Intern strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen i Norrbottens län
Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län. Rapportserie nr 3/2014. Malin Stenman. Fotograf: Rebecca Walin Malin Stenman, Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå. Telefon: 010-225 50 00, fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se/norrbotten
Diarienummer Rapportnummer Innehållsförteckning Länsstyrelsens uppdrag kring jämställdhet... 1 Mål för jämställdhetspolitiken... 2 Jämställdhetsintegrering... 2 Tidigare insatser internt med jämställdhetsintegrering... 4 Intern strategi för jämställdhetsintegrering 2014-2016... 6 Målgrupp... 6 Medvetenhet... 6 Övergripande mål... 6 Effektmål 1: Styrning, planering och beslutsprocesser... 7 Delmål... 7 Indikatorer... 7 Effektmål 2: Utbildning och kunskap... 8 Delmål... 8 Indikatorer... 8 Effektmål 3: Metoder och analyser... 9 Delmål... 9 Effektmål 4: Stöd och samordning... 10 Delmål... 10 Indikatorer... 10 Effektmål 5: Utvärdering & revidering... 10 Delmål... 10 Ansvar och organisation för jämställdhetsintegrering... 11 Avdelningschefer/enhetschefer ansvarar för följande:... 11 Genomförande... 11 Enheter som jämställdhetsintegreras... 11 Arbetsgrupp kopplad till genomförandet... 12 Referenser... 13
Länsstyrelsens uppdrag kring jämställdhet Länsstyrelsen arbetar för att de nationella jämställdhetspolitiska målen ska få genomslag i länet. Arbetet handlar om att bedriva, stödja och samordna inom jämställdhetsområdet och följa upp jämställdhetsarbetet i länet, både internt inom den egna verksamheten och externt i samverkan med andra regionala aktörer. Under 2013 ska Länsstyrelsen utarbeta en strategi för jämställdhetsintegrering i länet. Det är ett uppdrag från regleringsbrevet och ska redovisas i februari 2014. I uppdraget ingår utöver den externa länsstrategi för jämställdhet som tagits fram även att utarbeta en intern strategi för jämställdhetsintegrering på Länsstyrelsen i Norrbotten. För genomförandet av jämställdhetsarbetet finns på varje Länsstyrelse en särskilt sakkunnig i frågor om jämställdhet, enligt förordning (2008:1346). Det var i propositionen 1993/94: 147 från Civildepartementet som det föreslogs att det på varje länsstyrelse skulle inrättas en länsexpert i jämställdhet. "Länsstyrelserna ska utarbeta en strategi för jämställdhetsintegrering inom respektive län. Utgångspunkterna vid utarbetandet av en sådan strategi ska vara länsstyrelsens uppgifter i fråga om jämställdhet enligt förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. Strategin bör omfatta arbetet med jämställdhetsintegrering både när det gäller utåtriktat arbete inom länet och i den egna verksamheten. Strategin ska utformas utifrån de behov som länsstyrelsen identifierar och gälla för perioden 2014 2016." (Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende länsstyrelserna, uppdrag 84.) I förordningen (2007:825) med Länsstyrelseinstruktion 5 anges det att Länsstyrelsen ska: 1. integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns samt flickors och pojkars villkor. 2. genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl mot detta. Inom ramen för den interna strategin ska samtliga verksamheter på Länsstyrelsen i Norrbotten jämställdhetsintegreras och därmed genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. För att de jämställdhetspolitiska målen ska uppnås regionalt är varje enhetschef ansvarig för att 5 införlivas i den egna verksamheten. Sakkunnig i jämställdhet är ett stöd i arbetet med jämställdhetsintegrering på enheterna och inte ensamt ansvarig för att det genomförs. 1
Mål för jämställdhetspolitiken Att verksamheten uppnår jämställdhet mellan kvinnor och män är målet med jämställdhetsintegering. Jämställdhet utgör en viktig faktor för ett hållbart, demokratiskt samhälle där människor ges lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett kön och att människors resurser tillvaratas. I Sverige finns av Regeringen uppsatta jämställdhetsmål, där det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Propositionen som föregick riksdagens beslut om de nya jämställdhetspolitiska målen betonade de ojämlika och strukturella förhållandena mellan kvinnor och män. 1 Det övergripande jämställdhetspolitiska målet innefattar mer precist fyra delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren i beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt till kroppslig integritet. