Internationaliseringsprocesser. TEIM09 5 april 2016 Per Carlborg

Internationaliseringsprocesser TEIM09 5 april 2016 Per Carlborg

AGENDA Hur ser internationaliseringen ut? Olika typer av internationaliseringsprocesser Info om litteraturseminarium

Mycket i våra liv är resultatet av internationellt företagande Vi vaknar upp till en ringsignal från en telefon gjord i Kina Tar på oss kläder som tillverkats i Vietnam Skor från Indonesien Vi äter frukt från Argentina Vi dricker kaffe från Etiopien, och te från Sri Lanka. Lyssnar på musik från England i en iphone från Taiwan Internationellt företagande är alla kommersiella transaktioner som korsar en gräns mellan två eller flera länder. Varje år exporterar jordens länder varor och tjänster för 18 biljoner (10 12 ) dollar

2016-04-05 4 Näringsministern skrev om betydelsen av internationella utbyten för den svenska ekonomin och förordar ett nytt handelsavtal mellan EU och USA

EU är en av de allra viktigaste aktörerna på världsmarknaden 5 Handelsavtal och policier är en viktig del av EU:s strategi för relationer med omvärlden. Kina har avancerat sin position under årtionden.

Både stora och små aktörer 2016-04-05 6 Stora företag från de rikaste länderna Större än många länders ekonomier Får utökade möjligheter i TTIP via särskilda domstolar Små och medelstora företag blir alltmer aktiva på den globala marknaden Bygger på data från Fortune G11 500: The world s largest corporations, Fortune, Juli 23, 2012.

Globaliseringen påverkar vårt samhälle och sätt att leva I Kina har Shanghai under kort tid med snabb tillväxt vuxit till en viktig stad för företag som vill etablera sig i Kina. Förändringen för staden har varit dramatisk. 7 Shanghai, Pudong. 2015 och 1970

Skillnader och likheter mellan globalisering och internationalisering I regel handlar globalisering om den allmänna trenden mot ökat ekonomiskt, kulturellt, politiskt, och teknologiskt beroende mellan nationalstaters institutioner och ekonomier. Man pratar bla om denationalisering där gränser mellan länder suddas ut. Innefattar koncept från politisk vetenskap, sociologi, antropologi, filosofi, och även nationalekonomi Globalisering av marknader och produktion Internationalisering handlar om enskilda företags handlanden och samarbeten över nationsgränser Påverkas och regleras av bilaterala handelsavtal Nytt avtal mellan EU och USA under förhandling (Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP) 8

Mäktiga institutioner styr och reglerar internationella marknader G7(8) G20 Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Storbritannien, USA, (Ryssland). Samlar finansministrar och centralbankschefer för att diskutera globala ekonomifrågor. Internationellt forum för diskussioner mellan utvecklade och framväxande länder för att främja global ekonomisk stabilitet Världsbanken och Internationella valutafonden (Bildades 1944 i Bretton Woods) Överstatliga organisationer som ska främja ekonomisk utveckling globalt USA var påskyndare av dessa. Multilaterala avtal som främjar ekonomisk utveckling och en fredlig framtid. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) Bildades 1948 i syfte att bygga upp Europa Förhandlingarna i Bretton Woods, New Hampshire, 1944

Utländska direktinvesteringar (FDI) har varit en viktig motor för globaliseringen 10 Växande betydelse av framväxande ekonomier (emerging economies = mitt emellan I- och U-länder där ekonomin växer. Ex, Kina, Indien Ryssland, Brasilien) FDI är kärnan i den internationella fragmenteringen av produktionsaktiviteter Varför görs FDI? Utländska direktinvesteringar (miljarder USD)

Globalisering av marknader erbjuder fördelar för företag 11 Reducera kostnader till följd av standardiseringar över globala marknader Skapar nya marknadsmöjligheter Utjämnar intäktsflöden (exempelvis säsongsberoende försäljning)

Globalisering av produktionen medför fördelar 12 Tillgång till teknisk expertis Ericsson anlitar programmerare i Indien Tillgång till arbetskraft till lägre kostnad HM tillverkar kläder i Vietnam Tillgång till resurser Ex. Stora Enso äger pappersbruk i Brasilien Textilfabrik i Vietnam

Kort gruppdiskussion med de närmaste grannarna: Vad innebär en växande internationell marknad? För- och nackdelar?

