Krisplan för: Adress: Koordinater: Vägbeskrivning: Bostadstelefon: Mobiltelefon: Kontakter vid akut kris Vid ett akut läge ska följande personer omedelbart kontaktas: 1. Gårdens ägare/brukare: Tel.nr: 2. Ställföreträdare ägare/brukare: Tel.nr: 3. Namn: Tel.nr: 4. Namn: Tel.nr: Vid akut kris: Avvärj ytterligare akuta farosituationer Andas djupt och försök bevara ditt lugn Ge vid behov första hjälpen enligt ABC Larma 112 Tala om vem du är, vad som hänt och var det hänt Stanna på platsen tills räddningstjänsten/polisen anlänt
Viktiga telefonnummer Nödnummer: 112 Giftinformation: 112 (08-33 12 31 i mindre brådskande fall, kontorstid) Sjukvårdsrådgivningen: 1177 Polisen (ej akut): 114 14 Arbetsmiljöverket: 010-730 90 00 Försäkringskassan: 0771-524 524 Vårdcentral: Företagshälsovård: LRF:s omsorgsgrupp Handledare Säkert Bondförnuft Veterinär Avbytare Anställda Anhörig: Tel: Anhörig: Tel: Övriga
Säkert Bondförnuft: Handlingsplan för Datum: Not nr Funnen/misstänkt risk Värdera risk Åtgärd Extern hjälp Vem ser till att åtgärden utförs? När ska det vara klart? Uppföljt Datum + sign. chef Använd detta dokument tillsammans med checklistorna så här: 1) som stöd vid rundvandringen på din gård. 2) vid rundvandringen noterar du upptäckta problem med t.ex. en 1:a, 2:a, 3:a osv. i aktuella rutor på checklistorna 3) i denna handlingsplan beskriver du problemet och anger åtgärden 4) spara detta juridiskt viktiga dokument i din arbetsmiljöpärm 5) avsluta med att boka en uppföljning Ju svårare konsekv. Ju oftare du utsätts Tillbud har inträffat Andra risker i arbetsmiljön Buller Luftföroren. Kemikalier Belysning Varningssignaler? Åtgärder? Extern hjälp? Uppföljning Vibrationer Klimat Ergonomi Stress Lämpligt att ta upp vid skyddsronden Har några olyckstillbud inträffat under året? Har vi anmält eventuella arbetsskador till FK? Ger något arbetsmoment obehagskänslor? Utbildningsbehov? Truck, motorsåg, ABC. Kris/nödlägesplan om något skulle hända? Är kommunikationshjälpmedlen tillräckliga? 1:a hjälpen-material komplett/på rätt ställen? Datum Kontakt Telefon Mejl Personalrum/hygienutrymmen Ja Nej Extern hjälp? Företagshälsovård Telefon: Handledare i Säkert Bondförnuft Telefon: Övrigt
Säkert Bondförnuft: Handlingsplan för Datum: Not nr Funnen/misstänkt risk Värdera risk Åtgärd Extern hjälp Vem ser till att åtgärden utförs? När ska det vara klart? Uppföljt Datum + sign. chef Använd detta dokument tillsammans med checklistorna så här: 1) som stöd vid rundvandringen på din gård. 2) vid rundvandringen noterar du upptäckta problem med t.ex. en 1:a, 2:a, 3:a osv. i aktuella rutor på checklistorna 3) i denna handlingsplan beskriver du problemet och anger åtgärden 4) spara detta juridiskt viktiga dokument i din arbetsmiljöpärm 5) avsluta med att boka en uppföljning Ju svårare konsekv. Ju oftare du utsätts Tillbud har inträffat Andra risker i arbetsmiljön Buller Luftföroren. Kemikalier Belysning Varningssignaler? Åtgärder? Extern hjälp? Uppföljning Vibrationer Klimat Ergonomi Stress Lämpligt att ta upp vid skyddsronden Har några olyckstillbud inträffat under året? Har vi anmält eventuella arbetsskador till FK? Ger något arbetsmoment obehagskänslor? Utbildningsbehov? Truck, motorsåg, ABC. Kris/nödlägesplan om något skulle hända? Är kommunikationshjälpmedlen tillräckliga? 1:a hjälpen-material komplett/på rätt ställen? Datum Kontakt Telefon Mejl Personalrum/hygienutrymmen Ja Nej Extern hjälp? Företagshälsovård Telefon: Handledare i Säkert Bondförnuft Telefon: Övrigt