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga politiska strategi som används sedan 1990-talet för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Det presenterades som strategi första gången i propositionen Jämställdhetspolitiken: Delad makt delat ansvar (prop. 1993/94:147). Begreppet kommer från den engelska termen gender mainstreaming och har sin bakgrund i internationellt utvecklingsarbete inom Världsbanken och FN. Regeringen utgår från Europarådets vedertagna definition: 2 Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Medan de jämställdhetspolitiska målen visar med tydlighet vilka utmaningar Sverige står inför avseende jämställdhet så utgör jämställdhetsintegering själva strategin för att göra 1 Propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv - nya mål i jämställdhetspolitiken (prop. 2005/06:155) 2 Council of Europe s hemsida: http://www.coe.int/t/dghl/standardsetting/equality/03themes/gendermainstreaming/index_en.asp (Hämtad 2014-01-24) 2
kvinnors såväl som mäns angelägenheter och erfarenheter till en integrerad dimension i hur policies och program i samhällets alla sfärer utformas, genomförs och utvärderas 3. Strategin handlar om att jämställdhetsintegering integreras i samtliga verksamhetsområden inom organisationen för att säkerställa att alla medborgare får ett likvärdigt bemötande oavsett kön och att fördelningen av resurser är jämställd. Med jämställdhetsintegering som strategi arbetar man för att komma åt de normer, förväntningar och värderingar om femininitet och maskulinitet som gör att de reella villkoren i samhället är fortsatt ojämställda. 4 Att det ska finnas en strategi för jämställdhetsintegrering internt på Länsstyrelsen handlar om att myndigheten ska arbeta för att de jämställdhetspolitiska målen uppnås regionalt. Länsstyrelsen kan därmed bidra till att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen i samhället som helhet, genom att den ordinarie verksamheten jämställdhetsintegreras utifrån de behov Länsstyrelsen identifierar. Att verksamheten beaktar, belyser och verkar för en jämställd medborgarservice är en betydelsefull del i ett hållbart och demokratiskt samhälle, men även för en kvalitetssäkrad myndighetsverksamhet i stort. 5 I praktiken kan det handla om att jämställdhetsintegrera de tjänster och den service som erbjuds medborgarna och säkerställa att den är lika tillgänglig, av lika hög kvalité och lika väl anpassad för kvinnor och män. Strategin jämställdhetsintegrering innebär ett varaktigt förändringsarbete och inte någon quick fix. Att det bedrivs just systematiskt och långsiktigt beskrivs inom forskningen som en tydlig framgångsfaktor när ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i en verksamhets beslutsfattande, på samtliga nivåer. 6 3 United Nations. 2002. Further actions and initiatives to implement the Beijing declaration and platform for action. NY. 4 Jämi, Rapport 2/09 Jämställdhetsintegering i statliga myndigheters verksamhet. Hur långt har myndigheterna nått? Vad beror det på? Hur kan arbetet utvecklas vidare? Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs Universitet. 5 Ibid. 6 Lindholm Kristina, 2012, Jämställdhet i verksamhetsutveckling, Studentlitteratur. Lund. 3
Tidigare insatser internt med jämställdhetsintegrering Redan 1996 upprättades en strategi på Länsstyrelsen för arbetet med jämställdhetsfrågorna. Strategin hade främst ett externt fokus för Länsstyrelsens utåtriktade arbete, men även interna processer finns med i strategin. Det nämns särskilt att Länsstyrelsen ska anlägga ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet så både kvinnors och män villkor och behov analyseras och beaktas i projektsatsningar och åtgärdsförslag. Utöver att jämställdhetsperspektivet skulle genomsyra hela länsstyrelsens verksamhet nämns b.la. följande: Könsuppdelad statistik är en förutsättning för att kunna anlägga ett jämställdhetsperspektiv. Utbildningar avseende jämställdhet inom regional tillväxt. Metoder för projektutvärderingar ur jämställdhetssynpunkt ska utvecklas. Att formella grupper som länsstyrelsen tillsätter ska ha så