Innehållsförteckning. Uppdrag 10008139

Uppdrag 10008139 Innehållsförteckning 1 Projektbeskrivning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Organisation... 3 1.3 Lagar och förordningar... 4 1.4 Projektets förutsättningar... 4 1.5 Byggnadsbeskrivning... 4 2 Byggherrens krav på fuktsäkerhet... 4 2.1 Tekniska fuktkrav och krav på aktiviteter... 4 2.2 Åtgärder vid avvikelser... 8 2.3 Uppföljning... 8 3 Fuktsäkring vid projektering... 9 3.1 Identifiering av fuktkritiska konstruktioner... 9 3.2 Fuktsäkerhetsprojektering... 11 3.3 Redovisning av fuktsäkerhetsprojektering... 12 4 Fuktsäkring vid produktion... 12 4.1 Identifiering av kritiska moment och konstruktioner... 12 4.2 Plan för fuktsäkring i produktionsskedet... 12 4.3 Fuktronder... 13 5 Fuktsäker förvaltning... 14 5.1 D&U instruktion... 14 5.2 Fuktkontroll i driftsskedet... 14 6 Fuktsäkerhetsdokumentation... 14 Bilagor: Bilaga 1. Temperaturkorrektion av fuktkvotsmätningar, 1 sida Bilaga 2. SBUF-rapport Fuktrisker i håldäcksbjälklag, 38 sidor Bilaga 3. Fuktprotokoll, Ocab i Stockholm AB, 5 sidor Bilaga 4. Kvalitetsdokument BBV, Lindeberg platt & golvavjämning AB, 1 sida Bilaga 5. Kvalitetssäkring våtrumsinstalltion, Miljögolv i Stockholm AB, 1 sida Bilaga 6, Lufttäthetsprovningsrapport, CondoConsult AB, 13 sidor Bilaga 7 Protokoll Röktest inkl. planritning, LW Sverige AB, 2 sidor Sidan 2 av 15

Uppdrag 10008139 1 Projektbeskrivning 1.1 Bakgrund Byggnaden som ska uppföras är en skolbyggnad i tre plan där plan 0 utgör suterrängplan. Byggnadsarea är cirka 1800 m 2. Byggnadens stomme utförs i betong och fasader utförs med sandwichelement av betong och yttertak av papp på bärande betongbjälklag. Objektet ligger i Kv Blåklockan 2, belägen på Örsvängen i Sundbyberg. Projektet omfattar nybyggnation av förskola i en huskropp om två plan. Byggnaden ska erhålla klass Guld enligt Miljöbyggnad. 1.2 Organisation Ansvarsfördelning Byggherre var Sundbybergs stad och projektledare var Projektbyrån AB. Entreprenörer var Åke Sundvall byggnads AB. Fuktsakkunnig Byggherren har utsett en fuktsakkunnig som har till uppgift att upprätta fuktsäkerhetsbeskrivningen och följa upp de aktiviteter som utförs av de olika aktörerna för att säkerställa en fuktsäker byggnad. Sundbybergs stad har anlitat Grontmij AB, Love Lagercrantz, som fuktsakkunnig under projekterings- och produktionsskedet. Följande uppgifter ska utföras av fuktsakkunnig i projekteringsskedet: Upprättande av fuktskyddsbeskrivning (projektspecifik). Stöd vid och samordning av projektörernas Fuktsäkerhetsprojektering (inkl. fuktberäkningar). Möten med projektörer (inkl. förberedelser) Agera bollplank för projektörer under projektering Bevakning av fråga/svar lista till A, K, etc. Granskning av handlingar med avseende på fuktkänsliga konstruktioner. Revidering av fuktskyddsbeskrivning i enlighet med bygghandlingar Fuktsäkerhetsansvarig Entreprenören utser en fuktsäkerhetsansvarig (som finns på plats i etableringen stor del av tiden) som har till uppgift att se till att fuktsäkerhetsbeskrivningen följs under produktionsskedet. Den fuktsäkerhetsansvariga ska styrka sin kompetens gällande fuktsäkerhet under produktionsskedet genom erfarenhet och/eller intyg om utbildning. Byggherren ska godkänna den utsedda fuktsäkerhetsansvariga. Entreprenören utsåg platschefen till fuktsäkerhetsansvarig. Sidan 3 av 15

Uppdrag 10008139 1.3 Lagar och förordningar Regelverk Boverkets Byggregler BBR. Boverkets författningssamling BFS 2011:10 ESK 8. Angivna råd i BBR och EKS gäller i tillämpliga delar. SIS-normer samt anvisningar enligt SS EN ISO 9000-serien skall följas för respektive produkt. Kvalitets- och utförandeklasser enligt AMA hus 11 samt övriga gällande tekniska AMA. Litteratur: PBL, Miljöbalken, BBR, www.boverket.se 1.4 Projektets förutsättningar Omgivning Grundläggnings-, mark- och grundvattenförhållanden finns redovisade i Geoteknisk utredning. Användning Förskolebyggnad om totalt cirka 1800 kvm BTA, två våningsplan. Tidsplan Projekterings- respektive produktionstidplan finns på projektplatsen Byggnet. 1.5 Byggnadsbeskrivning Byggnaden grundläggs med platta på mark. Bärande stomme av platsgjutna och prefabricerade sandwich element i betong, samt stålpelare. Bjälklag på plan över bottenvåning och takbjälklag utförs med prefabricerade HD/F-bjälklag. Ytterväggar av prefabricerad sandwichelement (betong/mineralull/betong). Fläktrum placeras i källarplan. Byggnaden kommer att vara ventilerad med FTX system. 2 Byggherrens krav på fuktsäkerhet 2.1 Tekniska fuktkrav och krav på aktiviteter Byggherren kommer att följa upp efterlevnaden av intentionerna i denna fuktsäkerhetsbeskrivning genom att fortlöpande följa entreprenörernas egenkontroller med hjälp av fuktsakkunnig. Byggherren har högt ställda krav på att byggnaden och byggmaterial skyddas mot skadlig uppfuktning och nedsmutsning under byggtiden. Målet är att erhålla en fuktsäker byggnad med en sund och trivsam innemiljö. Resultaten från fuktmätningar m.m. redovisas kontinuerligt, enligt gällande byggplan, för byggherren vid byggmöten eller motsvarande. Fuktskador ska förebyggas genom fuktsäkerhetsdimensionering som dokumenteras i mall för fuktsäkerhetsprojektering. Produktionen ska anpassas efter torktider. Sidan 4 av 15