Säkert Bondförnuft: Handlingsplan för Datum: Not nr Funnen/misstänkt risk Värdera risk Åtgärd Extern hjälp Vem ser till att åtgärden utförs? När ska det vara klart? Uppföljt Datum + sign. chef Använd detta dokument tillsammans med checklistorna så här: 1) som stöd vid rundvandringen på din gård. 2) vid rundvandringen noterar du upptäckta problem med t.ex. en 1:a, 2:a, 3:a osv. i aktuella rutor på checklistorna 3) i denna handlingsplan beskriver du problemet och anger åtgärden 4) spara detta juridiskt viktiga dokument i din arbetsmiljöpärm 5) avsluta med att boka en uppföljning Ju svårare konsekv. Ju oftare du utsätts Tillbud har inträffat Andra risker i arbetsmiljön Buller Luftföroren. Kemikalier Belysning Varningssignaler? Åtgärder? Extern hjälp? Uppföljning Vibrationer Klimat Ergonomi Stress Lämpligt att ta upp vid skyddsronden Har några olyckstillbud inträffat under året? Har vi anmält eventuella arbetsskador till FK? Ger något arbetsmoment obehagskänslor? Utbildningsbehov? Truck, motorsåg, ABC. Kris/nödlägesplan om något skulle hända? Är kommunikationshjälpmedlen tillräckliga? 1:a hjälpen-material komplett/på rätt ställen? Datum Kontakt Telefon Mejl Personalrum/hygienutrymmen Ja Nej Extern hjälp? Företagshälsovård Telefon: Handledare i Säkert Bondförnuft Telefon: Övrigt
Barnsäkerhet på gården Lantbruket är speciellt genom att vara en av våra farligaste arbetsmiljöer samtidigt som det är ett hem och en lekplats för alla barn och ungdomar som växer upp på landet. Här är några tips på vad du som förälder kan tänka på när det gäller deras säkerhet. Traktorn Vid de flesta allvarliga barnolyckor är traktorer inblandade. Barnen blir påkörda, påbackade eller ramlar ur traktorn och blir överkörda. Ta aldrig med barnen i traktorn om de inte sitter väl fastspända på eget säte. Det är förbjudet att åka i traktorskopan både för barn och vuxna. Hjälpmedel Runt traktorn och andra maskiner är det oftast dålig sikt. Det är svårt att se barn som springer förbi eller åker trehjuling. En backkamera bidrar till ökad sikt och varningsblinker och ljud gör att barnen uppmärksammar maskinen bättre. Kommunikation inom familjen är jätteviktigt. Informera alltid varandra när barnen är ute på gården och leker. Barnbok om säkerhet Säkert Bondförnuft har tagit fram barnboken Roligt och säkert hos mormor och morfar som på ett roligt och illustrativt sätt tar upp några av de viktigaste säkerhetsaspekterna för barn som bor eller vistas på ett lantbruk. Boken delas ut till barn på våra aktiviteter. Checklista Från LRF kan du få checklistan Barn på gården som är ett bra hjälpmedel för att se över barnens säkerhet. Hästar Hälften av alla olyckor bland barn och ungdomar på landet sker i samband med ridning. Försäkra dig om att barnet har tillräckliga kunskaper för att sköta om och rida en häst. På ridskolan kan barnet få den grundutbildning som behövs. Se till att utrustningen är väl anpassad för både hästen och barnet.! Brunnar kan snabbt förvandlas till dödsfällor. Staketet runt gödseloch urinbrunnar ska vara helt och minst 1,2 meter högt, även när marken är snötäckt. Kolla även de andra brunnarna på gården. Broschyren går att ladda ner på: WWW.SAKERTBONDFORNUFT.SE GÅ IN UNDER RISKER I LANTBRUKET >> BARN >> FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
Traktor- och maskinsäkerhet Traktorer och maskiner orsakar många olyckor. De vanligaste skadorna sker vid till- och frånkoppling av redskap, vagnar och andra maskiner. I många olyckor är kraftöverföringsaxlar inblandade. Här är några tips på hur du kan göra dina maskiner säkrare. Hitchkrok och dragögla Kontrollera traktordraget regelbundet. Bultar vibrerar loss och hitchkrokar och öglor slits. En ny hitchkrok skall ha tvärsnittsmåttet 47 mm. När kroken slitits ned till 44 mm skall den bytas. En korrekt dragögla skall ha ett 50 mm stort hål. Kraftöverföringsaxlar Kraftöverföringskyddet måste vara helt annars får maskinen inte användas. Borttagna eller trasiga kraftöverföringsskydd kan orsaka mycket svåra skador. Flera dödsfall har inträffat då personer har fastnat och dragits med av den roterande axeln. Var noga med att underhålla skydden enligt instruktionerna och byt ut dem om de går sönder. Checklista Stäng alltid av