Till vilka exporterar Sverige? 140 mdr 2016-04-05 14 Sveriges totalexport, SEK efter handelspartner och år (källa SCB, 2016) 120 mdr 100 mdr Vilka är Sveriges största exportländer? 80 mdr 60 mdr 40 mdr 20 mdr 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Till vilka exporterar Sverige? 140 mdr 2016-04-05 15 Sveriges totalexport, SEK efter handelspartner och år (källa SCB, 2016) 120 mdr 100 mdr Vilka är Sveriges största exportländer? 80 mdr 60 mdr 40 mdr 20 mdr 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Norge Tyskland USA Storbritannien och Nordirland Danmark Finland Frankrike Kina

Europa fortfarande den viktigaste exportmarknaden 16 Källa: SCB, 2016

Vad exporterar Sverige mest av? Fordonsmarknaden dominerar Traditionella industrier som skog och stål är viktiga SITC (Standard International Trade Classification) är en varuindelning som är rekommenderad av FN. 17

Tjänsteexporten på frammarsch 2016-04-05 18 Utgör ca 30 % av den totala exporten men har sedan 2007 vuxit med 42 % (jämfört med varuexport som minskat med 1%) Består av affärstjänster, exempelvis forskning och utveckling, marknadsföring och teknik Resor utgörs till stor del av resevaluta som utländska medborgare spenderar i Sverige (ex, hotell och restaurangbesök) De vanligast exporterade tjänsterna 2014, Källa: SCB

Sveriges import stor tysk dominans 2016-04-05 19 250 mdr Varuimport till Sverige, Källa: SCB, 2016 200 mdr 150 mdr 100 mdr 50 mdr 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Tyskland Norge Danmark Storbritannien och Nordirland Kina Finland

INTERNATIONALISERINGSPROCESSER Organisatoriskt lärande (Uppsalamodellen) Nätverksperspektivet Entreprenörsperspektivet

3 olika internationaliseringsprocesser som försöker beskriva och förstå hur företag utvecklar internationell verksamhet Uppsalamodellen - Internationalisering som en inkrementell lärandeprocess Entreprenörsperspektivet -Internationell expansion ses som en entreprenöriell möjlighet Nätverksperspektivet - Internationalisering är beroende av kontext och miljö

UPPSALAMODELLEN

Internationalisering enligt Uppsalamodellen Samspel mellan engagemang och kunskapsutveckling Tillståndsaspekter Marknadsengagemang Marknadskunskap Förändringsaspekter Engagemangs -beslut Löpande aktiviteter Utveckling från etableringsmodellen Fyra till varandra kopplade grundbegrepp som syftar till att förklara processen Två syftar till förändringar (Engagemangs-beslut och löpande aktiviteter) vilka internationaliserings aktiviteter föregår? Två andra avser tillstånd (Marknads-engagemang och markandskunskap) hur internationellt är företaget? Källa: Andersen (1993, s. 210-212; 220-222); Johanson and Vahlne (1977, s. 24); Johansson & Wiedersheim-Paul (1975)

Exempel enligt Uppsalamodellen - Sandvik Grundades 1862 i Sandviken, Gästrikland Stark internationell prägel från början Grundaren Göran Göransson hade tidigare varit chef i ett handelsbolag 1865 etablerades säljkontakter (agenter) i Schweiz och 1868 i Norge och Danmark. Här fanns välutvecklade kundkanaler. Försäljningsbolag (dotterbolag) etableras 1914 i Storbritannien Tillverkningsbolag (dotterbolag) etableras 1937 i Frankrike Inkrementell process som bygger på lärande och kunskap om marknader. Närliggande marknader utforskas först. Källa: Johansson & Wiedersheim-Paul, 1975

