Fisk till middag? WWFs konsumentguide för miljövänligare köp av fisk- och skaldjursprodukter

Fisk till middag? WWFs konsumentguide för miljövänligare köp av fisk- och skaldjursprodukter

2 Världsnaturfonden WWF

Fisk är bra och nyttig mat och de flesta av oss skulle säkert må bra av att äta mer fisk. Problemet är att i dag är mer än hälften av världens fiskbestånd fullt utnyttjade eller till och med överfiskade. Att vi måste återställa balansen är inte bara en fråga om människans önskan att kunna äta fisk. Det är också viktigt för hela den biologiska mångfalden. Världsnaturfonden WWF 3

Allmänna tips för miljövänliga inköp Köp inte för små fiskar. För beståndens fortlevnad är det viktigt att fiskarna hinner fortplanta sig åtminstone en gång innan de fångas. Fråga därför efter fisk som är större än lekstorleken (se storlekar i rekommendationerna). Våga pröva något nytt! Variera inköpen i fiskdisken så bidrar du till att trycket minskar på populära och överfiskade arter. Undvik djuphavslevande arter som t ex atlantisk soldatfisk eftersom de är särskilt känsliga för överfiske och djuphavsfisket fortfarande är i stort sett oreglerat. Köp inte fisk och skaldjur som finns med på ArtDatabankens rödlista, exempelvis hälleflundra, vissa hajar och vildlax. (Se www.artdata.slu.se). Köp miljömärkt fisk då det finns! Fråga efter lokalt fångad fisk eftersom det gynnar småskaligt kustnära fiske nära dig och minskar transporterna av fisk. Förhoppningsvis är också fisken färskare. Fråga efter fisk och skaldjur som fångats med selektiva redskap, det vill säga kräftburar, krabburar och trålar som inte fångar småfisk och annan oönskad bifångst. Våga fråga! Men bli inte nedslagen om svaren uteblir. Många som säljer fisk och skaldjur känner inte till fiskarnas biologi eller fiskets miljöeffekter. Genom att ställa frågor kan du bidra till att öka kunskapen och påverka utvecklingen mot ett mer hållbart fiske. 4 Världsnaturfonden WWF

WWFs konsumentguide för fisk- och skaldjursprodukter För att vi ska kunna fortsätta äta fisk behöver vi lära oss mer om hur vi ska nyttja haven på ett sätt som bevarar den biologiska mångfalden. Länge har vi levt som om haven är outtömliga, men i takt med att fiskefartygen blivit fler, större och effektivare, så har fisktillgången blivit allt sämre. Vi vet nu att det helt enkelt inte går att fiska hur mycket som helst. Och ändå fortsätter vi. En del i skulden har de bidragssystem som gör det möjligt för fiskefartygen att hålla igång trots att själva fisket inte lönar sig. Ett annat skäl är att man inte lyssnat på de forskare som länge förutsett det som nu händer. WWFs uppgift är bland annat att arbeta för bevarandet av den biologiska mångfalden på vår jord. Med det menas hela den komplicerade väv av beroendeförhållanden som alla djur- och växtarter har till varandra. Om vi till exempel fiskar ut torsken så innebär det inte bara att vi människor mister en bra matfisk. Det rubbar hela den ekologiska balansen i havet och en mängd andra arter drabbas. Allt hänger ihop och det här lämnar oss ingen ro. Det har nu gått så långt att vi bör sluta fiska och äta vissa fiskarter, så att de kan återhämta sig innan det är för sent. Dröjer vi för länge kan skadorna bli omöjliga att reparera under flera generationer framöver om det överhuvudtaget går! Det svenska fisket Sverige är inte någon stor fiskenation. Fångsterna har under senare år varierat mellan 350 000 och 400 000 ton, det mesta från Östersjön. Som jämförelse kan nämnas att Norge landade 2,8 miljoner ton fisk år 1997 och Danmark 1,8 miljoner ton. De viktigaste arterna ur ett ekonomiskt perspektiv är torsk, havskräfta och sill/strömming. Fångsterna i det yrkesmässiga sötvattensfisket uppgick 1999 till totalt 1 487 ton. De ekonomiskt mest betydelsefulla fiskarterna där är gös, ål och siklöja (för löjrommen). Storleken på det svenska vattenbruket är blygsam och man odlar främst regnbågslax. Världsnaturfonden WWF 5