jämn könsfördelning som möjligt. Att två namn ska uppges, bestående av en kvinna och en man, när Länsstyrelsen får möjlighet att ingå i formella grupper som andra aktörer tillsätter. Länsstyrelsen ska bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete med utgångspunkt från den årligt upprättade handlingsplanen och det ska ske årliga uppföljningar och utvärderingar av jämställdhetsarbetet. En handlingsplan för jämställdhetsintegrering upprättades även på Länsstyrelsen för åren 2005-2009, med det övergripande målet att handlingsplanen skulle leda till att så goda förutsättningar som möjligt skulle skapas för att jämställdhet skulle genomsyra hela länsstyrelsens verksamhet. Dessutom har insatser för jämställdhetsintegrering genomförts. Det övergripande målet i handlingsplanen uttrycktes klart i fyra effektmål: fokus på styrning av verksamheten, utbildning och kunskap, metoder och analyser, stöd och samordning. Det första effektmålet handlade om att jämställdhetsperspektivet skulle ha genomslag i styrdokument. Det andra effektmålet om att utbilda länsstyrelsens personal och ge dem goda kunskaper om jämställdhet samt arbetet med handlingsplanen. Målgruppen var framförallt handläggare och länsstyrelsens avdelnings- och enhetsansvariga. Det tredje effektmålet handlade om att jämställdhetsanalyser skulle göras som underlag för beslut. Det fjärde och sista effektmålet innebar att Länsstyrelsen skulle stödja regionala aktörer i deras arbete med jämställdhetsintegrering. Under 2006 så utbildades ett 20-tal yngre medarbetare på Länsstyrelsen inom JA-projektets satsning Jämställdhet i arbetslivet. Projektet hade ett flertal mål, vilka var att skapa engagemang för arbetet med jämställdhetsintegrering, att öka kunskaper och medvetenhet om jämställdhet för att kunna påverka Länsstyrelsen på samtliga nivåer samt att Länsstyrelsen 4
skall uppfattas som en attraktiv arbetsplats och man valde att vända sig till yngre medarbetare med jämställdhetssatsningen eftersom man ville fånga in de unga i jämställdhetsarbetet. 7 7 Utvärdering av JA-projektet (Jämställdhet i arbetslivet). 5
Intern strategi för jämställdhetsintegrering 2014-2016 I den interna strategin för jämställdhetsintegrering på Länsstyrelsen i Norrbottens län för åren 2014 till och med 2016 tar vi utgångspunkt i Handlingsplanen för jämställdhetsintegrering mellan åren 2005-2009, men gör ett antal justeringar. Målgrupp Strategin riktar sig primärt till tjänstemän med verksamhets, lednings- och arbetsgivaransvar eftersom jämställdhetsintegrering i huvudsak är ledningens ansvar och uppgift. Strategin riktar sig även till samtliga medarbetare eftersom vardagliga beslut som varje enskild medarbetare på Länsstyreslen fattar i sitt arbete i förlängningen har en avgörande betydelse för jämställdheten i verksamheten och länsstyrelsen bemötande mot medborgarna. Alla enheter på länsstyrelsen ska arbeta med att integrera ett jämställdhetsperspektiv, då samtliga medarbetares deltagande krävs för att verksamheten jämställdhetsintegreras. Medvetenhet Det är viktigt att det finns konsensus i verksamheten om vad jämställdhetsintegreringen är och förståelse och kunskap om hur jämställdhet kan appliceras i verksamheten och hur det anknyter till de jämställdhetspolitiska målen. Medvetenhet om vilka konsekvenser en ojämställd verksamhet leder till är också viktigt. Denna kunskap och medvetenhet kommer medarbetarna få genom utbildning och kontinuerligt arbete med jämställdhet. Målområden 2014-2016 Styrning & beslutsprocesser Utbildning och kunskap Metoder och analyser Stöd och samordning Utvärdering & revidering Övergripande mål Att medarbetare ges goda förutsättningar för att kunna jämställdhetsintegrera Länsstyrelsens verksamhet. Det innebär att jämställdhetsperspektivet genomsyrar verksamhetens styrning och att ledning såväl som handläggare använder sig av jämställdhetsintegrering som en självklar del av det dagliga arbetet på Länsstyrelsen: i beslutsfattande, rådgivning, information och tillsynsarbete. 6