Uppdrag 10008139 Material ska anpassas till för konstruktionen kritiska fukttillstånd. Mätvärden och åtgärder för att minska risken för fuktskador skall redovisas i en fuktsäkerhetsdokumentation. Material ska lagras och hanteras så att fuktskador ej uppkommer. VA-ledningar utformas med säkerhet mot vattenskador och med system som underlättar upptäckt av läckage. Hantering av fuktrisker på arbetsplatsen ska följas upp genom fuktronder. Trä Högsta tillåtna fuktkvot för inbyggt stomvirke är max 16 % vid 20 o C, (korrigerat för aktuell mättemperatur enligt tabell i bilaga 1). Kontroll och mätning ska göras före inbyggnad. Anmärkning: Vid virkestemperatur lägre än + 20 o C blir avläst fuktkvot för låg. Vid virkestemperatur högre än + 20 o C blir avläst fuktkvot för hög. Vid utvändig målning, max 15 % Invändiga snickerier, max 8 % Golvträ hanteras enligt leverantörens anvisningar. Observera fuktskydd med åldersbeständig plastfolie 0,2 mm skall monteras under alla trägolv på betong. Se Hus AMA 11 kap JSF.52. Mätresultat från föreskrivna kontroller redovisas kontinuerligt till beställaren. Exempelvis, objektsanpassad egenkontrolldokument redovisas vid byggmöten. Virke får ej vara missfärgat, nedsmutsat eller angripet av mögel- och blånadssvamp. Betongbjälklag Högsta tillåtna RF före beläggning av ytskikt, keramiska plattor, natursten och tätskikt för våtrumsbeklädnad skall vara enligt leverantörens skriftliga anvisningar. Där sådan skriftlig information saknas gäller RF 75 % eller det som anges i Hus AMA kap M för respektive material. Mätdjup och mätmetod enligt Hus AMA 11, kap YSC. Flerskiktsbjälklag, ange fuktprofil. Slutmätning före beläggning/beklädnad ska utföras enligt RBK:s föreskrifter av RBK auktoriserad person. Vattentäta beläggningar i våtrum Kontroll/provning av tätskikt för keramiska material skall redovisas enligt leverantörens monteringsanvisningar. Torktider Beräknade torktider för betong ska baseras på projektets förutsättningar vad gäller materialegenskaper, torkklimat m.m. Torktider beräknas med TorkaS, BFR/SBUF T 12:1995 eller motsvarande underlag. Beräkningarna ska utföras i samarbete med projektledningen för att välja rätt betongkvalitet. Detta gäller speciellt val av betongkvalitet för skarvgjutningar i HD/F-bjälklag och vid ingjutning av ventilationskanaler under bottenplattan. För att beräknade torktider ska kunna hållas krävs att antaget torkklimat, temperatur och RF, kan styras och att stommen skyddas mot nederbörd från torkstart. Om antaget torkklimat ej uppnås under torkperiod ska avvikelse rapporteras. Sidan 5 av 15

Uppdrag 10008139 Avjämningsmassor Avjämningsmassor ska vara godkända av SP. Avjämningsmassor får ej avge avvikande lukt. Avjämningsmassa skall vara aluminatcementbaserad. Lufttätning, diffusionsspärr och konvektionsspärr i klimatskärm Lufttäthet av klimatskalet Kravet för byggnadens lufttäthet är 0,3 l/s m 2 enligt uppgifter från energiberäkningarna. Provning ska genomföras enligt standard EN 13829 och omslutande area ska beräknas enligt BBR (yta mot ouppvärmd utrymme eller utomhus). För att hindra skadlig konvektion i byggnadsstommen utförs ytskikt och skarvar samt anslutningar till genomföringar lufttätt. I detta projekt är lufttätt utförande av klimatskärmen särskilt viktigt. Observera att täthetskontrollen ska göras före montering av ytskikt på vägg och golv (även om klimatskalet kommer bli tätare helt färdigställt är det då svårt att avgöra var oönskat luftläckage sker). Undertak ska inte vara monterat. Luftläckagesökning ska utföras även om projektspecifikt krav avseende luftläckagefaktor uppnås vid täthetskontrollen. Läckagesökningen utförs för att ytterligare förbättra samt dokumentera var luftläckaget uppstår i klimatskalet. Luftläckagesökning kan t.ex. utföras med värmekamera under förutsättning att undertryck upprättas inne och tillräcklig temperaturskillnad råder över klimatskalet. Mätning ska utföras i minst en sektion av huskroppen i markplan. Även vindskydd på takbjälklaget ska kontrolleras. Klimatskalets isoleringsförmåga Förenklad provning med värmekamera enligt SS-EN 13187 ska utföras stickprovsvis av utvalda kritiska konstruktionslösningar. Provningen ska utföras från insidan med ett upprättat undertryck jämfört med utomhus. Beroende på temperaturskillnad mellan utomhus och inomhus (minst 5ºC, helst 10ºC) kan denna provning utföras samtidigt som lufttäthetsprovningarna. Kvar på fuktskydd under produktionsfasen Under produktionsfaserna varumottagning, lagring, inbyggnad, skydd och uttorkning av byggfukt får materialen inte utsätts för fukt och nedsmutsning. Den fuktsäkerhetsansvariga ska tillse att krav enligt fuktsäkerhetsbeskrivningen förs över till kvalitetsplan och att kontrollblad upprättas. Den fuktsäkerhetsansvarige ska vidare se till att erforderliga mätningar, kontroller, fuktsäkerhetsrutiner m.m. utförs i tid och redovisas vid närmaste byggmöte. Den fuktsäkerhetsansvarige ska ombesörja att berörda yrkesarbetare m.fl. som hanterar material informeras/utbildas om innehållet i fuktsäkerhetsbeskrivningen. Om brister uppstår i fuktskyddet ska fuktsäkerhetsansvarige rapportera detta samt föreslå lämplig åtgärd för korrigering. Sidan 6 av 15

Uppdrag 10008139 Väderskydd Entreprenören ansvarar och ska redovisa principer för väderskydd där så är nödvändigt. Exempel Byggnadens eget tak används som väderskydd över dessa delar. Håltagningar i tak väderskyddas. Fönsterhål (även fönsterdörrhål) tätas med folie i tillfälliga träramar eller likvärdigt. Takrännor och stuprör monteras provisoriskt eller permanent så att vatten avleds. Mottagningskontroll Rutiner för mottagningskontroll redovisas i entreprenörernas egenkontrollplaner. Målfuktkvot 16 enligt SS-EN 14298 ska användas på virke som ska byggas in, detta krav gäller inte t.ex. formvirke eller tillfälliga stöd mm. Exempel: Fuktkvot, u. Stomvirke, u max 20 %. Invändigt trä, u max 8 %. Golvträ, u max 6 % (konditioneras enligt leverantörens anvisningar). Material som levereras med skadat emballage eller invändig kondens öppnas och kontrolleras eller returneras. Mottagna varor får ej vara missfärgade eller smutsiga. Virke får ej vara angripet av blånadssvamp. Mottaget material avlämnas eller avställs på avsedd skyddad lagringsplats samma dag det mottages. Ventilationskanaler dämpare etc. ska levereras lockade. Skydd av lagrat material Rutiner för skydd av lagrat material redovisas i entreprenörernas kontrollplaner. Exempel Grundkrav är att materialleverantörernas skriftliga anvisningar för lagring och hantering vad gäller klimatskydd, lagringstemperatur och konditionering följs. Material ska förvaras på förberedd plats. Material får ej förvaras utan täckning eller skydd mot nederbörd. Täckning ska utföras så att ventilation och uttorkning medges. Material ska vara uppallat, skyddas mot jordstänk och får ej läggas direkt på mark. Obs! Lagringskrav gäller även material som i sig tål fukt men kan ta skada av nedsmutsning eftersom nedsmutsning underlättar angrepp av mögel och bakterier, samt försvårar vidhäftning av kompletterande ytbehandling. Sidan 7 av 15

Uppdrag 10008139 Skydd av inbyggt material Rutiner för skydd av inbyggt material redovisas i entreprenörernas kontrollplaner. Exempel Skydd av inbyggt material inbegriper bl.a. åtgärder som eliminerar skador av nederbörd, temperatur, mekanisk påverkan, skadlig vind och nedsmutsning. Läckande slangar och kranar får ej förekomma. Entreprenören skall ansvara för och utföra särskild kontroll av väderskydd vid arbetsdagens slut, före helger och längre uppehåll. Jour för åtgärdande av väderskydd utanför ordinarie arbetstid ska finnas. Innan material eller konstruktioner som senare ej blir åtkomliga för okulär besiktning byggs in utförs dokumenterad egenkontroll av ställda krav på renhet, fukt, fritt från mögeloch blånad etc. Exempelvis kontroll av regelväggar före montering av värmeisolering. Kontroll av lufttätning- och diffussionspärrsfolie före beklädnad. Kontroll av betongytor före beläggning med folie, isolermaterial, tätskikt etc. Torkklimat Torkning kan antas påbörjas först när byggnadsstommen har ett heltäckande väderskydd som möjliggör styrning av torkklimatet med utrustning anpassad för aktuell väderlek. Ett realistiskt anpassat torkklimat bestäms för beräkning av torktider och fastställande av detaljtidplan. Utbyte av fuktskadat material Missfärgat (blånad, mögel, smuts) eller på annat sätt fuktskadat eller kontaminerat material får ej användas. 2.2 Åtgärder vid avvikelser Avvikelser från fuktkrav kan hanteras med samma rutin som andra tekniska avvikelser. Avvikelsen dokumenteras i en avvikelserapport. I avvikelserapporten föreslås även vilken åtgärd som skall vidtas. Beställarens fuktsakkunnige ska informeras om avvikelserna och godkänna åtgärderna. Hjälpmedel: Mall för avvikelserapport, Bygga F 2.3 Uppföljning Uppföljning ska ske vid byggmöte eller i separata fuktmöten. Sidan 8 av 15