Visste du att: Antalet kända och beskrivna fiskarter i världen är cirka 25 000! Bara 70 av Sveriges 250 olika fiskarter fiskas för konsumtion. Nästan hälften av den totala världsfångsten av fisk och skaldjur under 1997 (cirka 90 miljoner ton) gick till produktion av fiskmjöl och fiskolja, som huvudsakligen används till djurfoder. I den här guiden har vi listat några av våra vanligaste matfiskar. Med ljussignalerna grönt, gult och rött ger den en vägledning för den miljöintresserade konsumenten. Signalerna betyder Låt bli! för rött, Tänk efter! för gult och Smaklig måltid! för de fiskar som har grönt ljus. Det är viktigt att vi fortsätter att äta fisk från bestånd som nyttjas på ett uthålligt sätt. Dels för att det är nyttig mat, dels för att fiskerinäringen inte minst den småskaliga och kustnära ska kunna leva vidare. Många produkter, till exempel färdiglagade maträtter, innehåller fisk som importeras från andra delar av jorden. Dessa finns inte med i denna guide. Där gäller allmänt att man som konsument bör fråga i affären och visa att man har ett intresse av att köpa produkter som är producerade på ett uthålligt sätt. 6 Världsnaturfonden WWF

Genom medvetna val kan vi alla medverka till att fiskerinäringen på ett varsammare sätt utnyttjar havets värdefulla resurser. Då kan vi fortsätta njuta av havets frukter och samtidigt ha en lönsam fiskerinäring. Här kan alla vara med och göra en skillnad! FISKETS MILJÖEFFEKTER Alla fiskemetoder har direkta eller indirekta effekter på miljön. Det omfattande torskfisket i Östersjön har till exempel skapat en obalans som är svår att komma till rätta med. Oavsiktliga bifångster av till exempel småfisk, tumlare, säl och havsfåglar är också ett stort problem. De fastnar i fiskeredskapen, och för vissa arter är dödligheten så hög att det hotar deras överlevnad. Ytterligare ett bekymmer är att mängder av små, unga fiskar fångas innan de hunnit fortplanta sig. Dessutom har vissa fiskemetoder katastrofala effekter på undervattensmiljön. Trålar som släpas över havsbotten kan skada bottnarna och organismer som lever där. Visste du att: Vissa områden i Nordsjön trålas upp till tolv gånger per år. Fiskeredskap som tappats från båtar fortsätter att fånga fiskar, sälar och fåglar under många år i så kallat spökfiske. 400 000 ton fisk, 100 000 ton ryggradslösa djur och 80 000 ton fiskrens kastas tillbaka i Nordsjön varje år. I hela världen kastas uppskattningsvis 20 miljoner ton tillbaka i havet ett gigantiskt slöseri med resurser. Världsnaturfonden WWF 7

Konsumentmakt vad kan du göra? Så hälsosam är fisken Protein: 17 18 g per 100 g. Fett: Feta fiskar som makrill, sill, strömming och lax innehåller 5 25 g fett per 100 g. Magra fiskar som torsk och kolja har sitt fett lagrat i levern. Köttet innehåller därför ytterst lite fett: 0,3 0,5 g per 100 g fisk. Vitaminer: Fisk innehåller alla vitaminer utom vitamin C. Feta fiskar är särskilt rika på vitamin A, D och E. Mineralämnen: flertalet mineraler, särskilt selen och jod. Feta fiskar som sill, strömming, makrill och lax är rika på fleromättat fett med stor andel omega-3-fettsyror som anses minska risken för hjärtoch kärlsjukdomar. Som konsument kan du bidra till en bättre havsmiljö och ett mer uthålligt fiske genom att i första hand välja fiskarter som inte är överfiskade och fisk som är miljömärkt. Titta också på storleken på den fisk du köper. Många fiskar tas i dag upp när de är så små att de inte har hunnit fortplanta sig. FRÅGA EFTER MILJÖMÄRKTA FISKPRODUKTER! Miljömärkningen av varor gör det lättare för medvetna konsumenter att välja lämpliga produkter. I dag finns det en stor mängd miljömärkta produkter att köpa, men märkning av fisk och skaldjur har dröjt. I Sverige finns än så länge bara ett fåtal märkta produkter att köpa. KRAV står för Kontrollföreningen för ekologisk odling och för att få använda deras märke måste producenten vara ansluten till KRAVs kontroll. I slutet av 1990-talet utvecklade KRAV och dess norska systerorganisation Debio regler för odling av laxfiskar. Läs mer på www.krav.se. FISK ÄR BÅDE GOTT OCH NYTTIGT Ska man bjuda på något riktigt gott väljer man gärna en fisk- eller skaldjursrätt. Fisk är relativt mager mat; den innehåller inga kolhydrater och fettet är till stor del fleromättat. Fisk är också full av vitaminer och livsviktiga mineraler. Livsmedelsverket rekommenderar att gravida och ammande kvinnor begränsar sin konsumtion av vissa insjöfiskar och feta fiskar från Östersjön, på grund av miljögifter. Mer information kan du hitta på Livsmedelsverkets hemsida: www.slv.se Många av oss äter emellertid så pass lite fisk att vi faktiskt skulle må bättre om vi åt mer fisk även fisk från Östersjön! 8 Världsnaturfonden WWF

