör vara elevfokuserad, elevaktiverande samt beakta olika inlärningsmetoder och den pedagogiska arkitekturen bör möjliggöra kreativa lösningar inom klassrumsarbetet. Att all undervisning från småbarnsfostran till högskoleutbildning sker jämlikt och med undvikande av heteronormativa stereotypier Att det råder en konstant strävan efter jämlikhet språkgrupper, regioner och skolor emellan Att funktionshindrades rätt till livslångt lärande garanteras Att det finska skolsystemet uppmuntrar till att lära sig så många språk som möjligt och att undervisningen i det andra inhemska språket bör inledas senast i tredje klass Grundläggande och andra stadiets utbildning Den grundläggande utbildningens främsta funktion är att ge en likvärdig grund åt alla barn i Finland. För att detta ska vara fallet bör den grundläggande utbildningen innefatta individuellt anpassade stödformer för de som behöver detta, men även uppmuntra begåvning, för att alla elever ska ha möjligheter att uppnå sin fulla potential. Finland behöver mångsidigt kunnande och detta bör avspeglas i värdesättningen av olika färdigheter redan i den grundläggande utbildningen. Efter den grundläggande utbildningen bör andra stadiets utbildning vara tillgängligt för samtliga elever. De elever som av olika orsaker inte kvalificerar varken för yrkes- eller gymnasieutbildningar bör garanteras alternativa möjligheter, så som tionde klass eller lärlingsavtal. Andra stadiets utbildning består av yrkesskole- och gymnasieutbildningen, två från varandra åtskiljda men parallella och likvärdiga alternativ. Detta bör också återspeglas i resurseringen av utbildningarna, likasom i värdesättningen av dessa. Denna dualmodell får inte förhindra samarbete utbildningar emellan, men samarbetet får inte övergå i en sammanslagning i stil med den svenska modellen, det s.k. ungdomsstadiet. Andra stadiets utbildning ska bygga på frivillighet och väljas utgående från elevens intressen och förutsättningar. För att gymnasiet ska bibehålla sin allmänbildande prägel bör antalet

obligatoriska ämnen inte minskas. Även i yrkesskoleutbildningen ska en viss grad av allmänbildning garanteras. Att samtliga deltar i förskoleundervisning oberoende socioekonomiska situation, etnisk bakgrund, familjeförhållanden eller handikapp Att utbudet av språkbad möter efterfrågan och finns tillgängligt i hela landet Att man ska sträva efter att gruppstorleken i grundskolan ska vara högst 20 elever Att elever med specialbehov i så stor utsträckning som möjligt integreras och att detta beaktas genom utökade resurser, bland annat mer planeringstid och fortbildning för de undervisande lärarna samt fler skolgångsbiträden. Elever vars behov inte kan mötas genom integrering bör garanteras en högklassig grundskoleutbildning i specialskola. Att sociala och kommunikativa färdigheter, kritiska tänkande och förmåga att tillämpa inhämtad kunskap integreras i all undervisning. Att skolan ska fungera demokratiskt, bl.a. genom att elever och studerande ges möjlighet att utvärdera undervisningen och lärarens elevkårsstyrelser med goda påverkningsmöjligheter. insats samt genom Utveckla och utöka undervisningen i demokrati, privatekonomi och samhällslära i grundskolan och på andra stadiet. Att den nuvarande filosofi-, livsåskådnings- och religionsundervisningen ska ersättas med undervisning i kultur och en icke-konfessionell undervisning i filosofi och religion Att det sker mera utbyte mellan skolor såväl i grundskolan som på andra stadiet t.ex. språkgrupper emellan Att andra stadiets utbildning ska ge goda förutsättningar till högskolestudier, även om en yrkesskoleutbildning bör vara tillräcklig för yrkesförvärv För SU:s högskolepolitiska linjedragningar, se Liberala Studerande LSKs program. Tredje sektorn Medborgaraktivism och gräsrotsverksamhet är förutsättningar för ett fungerande demokratiskt samhälle. Tredje sektorn ska ses som ett komplement till statens och kommunens lagstadgade uppgifter. Arbetsfördelningen ska vara rättvis och i de fall då lagstadgade uppgifter överförs på föreningar, samfund och organisationer bör dessa kompenseras för sitt arbete. Även i de fall då tredje sektorn utför allmänna samhälleliga insatser, såsom integrering av invandrare eller motverkande av ungas marginalisering, ska de understödas genom statliga och kommunala medel. Att föreningar som inte idkar vinstbringande verksamhet ska åtnjuta momsfrihet Att kommunerna skapar goda förutsättningar för föreningsverksamhet exempelvis genom att erbjuda utrymmen för verksamhet Att samtliga religiösa samfund ses som autonoma organisationer inom tredje sektorn, som åtnjuter statsunderstöd istället för samfundsskatt. Att tipsvinstmedel även i framtiden enbart används för att understöda ungdomsarbete, idrott och kultur Att penningautomatföreningens medel även i framtiden enbart används för att understöda den sociala sektorn