Uppdrag 10008139 3 Fuktsäkring vid projektering 3.1 Identifiering av fuktkritiska konstruktioner 3.1.1 Mark och grundläggning Utförande av dränering och fuktskydd av stomme under mark. Kapillärbrytande och dränerade lager mot byggnad utförs med utvändig isolering typ Isodrän med fiberduk och fyllning av dränerade material (singel/makadam). Beakta grundvattennivåer. Exempelvis: Formstagshål ska tätas med metod som tål vattentryck. Utstickande sulor och kantbalkar ska förses med hålkäl av betong 1:1. Kapillärbrytande och dränerade lager under byggnad utförs med krossmaterial makadam/singel, förslagsvis kornstorlek 16-32 mm med tjocklek enligt bygghandling. Referenslitteratur (exempel): Golv på mark, Friska golv. 3.1.2 Stomme Klimatskydd av betongstomme under byggtiden. Torkning av betongstomme före beläggning/beklädnad av fuktkänsliga material, tätskikt i våtrum m.m. HDF-bjälklag ger särskilda fuktrisker att hantera (Bilaga 2). För att klara beräknad byggtid får betongstommen ej utsättas för nederbörd efter påbörjad beräknad torkstart. Trästommar som ska byggas in får ej utsättas för nederbörd. Särskild kontroll av fukt och att skador eller missfärgning av inbyggt trä inte förekommer ska göras före inklädnad, dokumenteras i egenkontroll och införas i fuktsäkerhetsdokumentation före slutbesiktning. Fuktmätning ska utföras, redovisas vid byggmöten, dokumenteras och sammanställas i fuktsäkerhetsdokumentation före slutbesiktning. Referenslitteratur (exempel): Fuktdimensionering med generell checklista, TorkaS. SBUF-rapport Fuktrisker i håldäcksbjälklag. 3.1.3 Tak och fasad Lufttätt/konvektionstätt utförande runt fönsterkarmar och dörrpartier. Vid utförandet tillses att drevning och fogning utförs enligt handlingar och vedertagen praxis. Egenkontroll av utfört täthetsarbete ska redovisas. Vid detaljer med risk för rörelser, vid övergångar mellan olika materialskikt kompletteras tätning med tätremsa/tätband som klistras och kläms. Folier och dukar ska alltid ha stöd på minst en sida. Skarvar och fogar ska vara klämda. Referenslitteratur (exempel): Fuktdimensionering med generell checklista, Hus AMA. Sidan 9 av 15

Uppdrag 10008139 3.1.4 Våtrum (rum med hög fuktbelastning) Utförande av tätskikt i våtrum enligt branschregler för våtrum. Kontroll av tätskikt, fall och genomföringar m.m. görs före beläggning/beklädnad med ytskikt. Egenkontroll upprättas och redovisas enligt kontrollplan. Utförande dokumenteras och sammanställs i fuktsäkerhetsdokumentation före slutbesiktning. Fall mot brunnar och rännor Där ritningar eller övriga handlingar ej anger annat gäller: runt golvbrunn; lokalt fall svåråtkomliga ytor; fall minst 1:50 fri golvyta (där hela golvet skall utföras i fall): Inom 2-3 m från golvbrunn; fall minst 1:100 Övriga fria golvytor utförs horisontella Bakfall får ej förekomma Referenslitteratur (exempel): Säker Vatteninstallation. 3.1.4.1 Övriga utrymmen med risk för läckage och kondens Under köksinredning, diskbänk, kyl, frys, diskmaskin, etc. anordnas tätskikt som hindrar dold utläckning i golvkonstruktion. Exempel: PVC-matta med uppvikt sockel. Referenslitteratur (exempel): Säker Vatteninstallation. 3.1.6 Rörinstallationer Slitsbottnar, skvallerrör, kondensisoleringar, placering och klamring av rör, genomföringar, rörfogar, golvbrunnar, översvämningsskydd till fast anslutna maskiner kontrolleras särskilt enligt respektive entreprenörs egenkontroll. Referenslitteratur (exempel): Säker Vatteninstallation. 3.1.7 Beräkning av torktider och fukttillstånd 3.1.7.1 Torktider i betong Erforderliga torktider kan beräknas med hjälp av t.ex. datorprogrammet TorkaS eller handbok. Beräknade tider jämförs med de i produktionstidsplanen angivna ramarna. Utfallet i praktiken måste i senare skede kontrolleras med hjälp av uppföljande trendmätningar. Före beläggning och beklädnad görs slutmätning enligt RBK. 3.1.7.2 Härdning före frost Arbeten med puts, slamning, mur- och fogbruk anpassas till väderförhållanden eller skyddas så att de ej utsätts för frysning före fullständig härdning. Sidan 10 av 15

Uppdrag 10008139 3.1.8 Bedömning av risk för skadliga emissioner i samband med fukt Riskerna beaktas genom att tillse att: Dokumenterat lågemitterande material och ytskikt prioriteras. Emissionsegenskaper för limmer, massor, färger, fogmaterial redovisas i varudeklaration/miljödeklaration som tillhandahålles av leverantörer. Material i kontakt med betong ska vara alkalibeständiga. Byggmaterialen skyddas mot skadlig uppfuktning och nedsmutsning under produktionsfasen. Alla material ska skyddas, exempelvis även fasadmaterial före ytbehandling. Ventilationskanaler ska levereras och förvaras med lock. Fuktförhållanden i underlag av betong ej överstiger angivna RF vid beläggning. Golvkonstruktionen och yttre fuktskydd, markavvattning och dränering utförs enligt ritning så att RF i golvbjälklag varaktigt ej överstiger tillåtna värden enligt ovan. Fuktkänsliga material (träsyllar, trätrösklar, träsocklar) får ej användas i våtutrymmen, omklädnadsrum och angränsande utrymmen samt korridorer som kan utsättas för vattenbegjutning eller våta städmetoder. Betongytor dammsuges före beläggning med folier, tätskikt, isolermaterial etc. Alla projektör ska hjälpa till att identifiera de konstruktioner, material och installationer som är kritiska ur fuktsynpunkt. 3.2 Fuktsäkerhetsprojektering Fuktsäkerhetsarbetet i projekteringsskedet innebär att projektörerna arbetar med fuktsäkerhetsprojektering. Varje projektör utser en person som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojektering utförs, dokumenteras och redovisas för byggherren (fuktsakkunnig) på ett systematiskt sätt. En fuktsäkerhetsprojektering skall utföras för alla byggnadsdelar som utsätts för någon form av fuktbelastning. Hjälpmedel: Rutin för fuktsäkerhetsprojektering, Bygga F Checklista för fuktsäkerhetsprojektering, Bygga F Litteratur: Fukthandboken, Nevander, L E. & Elmarsson, B. (1994). Svensk Byggtjänst, Stockholm Fuktdimensionering med generell checklista, Harderup, E. (1998). LTH; rapport TVBH-3031, Lund Sidan 11 av 15