I den här guiden har vi listat våra vanligaste matfiskar. Med ljussignalerna rött, gult och grönt ger den en vägledning för den miljöintresserade konsumenten. Signalerna betyder Låt bli! för rött, Tänk efter! för gult och Smaklig måltid! för de fiskar som har grönt ljus. Rekommendationerna kan komma att ändras om situationen för de olika fiskarterna förändras, men gäller annars 2002 2004. En uppdaterad version publiceras på www.wwf.se Våra vanligaste sötvattenfiskar För sötvattensarter som abborre, gös, gädda, sik, siklöja och röding gäller generellt grönt ljus för köp. De kommer ofta från insjöfiske som normalt sett är småskaligt. Inte heller det fiske som förekommer i havet på dessa arter (gäller inte rödingen som endast finns i insjöar) sker i sådan omfattning att de hotas. För insjöfisk gäller generellt för konsumenten att försäkra sig om att fisken inte kommer från sjöar som är svartlistade, till exempel på grund av för höga kvicksilverhalter. Det förekommer dock inget kommersiellt fiske i sådana sjöar. Sik Abborre Gös Gädda Världsnaturfonden WWF 9

Gråsej Pollachius virens Gråsejen kallas också sej. Det är en torskfisk, men till skillnad från torsken lever den i stim som mestadels rör sig i de övre vattenlagren. Den är en utmärkt matfisk. De viktigaste bestånden finns i Nordsjön, Barents hav och kring Island. Trål, snörpvad, garn/nät och långrev. Gråsejen anses, med något undantag, i dag inte vara överfiskad. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS Köp gärna gråsej som fångats i Nordsjön och längs norska kusten! Undvik sej från Island och Färöarna eftersom de bestånden är överfiskade, samt exemplar som är mindre än 40 cm eftersom de ännu inte har hunnit fortplanta sig. Undvik därför också filéer kortare än 30 cm. 10 Världsnaturfonden WWF

Hälleflundra Hippoglossus hippoglossus Hälleflundran är ett glupskt rovdjur som tar torsk, kolja och andra fiskar nere på bottnen och även uppe i vattnet. En hälleflundra kan bli 3 4 meter lång och väga över 300 kg. Norska kusten, Skottland, Grönland, Newfoundland, utanför Irland och i Barents hav. Långrev, trål och hälleflundregarn Den långsamma tillväxten och sena könsmognaden gör hälleflundran mycket känslig för utfiskning. Nästan överallt har fisket gått kraftigt tillbaka. VISSTE DU ATT: I butikerna säljs ofta en fisk som kallas hällefisk. Det är inte hälleflundra, utan blåkveite, eller mindre hälleflundra som den också kallas. Det vetenskapliga namnet är Rein- hardtius hippoglossoides. Den är som namnet antyder betydligt mindre än hälleflundran, och blir högst 120 centimeter lång och 45 kg tung. Status: den mindre hälleflundran är också överfiskad. Köp därför helst inte blåkveite heller. REKOMMENDATION: RÖTT LJUS Köp inte hälleflundra eftersom den är kraftigt överfiskad, och framförallt inte från vattnen här i norr! Hälleflundran i Stilla Havet är bättre förvaltad, så välj den om du absolut vill köpa den här arten. Det finns också odlad hälleflundra. Världsnaturfonden WWF 11

Kolja Melanogrammus aeglefinus Koljan livnär sig på bottendjur som ormstjärnor, musslor och havsborstmaskar, men äter som äldre även andra fiskar. En kolja kan bli en meter lång och väga hela 14 kg. De viktigaste bestånden finns i Nordsjön, Barents hav och kring Island. Bottentrål, snurrevad och linor. Koljan är överfiskad nästan överallt. REKOMMENDATION: RÖTT LJUS Köp helst inte kolja eftersom nästan alla bestånd är överfiskade. Undvik framför allt småkoljor mindre än 35 cm eftersom de ännu inte har hunnit fortplanta sig och även filéer kortare än 25 cm. Fisket med bottentrål medför stora bifångster av vitling och den redan kraftigt överfiskade torsken. 12 Världsnaturfonden WWF

