Medieplan för Falköpings bibliotek

Medieplan för Falköpings bibliotek?! Den tänkande poeten Maj-Britt Bäckström 2004 (uppdaterad 2005, 2008 och 2009)

2 Innehållsförteckning INLEDNING...3 1 STYRANDE DOKUMENT...4 1.1 Bibliotekslagen och bibliotekets egna måldokument...4 1.2 Utvecklingsmål för Falköpings kommun...4 2 SÄRSKILT PRIORITERADE GRUPPER...5 2.1 Barn och ungdom...5 2.2 Personer med funktionshinder...5 2.3 Invandrare...5 3 FÖRHÅLLANDE MELLAN HUVUDBIBLIOTEK OCH FILIALBIBLIOTEK...6 4 ARBETE MED BESTÅNDET...6 4.1 Aktualitet...6 4.2 Kvalitet...6 4.3 När vi gallrar...7 4.4 När vi magasinerar...7 4.5 Lokalhistoria...8 4.6 Kurslitteratur...8 4.7 Önskvärda cirkulationstal...8 4.8 Exponering...8 5 INKÖP, RESERVATIONER OCH FJÄRRLÅN...9 5.1 Inköpsställen...9 5.2 Inköpsförslag...9 5.3 Reservationer...9 5.4 Fjärrlån...9 6 ANDRA MEDIER ÄN TRYCKTA...10 6.1 Musik...10 6.2 Video...10 6.3 E-böcker...10

3 Inledning Falköpings biblioteks medieplan ligger färdig efter nästan två års arbete. Det känns fantastiskt! Syftet med att ha en medieplan är att vi kan arbeta mycket mer strategiskt och genomtänkt med såväl inköp som magasinering, gallring och exponering. Visst har det funnits en outtalad policy förut, men den har suttit i våra väggar och i våra huvuden. Den har varit svår att få grepp om, inte minst för nya medarbetare. Säkert har den outtalade policyn också sett lite olika ut från medarbetare till medarbetare, vilket bl.a. förlängt diskussioner om enstaka titlar på våra bokmöten. Verksamhetens mål och brukarnas efterfrågan är basen för en medieplan. Nästan 400 personer lämnade synpunkter i en enkät som gjordes bland besökare på huvudbibliotek och filialer. Vi har också tagit fram detaljerad utlåningsstatistik för bibliotekens olika avdelningar och för bestånd av olika ålder även om det ibland varit ett konststycke att få ut siffrorna ur Book-IT! Precis som vi trodde finns det mycket gammalt på hyllorna som aldrig lånas längre. Bland arbetsmaterialet bakom planen finns också beskrivningar av kommundelarna med befolkningssammansättning, näringsliv, föreningsliv, service m.m. Orterna är olika och det är meningen att det ska märkas på bestånden på biblioteken. Samtidigt ska våra resurser utnyttjas så effektivt som möjligt. I medieplanen finns principer för samordning mellan huvudbibliotek och filialer. Medieplanen är resultatet av hårt arbete och många intressanta diskussioner, både i arbetsgruppen och med hela personalen. Nu är det viktigt att vi verkligen arbetar enligt planen. Den är inte i första hand ett dokument utan ett arbetssätt! Det är också viktigt att vi reflekterar över vilka resultat vi uppnår och att vi ändrar i planen när det behövs. Det känns skönt att medieplanen är färdig och samtidigt spännande att den aldrig blir färdig. Ett stort tack till arbetsgruppen; Katarina, Gunilla, Camilla, Magnus och Britt (under en tid). Tack till Christina, vi hade inte klarat oss utan ditt arbete med statistiken. Tack till filialföreståndarna för ert arbete och engagemang och till alla andra som deltagit i arbetet med planen. Anne-Marie Evers bibliotekschef