Miljö För att uppnå en hållbarare och miljövänligare värld bör miljön tas i beaktande på alla plan. I allt från kontorsarbete till industripolitik bör miljövänligt tänkande finnas med. Klimat- och miljöproblemen är varken lokala eller nationella. För att bekämpa dessa problem krävs gemensamma riktlinjer och regler på europeisk och internationell nivå. Det är inte möjligt att nå målen om bara de mest förorenande sektorerna blir miljövänligare. Hållbarhet, biodiversitet, energieffektivt och långsiktigt tänkande är grunden för SU:s miljöpolitik. Arktisfrågan har en viktig miljöaspekt, och är något som SU vill uppmärksamma. Även om miljötänkandet ska vara med i Arktisfrågan är det också viktigt att garantera trygga arbetsförhållanden och välmotiverade arbetsavtal för att säkra goda förhållanden vid eventuell utvinning av fossila bränslen i Arktis. Att Finland tar ställning mot utsläpp från industrier från Östersjöns avrinningsområde och arbetar för att minska övergödningen av Östersjön Att det finns flera gröna rum, alla ska kunna ta del av frisk luft och ren miljö Att kollektivtrafik alltid ska vara ett naturligt alternativ framom bilen Att miljövänlig konsumtion, ekologiskt tänkande och närproducerad uppmuntras Att öka andelen förnybar energi och satsa på effektivare förbrukning, förnybar energi skall vara ett realistiskt och överkomligt mål Minska på västhusgasutsläppen och uppnå EU:s mål om en minskning på 20 % fram till år 2020 Att Finland arbetar vidare för att öka graden av återvinning av våra konsumtionsprodukter Att Finland stöder andra länder i sin strävan efter bättre miljölösningar genom att bland annat satsa på klimatsmart export och klimatinvesteringar i utvecklingsländer för att göra en större insats för miljön Att Finland skall arbeta för att minska matsvinnet, speciellt på storkök, livsmedelsbutiker, restauranger och caféer genom att söka lösningar på utökad distribution till behövande Att finska städer skall sträva efter att bli cykelvänliga och uppmuntra cykling genom anpassad infrastruktur för cyklister Att avfallshantering i landet skall bli effektivare genom klarare direktiv på hur och varför soporna skall sorteras i respektive region Att EU skall arbeta för minimal användning av emballage och förpackning på europeiska produkter och att förpackningarna skall vara miljövänliga Att Finland inför skattelättnader för anskaffning av miljövänliga förbränningsläggningar och värme- och energikällor Energi och infrastruktur För att ha en balanserad energiproduktion i Finland ska alla ägg inte läggas i samma korg. Energipolitiken ska istället utgöras av olika energiformer som kompletterar varandra. Av säkerhets- och självförsörjningsskäl är det idag inte möjligt för Finland att klara sig utan kärnkraft, däremot ska satsningar på andra energiformer prioriteras framom ny kärnkraft. För att energiproduktionen ska utvecklas och kunna möta framtida behov är det ytterst viktigt att säkra finansiering för forskning inom nya energiformer. En fungerande infrastruktur är en förutsättning för att individer ska kunna göra miljövänliga val. En effektiv transport och logistik är också en förutsättning för en

välmående industri. I de områden där det är ändamålsenligt ska kollektivtrafiken alltid vara en välutvecklad och en stark konkurrent till privatbilismen. I mera glesbebyggda områden med långa avstånd kommer personbilen fortsättningsvis ha en avgörande roll och därför är det viktigt att bilparken i Finland förnyas för att ge plats för mera miljövänliga bilar. En förutsättning för utvecklingen är ett brett nätverk av laddnings- och tankningsstationer. Finland är en ö i Europa med långa avstånd, därför behöver vi både en fungerande båt-, flyg- och tågtrafik. Flyget är ett transportslag som lämnar ett stort koldioxidsavtryck. Därför ska järnväg alltid föredras framom flyg. Det är dock inte realistiskt att klara sig i framtiden utan flyg och därför bör flygtrafiken utvecklas på såväl på lokal och nationell nivå som på internationell nivå. Utveckla järnvägsnätet i Finland Att kollektivtrafiken alltid ska vara billigare än att ta bil Att det är billigare att ta tåg än flyg Garantera finansiering för forskning av nya energiproduktionssätt Att kärnkraft på lång sikt ersätts av säkra, hållbara och miljövänliga energiformer Att byggkraven i kommunerna ses över för att göra dem mera enhetliga och möjliggöra byggandet av s.k. koncepthus Stöda initiativ som Single European Sky för att få rakare och mera bränsleeffektiva flygrutter Att lokala flygfält görs kostnadseffektiva med lösningar som fjärrstyrda torn Att Finland satsar på flytande naturgas (LNG), bygger ut LNG-terminaler och utnyttjar möjligheten att bli föregångare inom området Att broar och tunnlar föredras framom färjor och förbindelsebåtar Att basvägnätet får mer resurser för uppehåll och att vägar rustas för att tåla också tyngre transporter Att Finland satsar på forskning och vidareförädling av bioenergi Att Finland inför skattelättnader för anskaffning av miljövänliga bilar Att Finland strävar efter att använda europeiska och internationella logistiska normer Primärnäringar, industri och företagsamhet De traditionella primärnäringarna som Finland förlitat sig på är inte längre självklara sätt att finansiera välfärden på. Efter att flaggskeppet Nokias telefoner såldes behöver Finland mer diversitet i ekonomin, och bör således satsa på små- och medelstora företag framom hoppet om nästa stora företag som styr hela landets ekonomi. Nya exportprodukter såsom informationsteknologi och kunskap behövs för att förnya vår export. Statens uppgift är att sporra och hjälpa industrier i kärva ekonomiska tider, inte att syssla med konstgjord andning för branscher som inte längre är lönsamma. En hög självförsörjningsgrad är viktig för att klara av eventuella kristider, därför behöver Finland ett eget jordbruk. Ekojordbruk och närproduktion är svar på efterfrågan av närproducerad mat och andra produkter. Det skulle också minska användningen av konstgödsel som övergöder vattendrag. Fiske hör till en av de traditionella näringarna. SU vill se ett hållbart fiske där det är möjligt att livnära sig som fiskare, samtidigt som haven inte töms på fisk genom överfiske.