Lax Salmo salar Laxen kan bli upp till 150 centimeter och väga 45 kg, men exemplar över 20 kg är ovanliga. Genom utbyggnaden av vattenkraften har de naturliga förutsättningarna för laxen gått förlorade i nästan alla Sveriges älvar. I dag finns livskraftiga bestånd i bara fyra av de ursprungligen 28 laxälvarna längs Östersjökusten. I dag är praktiskt taget all lax som säljs i Sverige odlad i Norge. En mindre del utgörs av vildfångad lax från de svenska kraftverkens odlingar (s k kompensationsutsättning) och naturligt lekande vildlax. FÖREKOMST/UTBREDNING: Norra Atlanten, Östersjön och vissa stora insjöar. Drivgarn, laxlinor och laxfällor. Drivgarnsfisket ger höga bifångster av sjöfåglar och säl och utgör ännu ett hot mot Östersjöns tumlare. De flesta vildlaxbestånd är svaga och bör inte fiskas alls. I Sverige finns vildlaxen med på Artdatabankens rödlistor över hotade fiskarter. Flera av bestånden i Östersjön är dock i dag på väg att återhämta sig. REKOMMENDATION: RÖTT LJUS FÖR VILD LAX FRÅN HOTADE POPULATIONER Köp inte vildfångad lax från naturligt lekande bestånd som är hotade. Flera av vildlaxbestånden i Östersjön finns fortfarande med på rödlistan över hotade arter och havsfisket skiljer inte på vild och utplanterad fisk. Köp därför inte lax från Östersjön fångad till havs med drivgarn. Drivgarnsfisket ger dessutom bifångster av sjöfågel och tumlare. Fångst från fiske i älvar med kompensationsutsatt lax, eller från älvar med livskraftiga populationer, är OK. GULT LJUS FÖR ODLAD LAX Odlad lax bidrar till hög efterfrågan på foderfisk och ger lokala utsläpp av föroreningar. Fråga gärna efter miljömärkt lax. Världsnaturfonden WWF 13

Makrill Scomber scombrus Makrillen lever i de fria vattenmassorna där den drar fram nära vattenytan på jakt efter djurplankton och småfisk som sill och skarpsill. Makrillen blir könsmogen vid 3 4 års ålder och är då cirka 30 centimeter lång. Livslängden uppskattas till maximalt 20 år. Nordsjön ner till Medelhavet och södra Svarta Havet, runt Island och utanför Newfoundland, sommartid vanlig i Skagerrak och Kattegatt. Snörpvad, drivgarn, bottengarn och dörj. Makrillen i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt är i dag överfiskad. VISSTE DU ATT: Makrill kan fara fram i jättelika stim med en frontvägg som är 100 meter hög och 200 meter bred. Nästan varje sommar rapporteras att späckhuggare siktats nära svenska västkusten när de förföljer stim av makrill. REKOMMENDATION: GULT LJUS Fråga efter makrill som är lokalt fiskad eftersom det minskar transporterna. 14 Världsnaturfonden WWF

Piggvar Psetta maximus Piggvaren är en bottenlevande fisk som håller till på sandoch stenbottnar på 20 70 meters djup. En vuxen piggvar kan bli en meter lång och väga 25 kg. Piggvaren är inte särskilt vanlig någonstans, men är en högt betald matfisk och därför en värdefull bifångst i andra fisken. Skagerrak och Kattegatt, i Östersjön upp till Ålands hav. Fiskas huvudsakligen med nät i Östersjön och Nordsjön. Fås som bifångst i bomtrål, bottentrål, snurrevad och långrev. Odlas också, främst i Spanien. Piggvaren har minskat kraftigt i Östersjön, Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. REKOMMENDATIONER: GULT LJUS Köp helst inte piggvar från Östersjön. Fråga efter piggvar som är tillräckligt stor för att ha hunnit leka minst en gång (över 30 cm). Världsnaturfonden WWF 15

Regnbåge Oncorhynchus mykiss Regnbågen har sitt ursprung i västra Nordamerika och Nordostasien, men infördes till Europa redan under 1880-talet. Den är en laxfisk och kallas även regnbågslax. Regnbågen odlas i dammar och kassar, och är en av de vanligaste arterna i svenskt vattenbruk. De regnbågar som ibland fångas längs kusterna är rymlingar från odlingar. ODLINGSMETODER: Odlas i nätkassar i bland annat Sverige, Norge och Finland. REKOMMENDATIONER: Grönt ljus för svensk KRAV-odlad regnbåge, fråga efter den! Gult ljus för övrig odlad regnbåge. Det finns också KRAV-märkt röding att köpa. 16 Världsnaturfonden WWF