4 Medieplan för Falköpings bibliotek 1. Styrande dokument Styrande dokument som varit vägledande för mediepolicyn. Bibliotekslagen Biblioteksplan för Falköpings kommun Bibliotekets egna mål Utvecklingsområden för Falköpings kommun 1.1 Bibliotekslagen och bibliotekets egna måldokument Bibliotekslagen och våra egna mål slår fast att alla ska ha tillgång till ett bibliotek för läsning och litteratur information utbildning kulturell verksamhet i övrigt att tillgängliggöra databaserad information åt alla. Bibliotekets egna mål slår också fast att bibliotekets service ska nå ut i hela kommunen mediebeståndet ska vara aktuellt, allsidigt och av god kvalitet minst 35 procent av det totala bokanslaget ska användas till barn- och ungdomsböcker. Särskilt prioriterade grupper enligt bibliotekslagen och våra egna mål är barn och ungdomar personer med funktionshinder invandrare 1.2 Strategiska utvecklingsområden i Falköpings kommun Samhälle i utveckling Brukaren i fokus Medborgaren i centrum Falköpings fyra kärnvärden Megalitkulturen Kommunikationerna Falbygdsmaten Platåbergen Grundläggande värderingar stolthet öppenhet gemenskap Vision Falköping Det goda livet

5 2. Särskilt prioriterade grupper 2.1 Barn och ungdom Biblioteket ska främja språkutveckling, öka kunskap och väcka läslust och nyfikenhet hos barn och ungdomar. Bibliotekets barn- och ungdomsavdelningar vänder sig till barn och ungdomar i alla åldrar, från olika kulturer och med skilda intressen, till föräldrar samt till personal vid förskola och skola. Bibliotekets barn- och ungdomsavdelningar kompletterar skolbiblioteken. 2.2 Personer med funktionshinder Biblioteket ska vara tillgängligt för alla och tillhandahålla litteratur och information i former som passar för personer med olika funktionshinder. På barn- och ungdomsavdelningen finns en särskild Äppelhylla som även ska finnas på biblioteksfilialerna på sikt. En läs- och skrivtekniker är fast anställd på 20 timmar. Kostnaden delas mellan kultur-och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen och kompetensoch arbetslivsförvaltningen. Ett stort bestånd av talböcker i form av Daisyskivor finns. Vi lånar ut olika slags Daisyspelare och all personal ansvarar för hanteringen tillsammans med läs- och skrivteknikern. Vi laddar ned ett stort antal böcker från TPB och vid behov bränner vi också kopior för utlån. Alla talbokslåntagare kan låna ett minneskort av biblioteket och själva ladda ned böcker från TPB i vår DAISY-kiosk. Inköp av populär skönlitteratur prioriteras. Fjärrlån och inläsningsförslag från låntagarna kompletterar. Samma kvalitetskrav som för biblioteket i övrigt ställs vad gäller värderingar (i enlighet med TPB:s regler). I övrigt gäller inga särskilda kvalitetskrav eftersom den funktionshindrade inte har tillgång till texter på annat sätt. 2.3 Invandrare Biblioteket ska underlätta för nya svenskar att dels upprätthålla den egna kulturen och det egna språket, dels närma sig det svenska samhället och lära sig det svenska språket. Biblioteket har ett särskilt anslag från socialförvaltningen till media på invandrarspråk och skolspråk. Vid behov kan också anslaget användas till personal inom detta område. Vi håller oss informerade om vilka språkgrupper som finns i kommunen, så att vi kan erbjuda medier på relevanta språk både på huvudbiblioteket och på filialerna. Det egna bokbeståndet kompletteras med bokdepositioner från

6 regionbiblioteket och fjärrlån. Tillgång till gratis internet på biblioteken är också viktigt för att läsa nyheter och tidningar på sitt hemspråk. Önskvärt vore att en permanent tjänst som flerspråkig biblioteksvärd inrättas. 3. Förhållande mellan huvudbibliotek och filialbibliotek Det är viktigt att huvudbiblioteket och filialer samspelar på ett sätt som gör att resurserna utnyttjas så effektivt som möjligt. Huvudbiblioteket har ansvar för bredden medan filialerna bör vara smalare/nischade utifrån förutsättningarna på den egna orten. Huvudbiblioteket och filialers mediebestånd ska ses som en enhet där man kompletterar varandra. Helhetsperspektivet ska gälla vid såväl inköp som gallring och magasinering. Vid medieanslagets fördelning mellan enheterna beaktas antal utlån antal aktiva låntagare profilering av verksamheten utveckling av verksamheten behovet av ett starkt huvudbibliotek som resurs för hela systemet att små enheter måste garanteras en miniminivå. Det är önskvärt med mer flexibilitet och kontinuerlig diskussion om medieanslagens fördelning. 4. Arbete med beståndet 4.1 Aktualitet Det är av stor vikt att mediebeståndet är aktuellt, särskilt inom ämnen som medicin, naturvetenskap, teknik, juridik och geografi där fakta snabbt blir föråldrade. Aktualitet innebär att hyllan hellre får vara tom än innehålla gammalt och inaktuellt material tidskrifter och länktips ska ses som komplement till böcker om det är för trångt på hyllan så är det inget argument för att inte köpa in ny litteratur utan ett argument för att gallra eller flytta om. Byta ut gamla upplagor mot nya 4.2 Kvalitet