Vattenägandet, lika som allemansrätten, ska respekteras. Det får ändå inte betyda att företagare beträder privata vattenområden och gör vinst på t.ex. turistfiske. Pälsnäringen hör hemma i Finland där verksamheten kan övervakas och djurhanteringen förbättras. Att företagsamhet uppmuntras, samt att små och medelstora företag ges stöd och verkliga möjligheter att verka och utvecklas Utveckla och stöda nya former av export Att den fria europeiska marknaden också möjliggör finländskt jordbruk och stöder våra primärnäringar Att den offentliga upphandlingen stöder närproduktion Att producenterna tydligt märker ut GMO-produkter Att yrkesfiskarna har möjlighet att verka även i framtiden Att gruvdrift accepteras men det får inte ske på miljöns bekostnad Att renskötselns status som en traditionell primärnäring säkerställs och renskötselområden respekteras Se mera åtgärder och finansiellt stöd som sporrar jordbrukare till positiva miljölösningar inom jordbruket stöda forskning, utveckling och innovation i samarbete med högskolor Utrikes- och säkerhetspolitik Trots att en stor del av utrikespolitiken idag sköts gemensamt för hela EU måste Finland även i fortsättningen ha möjlighet att som enskild nation ta ställning i utrikespolitiska frågor, speciellt då det gäller mänskliga rättigheter. Samarbetet inom utrikespolitiken bör stärkas ytterligare i EU, eftersom unionen gemensamt har mycket mer tyngd än medlemsstaterna enskilt var för sig. Det krävs en grundlig dialog om vilken EU:s roll egentligen ska vara och framförallt vem som ska föra EU:s talan i utrikespolitiska frågor. Förenta Nationerna spelar fortfarande en viktig roll i det internationella samfundet. Som organisation är FN dock föråldrad, och det vore viktigt att möta medlemsstaternas behov och krav på öppenhet och demokrati. Säkerhetsrådets roll och funktion bör förnyas, bland annat genom en justering av den regionala balansen och en avveckling av veto-rätten för de permanenta medlemmarna. Händelserna i Ukraina våren 2014 ger vid handen att många av de slutsatser som dragits om Rysslands utrikespolitiska avsikter efter Sovjetunionens kollaps varit förhastade. Finland bör noga följa med säkerhetsutvecklingen i sitt närområde och vid behov omvärdera sin utrikes- och säkerhetspolitik. Vi bör i alla sammanhang aktivt och tydligt försvara och betona de värderingar och internationella regelverk som bidrar till en stabil och fredlig världsordning. Det att vi idag har flera decennier av fred bakom oss är inte en garanti för att vi kommer att ha fred i all framtid. Vårt lands försvar grundar sig på värnplikt, och det är en förutsättning för att vi även i framtiden ska kunna uppvisa ett trovärdigt försvar. För att vara acceptabel i ett modernt samhälle bör värnplikten gälla hela befolkningen och uppbåden bör vara allmänna på samma sätt som i Norge. Information om uppbåden bör även framställas med tanke på en diversifierad målgrupp med olika bakgrund. I framtiden bör försvaret i allt större grad satsa på kris- och konfliktlösning.

Finlands försvarspolitik har länge byggt på alliansfrihet, men samtidigt har samarbetet i allt större grad utökats med de övriga nordiska länderna, inom EU och med NATO. Det nordiska och europeiska samarbetet bör prioriteras och ytterligare förstärkas och utökas, t.ex. gällande materialanskaffningar. I en föränderlig global verklighet är det ändå inte realpolitiskt försvarbart att grunda sin försvarspolitik på en naivt rosig dröm om neutralitet. Därför bör Finland ansluta sig till NATO. Det ligger i vårt intresse att sitta med vid de bord där NATO-besluten fattas, eftersom vi redan har ett långtgående samarbete och därmed påverkas av besluten. Att Finland blir medlem av NATO Att hela åldersklasser kallas till uppbåd Förstärka och förtydliga FN:s roll Att Republiken Kina (Taiwan) erkänns som stat Att Marockos olagliga ockupation av Västsahara upphör Se en fredlig tvåstatslösning på Israel-Palestinakonflikten Att Finland fördömer Kinas ockupation av Tibet och restriktioner gällande självstyrande folk Att området Arktis uppmärksammas mer inom utrikespolitik och att Finland är en aktiv aktör i samarbetet kring den nya transportrutten som öppnar sig när isarna smälter Att biståndet ska vara 0,7 procent av BNI. Biståndet ska vara reell hjälp till mottagarlandets befolkning, stärka medborgarsamhället och byggandet av demokratiska institutioner och främjande av mänskliga rättigheter Att vi inom utvecklingspolitiken också fokuserar på handelspolitik, som ska bygga på principer om rättvisa och jämlikhet. arbeta för att det fortsättningsvis existerar en svenskspråkig garnison i Finland Kommunal- och statsförvaltning Kommunerna har idag fler uppgifter än vad som är ekonomiskt hållbart, därför bör dessa ses över och nya lösningar hittas som minskar på kommunernas börda. Detta får ändå inte göras på bekostnad av de svagaste, men en diskussion bör föras på vad vi kan tänka oss att betala mer för. Alla har rätt till samma basservice, som utbildning, dagvård och hälsovård. Det är utgångspunkten då beslut om kommunstrukturen fattas. Närdemokratin i kommunerna bör garanteras och speciellt viktigt är det med tanke på kommunsammanslagningar. Dagens system, där kommunalt förtroendevalda verkar på frivillig basis, är inte hållbart. Ekonomin kan vara ett avgörande hinder för personer att ta emot ett förtroendeuppdrag. Detta leder till ojämlikhet mellan medborgarna och brist i demokrati. Ungas möjligheter att påverka ska garanteras i god tid. Alla kommuner ska ha handlingskraftiga ungdomsfullmäktigen alternativt ungdomsråd. För att garantera att ungdomar får sin röst hörd, i enlighet med ungdomslagen, ska ungdomsfullmäktige ha initiativrätt, närvaro- och yttranderätt i kommunens samtliga beslutsfattande organ. Ungdomsfullmäktige ska ha en egen budget och tillgång till tjänstemän.