Rödspotta Pleuronectes platessa Rödspottan är en utpräglad kustfisk som håller till på öppna sandoch lerbottnar, från strandkanten ner till cirka 200 meters djup. Rödspottan äter bottendjur som musslor, havsborstmaskar och olika kräftdjur. Övergödning och föroreningar i våra kustområden har kraftigt försämrat rödspottornas uppväxtmiljöer under 1980- och 1990-talen. Skagerrak, Kattegatt och i Östersjön upp till Gotland. Längs hela den europeiska västkusten och en bit in i Medelhavet, kring Island. De viktigaste lekplatserna ligger utanför den holländska och belgiska kusten. Bomtrål, bottentrål, snurrevad och sättgarn. Rödspottan är i dag överfiskad, utom i Irländska Sjön. För beståndet i Östersjön är informationen otillräcklig. VISSTE DU ATT En rödspotta kan bli 50 år gammal. Men de flesta spottor fiskas upp långt innan dess. REKOMMENDATION: GULT LJUS Köp helst inte rödspotta eftersom de flesta bestånden är överfiskade. Köp framför allt inte exemplar som är mindre än 30 cm eftersom de inte har hunnit fortplanta sig ännu! Undvik därför också filéer som är mindre än 20 cm. Köp inte rödspotta som fiskats med bomtrål, ett redskap som gör stor skada på havsbotten. Världsnaturfonden WWF 17

Rödtunga Glyptocephalus cynoglossus Rödtungan är en utmärkt matfisk som ofta saluförs som sjötunga. Den lever på mjukbottnar på 50 1 500 meters djup och ligger ofta nedgrävd. Skagerrak och Kattegatt och nära kusten i hela norra Atlanten. Bottentrål, samt ofta som bifångst vid trålfiske efter räkor och havskräftor. Det finns för närvarande inga tecken på att rödtungan är överfiskad, men man saknar tillförlitlig statistik. Landningarna har dock varit i stort sett oförändrade de senaste 20 åren. REKOMMENDATION: GULT LJUS Eftersom både statistiken och kontrollen av fisket på rödtunga är dålig, bör man gå försiktigt fram. Om du köper rödtunga, undvik exemplar som är mindre än 30 cm långa eftersom de inte har hunnit fortplanta sig ännu. Försiktighetsprincipen dvs gult ljus bör också gälla andra plattfiskar som bergtunga och slätvar. 18 Världsnaturfonden WWF

Sill och strömming Clupea harengus Sillen förekommer i en stor mängd bestånd eller raser med mycket olika tillväxt, vandringsmönster och lektid. Sillen i inre Östersjön kallas strömming (Clupea harengus membras) och räknas som en särskild underart. Strömmingen är normalt betydligt mindre och inte lika fet; den blir också könsmogen tidigare. Under många sekler har sillen varit en viktig föda för oss i Norden. Idag har sillen och strömmingen ingen större betydelse för Sveriges ekonomi, men de är fortfarande två av de volymmässigt viktigaste fiskarna. En betydande andel används för att tillverka fiskmjöl och fiskolja. Böckling är varmrökt sill eller strömming. De viktigaste bestånden är den norska och isländska vårsillen, den höstlekande sillen vid Island och i Nordsjön, samt strömmingen i Östersjön. Trål, snörpvad, drivgarn, sättgarn, sillbottengarn och skötar. Strömmingen i egentliga Östersjön, i Finska viken och i Bottenhavet, liksom sillen i Skagerrak, Kattekatt, Nordsjön och Atlanten väster om Skottland och Irland är överfiskad. VISSTE DU ATT: Nordsjösillen fiskades så hårt under 1960- och 1970-talen att beståndet kollapsade. Trots att ett fiskeförbud infördes 1977 har det tagit mer än 20 år för den att återhämta sig. Även islandssillen var under en period kraftigt överfiskad, men har nu återhämtat sig. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS Köp mer sill och strömming! Ur resurssynpunkt är det bättre att fisken går direkt till konsumtion än att den används för att mata kycklingar och grisar. Undvik att äta strömming från Östersjön om du är gravid eller ammar, eftersom halterna av miljögifter i fet fisk från Östersjön fortfarande är högre än i fisk från andra havsområden. Fråga gärna efter lokalt fångad sill och strömming som fiskats med mer småskaliga metoder eftersom det stöttar det lokala fisket och ger kortare transporter. Världsnaturfonden WWF 19

Skarpsill Sprattus sprattus Skarpsillen liknar sillen, men är som fullvuxen mindre. Skarpsillen i Östersjön blandar sig inte med skarpsillen i Västerhavet. Precis som för sillen kan bestånden variera kraftigt i storlek. Östersjöskarpsillen har lägre fetthalt och en annan smak. Det styr både fisket och vilka produkter skarpsillen används till. Fisket i Östersjön är mer storskaligt och större delen av fisken används för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. På västkusten fångas skarpsillen antingen med trål eller inne i fjordarna med så kallad snörpvad och av fångsten tillverkas olika konserver som sardiner och ansjovis. Skarpsillen är allmän längs hela den svenska väst- och sydkusten. I Östersjön går den upp till Ålands hav och kan även förekomma uppe i Bottenviken. Den finns även i bl a Nordsjön. Flyttrål, bottentrål och snörpvad. Lysfisket efter skarpsill på Västkusten kan ge höga bifångster om det sker på grunt vatten (mindre än 50 meters djup). Skarpsillen i Östersjön anses för närvarande inte överfiskad. Situationen för Västkustens och Nordsjöns skarpsill är osäker. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS Köp gärna skarpsill. Liksom för sill och strömming är det bättre ur resurssynpunkt att äta fisken direkt. Undvik skarpsill fiskad med lysfiske. 20 Världsnaturfonden WWF