Uppdrag 10008139 3.3 Redovisning av fuktsäkerhetsprojektering Förutsättningar och resultat från fuktsäkerhetsprojekteringen skall redovisas på ett systematiskt sätt så att det är lätt att följa vilka åtgärder som har utförts för att säkerställa fuktsäkerheten. Redovisningen kan göras i tabellform se exempel nedan och biläggas fuktsäkerhetsdokumentationen. Byggnadsdel Fuktkälla Fuktbelastning Resultat, hänvisning till dokument Byggnadsdelens Nederbörd, Typ av fukt- Resultat från funktion, markfukt, belastning, fuktsäkerhets- utformning, byggfukt. intensitet, projekteringen. ingående varaktighet t ex Förenklingar, material. stående vatten antaganden, använd på bjälklag. metod, eventuella avvikelser från ursprungliga krav. Bedömning/ Motiv Motiv till varför byggnadsdelen kan anses fuktsäker och en bedömning av risk för och konsekvens av skada. Uppföljning i produktionsskedet Kontroll eller uppföljning som skall utföras i produktionsskedet. Hjälpmedel: Mall för redovisning av fuktsäkerhetsprojektering 4 Fuktsäkring vid produktion 4.1 Identifiering av kritiska moment och konstruktioner Till att börja med skall entreprenören identifiera de arbetsmoment, konstruktioner och installationer som är kritiska ur fuktsäkerhetssynpunkt. Dessutom skall all relevant information från projekteringsskedet överföras till produktionsskedet. Hjälpmedel: Checklista för identifiering och hantering av fuktkritiska moment och konstruktioner, Bygga F 4.2 Plan för fuktsäkring i produktionsskedet Utgående ifrån de fuktkritiska moment och konstruktioner som identifierats ska entreprenören upprätta en plan för fuktsäkring i produktionsskedet. Här skall de aktiviteter beskrivas som skall utföras av entreprenören i produktionsskedet för att säkerställa en fuktsäker byggnad. Fuktplanen ska redovisas för byggherren. Följande rubriker ska ingå: Organisation Genomgång av fuktaspekter inför upprättande av fuktsäkerhetsplan Upprättande av arbetsberedningar för identifierade fuktrisker Väderskydd och täckning av fuktkänsliga konstruktioner Uttorkningsklimat Uttorkningsberäkningar speciellt av bottenplattan inkl. voter och vid de ingjutna ventilationskanalerna Sidan 12 av 15

Uppdrag 10008139 Inbyggnad av trä, gips, mineralull och andra fuktkänsliga material Lufttäthet Åtgärder och hantering av avvikelser Fuktrond och löpande redovisning till fuktsakkunnig Kontroller inkl. fuktmätning Underlag för fuktsäkerhetsdokumentation Följande ska redovisas i aktuell entreprenörs egenkontroller 1. Avledning av dagvatten och grundvatten från lutande mark och schakt under byggtiden. 2. Utförande av dränering (höjd och lutning) och fuktskydd (före återfyllning) av stomme under mark. 3. Klimatskydd av betong- och trästomme under byggtiden. 4. Fuktmätningar (fuktkvot u och ytfuktkvot) samt okulär kontroll av träregelväggar. 5. Särskild kontroll av lufttätning (speciellt runt fönster) (drevning, bottningslist, tätning) ska göras före inklädnad. 6. Våtrum. Kontroll av fall, tätskikt och genomföringar. 7. Kontroll av betongytor före beläggning med folie, isolermaterial, tätskikt etc. med avseende på renhet. 8. Mottagningskontroller. 9. Notering av spill/oönskat vatten tillfört betong eller andra byggnadsdelar. 10. Notering av eventuellt material som bytts ut på grund av fuktskador (olyckor) under nuvarande byggtid. 11. Slitsbottnar, skvallerrör, kondensisoleringar, placering och klamring av rör, genomföringar, rörfogar, golvbrunnar, översvämningsskydd till fast anslutna maskiner kontrolleras särskilt enligt respektive entreprenörs egenkontroll. Hjälpmedel: Checklista för upprättande av fuktplan för byggskedet Information om väderskydd Litteratur: Manual för fuktmätning i betong Manual för fuktmätning i trä 4.3 Fuktronder Fuktronder skall utföras cirka 1 gång/månad när fuktkänsliga moment pågår eller enligt senare överenskommelse mellan entreprenör och byggherre. Fuktronden utförs av entreprenörens fuktsäkerhetsansvarige tillsammans med byggherren eller byggherrens fuktsakkunnige och innebär att man systematiskt tittar på fuktkritiska konstruktioner, materialhantering, pågående fuktmätning, gällande fuktförhållanden på byggarbetsplatsen och dokumenterar detta i ett protokoll. Hjälpmedel: Checklista fuktrond Sidan 13 av 15

Uppdrag 10008139 5 Fuktsäker förvaltning 5.1 D&U instruktion Drift- och underhållsinstruktioner finns samlade i pärmar som överlämnats till byggherren. 5.2 Fuktkontroll i driftsskedet Inga särskilda fuktkontroller har föreskrivits. 6 Fuktsäkerhetsdokumentation Fuktsäkerhetsdokumentationen skall omfatta fuktsäkerhetsbeskrivningen (detta dokument) uppdaterat och kompletterat med följande bilagor: Redovisning av fuktsäkerhetsprojekteringen (upprättas av projektörerna) Resultat från fuktmätningar i betong, trä och andra material (entreprenörerna tillhandahåller) Protokoll från möten där fuktfrågor behandlas Protokoll från fuktronder Dokumentation från egenkontroll som rör fuktsäkerhet Avvikelserapporter och redovisning av utförda åtgärder Drift- och underhållsinstruktioner som rör fuktsäkerheten Typgodkännande som rör fuktsäkerhet (tillhandahålls av entreprenörerna) Besiktningsprotokoll, utlåtanden som rör fuktsäkerhet (upprättas av besiktningsman) Övrig dokumentation (foton, utlåtanden, utredningar etc.) Härmed intygas att fuktsäkerhetsprojektering utfördes i samråd med respektive projektör i samband med att förfrågningsunderlaget togs fram för ombyggnaden. Undertecknad samordnade fuktsäkerhetsprojekteringen och granskade stickprovsvis A, K samt byggnadsoch typrumsbeskrivningen. Synpunkter och förslag till ändringar förmedlades vid projekterings- och granskningsmöten som arbetades in i det färdiga förfrågningsunderlaget. Respektive projektör ansvarar för allt innehåll i sina handlingar. De för produktionsskedet identifierade fuktkritiska momenten sammanställdes i fuktsäkerhetsbeskrivningen som ingick i förfrågningsunderlaget. Fuktrelaterade egenkontroll har granskats stickprovsvis utan anmärkning. Sidan 14 av 15

Uppdrag 10008139 Underlag för fuktsäkerhetsdokumentationen skall överlämnas till byggherrens fuktsakkunnige i god tid innan slutbesiktningen. Följande dokument och protokoll har upprättats under produktionen. Fuktprotokoll, Ocab i Stockholm AB, 2014-04-30 Utfört av Ulf Hellström, RBK auktoriserad (nr 163). I samtliga mätpunkter uppfyller krav ställda i detta dokument. Fuktmätning Åke Sundvall byggnads AB, 2013-12-09 som egenkontroll före fuktmätningen som utfördes av Ocab. (Bilaga 3) Kvalitetsdokument BBV intyg tätskikt, Lindeberg platt & golvavjämning AB 2014-06-01, inga undantag eller avvikelser redovisades. (Bilaga 4) Kvalitetssäkrad våtrumsinstallation, Miljögolv i Stockholm AB (Auktorisationsnr 5280), 2014-08-15. Inga avvikelser enlig GVK:s branschregler. (Bilaga 5) Luftäthetsprovningsrapport, CondoConsult AB, 2014-08-05. Provningen visar att byggnaden uppfyller det projektspecifika kravet på 0,3 l/s m2. Dock noterades omfattande luftläckage vid klämskyddet på ytterdörrarnas gångjärnssidor. Trots läckaget uppfylls beställarens krav. (Bilaga 6) Protokoll Röktest (täthetskontroll), LW Sverige AB, 2014-08-07. De brister som noterades åtgärdades och kontrollerades så att inga kvarvarande anmärkningar finns i protokollet. (Bilaga 7) Sammanfattning och bedömning Med ledning av de kontroller, mätningar och okulära besiktningar som utförts eller granskats av Grontmij AB under hela byggnadstiden är det vår bedömning att byggnadsarbetena är väl utförda ur fuktsynpunkt. Grontmij AB Love Lagercrantz Fuktsakkunnig Sidan 15 av 15