7 Biblioteket ska tillhandahålla ett urval av både den populära, mycket efterfrågade litteraturen, och den smalare, mindre efterfrågade litteraturen. I inköpsarbetet kan kvalitet bedömas ur olika aspekter. Litterär kvalitet handlar om personskildring, miljö, språk m.m. Värderingar kan handla om könsroller, främlingsfientlighet, rasism och liknande. Vederhäftighet handlar t.ex. om tillförlitlighet och aktualitet. Bland dessa faktorer anser vi värderingar vara viktigast. Folkbiblioteket kan inte tillhandahålla medier som glorifierar eller propagerar för våld, rasism, sexism eller annat som strider mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Vi kan avslå inköpsförslag om de inte motsvarar våra kvalitetskrav. 4.3 När vi gallrar Att gallra är lika viktigt som att köpa in nya medier. Ett ogallrat bestånd växer, utrymmet för exponering minskar. Dessutom åldras beståndet och hyllvärmarna döljer de nya och attraktiva titlarna. När och hur gallrar vi? Om en bok i öppen hylla inte varit utlånad på två år ska den uppmärksammas genom att gallras, magasineras eller exponeras på nytt sätt, tex omklassning Det är viktigt att böckerna är fräscha. Ofräscha böcker gallras, även om det rör sig om nya böcker eller klassiker. Det är bättre att en hel serie samlas på ett ställe än spridda delar på flera enheter. Vid gallring på en enhet ska hänsyn tas till behov på andra enheter innan böckerna säljs i synnerhet Västgötalitteraturen 4.4 När vi magasinerar Magasinering får inte bli ett första steg för gallring utan vara ett aktivt val. Endast huvudbiblioteket behöver ha ett magasin. När man magasinerar ska man tänka på följande. Finns det ett behov av boken? Är den sökbar med tillräckligt bra ämnesord? Vad ska förvaras i magasinet? Äldre litteratur som förväntas bli fortsatt, men mindre, efterfrågad. Mindre efterfrågade klassiker och standardverk. Dubbletter.

8 Årsböcker och äldre, efterfrågade, årgångar av tidskrifter. Äldre material av lokalhistoriskt intresse. Material i magasinet, som inte lånats ut på tio år, gallras om det inte finns särskilda skäl att behålla det. Kontrollera i Libris om Umeå Depåbibliotek har böckerna. Om inte, skicka böckerna dit. 4.5 Lokalhistoria Biblioteket har ett särskilt ansvar för att spegla den egna bygden, både dess historia och nutid. Lokalhistoriskt material kan vara svårt att få tag i och gallras därför inte. 4.6 Kurslitteratur Ökad kompetensutveckling och en allmänt höjd utbildningsnivå, är ett önskvärt mål i Falköpings kommun. Biblioteket ska underlätta för studerande genom att tillhandahålla ett basbestånd av frekvent kurslitteratur. Genom Mediaprojektet i Västra Götalandsregionen ökar vi möjligheten att köpa in efterfrågad litteratur. 4.7 Önskvärda cirkulationstal Låga cirkulationstal är ett tecken på att avdelningen behöver vitaliseras. Vanligast är att gallringen är eftersatt, så att andelen gamla och för besökarna ointressanta böcker är för stor och andelen nya och intressanta är för liten. Inköpspolicy och exponering kan också behöva ifrågasättas om cirkulationstalet är lågt. Ett önskvärt cirkulationstal ligger mellan tre och fem, med undantag för filialerna där ett lägre cirkulationstal kan accepteras. Om det är lägre eller högre bör någon form av åtgärd sättas in. Ett cirkulationstal under ett är inte acceptabelt om det inte rör sig om en specialsamling eller ett magasin. Ligger talet över fem behöver inköpen öka. 4.8 Exponering En tumregel är att cirka 25 procent av det totala hyllutrymmet i våra bibliotek ska vara fritt för exponering av media. Det kan vara nyheter, aktuella händelser i samhället, särskilda teman eller annat som ska exponeras. Det underlättar också vid bokuppsättning och omflyttning av beståndet om en fjärdedel av hyllutrymmet är ledigt. Det är även viktigt att på bokhyllorna hänvisa till tidskrifter, webbsidor eller till andra avdelningar på biblioteket.

