Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export Staffan Jacobsson, Chalmers tekniska högskola Stefan Ivarsson, SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
OECD Europas elproduktion 2013 (TWh) Fossilt: 1583 Förnybart: 1072 Kärnkraft: 877 Övrigt: 66 Totalt: 3598
Antagande för att bedöma storleken på utmaningen till 2050 1. Fossil el minskar från 1583 TWh till 0 TWh 2. Elanvändningen ökar med 0.75% per år 3. Nuvarande kärnkraftverk fasas ut men ny kapacitet att producera drygt 500 TWh byggs
5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Bedömning av utmaningens storleksordning 3105,5 TWh Behov av mer förnybart Förnybart Ny kärnkraft Kärnkraft 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 2020 2023 2026 2029 2032 2035 2038 2041 2044 2047 2050 TWh
TWh Är olika historiska tillväxttakter tillräckliga för att hantera utmaningen? 4500 4000 3500 3000 Behov +3105 TWh +2520,6 TWh Ökning med 68,1 TWh/år +1856,5 TWh Ökning med 50,2 TWh/år 2500 2000 +974,9 TWh Ökning med 26,3 TWh/år 1500 1000 500 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Förnybart Samma utveckling av förnybart som under 1990-2013 Samma utveckling av förnybart som under 2003-2013
3500 Årlig installerad effekt för havsvind i EU 1991-2015 (MW) 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
Havsvind höga förväntningar och stora möjligheter för Sverige Havsvind höga förväntningar Cirka 800 TWh 2050 (EU 2011) Politik som befrämjar havsvind i UK, Tyskland, Danmark, Belgien, Holland och Frankrike Stora möjligheter i Sverige Östersjön och Kattegatt stor potential Låga kostnader jämför med Nordsjöinstallationer Industrialiseringsmöjlighet värdekedjan håller på att formas Exportmöjlighet produkter, tjänster, el
Fråga till panelen I vilken mån bör den svenska energipolitiken utgå från EUs långsiktiga omställningsbehov, och dess möjligheter till industriell tillväxt detta förutsätter att energipolitiken koordineras med en forsknings-, teknik- och industripolitik som gynnar framväxten av tekniker som idag är kostnadsineffektiva?
Stefan Ivarsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Tel: 0706-80 57 43 Stefan.Ivarsson@sp.se
Agendan Vindenergi och elnät till havs är ett gemensamt arbete med deltagande i enkäter, workshoppar, intervjuer och forum av ABB Acoustic Agree AB Alstom Power Sweden Alten Athena Advisory AB Blekinge Offshore Blue Competence Bollebygds Plast AB Bureau Veritas Marine & Offshore C Marine Chalmers tekniska högskola Dalén Power AB DNV-GL E.ON Energiforsk Energikontoret Skåne Eurocon Engineering AB Extremeworks AB Favonius AB Flow Sverige AB Göteborg Energi GVA Havsvindforum Hexicon AB HiQ Karlskrona AB Ingenjörsprojekt AB Innovatum Karlshamns Hamn Kelmo AB Klätterteknik AB KTH Luleå tekniska universitet Länsstyrelsen i Blekinge län Marcon Windpower M.E.Solutions AB MCT Brattberg MMT Sweden AB MoorLink Solutions AB NCC Construction SverigeAB NetPort Science Park NDE Offshore Oresund Heavy Industries PEAB Power Väst Ramböll AB Region Blekinge Region Skåne Reinertsen Sverige AB Renew Consulting & Construction AB Saab Kockums AB Scandinavian Wind AB SeaTwirl AB Shipboard Safety Int. Co SP Tekniska Forskningsinstitut SSAB EMEA StandUp for Wind Straits International AB Sweco AB Svennes Verktygsmekaniska AB Svenskt Marintekniskt Forum Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum TechNetwork Trelleborg Trinda Energy AB Uppsala Universitet Vattenfall wpd Offshore Stockholm AB #vindenergitillhavs www.vindenergitillhavs.se
Vindenergi i havet har potential att bidra med mer el till Europa än någon annan teknik 2050 Europas behov 2050 3 105 TWh Östersjöns kuster 450 TWh* Svenska kusten 50 TWh* En gynnsam energimix för Sverige innehåller 30 TWh. 20 TWh finns redan planerat eller tillståndsgivet -> efter beslut är vägen till handling kort *Flytande vindkraft ej inräknat
Genom att identifiera Sveriges styrkeområden och ge svenska företag de bästa förutsättningarna för forskning och utveckling, kan Sverige positionera sig som ett utvecklingsland för havsbaserad vindkraft. Fokus på teknik- och affärslösningar för Vindkraft i innanhav (som Östersjön) Flytande vindkraft Elnät till havs (maskade nät med flera anslutningspunkter och kopplingar mot flera länder) Mål 2030 Den svenska havsbaserade vindkraftsindustrin sysselsätter minst 25 000 personer. Den svenska havsbaserade vindkraftsindustrin omsätter minst 50 miljarder kronor/år. Svenska havsbaserade vindkraftsparker levererar förnybar el till det europeiska energisystemet till ett värde av minst 4 miljarder kronor/år. En gemensam energiunion inom EU innebär En möjlighet att skap tillväxt på hemmamarknaden Öppnar upp för att exportera fossilfri förnyelsebar el till andra länder i Europa
Kostnaderna minskar när kunskapen ökar Kostnaden för havsbaserad vindkraft minskar i takt med att nya innovationer utvecklas och introduceras på marknaden. Potentialen för kostnadsreduktion 40-60 % enligt företagen. Samstämmig bild från NREL och IEA Framtida kostnad < 60 öre/ kwh för el från Östersjön.