Bilaga 1 TEMPERATURKORRIGERING AV FUKTKVOT AVLÄST FUKTKVOT (FK%) 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30-10,0 11,0 12,0 13,5 14,5 16,0 17,0 18,5 19,5 20,5 22,0 23,0 24,5 25,5 27,0 28,0 29,5 30,5 32,0 33,0 34,5 35,5 36,5 38,0 39,0-5,0 10,0 11,0 12,5 13,5 15,0 16,0 17,5 18,5 19,5 20,5 22,0 23,0 24,0 25,5 26,5 28,0 29,0 30,5 31,5 32,5 34,0 35,0 36,0 37,0 0,0 9,5 10,5 11,5 13,0 14,0 15,0 16,5 17,5 18,5 19,5 21,0 22,0 23,0 24,5 25,5 26,5 27,5 29,0 30,0 31,0 32,5 33,5 34,5 35,5 +5,0 8,5 9,5 11,0 12,0 13,0 14,0 15,0 16,5 17,5 18,5 20,0 20,5 21,5 23,0 24,0 25,0 26,0 27,5 28,5 29,5 31,0 32,0 33,0 34,0 +10,0 8,0 9,0 10,5 11,5 12,0 13,0 14,0 15,5 16,5 17,5 19,0 19,5 20,5 22,0 23,0 24,0 25,0 26,0 27,0 28,0 29,5 30,5 31,5 32,5 +15,0 7,5 8,5 9,5 10,5 11,5 12,5 13,5 14,5 15,5 16,5 18,0 19,0 20,0 21,0 22,0 23,0 24,0 25,0 26,0 27,0 28,0 29,0 30,0 31,0 +20,0 7,0 8,0 9,0 10,0 11,0 12,0 13,0 14,0 15,0 16,0 17,0 18,0 19,0 20,0 21,0 22,0 23,0 24,0 25,0 26,0 27,0 28,0 29,0 30,0 +25,0 6,5 7,5 8,5 9,5 10,5 11,5 12,5 13,5 14,5 15,5 16,5 17,0 18,0 19,0 20,0 21,0 22,0 23,0 24,0 25,0 26,0 27,0 27,5 29,0 +30,0 6,0 7,0 8,0 9,0 9,5 10,5 11,5 12,5 13,5 14,5 15,5 16,5 17,0 18,0 19,0 20,0 21,0 22,0 23,0 24,0 25,0 25,5 26,5 27,5 +35,0 5,5 6,5 7,5 8,5 9,0 10,0 11,0 12,0 13,0 14,0 15,0 16,0 16,5 17,5 18,0 19,0 20,0 21,0 22,0 23,0 24,0 24,5 25,5 26,5 +40,0 5,0 6,0 7,0 7,5 8,5 9,5 10,5 11,5 12,0 13,0 14,0 15,0 15,5 16,5 17,5 18,5 19,5 20,0 21,0 22,0 23,0 23,5 24,5 25,5 +45,0 4,5 5,5 6,5 7,5 8,0 9,0 10,0 11,0 11,5 12,5 13,0 14,0 15,0 15,5 16,5 17,5 18,5 19,0 20,0 21,0 22,0 22,5 23,5 24,5 +50,0 4,0 5,0 6,0 7,0 7,5 8,5 9,5 10,5 11,0 12,0 12,5 13,5 14,5 15,0 16,0 17,0 18,0 18,5 19,5 20,5 21,0 22,0 22,5 23,5 +55,0 4,0 5,0 5,5 6,5 7,0 8,0 9,0 9,5 10,5 11,5 12,0 13,0 13,5 14,5 15,0 16,0 17,0 17,5 18,5 19,5 20,0 22,0 22,5 23,5 +60,0 3,5 4,5 5,0 6,0 6,5 7,5 8,5 9,0 10,0 10,5 11,5 12,5 13,0 14,0 14,5 15,5 16,5 17,0 18,0 19,0 19,5 20,5 21,0 22,0 VERKLIG FUKTKVOT (FK%) TRÄTEMPERATUR Protimeters fuktkvotsmätare är enligt svensk och internationell standard kalibrerade för +20 C virkestemperatur. Vid temperaturavvikelser kan mätresultatet korrigeras approximativt med hjälp av ovanstående tabell. Exempel: Om avläst fuktkvot är 12% vid en virkestemperatur på +50 C så är den verkliga fuktkvoten 8,5%.

FUKTRISKER I HÅLDÄCKSBJÄLKLAG FÖRSTUDIE

SBUF-FUKTRISKER I HÅLDÄCKSBJÄLKLAG INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.FÖRORD... 4 1.1. BEGRÄNSNINGAR... 4 1.2. METODIK... 5 1.3. HISTORIK... 5 2.SYFTE... 6 3. SLUTSATSER... 6 4. HD/F-BJÄLKLAGETS VÄG GENOM BYGGPROCESSEN... 7 4.1. PROGRAMSKEDE... 7 4.2. PROJEKTERING... 7 4.3. TILLVERKNING... 7 4.4. MONTAGE... 8 4.5. ARBETSPLATSEN... 8 5. BESKRIVNING AV FUKTRISKER I HD/F-BJÄLKLAG... 9 5.1. GENERELLA FUKTRISKER... 9 5.2. GOLVSYSTEM 1... 11 5.3. GOLVSYSTEM 2... 12 5.4. GOLVSYSTEM 3... 13 6.FUKTKÄLLOR... 14 6.1. FUKT I MATERIAL... 14 6.2 TILLFÖRSEL AV VATTEN UTIFRÅN... 16 7. PROVISORISK VATTENBORTLEDNING PÅ BYGGET... 18 8. PROJEKTERINGSRIKTLINJER... 19 8.1. GENERELLT... 19 8.2. VAL AV YTMATERIAL... 19 8.3 VAL AV BETONGKVALITÉER... 19 8.4. DRÄNERINGSHÅLENS UTFORMNING OCH PLACERING... 20 8.5. KRAV PÅ TORKKLIMAT... 21 8.6. KONTROLLPROGRAM... 21 9. KONTROLLER/MÄTMETODER... 22 9.1. KONTROLL AV SÅGSLAM OCH BETONGRESTER I KANALERNA.... 22 9.2. KONTROLL AV FRITT VATTEN I KANALER... 22 9.3. KONTROLL AV DRÄNERINGSHÅLENS FUNKTION... 23 9.4. KONTROLL AV RF I IGJUTNINGAR... 23 9.5. KONTROLL AV TORKKLIMAT... 24 9.6. KONTROLL AV RF I UPPREGLAT ÖVERGOLV... 24 9.7. KONTROLL AV RENGÖRING AV BETONGYTOR... 25 9.8 INSPEKTIONSBARHET OCH LÄCKAGEVARNING... 25 2