maskinen innan du justerar eller ska rensa bort ett stopp. Skydden är till för att skydda. Efter reparationer sätt tillbaka skydden. Spärra alltid upplyfta redskap. Använd alltid säkerhetsspärrar i uppfällt läge. Lita aldrig på en hydraulslang. Skadade eller spruckna slangar skall bytas ut. Se till att du syns på vägen. Fungerar blinkers och belysning? Syns LGF-skylten? Kontrollera handbromsen på traktorn regelbundet. Kolla traktordraget regelbundet. Bultar vibrerar loss, hitchkrokar och öglor slits. Använd bälte. Skaffa bälte på passagerarstolen. Serva maskinerna och förebygg krångel innan du kommer ut i fält. Kontrollera att maskinen är CE-märkt. CE-märkningen är en försäkran om att konstruktionen uppfyller gällande föreskrifter. Kontrollera slitaget Säkert Bondförnuft har tillsammans med Länsförsäkringar tagit fram ett enkelt hjälpmedel för att kontrollera slitaget på både hitchkroken och på dragöglan. Kontakta en av våra handledare i din region om du vill ha ett exemplar. Barn i traktorn För många barn är traktorn den roligaste och mest spännande maskinen på gården. Tyvärr är traktorn också är överrepresenterad när det gäller svåra olycksfall med barn. Vanliga olyckor är när barn skjutsas i traktorer, ramlar ur hytten och blir överkörda. Därför ska barn som åker med i traktorn sitta fastspända på ett eget säte.! Det är olagligt att skjutsa någon i traktorns frontlastare eller skopa. Från förarplatsen är det i många fall omöjligt att se om någon ramlar ur och händer det hinner man oftast inte stanna.
Säker vedhantering Risken för olycksfall är stor vid vedhantering. Hydrauliska vedklyvar orsakar många olycksfall varje år, där framför allt händer och fingrar skadas. Orsaken är ofta slarv och felaktigt handhavande. Även dödsfall inträffar vid vedhantering ofta på grund av borttagna eller skadade kraftöverföringsskydd. Kapa säkert Använd komplett skyddsutrustning. med visir och hörselskydd, skyddsbyxa, handskar och sågskyddsskor. Glöm inte första förband! Motorsågskörkort Använd en stabil sågbock. På Säker Skogs hemsida finns några bra förslag. Kolla motorsågens säkerhetsdetaljer dagligen. Kastskydd och kedjebroms/sågstopp. Har du en elkap? Använd jordfelsbrytare och kolla elkablarna regelbundet. Akta barnen! Barn tycker att vedtravar är roliga att klättra på, men de kan lätt bli dödsfällor. Klyv säkert Ställ vedklyven stabilt och använd jordfelsbrytare om klyven är elektrisk. Följ instruktionerna från tillverkaren. Ta absolut inte bort de skydd som finns på maskinen. Använd tvåhandsgreppet så att säkerhetsspärren är aktiverad. Ha inte bråttom när du klyver och var alltid nykter. Arbeta ensam vid maskinen. Att vara två kan göra att arbetet går fortare, men samtidigt mångdubblas risken för svåra klämskador. Låt inte barn hantera vedklyven. Ha alltid en väl skyddad kraftöverföringsaxel vid traktordriven klyv. Håll fingrarna borta. Stäng av maskinen och koppla ifrån vid driftsstörningar. Ta rast regelbundet och ät och drick ordentligt när du arbetar. Ha alltid mobiltelefonen med dig så att du kan slå larm om något händer. Genom motorsågskörkortet får du lära dig att hantera motorsågen på ett säkert sätt. Motorsågskörkortet utfärdas av Säker Skog och finns i flera olika nivåer. Arbetsteknik för vedkapning behandlas redan på nivå A, som innehåller grundläggande kunskaper om motorsågen och dess skötsel, sågtekniker och säkerhet. Läs mer på www.sakerskog.se Om olyckan är framme Stoppa kraftiga blödningar med tryckförband. (Rulla ihop en bit tyg och tryck emot och linda runt med tygremsa). Se till att komma till sjukhus så fort som möjligt. Om man förlorat en hand bör den opereras inom 6 8 timmar eftersom muskulaturen annars kan skadas av syrebristen. Om fingrar, fingertoppar eller en hel hand kapats av: Linda in kroppsdelen i våta rena kompresser, lägg i en plastpåse i en hink med kallt vatten.
