Namngivningsschema. Lunds universitet / LTH / Brandingenjörsprogrammet / Allmän kemi. Vad vill du namnge? Grundämne Jon. Komplex -förening.



Relevanta dokument
Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

KOKA20 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013

Atomer, molekyler och joner

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3

F1 F d un t amen l a s KEMA00

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

Atomen och periodiska systemet

Studenter i lärarprogrammet LAG F-3 T6. Periodiska systemet, tabell över joner och skrivverktyg. 55 p. Väl godkänd: 41 p

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning

OLIKA SLAGS LÖSNINGAR

Periodiska systemet. Namn:

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen Atommodellen

Kapitel 14. Syror och baser

5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4.

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

Grundläggande Kemi 1

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. F6 Övergångsmetaller och koordinationskemi d-blockskemi

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon?

Namnge och rita organiska föreningar - del 5

Här växer människor och kunskap

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Syror, baser och jonföreningar

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

Atomen och periodiska systemet

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Instuderingsuppgifter

Namnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner. Niklas Dahrén

2. Starka bindningar

Det mesta är blandningar

KEMA02 Föreläsningsant. F1 February 17, 2011

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

Kapitel 3. Stökiometri

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.

Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

Studenter i lärarprogrammet LAG 4-6 T3 och T5

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d

Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer då du stör en jämviktsreaktion. Det jämviktssystem som du ska studera är

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12

Mål och betygskriterier för kemi

Kemiska bindningar. Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt Märit Karls

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig.

.Kemiska föreningar. Kap. 3.

Löslighetsjämvikter svårlösliga salter

Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap VSEPR-modellen Molekylers geometri

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

AOT/AOP Avancerade OxidationsProcesser

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Stökiometri Molberäkningar

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Kemicentrum KEMA02 NOMENKLATUR 1.01 HHTT-20120

Transkript:

Allmän kemi för BI

Namngivningsschema Vad vill du namnge? Grundämne Jon Förening Komplex -förening Formel Namn Enkel jonl Samman -satt jon Binär förening Ickebinär förening Neutralt komplex Positivt komplex Negativt komplex Formel Namn Formel Namn Formel Namn Formel Namn Formel Namn Formel Namn Formel Namn

Oxidationstal Oxidationstalet hos en atom eller molekyl är alltid 0 Summan av alla oxidationstal i en förening är 0 Summan av alla oxidationstal i en jon är lika med jonens laddning Oxidationstalet för väte är (oftast) +1 Oxidationstalet för syre är (oftast) -2 H 2 O H + Cl - SO 4 2- SO 2

Grundämne Formel: Första bokstaven eller första bokstaven plus en till. Namn: Latinska/grekiska namnet det gavs i samband med identifikationen. Syftar ofta på utseende, egenskap eller land/område/stad. Vid enstaka tillfällen efter en berömd forskare.

Jon Enkel jon (ett grundämne) Formel: Formeln ges av grundämnets namn med laddningen given upphöjt till höger. Namn: Alla enkla positivt laddade joner har samma (svenska) namn som grundämnet har, följt av ändelsen -jon. Eventuellt läggs laddningens storlek till mellan ämnet och ändelsen -jon". Alternativt kan för positiva joner (sk katjoner) oxidationstalet med romerska siffror (utan laddningsangivelse) användas. Alla enkla negativa joner skall ha ändelsen -id som följer efter grundämnets (svenska) namn. Undantag: hydroxidjon (OH - ), cyanidjon (CN - ), väteperoxidjon och peroxidjon (HO 2 - och O 2 2- ) och azidjonen (N 3- ).

Jon Sammansatt jon (flera grundämnen) - Formel Skriv elementbeteckningar för vad jonen innehåller plus laddningen uppe till höger. Den positiva (minst elektronegativa) delen står först och är centralatom. Övriga atomer kallas ligander. Sammansatta positiva joner: Det finns ett fåtal viktiga som: H 3 O + (här är dock syre centralatom) och NH 4+. Sammansatta negativa joner: Centralatomen (den minst elektronegativa delen) står alltid först och därefter liganderna.