Skrubbskädda (vanlig flundra) Platichthys flesus Skrubbskäddan, som även kallas flundra, håller ofta till där vattnet är bräckt. Den finns från strandkanten och ner till cirka 100 meters djup på alla sorters mjuka bottnar, såväl sandiga som lösa och dyiga. Skrubbskäddan är aktiv om natten och ligger nedgrävd på dagen. Den livnär sig på små kräftdjur, havsborstmaskar och musslor. Förekommer längs hela Europas kust ända upp till Barents hav och Vita havet. Finns i hela Östersjön och är vanlig i områden där åar och floder mynnar ut i havet. Trål, ryssjor och sättgarn. Skrubbskäddan är inte överfiskad, varken i Östersjön eller på svenska västkusten. VISSTE DU ATT: De flesta skrubbskäddor är högersidiga, dvs när de omvandlas från rundfisk till plattfisk lägger de sig på vänster sida med högersidan uppåt. Men upp till 30% är vänstersidiga. I områden där skrubbskäddan och rödspottan leker samtidigt kan arterna korsa sig med varandra. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS Köp gärna skrubbskädda. Köttet är utmärkt! Men köp inte skrubbskädda som är så liten att den inte har hunnit fortplanta sig. Den ska vara över 20 cm. Världsnaturfonden WWF 21

Torsk Gadus morhua Torsken håller till i kalla nordliga vatten på 500 600 meters djup. De stora oceaniska bestånden är vandringsfiskar som rör sig hundratals kilometer mellan lekplatserna och födosöksområdena. Längs kusterna finns lokala, mer stadigvarande bestånd. När torsken blir könsmogen är den 50 60 centimeter. Torskfisket är Sveriges ekonomiskt mest värdefulla fiske. Fångsterna under 1999 hade ett försäljningsvärde på 296 miljoner kronor, vilket motsvarade ungefär en tredjedel av det totala värdet av det svenska fisket. I alla svenska havsområden och i större delen av norra Atlanten, från Barents hav ner till Frankrikes västkust. Trål, snurrevad, sättgarn, bottengarn, linor och ryssjor De flesta torskbestånd är idag överfiskade. Situationen i Östersjön, Kattegatt, Skagerrak och stora delar av Nordsjön är allvarlig och fisket kraftigt begränsat. Detsamma gäller för Östersjön, framförallt öster om Bornholm. REKOMMENDATION: RÖTT LJUS Köp helst inte torsk eftersom nästan alla bestånd är överfiskade. Undvik framför allt torsk från östra Östersjön och Nordsjön, samt småtorsk (mindre än 45 50 cm) som inte har hunnit fortplanta sig! Köp därför inte heller filéer som är mindre än 30 cm. Torsk fångas ibland med bottentrål som har direkt negativ effekt på vissa havsmiljöer. Fisket med sättgarn i södra Östersjön och längs danska kusten har höga bifångster av tumlare. Tumlaren i Östersjön är utrotningshotad. 22 Världsnaturfonden WWF

TONFISKAR Blåfenad tonfisk Thunnus thynnus Den blåfenade tonfisken lever i flockar om 50 1 000 individer. Födan består dels av fiskyngel och djurplankton, och dels av mindre stimfiskar som sill, makrill och näbbgädda. De största exemplaren som har fångats har vägt över 900 kg och varit runt 5 meter långa. Så stora tonfiskar har dock blivit alltmer sällsynta på grund av det intensiva fisket. Numera fångas sällan tonfiskar som är större än 3 meter och 300 kg. Atlanten, Medelhavet och Stilla Havet. Snörpvad, drivgarn, långrev och dörj. Den blåfenade tonfisken är utsatt för mycket hårt fiske och är idag svårt överfiskad. VISSTE DU ATT: På många tonfiskkonserver kan man se märkningen dophin-safe. Märkningen är missvisande eftersom den inte garanterar att inga delfiner dött i samband med fisket. Bäst är det fiske som bedrivs i östra tropiska Stilla Havet. Där finns kontrollanter med på båtarna. Välj tonfisk därifrån, även om burkarna inte är märkta som delfinsäkra. REKOMMENDATION: RÖTT LJUS Köp inte blåfenad tonfisk eftersom den är mycket överfiskad. REKOMMENDATION: GULT LJUS FÖR GULFENAD TONFISK OCH ANDRA TONFISKARTER. Alla tonfiskarter utnyttjas maximalt och några är överfiskade. I flera fall förekommer bifångster av framförallt delfiner, men också andra fiskarter och sköldpaddor beroende på vilken fiskemetod som används. Ta om möjligt reda på vilken sorts tonfisk som ligger i konservburken eller i fiskdisken innan du handlar. Världsnaturfonden WWF 23