Effektmål 1: Styrning, planering och beslutsprocesser Målet innebär att jämställdhetsperspektivet ska införlivas i de styrdokument och beslutsprocesser som länsstyrelsen genomför och fastställer. Jämställdhetsperspektivet ska även finnas med i styrning och planering på Länsstyrelsens enheter. Styrdokument och beslutsprocesser som ska jämställdhetsintegreras är exempelvis: handlingsplaner, strategier, direktiv för projektverksamhet, information, policydokument, årsredovisningar och verksamhetsplanering. Delmål Länsstyrelsen ska genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl mot detta. Länsstyrelsens styrdokument och policies ska ha ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsperspektivet belyses i beslutsprocesser som påverkar anställda på Länsstyrelsen och medborgare i länet. Jämställdhetsperspektivet införlivas i enheternas verksamheter. Uppföljning sker i tertialgenomgångar och årsredovisningen för samtliga verksamhetsområden. Indikatorer Antal styrdokument och policies där jämställdhetsperspektivet återfinns. Antal enheter som har jämställdhetsintegrerat sina verksamheter. Andel länsstyrelsepublicerat material där könsuppdelad statistik finns presenterad. 7
Effektmål 2: Utbildning och kunskap Länsstyrelsens anställda ska ha goda kunskaper om vad jämställdhet och genus innebär, hur de nationella jämställdhetspolitiska målen kan återknytas till den egna verksamheten och kunskap om vad jämställdhetsintegrering är och hur det kan appliceras i arbetet. Delmål Grund och metodutbildning ges till anställda i samband med arbetet med jämställdhetsintegrering på respektive enhet. Chefsutbildning i jämställdhetsintegrering i anslutning till chefsmöte. Att medarbetare i utpekade målgrupper deltar i de utbildningssatsningar som Länsstyrelserna utvecklar jämställdhet (LUJ) håller i. Alla nyanställda ska genomgå en utbildning i jämställdhet. Utbildningen sker i samband med annan utbildning för nyanställda. Utbildningen anordnas av personalenheten med medverkan av sakkunnig i jämställdhet. Anställda på Länsstyrelsen ska ha goda kunskaper om jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Indikatorer Antal och andel av länsstyrelsens anställda som genomgått utbildning i jämställdhetsintegrering. Antal nyanställda som genomgått utbildning i jämställdhetsintegrering. Antal medarbetare som deltagit i kurser arrangerade av LUJ. Antal chefer som genomgått utbildning i jämställdhetsintegrering. Andel som höjt sin kunskap efter genomgången utbildning mäts i en utvärdering. Grund- och metodutbildning sker stegvis: Steg 1: Föreläsning om jämställdhet, genus, jämställdhetsintegrering och de jämställdhetspolitiska målen. Steg 2: Hur appliceras jämställdhetsintegrering i den egna verksamheten. Exempel på jämställdhetsintegrering praktiskt tillvägagångssätt. Steg 3: Förutsätter att verksamheten under ledning av enhetschef/nyckelperson kartlägger områden i verksamheten och vad som bör jämställdhetsintegreras: När möter vi människor? I vilka situationer finns det risk att vi utifrån könsstereotyper hanterar frågor olika? Vad får det här beslutet för konsekvenser för kvinnor och män (flickor och pojkar)? Steg 3 8
Effektmål 3: Metoder och analyser Jämställdhetsanalyser ska utgöra en del av det underlag som ligger till grund för Länsstyrelsens beslutsfattande i handläggning av beslut, tillsyn, information och ärenden. Det skall även implementeras i framtagandet av planer och strategier och vara utgångspunkt i utformandet av formella grupper som Länsstyrelsen tillsätter. Metoder för jämställdhetsintegrering kommer att ingå i den grund- och metodutbildning som samtliga enheter genomgår. Utformningen av mer områdesanpassat metodstöd ingår som en del av lärandet. En del av Länsstyrelsens uppdrag med jämställdhet handlar om att genomgående analysera och presentera statistik med kön som indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl mot detta. Delmål Anställda på Länsstyrelsen har fått verktyg och kunskap för att göra jämställdhetsanalyser av verksamheten och kunna jämställdhetsintegrera. Arbetsgruppen och enheter deltar i utformningen av områdesanpassat metodstöd för olika verksamhetsområden. En jämställdhetsanalys i beslutsprocesser innebär att beakta och analysera hur kvinnor och mäns, respektive flickor och pojkars villkor och förutsättningar påverkas av beslutet. Det handlar även om att bedöma hur ett beslut bidrar till att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen. 9