9 5. Inköp, reservationer och fjärrlån 5.1 Inköpsställen Vi har tecknat avtal med två huvudleverantörer och två underleverantörer. Upphandling har skett tillsammans med 7 andra kommuner i Skaraborg. Avgörande faktorer vid val av leverantör har varit: priset snabbhet vid beställning och leverans uppföljning och bevakning hållbarhet (i synnerhet för barnböcker) möjligheten att få biblioteksutrustat. 5.2 Inköpsförslag Vi uppmuntrar inköpsförslag från låntagarna på medier som är utgivna eller under utgivning. Fjärrlånemodulen används alltid för inskrivning. Vid ett eventuellt avslag av ett inköpsförslag är det bra om fler än en person gör den bedömningen.i våra servicegarantier lovar vi att åtgärda inköpsförslag inom sju arbetsdagar. 5.3 Reservationer Huvudbibliotekets och filialernas bestånd ska ses som en gemensam tillgång. För att snabbt fånga in en titel reserveras alla exemplar i systemet. För att förhindra att attraktiva nyheter omedelbart försvinner från en enhet till en annan finns följande regler. Om en titel är så ny att den ännu inte anlänt, men är beställd till den egna enheten, får bara detta exemplar reserveras. Vid reservation nummer två bör enheten själv köpa in en titel. Vid reservation nummer fem ska enheten ha mer än ett exemplar. 5.4 Fjärrlån Fjärrlån är till för att komplettera det egna beståndet med material som efterfrågas en enstaka gång eller som inte längre går att köpa. Varje fjärrlån ska betraktas som ett inköpsförslag i synnerhet om det är en ny bok boken fjärrlånats en gång tidigare (talböcker kan lånas in oftare)

10 om det är en svensk skönlitterär bok (vi lånar endast in äldre och/eller smal skönlitteratur) om boken kan anses vara av allmänt intresse. Vi fjärrlånar inte böcker som vi har valt bort av kvalitetsskäl (undantag talböcker). Depositioner kan vara ett alternativ till fjärrlån. I våra servicegarantier lovar vi att åtgärda begärda fjärrlån inom 3 arbetsdagar. Falköping ingår i ett kluster tillsammans med Skara, Götene, Tidaholm och Herrljunga sedan några år tillbaka. Västra Götalandsregionen bidrar med en summa pengar årligen för inköp av böcker till klustret vilka annars skulle ha fjärrlånats. Vi tillåter lån av all media mellan dessa bibliotek och transporter sker två gånger i veckan. 6. Andra medier än tryckta Böcker utgör idag och inom överskådlig framtid basen i bibliotekets verksamhet. Biblioteket står emellertid alltid öppet för andra medier som kan komplettera, eller ibland ersätta, det tryckta materialet. Exempel på detta är AVmedier, databaser, elektroniska dokument m.m. som har fördelar när det gäller tillgänglighet och aktualitet. Efterfrågan på framför allt ljudböcker är mycket stor både som CD och i MP3-format. 6.1 Musik Falköping har ett rikt musikliv och musikutlåning på biblioteket har länge varit ett hett önskemål. Huvudbiblioteket startade musik-cdutlåning i juni 2005. Samtidigt sammanfördes all musikmedia till en musikavdelning på övervåningen. Lokal musikproduktion efterlyses för utlån. Önskemål om musiklyssning har också framförts. 6.2 Video Syftet med bibliotekets videofilmsverksamhet är att ge ett alternativ till det kommersiella utbudet, att satsa på kvalitetsfilm, i första hand svensk och nordisk film och klassiker i ett brett spektrum och särskilt beakta behovet av barn- och familjefilmer. Videofilmer gallras försiktigt eftersom de inte går att fjärrlåna.de filmer som placerats i magasinet av olika skäl lånas ut till reducerat pris. 6.3 E-böcker Biblioteket är anslutet till E-lib. Utlånen har stadigt ökat sedan starten 2003 och utvecklingen följs. Länkar finns i katalogen till e-böcker och strömmande e-böcker. Uppdaterad augusti 2005, maj 2008, maj 2009/BL

11