Att 5 års anställningsskydd vid kommunsammanslagning förkortas till 1 år för att snabbare kunna omorganisera i kommunen Att ledande förtroendevalda i kommunen är avlönade på deltid eller heltid, beroende på kommunens storlek Att staten är sekulär Att alla åtnjuter ett rättskydd, och att individen äger personlig information som samlas in. Om en person registrerar sig någonstans ska också personen själv kunna ta bort den informationen och/eller få ta del av den Att det finns svenskspråkig polisutbildning Att alla fängelser har humana levnadsförhållanden Att det finns ett påverkningsorgan i varje kommun för unga som ännu inte har rösträtt. Organen ska ha initiativrätt, yttrande- och närvarorätt i kommunens samtliga beslutsfattande organ. Att språkliga rättigheter garanteras på landets två officiella språk, finska och svenska Att skärgårdens särförhållanden tas i beaktande och att beslutsfattandet sker i enlighet med skärgårdslagen och lagen om främjande av skärgårdens utvecklande Att nödcentralerna betjänar på båda nationalspråken, också i praktiken Invandring och integration Migration är en naturlig del av den globaliserade värld vi lever i. I debatten om invandring och integration talas det ofta om inflyttning till Finland som något som enbart ligger i invandrarnas intresse. SU ser att det synsättet inte stämmer överens med verkligheten - invandring är något som Finland i allra högsta grad behöver. Då de stora årskullarna går i pension kommer det att finnas en brist på arbetskraft och en diskrepans mellan antalet arbetsföra invånare och mängden personer som är beroende av välfärdssystemet, som barn och pensionärer. I det skedet kommer vi att behöva människor som flyttar till Finland för att jobba och bidra till vår välfärd. För att personer ska flytta till Finland så måste det vara en plats de kan och vill bo på. SU ser att det största enskilda hindret för en lyckad integration är attityden mot invandring och främlingsfientligheten. Främlingsfientlighet är inte endast ett problem ur ett mänskligt perspektiv utan är också ett hinder för att Finland ska kunna dra nytta av de nationalekonomiska möjligheter en ökad invandring erbjuder. Det finns idag en allmän uppfattning om att invandring kostar mer än det ger. Flera undersökningar visar dock på motsatsen och också i länder som Sverige med en hög grad av inflyttning från globala syd har invandringen gett mera än den tagit. Det är viktigt att komma ihåg att invandrare kostar mindre för samhället än en person som föds och växer upp i Finland. Det finns olika orsaker till att flytta till Finland. Dessa kan indelas i arbetskraftsinvandring, asylsökande, familjerelaterad invandring och flyktingskap. Vi kan inte på förhand veta vilken individ som kommer att integreras och hur snabbt i det finländska samhället. Därför ska myndigheter inte göra skillnad på folkgrupper eftersom detta kränker individen. SU ser att Finland ska ta ett större globalt ansvar och öka mängden kvotflyktingsplatser. För att kunna göra det måste flera kommuner bära ansvar och ta emot flyktingar. För att det ska vara möjligt måste kostnadsersättningssystemet för kvotflyktingar förbättras.

SU anser att Finland alltid ska respektera internationella överenskommelser och inte under några omständigheter utvisa personer till länder där de kan utsättas för tortyr eller där deras rätt till liv kan äventyras pga. religiös övertygelse eller sexuell läggning. SU ställer sig även kritiskt till Dublinförordningen och anser att asylsökanden aldrig får skickas till länder som inte kan garantera goda levnadsförhållanden och ett lagenligt asylförfarande. Det är även viktigt att hitta sätt att balansera mängden asylsökanden inom EU och EU bör agera så att de sydligaste länderna som Italien och Grekland inte får bära en alltför stor börda. Att större resurser ges åt kampanjer och projekt som motverkar och minskar främlingsfientlighet. Negativa attityder mot invandring är ett av de största hindren för en lyckad integration Att tredje sektorn involveras mera i arbetet med integration Att det på EU-nivå utarbetas strategier och program för förbättring av utsatta minoriteters levnadsförhållanden och motverkan av diskriminering Inte att förbud och utvisning används för att bekämpa fenomen som tiggeri Att språkundervisningen på båda inhemska språken förbättras. Det ska ordnas flera språkkurser, också på arbetsplatsen. I språkundervisningen ska det ingå samhällslära Främja boendestrukturer som stödjer integration och motverkar ghettofiering Att det ska vara möjligt att bosätta sig i hela Finland Att invandrare ses som blivande finländare och SU säger därför starkt nej till medborgartest Att flyktingkvoten höjs från 750 personer till 1000 per år och att kvoten uppfylls Att systemet med att ha vänfamiljer och -personer med liknande bakgrund används för att förbättra integreringen i det finländska samhället Att det i alla kommuner finns tillgång till invandringskoordinator som är fast anställd Och kräver att asylansökningsprocessen blir snabbare Europeiska unionen Europeiska unionen är ett fredsprojekt, som fick sin start efter två förödande världskrig i Europa. EU har vuxit och blivit en stor organisation och global aktör. SU är ett EU-positivt förbund. EU bygger på solidaritet mellan länder för ett bättre Europa. Den ekonomiska politiken kräver mekanismer och budgetdisciplin, men eurosamarbetet är en konkurrensfördel globalt. En gemensam asylpolitik inom EU skulle förbättra t.ex. asylsökandes situation, och jämna ut olikheterna mellan länderna. SU tolererar inte diskriminering inom EU, och om ett medlemsland förtrycker eller censurerar människor ska domstolen, kommissionen, rådet och parlamentet kunna ingripa. SU vill utveckla en större förståelse för olika kulturer inom EU, och se ett utbyte mellan medlemsländerna. På det sättet kan vi skapa en gemensam identitet, att vi är en del av någonting större utöver nationalstaten. Kunskapen om EU är ett fortlöpande arbete, EU är inte alltid lätt att förstå. Därför behövs det EU-kunskap i skolan och lättillgänglig EU-information.