Effektmål 4: Stöd och samordning Länsstyrelsen ska efter genomgången kunskapshöjning kunna stödja andra aktörer i länet med jämställdhetsintegrering av projekt som Länsstyrelsen beviljar utifrån länsstyrelsernas roll som samordnande aktör i länet. Delmål Stöd till samverkansaktörer ges vid behov i anslutning till arbetet med relevanta beslutprocesser och styrdokument, projekt, planer, program m.m. En intern såväl som extern samordning som för arbetet med jämställdhetsintegrering framåt i Norrbotten. Indikatorer Projektägare som fått stöd i hur man jämställdhetsintegrerar projekt/projektansökningar. Antal regionala och lokala aktörer som deltagit i genomförandet av de insatser som finns med i Strategin för jämställdhetsintegrering i Norrbotten 2014-2016. Effektmål 5: Utvärdering & revidering Den interna strategin för jämställdhetsintegreringen ska utvärderas och följas upp vid varje årsslut under 2014-2016. Vid behov kan strategin revideras. Ansvariga för uppföljningen av strategin är ledningsgruppen och ansvar för uppföljningen på respektive enhet är enhetschefen. I slutet av 2016 görs en utvärdering av strategiarbetet. Delmål Uppföljning vid varje enhet sker i samband med verksamhetsplaneringen. Enheterna sätter mål och aktiviteter för jämställdhetsarbetet. Ledningsgruppen följer upp arbetet i samband med VP-planeringen. Sakkunnig i jämställdhet tar fram underlag. 10
Ansvar och organisation för jämställdhetsintegrering Ansvaret för jämställdhetsintegrering och genomförandet av den interna strategin ligger ytterst hos länsledningen. På enhetsnivå har enhetscheferna ansvaret för att strategin följs och sakkunnig i jämställdhet fungerar som stöd i arbetet. Avdelningschefer/enhetschefer ansvarar för följande: Att på ett strukturererat och organiserat sätt och i enlighet med strategin arbeta med jämställdhetsintegrering på sin enhet. Att genomföra de planerade insatserna. Att redovisa sitt arbete med strategin vid tertialgenomgångar samt i årsredovisningar. Genomförande Arbetet med jämställdhetsintegrering internt kommer att ske i etapper och cirka 5-6 enheter kommer att utbildas i jämställdhetsintegrering per år. Under det första året 2014, kommer enheterna Tillväxt och infrastruktur, Landsbygdsenheten, Enheten för gränsregional utveckling och miljöskyddsenheten jämställdhetsintegreras. År Enheter som jämställdhetsintegreras 2014 Tillväxt och infrastruktur Landsbygdsenheten Enheten för gränsregional utveckling Kommunikationsenheten & länsledningens stab Enheten för social hållbarhet & samhällsskydd Miljöskyddsenheten 2015 Djurskydd & veterinärsenheten Plan och bostad & Kulturmiljö(Nya namnet) Rättsenheten Enheten för ekonomi Personal & verksamhetsstyrning Miljöanalysenheten 2016 Naturresurs & rennäringsenheten Naturvårdsenheten Vatten & fiskeenheten Fältenheten Expeditionen 11
Arbetsgrupp kopplad till genomförandet En arbetsgrupp för jämställdhet tillsätts internt på Länsstyrelsen med nyckelpersoner från enheterna. Arbetsgruppen träffas kontinuerligt under förankringen av och arbetet med den interna strategin för jämställdhet. Eftersom genomförandet sker hos ett antal enheter per år kommer arbetsgruppen i viss utsträckning förändras beroende av vilka enheter som arbetar med jämställdhetsintegrering. Sakkunnig i jämställdhet, enhetschef för Social hållbarhet och samhällskydd, utvecklingsledare våld i nära relationer, controller och personalchef kommer att vara med i arbetsgruppen kontinuerligt. På varje enhet är det enhetschefen i dialog med sakkunnig & medarbetare som ansvarar för att verkställa och följa upp hur väl man lyckats uppnå målen i strategin. 12
Referenser Propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv - nya mål i jämställdhetspolitiken (prop. 2005/06:155) Jämi, Rapport 2/09 Jämställdhetsintegering i statliga myndigheters verksamhet. Hur långt har myndigheterna nått? Vad beror det på? Hur kan arbetet utvecklas vidare? Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs Universitet. Lindholm Kristina, 2012, Jämställdhet i verksamhetsutveckling, Studentlitteratur. Lund. Länsstyrelsen Norrbottens län, Handlingsplan för jämställdhetsintegrering för Länsstyrelsen i Norrbottens län 2005-2009. Dnr: 800-16744-04 United Nations. 2002. Further actions and initiatives to implement the Beijing declaration and platform for action. NY 13