HAJAR OCH ROCKOR Både hajar och rockor fortplantar sig långsamt och får endast några få ungar varje år. Det innebär att även ett begränsat fiske snabbt kan få negativa effekter och många arter har blivit ganska sällsynta i Nordsjön. Det finns hajar och rockor i världens alla hav. Vissa lever i sötvatten. Ett tiotal arter förekommer utanför den svenska västkusten. Drivgarn, långlina. Bifångst i bottentrål och bottensatta nät/garn. Fisket efter haj och rocka i tropiska vatten resulterar ofta i oönskade bifångster av sköldpaddor, fåglar och marina däggdjur. Vi vet alldeles för lite om de flesta hajar och rockor, men landningsstatistiken för sillhaj visar på en mycket snabb nedgång i fångsterna under senare år. REKOMMENDATION: RÖTT LJUS Undvik att köpa haj och rocka eftersom de flesta arterna är överfiskade och flera är hotade! 24 Världsnaturfonden WWF

Blåmusslor Mytilus edulis Blåmusslan lever på stenar, klippbottnar och andra fasta underlag ner till cirka 10 meters djup, helst i kraftigt strömmande vatten. Musslor odlas på en mängd olika sätt, bland annat på pålar eller rep. Musslorna behöver då inte matas utan lever på plankton som de filtrerar ur vattnet. En blåmusselodling tar alltså upp näringsämnen ur havet, vilket är positivt. Längs Atlantkusten och hela den svenska kusten, från Skagerrak ända upp i Bottenhavet. REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS Köp gärna färska, repodlade blåmusslor. De är både uthålligt producerade och bra för miljön. Undvik musslor som tagits upp med bottenskrapa eftersom det skadar havsbotten. Vilda blåmusslor skördas ofta med skrapor, vilket orsakar skador på bottenmiljön och andra djur som lever där. Världsnaturfonden WWF 25

Havskräfta Nephrops norvegicus Havskräftan håller mestadels till i tunnlar och hålor som den gräver i mjuka sedimentbottnar på 30 250 meters djup. På natten kommer havskräftan fram för att leta mat. För att hitta bytesdjuren använder den luktsinnet som sitter på små borst på antennerna. Honorna lägger ägg vartannat år. En fullvuxen hane kan mäta 24 centimeter från panntagg till stjärtspets, honorna är något mindre. Längs hela den europeiska Atlantkusten från Norge till Portugal, i Skagerrak och Kattegatt. Bottentrål och kräftburar. På senare år har fisket med kräftburar ökat och står idag för omkring femton procent av den svenska fångsten. Från miljösynpunkt är burar att föredra eftersom man slipper trålarnas bottenskador och bifångsterna av fisk är mindre. Havskräftorna i norra Europa anses idag inte vara överfiskade, men längs sydöstra Atlantkusten är den kraftigt överfiskad. REKOMMENDATION: GULT LJUS Havskräftorna har minskat något på senare år och är kanske på gränsen till överfiskade i vissa områden, men det stora problemet är de omfattande bifångsterna i det vanliga bottentrålfisket. Fråga efter burfångade havskräftor eller havskräftor fångade med trålar som modifierats för att minska bifångsterna. 26 Världsnaturfonden WWF

Krabba Cancer pagurus Krabban lever på steniga och klippiga bottnar från strandkanten och ner till cirka 30 meter. Den krabba som säljs färsk i Sverige kommer framför allt från Irland, Norge och Storbritannien. De brittiska landningarna har femdubblats sedan 1960-talet, och forskarna där varnar nu för överfiske. För att minska risken har man i vissa fiskeområden ökat minimistorleken på krabbor som får fångas. Det svenska krabbfisket är än så länge mycket blygsamt men kan eventuellt komma att öka. Norska kusten, Skagerrak och Kattegatt, Nordsjökusten, runt Gibraltar och in i Medelhavet. Burar, nät och som bifångst i trål. Bestånden är dåligt kända. REKOMMENDATION: GULT LJUS Försiktighetsprincipen förespråkar att vi går försiktigt fram då osäkerheten är stor. Fråga efter burfångad krabba. Världsnaturfonden WWF 27