Att EU i större utsträckning ska motarbeta brott mot mänskliga rättigheter inom EU och i världen Att utvidgningen av EU fortsätter, men inte på bekostnad av den ekonomiska stabiliteten Att Köpenhamnskriterierna ska uppfyllas av såväl blivande som av alla nuvarande medlemsländer i EU Att ekonomin inom EU är under ständig kontroll och att det är möjligt att bestämma om sanktioner mot ett medlemsland som inte sköter sin ekonomi Att parlamentet enbart sammanträder i Bryssel Att demokrati, transparens och kontakten till EU-medborgarna ska öka inom alla EU-institutioner. Att ett gemensamt system för EU-identitetskort införs inom den Europeiska unionen. Ekonomi Marknadsekonomin utgör grunden för Finlands ekonomiska politik och ett välmående samhälle. Den ekonomiska politiken ska uppmuntra till företagsamhet, sysselsättning och ekonomisk tillväxt, samt en ansvarsfull förvaltning av den offentliga ekonomin. Statlig inblandning är inte ett självändamål, utan företagen ska i huvudsak få verka i en fri marknad, både inom Finland och i EU. Vi ska sträva efter en hållbar tillväxt, där värderingar som miljön och jämlikhet beaktas. Inkomstskatten ska vara progressiv, så att de som har högre inkomster betalar mera skatt. Att staten inte överskuldsätter sig Att det ska vara billigare och lättare för företag att anställa Att staten återbetalar statsskulden under högkonjunktur Att staten på lång sikt avskaffar sådana industristöd och skattelättnader som idag utgör hinder för små och medelstora företag att verka på lika grunder som stora Att företagsbeskattningen uppmuntrar till tillväxt och anställning Att den totala skattebördan för företag ska vara rättvis oberoende företagets storlek Att det görs nödvändiga offentliga satsningar på infrastruktur för att stimulera tillväxt Att allmännyttiga stiftelsers skattefrihet bibehålls För SU:s skattepolitiska linjedragningar se det skattepolitiska programmet. Social rättvisa och hälsovård Grunden till välfärdssamhället bygger på att alla har rätt till jämlik vård oberoende modersmål, ålder, funktionshinder, inkomst eller hemort. Fokus i vården bör, i mån av möjlighet, ligga på förebyggande åtgärder i alla åldersklasser och i övriga fall ske inom rimlig tid för att minimera sjukledigheter. Detta är inte bara bättre för individen utan också lönsammare för samhället. Basservicen i Finland bör även i fortsättningen vara nära invånarna, men i sådana kommuner där rimliga avstånd till bashälsovården inte går att garantera, bör det satsas på flexibla lösningar som hälsocentralsbussar.

Socialpolitiken ska stöda och aktivera, inte passivera. Bidragssystemet i Finland måste reformeras för att sporra till arbete och undvika flitfällor. SU vill införa en modell med negativ inkomstbeskattning där alla medborgare skulle garanteras en ekonomisk trygghet medan stödets storlek varierar beroende på individens inkomster. Arbetskraftpolitiken bör i större grad möjliggöra deltidsjobb eller -studier, vid nedsatt arbetsförmåga eller övergångar till och från föräldraledigheter, sjukledigheter och pensioneringar. Mentalhälsovården bör tryggas, speciellt för unga, och medicinering inom mentalvården ska alltid kompletteras med annan vård. Alla människor har rätt till ett hem och olika typer av serviceboende måste möjliggöras för alla befolkningsgrupper i behov av detta, däribland åldringar, personer med funktionsnedsättning och missbrukare. Anstaltvården bör avvecklas och istället ska valfria boendeformer samt stöd- och servicestrukturer erbjudas för att möta mångfaldet av behov hos klienterna. Att studiestödet ses som en social förmån för studerande och att det är tillräckligt högt så att studerande kan koncentrera sig på sina studier för att bli färdiga Att invånarnas rätt till vård tryggas genom t.ex. servicesedlar i de fall då kommunen inte kan erbjuda jämlik service Att föreningar och organisationer som sköter kommunernas social- och hälsovårdsuppgifter får skälig ersättning för sitt arbete genom ett enhetligt, överskådligt och transparent stödsystem Att företag i större utsträckning uppmuntras erbjuda arbetsplatshälsovård Att papperslösa i Finland har rätt till vård inom den kommunala vården Att alla elever i grundskolan och andra stadiet får träffa en skolkurator minst en gång om året Att uppsökande ungdomsarbete blir en lagstadgad verksamhet i alla kommuner Att närståendevårdare får en skälig kompensation för sitt arbete och att tillgången till stödstrukturer och regelbunden avlastning säkras Att modersmål, ålder eller funktionshinder inte påverkar individens rätt att få sina mänskliga rättigheter tryggade och erhåller icke-diskriminerande vård oberoende av hemkommun Att svenskspråkig specialservice säkerställs, t.ex. genom samkommuner Sysselsättning Arbete är nyckeln till ett fungerande välfärdssamhälle och alla medborgare ska kunna bidra till samhället genom olika arbetsinsatser. En funktionsnedsättning ska inte passivera. SU anser att arbetsmarknaden måste bli mera flexibel och tillåtande för olika livssituationer och modeller. Tröskeln för att anställa ska vara låg. Det ska inte vara olönsamt att ta emot deltidsarbete pga. sänkt utkomststöd. SU stöder ett införande av en modell med negativ inkomstbeskattning som ett led i att uppmuntra till arbete och undvika flitfällor. SU ser det som en möjlighet att i Finland skapa ett system liknande det Flexicurity-system som används framgångsrikt i Danmark, där arbetstagaren hela tiden har ett starkt socialskydd som inte påverkar det egna livet negativt vid byte av arbetsplats och arbetsgivare kan anställa och avskeda lättare. På det sättet ökar sysselsättningen och arbetsmarknaden blir rörligare, med resultatet att flera har jobb. SU anser att fackförbunden i dagens Finland har en för stor makt som i många fall används på fel sätt. Fackförbunden ska vara en vakthund för sina medlemmars rättigheter men får