SBUF-FUKTRISKER I HÅLDÄCKSBJÄLKLAG 10.RESULTAT FRÅN INTERVJUER... 26 10.1 SKADEBILDEN... 26 10.2 PROVISORIER... 26 10.3 FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER... 26 11. GRUNDLÄGGANDE BEGREPP... 27 12.CHECKLISTA FÖR FUKT... 29 12.1. HÄNVISNINGAR TILL VAL AV MÅLVÄRDEN... 30 12.2. IFYLLT EXEMPEL... 31 13.FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE... 33 14.REFERENSER OCH LITTERATUR... 34 15. FRÅGELISTA VID INTERVJUER... 35 3

SBUF-FUKTRISKER I HÅLDÄCKSBJÄLKLAG 1.FÖRORD 2001 råkade Skanska på ett skadefall i ett HD/F-bjälklag där man hade limnedbrytning över foggjutningar som hade varit för blöta vid läggning av ytmaterialet. Det fanns fina mätprotokoll på att själva HD/F-plattan var torr men ändå fanns det en skada. Intresset var väckt. Efter lite rundfrågning dök det upp fler problem man kunde råka ut för. Det som slog mig var att alla tyckte sig veta vad felen berodde på men ingen hade i projekthandlingarna reglerat felkällorna. Det verkade alltså finnas ett stort tyckande om bjälklagstypen som kanske inte alltid var faktabaserat. Framförallt skiljde sig uppfattningarna om vem som skulle hantera olika frågeställningar. Därav behovet av denna rapport. När man börjar läsa rapporten rekommenderas att avsnitt 11 (grundläggande begrepp) läses först om man inte är insatt i fuktproblemtiken och prefab-förkortningar. Rapporten sammanställdes 2003-01-01 till 2003-10-30 av: Skanska Teknik AB, Peter Brander 040-144500, RBK-auktoriserad på borrhålsmätning med HumiGuard (Aukt.nr:0041), medlem i byggdoktorerna. Tack till alla i Referensgruppen som bidragit med tid, material och kunskap i projektet. Särskilt tack till Nicklas Johansson från avd. för Byggnadsmaterial på Lunds Tekniska Högskola som hjälpt till med intervjuerna. Finansiärer i projektet har varit: SBUF Skanska Prefab AB Skanska Teknik AB PETER BRANDER, MALMÖ, 2003-10-30 1.1. BEGRÄNSNINGAR Vi pratar i denna rapport om HD/F-bjälklag generellt. I verkligheten finns det dock väldigt få rena HD/F-bjälklag utan man kombinerar HD/F-plattor med D/F-plattor, D-plattor, foggjutningar och platsgjutna konstruktioner. Vi har dock valt att kalla det HD/F-bjälklag av enkelhetsskäl när det ingår HD/F-plattor i bjälklaget. Denna skrift tar enbart upp fuktrisker med HD/F-bjälklag. Fördelarna med HD/F-bjälklag som är många överlåter jag med varm hand till prefabindustrin att sprida. 4

SBUF-FUKTRISKER I HÅLDÄCKSBJÄLKLAG 1.2. METODIK Rapporten är förutom personliga erfarenheter byggd på : Litteraturstudier Referensgruppsmöten. Telefonintervjuer har utförts med: projektledare (1st), montageledare (1st), fuktskadeutredare (2st), produktionschefer (5st). Platsbesök har gjorts på: Arbetsplats under pågående montage (2st), prefabfabrik.(1st). 1.3. HISTORIK HD/F-bjälklag kom till Sverige i början på 60-talet. Skånska cementgjuteriet (nuvarande Skanska Prefab AB) sålde 1963 slakarmerade håldäck. Spännarmerade håldäck började tillverkas kring 1970. 5

SBUF-FUKTRISKER I HÅLDÄCKSBJÄLKLAG 2.SYFTE Denna skrift har till syfte att utreda de fuktrelaterade risker som kan uppstå i HD/F-bjälklag samt att ge riktlinjer om hur man skulle kunna hantera dem. På grund av sin utformning och hantering i processen skiljer sig riskbilden delvis från massiva konstruktioner. Vissa fuktrisker blir mindre, andra fuktrisker tillkommer. Målet är att få fram en översiktlig beskrivning av hur HD/F-bjälklag bör definieras, hanteras och kontrolleras fuktmässigt för att undvika fuktrelaterade problem i byggprocessen. 3. SLUTSATSER Alla stomsystem har risker och möjligheter. Det är när man är okunnig om riskerna eller låter bli att hantera dem som man får problem. Om fuktriskerna i HD/F-bjälklag ska kunna hanteras bra måste det ske en dialog tidigt för att sätta fokus på viktiga parametrar genom hela kedjan. I projekteringen, mellan prefab leverantören och de som föreskriver påbyggnader och ytmaterial, montageledningen samt arbetsplatsledningen. Ett bra sätt att uppnå fokus på viktiga parametrar är att det finns påtalat redan i projekteringsanvisningarna samt i upphandlingen av prefableverantören. Riktlinjerna förs därefter in i ordinarie handlingar, viktiga kvalitetsparametrar kontrolleras i produktion, i fabrik, vid montage på arbetsplats osv. På detta sätt erhålls en kontinuerlig informationskedja med uttalade styrparametrar samt kontrollpunkter. Riskhanteringen lyfts då tidigt upp på bordet för diskussion medan man fortfarande inte låst alla ingångsvärden. Utan denna helhetssyn på projekten visar det sig tyvärr ibland att man får skadliga suboptimeringar eller att viktiga saker helt enkelt glöms bort. Dagens fuktrisker i HD/F-bjälklag beror till största del på att denna fuktfokus inte skapas i tillräckligt stor utsträckning mellan parterna. Projekteringsledningen ställer väldigt få krav på vad konsulterna ska leverera för utdata i olika skeden (det saknas alltså uttalade prioriteringar på vad som är viktigt). Projekteringshandlingarna kräver för det mesta inte heller någon specificerad kontroll i projektets olika skeden utan det blir upp till den så kallade egenkontrollen att hantera det som respektive disciplin själv tycker är viktigt. Det respektive disciplin inte tycker är viktigt är det inte heller någon annan som ifrågasätter. Problemet blir då att kvalitetsrevisionerna går ut på att kontrollera att det som man själv säger ska utföras utförts som man sagt, men man får ingen garanti för att alla viktiga kontroller faktiskt är gjorda. I dagsläget handlar alltså inte fuktriskerna i HD/F-bjälklag generellt om kunskapsbrister utan om kommunikationsbrister där kunskapen sitter på fel ställe i processen eller inte samordnas till bäst möjligt för projektet. De checklistor, riktlinjer och hjälpmedel som tagits fram i den här rapporten kan förhoppningsvis förbättra kommunikationen framöver och tydliggöra de saker som måste samordnas för ett lyckat slutresultat. 6