2016 Analyser visar upp till 40 % kostnadsfördel mot Nordsjön. I dagsläget är utbyggnaden av havsbaserad vindkraft minimal i Östersjön, trots en kust med gynnsamma förhållanden och bra vindar. Studier visar att en utbyggnad av vindkraften i Östersjön är mer kostnadseffektiv än i Nordsjön. Lägre investeringskostnader (26 procent) och lägre underhållskostnader (23 procent) i Östersjön väger upp 10 % svagare medelvindar.
Vision Sverige och svensk industri har en ledande roll i omställningen av det globala energisystemet. Havsbaserad vindenergi är ett svenskt styrkeområden som bidrar till att förse Europa och övriga världen med säker och ren el samtidigt som branschen skapar tillväxt och jobb i landet. Sverige har fokuserat på forskning och innovation inom teknik- och tjänsteområden med stort kunskapsinnehåll och hög grad av komplexitet och svenska aktörer är kända för sina framgångsrika affärs- och samarbetsmodeller. En svensk hemmamarknad för innanhavsteknik har byggts upp. Den omfattar såväl innovationer inom vindenergiproduktion som kostnadseffektiva elnätsstrukturer till havs, vilka kopplar samman flera länder i en gemensam energiunion. Våra innanhavssystem har också stått som modell för liknande utbyggnader i andra delar av världen.
Värdekedjan gemensam satsning för framgång Redan idag finns konkurrenskraftig svensk industri verksam inom havsbaserad vindkraft, såväl i Europa som internationellt.
Det fortsatta arbetet ska: Första steget måste tas nu, för att svenska företag ska kunna skapa internationell konkurrenskraft i en bransch med långa ledtider; för att Sverige skall kunna vara med och leda utvecklingen och därmed vinna industriella, tekniska och affärsmässiga fördelar. 1. Utveckla en stark industrisektor med spetskompetens inom särskilt prioriterade områden som i sin tur bidrar till ekonomisk tillväxt och långsiktig utveckling av företag och nya arbetstillfällen. 2. Säkerställa en långsiktigt stabil, fossilfri och förnybar elproduktion åt svensk basindustri samt svensk transportsektor till internationellt konkurrenskraftiga priser. 3. Bidra till en snabbare och effektivare omställning av det europeiska energisystemet, genom export av el från havsbaserad vindkraft.
Industrins strategi för vindenergi och elnät till havs Strategin adresserar samhällsutmaningen att ställa om det globala energisystemet till förnybara och fossilfria energikällor och samtidigt visa de möjligheter som Sverige och svensk industri har i samband med övergången till en hållbar energiproduktion. Havsbaserad vindel är ett energialternativ med mycket stor potential för innovationer och tillväxt i svenska teknik- och tjänsteföretag. Med rätt satsningar öppnar omställningen upp för en betydande exportmarknad för både industri och el. Den totala exportpotentialen för bygg- och underhållsarbeten uppskattas till 100 miljarder kronor per år, bara för havsbaserad vindkraft i Östersjön. Vi siktar på 50 miljarder och 25 000 jobb. Vindkraft i Östersjön kan bli en ny svensk baskraft med det behövs innovations- och utvecklingsarbete Här är färdplanen!
Fråga till panelen Vad skall vi från industrin göra för att få våra politiska beslutsfattare att se på energipolitiken som en industri, export och arbetsmarknadsfråga och inte bara en ren energiförsörjningsfråga?