inte bli en bromskloss på arbetsmarknaden. För en mera flexibel och sporrande arbetsmarknad borde fackförbund endast förhandla om de stora dragen i arbetsavtal medan resten borde skötas på en lokal eller individuell nivå. SU anser att olagliga strejker bör förhindras och att strejk som medel endast ska användas då de absolut behövs. SU stöder inte stödstrejker. Att det alltid ska löna sig att ta emot ett jobb och att jobba. Varken utkomststödet eller beskattningen får vara så hög att de motarbetar detta. Att ungdomsgarantin förverkligas i praktiken Att den lagstadgade pensionsåldern höjs till 65. För att höja den reella pensionsåldern behövs åtgärder på arbetsplatsen som ökar välmående och trivsel Att organisationer, arbetsgemenskaper och -ledare ska ta hand om personalens välbefinnande och goda förhållanden på arbetsplatserna så att personalen orkar i sitt arbete Att kravet på utbildning ska reflektera innehållet kandidatexamen bör värderas högre på arbetsmarknaden i arbetsuppgiften - Se mera företagsamhet genom att lära ut entreprenörskap i skolan och genom företagarstipendier för unga Arbeta för mera jämställdhet på arbetsmarknaden genom medvetna åtgärder på alla nivåer, från hemmet och skolan till bolagsstyrelser Att arbetsgivaren ska betala lika lön för lika arbete, oberoende av bakgrund eller kön Att det finns skatteavdrag för hushållsnära tjänster Att 6+6+6 modellen införs i Finland och att kostnaderna för föräldraledighet ska finansieras gemensamt genom en procentuell avgift av alla arbetstagare Sänka samfundsskatten för första räkenskapsperioden för nya företag Att anonyma CV:n tas i bruk i företag med fler än 50 anställda, för att på så sätt undvika och motarbeta diskriminering vid rekrytering Att anställning av funktionshindrade personer ska främjas och underlättas av såväl arbetstagaren som arbetsgivaren

Skattepolitiskt program Inledning Marknadsekonomin utgör grunden för Finlands ekonomiska system, och transparens utgör grunden för skattepolitiken. Statlig inblandning i ekonomin är inte ett självändamål, utan aktörerna i vår ekonomi ska i huvudsak få verka i en fri marknad. Vår skattepolitik ska eftersträva en hållbar tillväxt, där värderingar om miljön och jämlikhet beaktas. Inkomstbeskattningen bör basera sig på progressivitet, så att de som tjänar mera också betalar mera. Utan progressivitet skulle låginkomsttagare ha procentuellt mindre i handen efter att ha betalt den fasta kostnaden för att leva i samhället. Eftersom konsumtionsskatter inbringar mera skatteintäkter än inkomskatter är det effektivt att förskjuta beskattningen till konsumtions- och miljöskatter. Med dessa skatter kan vi samtidigt styra konsumtionsbeteendet. Skattepolitikens grund bör vara att det alltid lönar sig att arbeta framom att leva på samhälleligt stöd. Skatterna får inte verka avskräckande på intresset att arbeta. Varken skatterna eller progressiviteten får heller vara bestraffande. Man ska få mera pengar i handen av att jobba än av att leva på stöd, och progressiviteten till trots ska man kunna ta emot en löneförhöjning utan att gå back. Socialbidraget är till för att hjälpa dem som av olika orsaker inte kan delta i samhället i tillräckligt hög grad, inte som en belöning för dem som lyckats hitta kryphål i systemet. Därmed bör eventuella bidrag ligga på en nivå som det går att klara sig på, men varken skyddssystemet eller beskattningen får hindra att det lönar sig att ta emot arbete. Svensk Ungdom har aktivt fört fram en modell för negativ inkomstskatt som ett alternativ till det nuvarande socialskyddssystemet. Svensk Ungdom uppskattar att skatteintäkter finansierar infrastruktur, hälsovård, säkerhet och utbildning. Skattesystemet bör dock vara så enkelt och transparent som möjligt, så att alla medborgare vet vad de betalar skatt för och varför. Avdrag och skattelättnader bör vara så rättvisa som möjligt, och ha en märkbart positiv effekt. Svensk Ungdom motsätter sig avdrag för avdragens skull. Beskattningen ska heller inte påverka en inkomst flera gånger, vilket betyder att vi ställer oss kritiskt till dubbel beskattning såsom arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatt. Kommunerna bör själva få bestämma nivån på sin kommunalskatt, men målsättningen bör vara att endast uppbära den summa i skatter som kommunen behöver för sin verksamhet. För kommunalskattens del torde det te sig självklart att då skatterna räknas procentuellt varierar inkomsterna per kommun beroende på invånarnas inkomster. Därmed får man inte samma summa pengar med 21 % kommunalskatt i Tarvasjoki som man får för 16,5 % i Grankulla. Kapitalskatten ska fortfarande hållas endast på statlig nivå och kommunerna ska därmed inte få rätt att uppbära kapitalskatt. Precis som inkomstbeskattningen ska företagsbeskattningen uppmuntra till tillväxt och anställning. I sin beskattning bör staten trygga små- och medelstora företags förutsättningar, och endast styra samtliga företags tillvägagångssätt på sätt som gynnar Finlands konkurrenskraft. Grundprincipen ska vara att beskattningen är rättvis ur allas synvinkel, och att alla företag konkurrerar på lika villkor. För att undvika snedvridningar i konkurrensen bör den industripolitik som baserat sig på specialstöd avskaffas. Under vissa