Marknadsengagemanget beskriver hur beroende företaget är av en utländsk marknad. Det handlar om hur starkt integrerade företagets resurser är med marknaden. Marknadsengagemanget kan även vara beroende av kunskaper om en viss marknad eller den kundkrets marknaden utgörs av. Tillståndsaspekter Förändringsaspekter Marknadsengagemang Engagemangsbeslut De erfarenheter och kunskaper om nya marknader ett företag införskaffar kan leda till att det ser chansen att lösa problem, fylla tomrum eller utnyttja affärsmöjligheter. Det är genom sina erfarenheter företaget ser nya möjligheter och engagerar sig i nya marknader. Ett företag lär sig om nya marknader genom olika former av kunskap; erfarenhetsbaserad kunskap, som innebär kunskap människor emellan, samt objektiv kunskap, som är kunskap som kan läras ut. Marknadskunskap Löpande aktiviteter De vardagliga händelser ett företag erfar kan vara lärorika inför en utlandsetablering. Dessa händelser utgörs av kontakt med ex mellanhänder, leverantörer etc. vilket leder till erfarenhetsbaserad kunskap. Källa: Johanson and Vahlne (1977)

En viktig aspekt att beakta är genom vilken organisation ett företag kan sälja bäst på en utländsk marknad 28 En utmaning är att hitta den bästa marknadskanalen till så låga kostnader som möjligt och så snabbt som möjligt uppnå lönsamhet i investeringen Egna kanaler innebär oftast högre fasta kostnader Mindre företag har oftast begränsade resurser för riskexponering Se också: Johanson and Vahlne (1977, s. 24)

Processen följer en etableringskedja 2016-04-05 29 Ingen regelbunden exportförsäljning Exporten är blygsam Liten del av fo retagets fo rsäljning Na gra fa marknader Export via fristående representant Fo retaget lär känna vissa marknader genom den erfarenhet exporten ger Krav pa att kontrollera avsättningen pa de sto rre marknaderna Eget försäljningsbolag Organisationen byggs ut fo r att bättre kunna bedo ma marknadsutveckl ingen och villkor Parallellt utvidgas fo rsäljningen till andra marknader Eget tillverkningsbolag Med erfarenhet fra n fo rsäljningsbolagen har man fo rutsättningar att starta tillverkning utomlands Internationaliseringen för ett företag består ofta av stegvisa ökningar där graden av styrning och kontroll ökar Johanson & Widersheim- Paul (1975)

Det finns flertalet primära marknadskanaler att beakta 30 Indirekt export Handelshus Exportagent Direkt till slutkund Agent Primära Marknadskanaler Export Filial Representant Exportsamverkan Försäljningsbolag Kommissionär Återförsäljare Företagsförvärv Nyetablering Lokal tillverkning Licensiering Franchising Joint venture Företagsförvärv Managementkontrakt Nyetablering Tillverkningsbolag Joint venture Se även: Johanson and Vahlne (1977, s. 23-24)

Internationaliseringsprocessen enligt Uppsalaskolan handlar om kunskapsutveckling över tid Viktiga aspekter för modellen: Empirisk baserad modell Under internationaliseringsprocessen genomgår företaget en kunskapsutvecklingsprocess under vilken företagets marknadskunskaper och kunskaper om olika marknadskanaler successivt förbättras Internationaliseringen för ett företag består av stegvisa ökningar av engagemanget på utländska marknader istället för enstaka stora investeringar. Företaget skaffar sig utlandserfarenhet i små steg (gärna i marknader nära) Internationaliseringen är ofta en långsam process (första steget är att gå utomlands genom en agent) Successiv internationalisering (små företag börjar när de är små och gradvis expanderar) Gradvis inlärningsprocess som kan avslutas om internationaliseringen inte fortgår som planerat Baserad på resursbaserad teori (jfr. kärnkompetenser och förmågor) 2016-04-05 31 Källa: Andersen (1993, s. 210-212; 220-222); Johanson and Vahlne (1977, s. 24); Johanson and Vahlne (2009, s.1412)

Det finns dock undantag till Uppsalamodellen och även kritik mot den 32 Tre undantag När företaget har stora resurser När marknadsförutsättningarna är stabila och homogena När företaget har betydlig erfarenhet av marknader med liknande förutsättningar Kritik mot modellen Deterministisk Säger bara något om de tidiga stegen i modellen Tar inte med i beräkningen det ömsesidiga beroendet mellan länder/marknader (omvärlden blir mer homogen) M&As; Born-globals Som ett svar på kritiken har Johanson & Vahlne utvecklat modellen i sin artikel från 2009 där man ser internationalisering genom ett närverk (se Johanson & Vahlne, 2009, s.1424) men även andra modeller har utvecklats med mer fokus på innovation/entreprenörskap (se Andersen 1993, s. 212-213)

Kort gruppdiskussion med de närmaste grannarna: Vilka drivkrafter finns för ett småföretags internationalisering? Hur går denna process till?