Säker hantering av nötkreatur Arbete med djur kräver god planering, fasta rutiner och mycket tålamod för att undvika olyckor. Med rätt teknik, väl anpassad inredning och utrustning, samt kunskap om djurs beteende och instinkter kan arbetet bli säkrare. Rätt inredning ha alltid en reträttväg För att du ska kunna hantera djuren på ett säkert sätt ska inredningar och annan utrustning ska dimensioneras och underhållas. Tänk på att bygga in olika reträttvägar så att du snabbt kan sätta sig i säkerhet om något händer. Liggande rör gör att du snabbt kan klättra över och sätta dig i säkerhet. Dörrar eller grindar ska säkras mot ofrivillig öppning och avlyftning. Fixera vid behandling Vid behandling måste det finnas möjlighet att skilja ifrån och fixera djuret på ett säkert sätt. Till detta krävs utrustning som är rätt anpassad till behovet och som inte skrämmer eller stressar djuren. I en uppsamlingsfålla bör det gå att krympa fållan efter hand när djuren blir färre. Tänk på att det är viktigt med bra belysning och hygien. Transport, lastning och lossning a Planera insatsen och räkna bara med en chans. aarbeta lugnt och undvik att stressa. atänk på att djuren går mot ljuset. Ha därför ljusare i bilen än i stallet. aden utrustning som används ska vara så stabil och hög så att djuren bara ser den väg som har planerats för dem. akrymp utrymmet när djuren blir färre så att de ej kan springa fram och tillbaka. adet är bra att ha en grind mellan sig och farliga djur, men då måste grinden vara förankrad i minst en sida. aha alltid reträttvägar. anär landgången fälls upp eller ner ska det göras från säker plats. Risken finns att man får både landgången och djuren över sig. Tjurar Det finns anledning att varna för lösgående tjurar i mjölkrasbesättningar. Att använda tjur som komplement till seminering i en lösdriftsbesättning kan ses som ett bekvämt sätt att slippa bevaka brunsten, men det är också förenat med livsfara. Flera allvarliga stångningsolyckor har inträffat de senaste åren, ett par av dem med dödlig utgång. Säkert Bondförnuft avråder därför helt från den här hanteringen. Kom ihåg att det är förbjudet att låta minderåriga arbeta med tjurar eller andra djur som kan antas vara farliga. Barn i ladugården Många barn tycker att det är roligt med djur och att låta barnen hjälpa till i ladugården är ett bra sätt att utveckla deras djuröga. Men det kan vara svårt att veta vad barn klarar av. SLU har tagit fram BUSA en säkerhetsguide gällande barn i lantbruket. BUSA hjälper dig att hitta rätt arbetsuppgifter för barn i åldrarna 7-18 år. Barn under 13 år ska alltid gå tillsammans med en vuxen i ladugården. Äldre barn kan däremot utföra lättare arbetsmoment på egen hand. Broschyren laddar du ner på: http://lantbruketsarbetsmiljo.slu. se/uploads/abarnungdomar/skötselnpåmjölkgården.pdf!djurens beteende bygger på instinkter. Det finns inga snälla nykalvade kor eller uppvaktande tjurar.