SBUF-FUKTRISKER I HÅLDÄCKSBJÄLKLAG 4. HD/F-BJÄLKLAGETS VÄG GENOM BYGGPROCESSEN Följande kapitel är en mycket generell beskrivning av hur HD/F-bjälklagen hanteras genom byggprocessen idag. Detta för att ge en bakgrund till varför och när fuktriskerna uppstår och bör hanteras. Skillnader mellan tillverkare och montagesätt kan förekomma. 4.1. PROGRAMSKEDE HD/F-bjälklag väljs preliminärt på grund av prestanda (långa spännvidder, arkitektoniska kvalitéer, attraktivt pris eller något annat). Ofta finns det inga tekniker med djupare HD/Fkunskaper med i detta skede. 4.2. PROJEKTERING 4.2.1. SYSTEMHANDLINGAR Primära data som bärriktningar, bjälklagshöjder, laster och stora hål förs in i handlingarna. Fortfarande har man för det mesta inte kopplat in prefableverantören i detta skedet utan det är en konstruktionsfirma som gör beräkningarna. Kunskapsnivån om HD/F-bjälklag varierar kraftigt. 4.2.2. BYGGHANDLINGAR Här kopplas ofta HD/F-leverantören in som bollplank eller för att ta fram produktionsritningar i totalentrepenader. I utförandeentrepenader där man överlåter upphandlingen av HD/F-leverantören till byggentrepenören är det inte ovanligt att produktionshandlingar för fabriken inte upprättas förrän i ett mycket sent skede. Även så här sent i processen är det ofta inte bestämt vilka ytmaterial som ska ligga på golven beroende på att hyresgästen inte skrivit kontrakt men byggherren än (gäller främst bostadsprojekt och kontorsprojekt). 4.2.3. TILLVERKNINGSHANDLINGAR: Varje platta ritas upp med håltagning, armering, ytbehandling o.s.v. för fabrikstillverkningen och för montaget. För det mesta tas dessa handlingar fram av prefabtillverkaren själv efter att tillverkaren handlats upp. 4.3. TILLVERKNING HD/F-Plattorna gjuts på långa stålbanor av en läggarmaskin som med skruvar skapar kanalerna. Större urtagningar, K-ändar, schakt och lyftankare förbereds. Betongen täcks med plast för fukthärdning. På morgonen dagen efter tvärkapas betongen upp i lämpliga längder för projektet med våtkapning, elementen lyfts ut ur hallen och dräneringshålen borras. Ändpluggar monteras och elementen läggs upp på mellanlager utomhus för transport. 7

SBUF-FUKTRISKER I HÅLDÄCKSBJÄLKLAG 4.4. MONTAGE Elementen lastas på bil för transport till arbetsplatsen. Elementen lyfts upp med speciella lyftok eller i ingjutna lyftöglor. Rasförankring armeras och eventulla kompletteringar med ingjutningsgods monteras. Foggjutning av skarvar och ändar görs. Är det inte en ren betongstomme så jobbar man ofta parallellt med en stålentrepenör som monterar nya pelare och balkar efterhand som underliggande bjälklag blir klara. Bild 4.1,2:Pågående foggjutning. 4.5. ARBETSPLATSEN Efter färdigt prefabmontage är det för det mesta byggentrepenören som tar över (om inte byggenterpenören även monterar elementen). Entrepenören skapar tätt hus, torkar ut konstruktionen till förutbestämda RF-nivåer, gör eventuella pågjutningar eller uppbyggnader samt lägger ytmaterial. Ofta via en rad olika underentrepenörer. I detta skede görs även en del platsborrad håltagning. Antingen av bortglömda hål eller sparade hål som inte kunnat tas i fabrik på grund av att elementet då inte skulle gått att lyfta. En del hål sparas också för att det är mer praktiskt att utföra dem på arbetsplatsen beroende på toleranskrav eller annat. 8

SBUF-FUKTRISKER I HÅLDÄCKSBJÄLKLAG 5. BESKRIVNING AV FUKTRISKER I HD/F-BJÄLKLAG Beroende på vilka golvuppbyggnader, ytmaterial och takkonstruktioner osv. som skall användas i projektet så finns det olika risker att hantera. En del risker ger om de faller ut estetiska problem (ex. missfärgade golv), andra risker kan resultera i problem med inomhusmiljön för brukaren (ex. mögelallergi). 5.1. GENERELLA FUKTRISKER 5.1.1. FRITT VATTEN I KANALER Fritt vatten i kanalerna uppträder även i sena skeden när dräneringen av kanalerna inte fungerat tillfredställande. Det är näst intill omöjligt att hindra fritt vatten att nå kanalerna under en normal byggprocess. Står vatten kvar i kanalerna kan följande problem uppstå. Sönderfrusna däcksplattor. Ovanligt men händer ibland i tidiga skeden innan tätt hus. Man ska även vara uppmärksam vintertid så att man inte monterar HD/F-plattor med fruset vatten i eftersom man då kan få problem med läckage när bjälklaget börjar tina. Dropp ur dräneringshål. Fungerande dräneringshål kommer det normalt att droppa ur tidvis innan tätt hus. Riskerna uppstår även i sena skeden när man börjar lasta in saker på bjälklaget och får en nedböjning av bjälklaget som ändrar kanalens lutning. Vattenpölar i kanalerna som inte tidigare varit i kontakt med dräneringshål kan då börja att dräneras. Ibland inträffar även läckage när man borrar hål för infästningar i taket. Vatten från kanalerna kan även skapa problem med skador på vissa ytmaterial beroende på att vattnet fräter (är basiskt pga. betongen). Fuktpåverkan på igjutningar. Står vatten i kontakt med igjutningar med hög vct kan det bli 100% relativ fuktighet (RF) i dem. Se mer under för fuktig betong (kap 5.1.2) Fuktfläckar i tak. Uppträder oftast vid igensatta dräneringshål. Det blir sällan fuktgenomslag genom betongen under en vattenfylld kanal pga. den höga betongkvaliteten. 9

SBUF-FUKTRISKER I HÅLDÄCKSBJÄLKLAG Bild 5.1, 2: Upplagda HD/F-plattor innan foggjutning. Notera i bilden till vänster de två yttersta kanalerna mot yttervägg som har rasförankring vilket skär av kanalerna med igjutningar varannan meter.här krävs det många dräneringshål för att få säkerställd dränering. Bilden till höger visar rasförankring när bjälklaget bär på yttervägg. 5.1.2. FÖR FUKTIG BETONG Uppträder när man inte lyckats torka ut byggfukten i betongen tillräckligt. HD/F- plattan torkar ofta snabbt till under 85%RF. D-plattor och D/F-plattor gjuts oftast med betong med högre vct än i HD/F-plattan och måste därför ges större hänsyn för att klara uttorkningskraven i projektet. För det mesta är det igjutningar, platsgjutna konstruktioner eller pågjutningar som har störst risk för fuktig betong. Uttorkningsproblematiken försvåras om man valt betong med för högt vattencementtal (vct), misslyckats med torkklimatet eller låtit vattenpölar stå kvar på bjälklaget. Därför bör man alltid göra uttorkningsberäkningar innan gjutning. Riskerna är: Fuktpåverkan på golvmaterial. Riskerna är intimt förknippade med typen av golvmaterial. Känsliga ytmaterial och limmer kan råka ut för alkalisk nedbrytning (limförtvålning). Avjämningsmassor som är baserade på aluminatcement kan även få en hållfasthetsförsämring vid höga fuktnivåer. Lösningen är att justera vct, uttorkningstid och uttorkningsklimat med hänsyn till kritiska fuktnivåer för valt ytmaterialet så att betongen är tillräckligt torr vid montage. Fuktpåverkan på syllar. Risk för mögelpåväxt finns alltid eftersom mögelrisken inte blir riktigt låg förrän under 75%RF. Därför skall det alltid finnas syllisolering mellan betong och trä, även när man har en uppklossad vägglösning. Man ska också vara uppmärksam på att inte motgjuta väggar med flytspackel som låser ihop fukten i HD/F-bjälklaget med träreglarna och gipsskivan.. Fuktpåverkan på yttertak. Har man uppstolpade tak kan byggfukten från en betongyta vara tillräcklig för att skapa problem för yttertaket. Därför jobbar man i känsliga lägen med plastfolie som hindrar diffusion från betongen till utrymmet. Känsligt blir det vid tjock bjälklagsisolering och högt vct på betongen. Oftast är dock HD/F-bjälklag mindre riskfyllt än både massiva betongkonstruktioner såväl som lättbetongbjälklag. Smuts (sågspån, jord osv.) på betongen som möglar. Förekommer för det mesta under en fuktspärr i form av plastfolie, uppreglat övergolv eller liknande. Därför måste det vara helt rent från biologiskt material på betongen innan montage av exempelvis plastfolie. 10