omständigheter kan avvikande beskattning accepteras, t.ex. för att upprätthålla försörjningsberedskap och infrastruktur. Inkomstbeskattning Skatten på förvärvsinkomster ska fortfarande behålla sin progressivitet. Löntagare ska få behålla en så stor del av sina inkomster att det finns incitament att arbeta hårt, vidareutveckla sig själv och eftersträva positioner med högre ekonomisk belöning. Ifall man förskjuter beskattningen till konsumtions- och miljöskatter bör beskattningen på förvärvsinkomster sänkas i proportion till detta. Beskattningen ska inte handla om bestraffning utan skatternas främsta uppgift är att finansiera statens utgifter. Kapitalskatten får inte höjas från nuvarande 33 % på inkomster över 30000. Att höja kapitalskatten skulle inte hämta in några betydande inkomster för den offentliga ekonomin, då förvärvsinkomsterna är mer än 10 gånger större än kapitalinkomsterna. Riktade skattelättnader är ett bra verktyg för att uppmuntra till konsumtion och investeringar, hushållsavdraget är ett exempel på detta. Avdrag bör vara rättvisa och ha en märkbart positiv effekt. Ett problem i dagens ekonomiska läge i Finland är att alltför mycket pengar ligger på brukskonton och så att säga blir uppätna av inflationen. Totala summan pengar som sitter på brukskonton är av en sådan storlek att det skulle ha en markant nationalekonomisk betydelse att få dem i rörelse. Att en av målsättningarna för skattepolitiken i Finland bör vara att marginalskattesatsen (dvs. skatten på den sista intjänade hundralappen) för löntagare inte överstiger 50 %. Utreda möjligheterna till investeraravdrag i stil med det i Sverige, för att uppmuntra till att få privata besparingar i rörelse Att beskattningen på kapitalinkomster fortfarande hålls på statlig nivå Att medlemsavgifterna till arbetsmarknadsorganisationerna inte skall vara avdragbara i inkomstbeskattningen Att solidaritetsskatten slopas Företagsbeskattning En bra företagsbeskattning är rättvis och främjar företagsamhet och sysselsättning. Skattenivån ska vara internationellt konkurrenskraftig och locka såväl inhemska som utländska investerare. Skatteflykt till s.k. skatteparadis bör motarbetas. Svensk Ungdom vill genom skattesystemet uppmuntra till företagsamhet och hög sysselsättningsgrad samt ge skattelättnader till de företag som anställer ungdomar. Varje skatteavdrag bör ha företagsekonomiskt eller samhälleligt godtagbara motiv och verkningar. Aktiebolag och andelslag betalar samfundsskatt på sin vinst. Finland har sänkt samfundskattesatsen från 24,5 % till 20 % från och med januari 2014. Under de senaste åren har de flesta EU och OECD länder sänkt sina samfundsskattesatser. En lägre samfundsskatt påverkar skatteinkomsterna på kort sikt negativt. På längre sikt förväntas den lägre samfundsskatten förutom locka utländska investerare även bidra till ökad tillväxt för de inhemska företagen genom bl.a. sänkta krav på avkastning. Svensk Ungdom ser inte för närvarande behov att ändra den nuvarande skattesatsen. Däremot bör man följa med huruvida de förväntade effekterna uppnås och vidta åtgärder ifall behovet uppkommer.

Kostnader för personalens rekreation, t.ex. lillajulfester och kryssningar är för närvarande avdragbara i beskattningen. I januari 2014 slopades avdragsrätten av representationsutgifter. Svensk Ungdom anser att även möjligheten att dra av utgifter för personalens rekreation bör slopas i syftet att utöka skattebasen. Avdrag för kostnader för informella alkoholinvolverade evenemang saknar samband med företagsverksamheten. Dessa kan inte motiveras med samhällsnytta och är skadliga för folkhälsan. Avdragbarheten av medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer innebär en årlig förlust av skatteintäkter på ca.200 miljoner euro. Avdragsrätten bidrar till den dominanta roll arbetsmarknadsorganisationerna har i dagens samhälle. Detta har bidragit till bl.a. kollektiva arbetstvister och generösa förmåner som är ogynnsamma för nationalekonomin. Ett rättvist skattesystem förutsätter att slopandet av avdragbarheten för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer måste ske symmetrisk på såväl arbetstagar- och arbetsgivarsidan. Under senaste tiden har problem med skatteflykt och lågskatteländer fått allt mer uppmärksamhet. Svensk Ungdom fördömer alla slag av kringgående av skatt och åberopar större öppenhet och transparens. Uppgifter om ägare och förmånstagare hos företag bör vara tillgängliga för allmän kännedom. Vi bör också ha regler om automatiskt informationsutbyte vid internationella transaktioner. För att undvika skatteflykt till skatteparadis bör räntor för lån mellan bolag i intressegemenskap (dvs. koncernbolag, bolag med samma ägarkrets eller ledning) inte vara avdragbara, ifall ränteinkomsten beskattas med mindre än 10 % i långivarens beskattningsstat. I kommunkoncerner bör kommunerna beskattas för den ränteinkomst de får av bolag som är kommunägda med samma skatteprocent som ränteinkomster mellan företag. I skrivande stund lever vi en lågkonjunktur och det råder en hög ungdomsarbetslöshet. Många företag finansierar sina investeringar i en vid utsträckning genom lån. Under ekonomiskt osäkra tider försvåras möjligheterna att få lån för investeringar. Om investeringar finansieras genom lån, sjunker den beskattningsbara inkomsten. Svensk Ungdom anser att man som en riktad åtgärd för att höja sysselsättningsgraden hos ungdomar samt öka investeringar borde införa en s.k. ungdomsreservering i beskattningen. Detta skulle innebära att företag som anställer personer under 30 år ska ha möjlighet att göra en extra reservering. Reserveringens storlek skulle till beloppet motsvara 30 % av den ungas lönekostnader. De reserverade medlen skulle sättas åt sidan utan att beskattas och skulle få användas under skatteåret eller tre därpå följande år för att finansiera investeringar. Jord- och skogsbruksmark är befriade från fastighetsskatt. Jord- och skogsbruksnäringen kräver väsentligt större markarealer än andra näringsgrenar. Därför är det motiverat att jord- och skogsbruksmarken är befriad från fastighetsskatt även i framtiden. Den evangelisk-lutherska och den ortodoxa kyrkan ska inte längre tilldelas en andel av samfundsskatten. För närvarande sköter såväl församlingarna och magistraterna folkbokföringen. Dubbla system kan inte anses ändamålsenliga. Kyrkan bör befrias från uppgifter som kan skötas effektivare av en myndighet. Begravningen bör bekostas av den avlidne. De medellösas begravningskostnader ersätts genom utkomststöd. Europeiska kommissionen har gett ett förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas där samma skatteregler tillämpas i alla medlemsstater och en gemensam skattebas räknas fram för alla EU-företag i en företagsgrupp. Förslaget går ut på att koncerner skulle ha möjlighet att välja gemensamma beräkningsgrunder för sin