Hästar och säkerhet Det flesta hästolyckor sker inte på ridskolan. Många olyckor sker istället vid ridning eller skötsel av privatägda hästar. Oavsett om gården har egna hästar eller om ni hyr ut stallplatser är det en god idé att tänka igenom säkerheten för både människa och häst. Rutiner i stallet Ett stall ska följa måttföreskifterna när det gäller dörrar, takhöjd, boxstorlek etc. Boxdörren ska kunna öppnas med en hand från in- och utsidan och det ska finnas möjlighet att binda upp hästen. Mockningen ska kunna ske utan att man riskerar att bli sparkad. Håll avstånd mellan hästarna när du leder dem genom stallet och vira inte grimskaftet runt handen. Det kan orsaka allvarliga skador om hästen skulle slita sig. Rutiner för ryttaren Enligt Ridsportförbundet är slarv den viktigaste orsaken till olyckor. Ha alltid fullt fokus på hästen och stressa inte hästar är mycket känsliga och gillar lugna och trygga ryttare. Mobilen ska bara användas i nödsituationer i stallet. En bra grundregel är att en oerfaren ryttare ska rida en äldre välutbildad och erfaren häst. För en yngre oerfaren häst krävs en erfaren ryttare. Använd godkänd ridhjälm! Barnens häst Hästar är inblandade i nästan hälften (48 %) av de inrapporterade olyckor i lantbruket som drabbar barn. Försäkra dig om att barnet har tillräckliga kunskaper för att sköta om och rida en häst. På ridskolan kan barnet få den grundutbildning som behövs. Överlåt inte mer ansvar på barnet med hästen än hon/han klarar av. Låt heller inte barnet rida ut ensam och se till att utrustningen är väl anpassad för både hästen och barnet.! Man bör inte rida ensam. Det flesta och de allvarligaste skadorna inträffar när ryttaren faller av hästen. Checklista a Är ryttarna ridutbildade kan de rutiner och regler? a Råder allmän god ordning i och utanför stallet? a Kan boxdörren öppnas med en hand från både ut- och insidan? a Finns möjlighet att binda upp hästen i boxen? a Sker huvuddelen av utfodringen då flertalet hästar ej är i stallet? a Kan man gödsla ut utan att riskera att bli biten eller sparkad? a Leds hästar med grimma och grimskaft och bara en häst i taget? a Förvaras redskap, kärror etc. på ett säkert sätt? a Är transportvägar fria från redskap, maskiner och bilar? a Är måttföreskrifterna i stallet ok? Ytterdörr, takhöjd, boxstorlek, inredning, halkfria golv m.m.? a Är ridutrustningen av tillfredställande kvalité finns säkerhetsstigbyglar av lämplig storlek? a Bär ryttare reflexer vid ridning i mörker? a Finns speciellt utrymme för verkning och skoning? Läs mer Svenska Ridsportförbundets ridsäkerhetsregler finns sammanställda i boken Säker med häst. Boken går att beställa på postorder@ridsport.se
Kör säkert med fyrhjuling (ATV) I takt med att fyrhjulingarna ökar i popularitet ökar också olyckorna. Många känner inte till eller underskattar riskerna med fordonet. Här kommer några tips som gör din fyrhjulingsfärd säkrare. Riskerna med fyrhjulingar kan sammanfattas med tre ord, de tre farliga F:en: Fart, Föräldraslapphet och Fylla. Till detta kan läggas okunskap om hur maskinen reagerar i olika situationer. Många har fått för sig att en fyrhjuling har svårt för att välta, men det är precis tvärtom. Den höga tyngdpunkten gör att den lätt slår runt om den hanteras fel eller om farten är för hög. Skyddsutrustning Hjälm Använd hjälmen. Vid längre förflyttningar använd mchjälm, i övrigt den hjälm som arbetet kräver. Ögonskydd Använd visir eller glasögon de skyddar ögonen mot grenar och kvistar. Handskar Handskar ger ett bra skydd mot slag och mindre skador. Skor Använd skor som passar för arbetet. Ofta är skyddsskor den lämpligaste