Jon Sammansatt jon - Namn Sammansatta negativa joner: Namnges genom att man först räknar upp antalet ligander i bokstavsordning (di-, tri-, tetra-, penta-, hexa- etc) följt av ligandnamnet (är liganden negativ får den ändelsen o alt. -ido). Centralatomens namn sätts sist och härstammar från elementets latinska/grekiska namn och skall följas av ändelsen -at (eller ibland på svenska -it). Jonladdningen alternativt centralatomens oxidationstal anges inom parentes före ändelsen -jon. Sammansatta positiva joner: Namnges genom att man först räknar upp antalet ligander i bokstavsordning (di-, tri-, tetra-, penta-, hexa- etc) följt av ligandnamnet (är liganden negativ får den ändelsen o). Därefter kommer centralatomens (svenska) namn utan ändelse. Namnet avslutas med laddningens storlek med arabiska siffror alternativt centralatomens oxidationstal med romerska siffror. Undantag: oxoniumjon (H 3 O + ) och ammoniumjon (NH 4+ ).

Förening - Binär Formel: En binär förening består av två atomslag, men kan innehålla flera atomer. Den positiva (minst elektronegativa) atomen kommer först och därefter den negativa. Sammansättningen anges med nedsänkta siffror (ettor utelämnas), t ex NaCl och Fe 2 O 3. Namn: Det positiva (minst elektronegativa) atomslaget kommer först i namnet och är identiskt med det svenska elementnamnet. Därefter kommer det negativa atomslaget som namnges som en enkel negativ jon. Sammansättningen anges antingen med räkneprefixen di-, tri-, tetra- etc eller med hjälp av den positiva atomens oxidationstal.

Förening - Ickebinär Formel: Grundregeln är att den positiva delen kommer först och därefter den negativa. Den negativa delen är ofta en sammansatt jon. Sammansättningen anges som tidigare fast med ( ) runt den sammansatta jonen om det finns mer än en. Exempel: Na 2 SO 4, Na 2 SO 3, Ca 3 (PO 4 ) 2, NH 4 NO 3. I formeln för oorganiska oxosyror (innehåller syre) sätts väten alltid först (dessa sitter på syreatomerna), t ex H 2 SO 4, H 3 PO 4 och HClO 4. Namn: Den positiva atomens (svenska) namn (samma som elementets) kommer först och därefter den negativa sammansatta jonens namn (med ändelsen -at eller eventuellt -it).

Komplex - neutralt Består av elektropositiv centralatom och flera ligander. Formel I formeln kommer först centralatomen och därefter liganderna. Finns både laddade och oladdade ligander kommer de laddade först och därefter de oladdade. Dessa båda grupper ordnas i förekommande fall inbördes efter bokstavsordning. Namn Vid namngivning av komplex generellt gäller att först kommer ligandernas namn (med ändelsen o för negativa) ordnade efter bokstavsordning oberoende av om de är laddade eller neutrala. Sist kommer centralatomens namn vilket, för neutrala och positiva komplex, är identiskt med elementnamnet.

Komplex - Positivt Formel I formeln kommer först centralatomen och därefter liganderna. Finns både laddade och oladdade ligander kommer de laddade först och därefter de oladdade. Dessa båda grupper ordnas i förekommande fall inbördes efter bokstavsordning. Namn Vid namngivning av komplex generellt gäller att först kommer ligandernas namn (med ändelsen o för negativa) ordnade efter bokstavsordning oberoende av om de är laddade eller neutrala. Sist kommer centralatomens namn vilket, för neutrala och positiva komplex, är identiskt med elementnamnet.

Komplex - Negativt Formel I formeln kommer först centralatomen och därefter liganderna. Finns både laddade och oladdade ligander kommer de laddade först och därefter de oladdade. Dessa båda grupper ordnas i förekommande fall inbördes efter bokstavsordning. Namn Vid namngivning av komplex generellt gäller att först kommer ligandernas namn (med ändelsen o för negativa) ordnade efter bokstavsordning oberoende av om de är laddade eller neutrala. Sist kommer centralatomens namn med ändelsen at