beskattningsbara inkomst inom Europeiska Unionen. Företaget skulle fylla i endast en skattedeklaration och skatteinkomsterna skulle fördelas mellan medlemsländerna. Däremot skulle varje medlemsland bestämma sin egen skattesats. Förslaget skulle märkbart sänka skatterelaterade administrativa kostnader och reducera problem med t.ex. internprissättning. Även länder utanför unionen skulle kunna välja den gemensamma skattebasen för verksamheten inom unionen. Detta skulle öka konkurrenskraften mot större ekonomier såsom USA och Kina och locka investerare utanför Europa. Svensk Ungdom anser att en gemensam skattebas gynnar den europeiska integrationen och främjar investeringar både i medlemsländerna och nya investeringar utifrån till unionen. Att ta i bruk den gemensamma konsoliderade skattebasen bör dock vara frivillig för företagen. För att undvika missbruk bör övervakningen skötas centraliserat med representanter från alla medlemsländer och både länder och enskilda ska ha möjligt att anmäla misstankar om missbruk. SU vill Slopa rätten hos företag att dra av kostnader för personalens rekreation i sin beskattning Slopa rätten hos företag att dra av kostnader för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer i sin beskattning Ha fullständig offentlighet gällande uppgifter om företags ägare och övriga förmånstagare att ränteutgifter för lån mellan skattskyldiga i intressegemenskap inte är avdragbara i Finland ifall ränteinkomsten beskattas under 10 procent i långivarens beskattningsstat Införa en ungdomsreservering i beskattningen Att jord- och skogsbruksmark ska vara befriade från fastighetsskatt Slopa församlingarnas andel av samfundsskatten Stöda Europeiska kommissionens förslag om en frivillig gemensam konsoliderad bolagsskattebas Mervärdesbeskattning Momsen eller mervärdesskatten är en indirekt skatt, som beskattar konsumtion. Skatten uppbärs av alla skattepliktiga företag. Dessa företag inkluderar skattebeloppet i sina försäljningspriser och redovisar för skatten till staten. Företagen kan alltså ses som en mellanhand som samlar in momsen av konsumenterna vid inköp, för att sedan betala den vidare till staten. Skatteverket i Finland definierar vidare momsen på följande sätt: Moms betalas varje gång en vara eller en tjänst säljs. Skatten är dock avsedd att betalas av konsumenten. Av denna orsak har säljaren rätt att dra av den moms som ingår i priset på en vara eller en tjänst som säljaren har köpt av en annan momsskyldig för sin verksamhet. Sålunda innehåller de slutliga konsumentpriserna enbart enkel skatt. Mervärdesskatt finns i de flesta industriländerna och har liknande utformning, men med vissa nationella skillnader. I Finland togs momsen i sin nuvarande form i bruk år 1994 p.g.a. det kommande EU-medlemskapet. Tillämpning av moms är och var redan tidigare en förutsättning för ett EU-medlemskap. Enligt EU:s direktiv angående mervärdesbeskattning tillåts medlemsstaterna två reducerade skattesatser vid

mervärdesbeskattning, och bägge dessa tillämpas i Finland. I de flesta andra EU- länder ser momsen därför ut på liknande sätt. Den allmänna momsprocenten i Finland är i nuläget 24 %. Vissa varor har dock en annan momsprocent som är beroende av konsumtionsvarans art, t.ex. har mat, restaurang-och cateringtjänster samt foder en momsprocent på 14 %, medan läkemedel, kultur och tidningsprenumerationer och vissa liknande produkter har en moms på 10 %. Momsen är som beskattningsform relativt transparent. Det finns tre olika nivåer, varav den på 24 % är den allmänna och således också den som tillämpas mest. EU reglerar antalet momsklasser och högsta möjliga momsnivån, som sedan får en nationell prägel i medlemsländerna. Tillskottet som en höjning av momsskatten skulle tillföra statsbudgeten är trots allt av stor ekonomisk betydelse och välkommen i dagens ekonomiska läge. Att kultur och motsvarande tjänster har en momsnivå på 10 % kan delvis ses som en osynlig statlig subvention, eftersom producenterna av dessa tjänster kan sälja dem billigare. Om detta sedan är rätt eller inte kan man diskutera, men detta är viktigt att ta i beaktande. Svensk Ungdom anser att livsmedel är minst lika väsentliga för en persons välmående som mediciner, och att böcker och beställda tidningar inte är viktigare än mat. Att momsnivån på 10 % stryks i sin helhet och de nuvarande tjänsterna inom denna nivå beskattas på en 14 % nivå Att hotelltjänster, skönhetsoperationer och posttjänster, förutom utdelandet av dagstidningar och samhällsomfattande tjänster, beskattas med 24 % moms Att omvänd momsskyldighet under vissa omständigheter kan tas i bruk för branscher där skattebedrägeri är ett utbrett problem