fotbeklädnaden. Risk för klämskador förekommer alltid vid körning i terräng. Öka din säkerhet Det är relativt enkelt att öka din och andras säkerhet genom utbildning, träning och rätt utrustning. Utbildning För att få köra fyrhjuling krävs numera förarbevis eller ett B-körkort utfärdat före år 2000. Att gå en kurs för att ta ett förarbevis är en mycket god investering för alla, även om du har ett godkänt körkort. För att få ett förarbevis krävs att du har har fyllt 16 år, gått en utbildning hos en behörig utbildare och blivit godkänd vid ett kunskapsprov. Kräv skyddsbåge på fyrhjulingen Studier visar att den vanligaste dödsorsaken vid fyrhjulingsolyckor är att den förolyckade hamnar under fordonet. En skyddsbåge skulle sannolikt rädda livet på dem. Än finns det inga bra skyddsbågar på den svenska marknaden. I andra länder som Nya Zeeland och Australien använder man däremot skyddsbåge som rutin. Förhoppningsvis kommer den utrustningen även till Sverige. Du som köpare kan skynda på processen genom att fråga efter skyddsbåge nästa gång du byter maskin.
Säkerhet i byggnader Gårdsbyggnader kan innehålla risker som man inte alltid tänker på. Lösa stegar, avsaknad av räcken, dålig belysning, elinstallationer kan orsaka svåra olycksfall. Här är några saker som kan vara bra att tänka på. Skyddsräcken och belysning En av de vanligaste olyckorna i byggnader är fallolyckor. De uppstår vid avsaknad av räcken och nedstörtningsskydd på logar och skullar och pga stegar som inte är förankrade. Dålig belysning är också en bidragande orsak till fallolyckor. Skaffa rörelsesensorer som tänder lamporna automatiskt och byt ut stegen mot en trappa. Silobyggnader och foderblandare Arbete i silon innebär en hög risk. Skaffa en låsbar arbetsbrytare som garanterar att maskineriet inte kan startas om någon befinner sig i ensilagetornet eller i fullfoderblandaren. Ta hjälp av Säkert Bondförnuft för att ta fram en säker rutin för er gård. Försäkra dig om att hela utfodringslinjen är CE-märkt och placera inte avlastarbord och elevatorer så man oavsiktligt kan komma i kontakt med de rörliga delarna. Tryckkärl och hissar ska besiktigas Tryckkärl ska besiktigas om de överstiger vissa storlekar i kombination med maximal tryckbelastning. För jordbrukets del handlar det framför allt om kompressorer med tryckluftbehållare, vakuumtankvagnar samt pannor. Uppmärksammar Arbetsmiljöverket ett obesiktigat trycksatt tryckkärl kan en sanktionsavgift utdömas. Lägsta avgiften är 10 000 kr för exempelvis tryckluftbehållare och den högsta är 100 000 kr på stora pannor. Höhissar och maskindrivna kranar med en maxlast över 500 kg ska besiktigas regelbundet. Arbetsmiljöplan vid byggnadsarbete Om man utför ett byggnadsarbete måste man upprätta en arbetsmiljöplan enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det spelar ingen roll hur litet arbetet är. Om riskabla moment förekommer ska planen upprättas innan arbetet påbörjas. I princip innebär det att vid alla normala byggen inom lantbruket krävs det en arbetsmiljöplan. Läs mer på: www.av.se Elektricitet och brand Miljön inom lantbruk är tuff för alla elapparater som finns där, fast installerad eller stickproppsansluten. Använd alltid jordfelsbrytare när du jobbar med handburna maskiner och sladdlampor. Se till att det finns fräscha brandsläckare i alla byggnader och genomför det systematiska brandskyddet regelbundet. Lantbrukets Brandskyddskommitté har anvisningar hur det bör utföras inom lantbruket. www.lantbruketsbrandskydd.nu Varning för halka Det är lätt att halka utspilld olja, våta golv och trappor i gårdsverkstan eller i ladugården speciellt när man har bråttom.