Nordhavsräka Pandalus borealis Nordhavsräkan lever på mjuka sedimentbottnar på 50 500 meters djup. Räkorna parar sig på hösten och honan bär de befruktade äggen rommen mellan benen hela vintern. En fullvuxen nordhavsräka kan bli 16 17 centimeter lång. I Nordsjön, Barents hav, Island, Grönland, Newfoundland samt norra Stilla Havet. I svenska vatten främst i de djupare delarna av Skagerrak. Bottentrål. Bottentrålarna kan skada bottnarna och bottenlevande organismer, exempelvis koraller. Bifångsterna är ofta höga, men det finns idag fiskeredskap som sorterar bort större delen av bifångsterna. REKOMMENDATION: GULT LJUS Nordhavsräkan är inte överfiskad. Men räkfisket medför ofta höga bifångster och kan orsaka trålskador på bottnarna. Köp gärna norska nordhavsräkor eftersom deras fiskeregler kräver användning av trålar som minimerar bifångsterna. Köp också gärna räkor från Kosterfjorden, eftersom de är fiskade med särskild hänsyn till den unika havsmiljön där! Bestånden av nordhavsräka i Nordsjön anses relativt stabila. 28 Världsnaturfonden WWF

Se upp med tropiska räkor! Ett flertal storväxta, tropiska räkarter finns på den svenska marknaden. I handeln och på restauranger går de under namn som scampi, tigerräkor, kungsräkor och jätteräkor. Det finns både vildfångade och odlade tropiska räkor, men bägge är förknippade med miljöproblem. Vildfångade räkor fiskas med trål, vilket skadar bottnar, koraller och andra bottenlevande organismer. Bifångsterna av havssköldpaddor och andra djur är också höga. Räkodlingarna anses av många utgöra ett av de största hoten mot mangroveskogarna och andra känsliga kustmiljöer. Mangroveskogar huggs ned för att ge plats för odlingarna. Ofta sker exploateringen med ett mycket kortsiktigt ekonomiskt perspektiv och helt utan hänsyn till miljön. Både märkningen av de tropiska räkorna och informationen om hur de är producerade är ofta bristfällig eller obefintlig. Vissa produkter är dock märkta både med det vetenskapliga namnet på arten och med ursprungsland. På flera håll arbetar man nu med att utveckla kriterier för miljömärkta tropiska räkor. REKOMMENDATION: RÖTT LJUS Köp helst inte tropiska räkor. Ta reda på om räkorna är odlade eller fiskade och varifrån de kommer. Fråga istället efter amaebi (japanska för söt räka) okokta, stora nordhavsräkor som kan användas istället för tropiska jätteräkor. Världsnaturfonden WWF 29

Detta gör Världsnaturfonden WWF Världsnaturfonden WWF är med sina närmare fem miljoner supportrar en av världens ledande naturvårdsorganisationer. WWF är helt oberoende och arbetar med att: Bevara den biologiska mångfalden på alla nivåer, såväl naturtyper som arter och genetisk variation Verka för att naturresurserna används på ett uthålligt sätt Bekämpa föroreningar i luft, vatten och mark WWF bedriver ett aktivt naturvårdsarbete i fält med räddningsprojekt och forskning. Vi arbetar också i maktens korridorer och vid de internationella förhandlingsborden. WWF arbetar idag i närmare 100 länder och våra naturvårdsprojekt finansieras till största delen med bidrag från allmänheten. Världsnaturfonden arbetar för livet! Tack till Konsumentverket och Jordbruksdepartementet som har bidragit med finansiering och på så sätt gjort arbetet möjligt! Ett speciellt tack till Jannica Stridh som arbetat fram grundmaterialet och ett tack också till alla som har varit med och faktagranskat texten! ArtDatabanken: www.artdata.slu.se Fiskbranschens Riksförbund: www.fiskbranschen.se Fiskeriverket: www.fiskeriverket.se Konsumentverket: www.konsumentverket.se KRAV Kontrollföreningen för ekologisk odling: www.krav.se Livsmedelsverket: www.slv.se Marine Conservation Society Good Fish Guide: www.mcsuk.org Marine Stewardship Council: www.msc.org Svensk Fisk: www.svenskfisk.se Världsnaturfonden WWF: www.wwf.se Om du vill läsa mer om delfinsäker tonfisk, gå till: www.earthisland.org.

Minst 17,5 % av fibern i den här broschyren kommer från ansvarsfullt skötta skogar enligt Forest Stewardship Council s (FSC) regler. 50 % av fibern kommer från returpapper. Papper: FSC-Reprint, Dalum Papir A/S, SW-COC-625 Tryck: Color Print, Borlänge, SW-COC-495 En utförligare version av denna broschyr finns att ladda ner från Världsnaturfondens hemsida: www.wwf.se Broschyren kan beställas från Världsnaturfondens kansli, adress: Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08-624 74 00 E-post: info@wwf.se Odelius New Media #1858 Foto: Albert Håkansson/Ballaleica bilder, Per Magnus Persson/Johnér Bildbyrå, Pär Eliasson, Beatrice Lundberg/Pressens bild, Husmo-foto/Megapix.