NÄTVERKSPERSPEKTIVET En uppdaterad Uppsalamodell Nätverkets roll ses som central för internationaliseringsprocessen

Nya Uppsalamodellen ger ett bredare perspektiv på internationalisering 40 1977 2009 Analysenhet Analys av enskilda företag Analys av multipla företag Kunskap Kunskaper att känna igen möjligheter Syn på företaget Företaget som producent Nätverket och dess relationer Process Faser, besultsfattande Aktörer, resurser, aktiviteter Marknadsengagemang Framgångsfaktorer Marknadskunskaper Nätverksposition Källa: Johanson and Vahlne (2009)

Nya Uppsalamodellen är inspirerad av ett nätverksperspektiv Ett fo retags kunskaper om framfo r allt mo jligheter, men även om vilka fo rma gor och resurser andra akto rer i nätverket besitter Internationalisering uppna s eller genomfo rs inom ett nätverk och relationer kan kännas igen av särskilda kunskaper och engagemang Nätverken expanderar och fo rdjupar fo retagets kunskapsbas Tillståndsaspekter Kunskap Möjligheter Entreprenörsförmågor Förändringsaspekter Lärande Skapande Beslut om relationsengagemang Nätverksposition Förtroendebyggande Engagemangsbeslut tas i relationer eller nätverk Lärande, skapande och fo rtroendebyggande, styr det aktuella resultatet av vad som genomfo rs. Källa: Johansson & Vahlne, 2009 Schweizer, Johanson & Vahlne, 2010

Några lärdomar från dagens föreläsning 2016-04-05 42 Utbyten och relationer på den internationella marknaden fortsätter att växa i betydelse Historisk viktig marknad för Sverige som är exportberoende Uppsalamodellen förklarar på vilket sätt ett (stort) företags internationaliseringsprocess går till. Internationalisering innebär ofta att företaget skaffar sig utlandserfarenhet i små steg (jmf. gradvis inlärningsprocess) finns dock undantag Den nya Uppsalamodellen (nätverksperspektivet) betonar att en viktig del i internationaliseringsprocessen är nätverken För små företag kan internationaliseringsprocessen följa andra mönster (mer om detta nästa föreläsning med mig).

Litteraturseminarium den 11 april En hjälp för inläsning av litteratur Vi går igenom och diskuterar delar av kursens totala litteraturlista (27 artiklar) Varje grupp (4-5 personer) tilldelas tre artiklar Sammanfattning (1-2 sidor) för varje artikel laddas upp på kurshemsidan Artiklarna redovisas/diskuteras i storgrupper med 4 grupper (ca 16-20 personer totalt) i 2h (12 artiklar/storgrupp). Varje grupp förbereder och presenterar en syntes av de artiklar ni läst under ca 15 min. Sedan följer diskussion på ca 5 min med hela storgruppen.

Litteraturseminarium den 11 april Klockan 13.15-15 Grupp 1-4 (T11, Staffan) Grupp 5-8 (T15, Per) Klockan 15.15-17 Grupp 9-12 (T11, Staffan) Grupp 13-16 (T15, Per) Klockan 17.15-19 Grupp 17-20 (T15, Per) Grupp 1 & 5 läser artiklar 1,2 & 11 Grupp 9,13 & 17 läser artiklar 4,13 & 19 Grupp 2 & 6 läser artiklar 10, 12 & 26 Grupp 10, 14 & 18 läser artiklar 3, 14 & 24 Grupp 3 & 7 läser artiklar 5, 15 & 25 Grupp 11,15 & 19 läser artiklar 6,8 & 23 Grupp 4 & 8 läser artiklar 9, 16 & 27 Grupp 12 & 16 läser artiklar 7, 17 & 22 Grupp 20 läser artiklar 18, 20 & 21

www.liu.se