SBUF-FUKTRISKER I HÅLDÄCKSBJÄLKLAG 5.2. GOLVSYSTEM 1 Nedan följer en genomgång av de fuktrisker som kan uppstå i de tre vanligaste golvuppbyggnaderna som används idag. 5.2.1. KONSTRUKTION: Bild 5.3:Golvsystem 1, Ytmaterial, tunn pågjutning, HD/F-platta 5.2.2. RISKER: Alkalisk hydrolys av mattlimmer (limförtvålning), tätskikt, mattor osv. Oftast farligast över igjutningar eller andra platsgjutna bjälklagskonstruktioner. Gör en uttorkningsberäkning och justera vct med hänsyn till kritiska fuktnivåer för valt ytmaterial innan gjutning. Biologiskt material mellan fuktspärr och betong som kan mögla vid RF>75% (parkett på plastfolie, löslagd plastmatta). Utför noggrann städning innan montage av plastfolie. Biologisk påväxt på ytmaterial vid RF>75% (korksmulepapp, baksidan av parkettbrädor). Ta reda på kritiska fuktnivåer för valda ytmaterial och använd dem i uttorkningsberäkningen. Vattenläckage i ingjutna rör. Skapar för det mesta bara en lokal vattenskada. Använd godkända rörkopplingar och provtryck innan gjutning. 11

SBUF-FUKTRISKER I HÅLDÄCKSBJÄLKLAG 5.3. GOLVSYSTEM 2 5.3.1. KONSTRUKTION: Bild 5.4: Golvsystem2, Ytmaterial, uppreglad golvkonstruktion, HD/F-platta 5.3.2. RISKER: Biologiskt material på betongen som kan mögla vid RF>75%. Utför noggrann städning innan montage av golv och såga inte i samma rum som ni monterar golv i. För höga RF-nivåer för golvkonstruktionen i det uppreglade utrymmet (ytmaterialet sväller och kan få mögelpåväxt). Även väggars nedre delar under det uppreglade golvet kan komma att ligga för fuktigt. Torka ut bjälklagen tillräckligt innan montage av övergolv, helst <80%RF i de stora ytorna. Var särskilt försiktig vid täta ytbeläggningar som plastmattor. Vattenläckage i ledningssytem kan spridas i sidled och pågå under lång tid utan att det syns. Svårt att anordna tillräcklig läckagevarning på vatteninstallationerna. Läckagevarna till utrymmen med golvbrunn, inga T- kopplingar under golven, tätning av skyddsrör så att det bara kan läcka vid läckagevarningen. 12

SBUF-FUKTRISKER I HÅLDÄCKSBJÄLKLAG 5.4. GOLVSYSTEM 3 5.4.1. KONSTRUKTION: Bild 5.5:Golvsystem 3,Ytmaterial, betongpågjutning, isolering, HD/F-platta 5.4.2. RISKER: Alkalisk hydrolys av mattlimmer (limförtvålning), tätskikt, mattor osv. Oftast farligast över igjutningar eller andra platsgjutna bjälklagskonstruktioner. Gör en uttorkningsberäkning och justera vct med hänsyn till kritiska fuktnivåer för valt ytmaterial innan gjutning. Biologiskt material mellan fuktspärr och pågjutning som kan mögla vid RF>75% (parkett på plastfolie, löslagd plastmatta). Utför noggrann städning innan montage av plastfolie. Biologisk påväxt på ytmaterial (korksmulepapp, baksidan av parkettbrädor). Ta reda på kritiska fuktnivåer för valda ytmaterial och använd dem i uttorkningsberäkningen. Eventuellt biologisk påväxt under i och på isolering om det varit smutsigt och blött vid montage. Oftast består isoleringen av en tunn stegljudsisolering som det inte kan växa i. Ibland kan det dock vara en tjockare mineralullsisolering. Blöt mineralull får inte monteras. Vattenläckage i ledningssytem kan spridas i sidled och pågå under lång tid utan att det syns. Svårt att anordna tillräcklig läckagevarning på vatteninstallationerna. Använd godkända rörkopplingar och provtryck innan gjutning 13

SBUF-FUKTRISKER I HÅLDÄCKSBJÄLKLAG 6.FUKTKÄLLOR Kapitlet beskriver varför vatten kommer in i HD/F-Bjälklaget, var och när. 6.1. FUKT I MATERIAL 6.1.1. BETONGFUKT FRÅN FABRIK När man blandar betong till bjälklagsplattorna häller man i vatten. En del av detta vattnet binds kemiskt när betongen bränner, en del binds fysikaliskt till de inre ytorna i materialet och resten kallar vi överskottsfukt eller byggfukt beroende på hur mycket vatten vi ska torka ut. Mängden vatten och hur snabbt man kan torka ut den beror till stor del på vilket vct man väljer i betongen samt vilket torkklimat man klarar av att skapa i produktionsfasen. Mängden byggfukt varierar också med vilken jämvikt man strävar mot. Vid 85%RF kommer mängden vatten som behöver torkas att öka. 50kg Byggfukt 13kg Byggfukt 100kg Fysikaliskt bundet vid jämvikt 111kg Fysikaliskt bundet vid jämvikt 50kg Kemiskt bundet 54kg Kemiskt bundet Vct (vattencementtal) 0,70 200kg blandvatten, 90%RF (cak30 1m³ betong) Vct (vattencementtal) 0,40 178kg blandvatten, 90%RF (ca K55, 1m³ betong) Bild 6.1:Jämförelsemellan vattenfördelning i två olika väl hydratiserade betonger. 14

SBUF-FUKTRISKER I HÅLDÄCKSBJÄLKLAG 6.1.2. BETONGFUKT FRÅN SÅGSLAM OCH BETONGRESTER I KANALERNA Vid kapningen av plattorna rinner det in sågslam i kanalerna. Vid tillverkning av K-ändar för man ibland in betongresterna i kanalerna vilket är ett mindre fukttillskott om man tittar på helheten. Dock kan det bli problematiskt om slammet eller betongresterna sätter igen dräneringshålen. Har man till exempel betongslam som inte härdat i kanalen när man borrar sina dräneringshål uppstår lätt kraterkanter som hindrar vattnet att rinna ut. Därför bör alltid dräneringshålens funktion kontrolleras. Bild6.2: Betongrester i kanaler vid K-ändar.Tätning av kanalernas ändar måste finnas för att hindra betong att rinna in och sätta igen dräneringshålen vid igjutning. Tätning kan ske med cellplastplugg eller betong. Jämfört med cellplastpluggen innebär alternativet med betongplugg att dränering av kanalen inte kan ske i tidiga skeden via kanalände. Vid utförande med betongplugg är det viktigt att hela hålet tätas. Bild 6.3.: Normalt förekommande betongslam i kanal. 6.1.3. BETONGFUKT FRÅN IGJUTNINGAR Samma problembild som i avsnitt 6.1.1. Skillnaden består i att foggjutningen sker senare i processen och att delar av foggjutningen ofta står under vatten tidvis innan tätt hus erhålls. Igjutningarna blir också uttorkningsmässigt inlåsta i många lägen, inne i kanaler, mellan bjälklagselement, i stålbalkar, under väggskivor osv. 6.1.4. BETONGFUKT FRÅN PLATSGJUTNA KONSTRUKTIONER Samma problembild som i avsnitt 6.1.1. Normalt sett är det här man har störst bekymmer på grund av större betongmängder och sämre betongkvalitéer. 6.1.5. BETONGFUKT FRÅN PÅGJUTNINGAR Även pågjutningarna måste hinna torka ut ordentligt. Grundregeln är att torka varje skikt för sig. Alltså gäller att bjälklaget ska vara torrt innan man lägger på pågjutningen så att fortsatt uttorkning inte förhindras. Undantaget är när man använder kemiskt självtorkande betong där det till stor del är temperaturen i betongen som bestämmer uttorkningshastigheten. 15