Datum: 2016-01-14 Stina Levin, Stina.levin@pts.se Minnesanteckningar från extrainsatt arbetsgruppsmöte 2016-01-14 Deltagare Göran Hagman Christian Elmehagen Madeleine Hedin Tony Blomqvist Camilla Jönsson Stina Levin Mattias Svanold Anna Wibom Organisation Telenor Tieto Hudiksvalls kommun IT Norrbotten SSNf Kommande möten 19 januari 12-16 5 februari 9-12 Valhallavägen 117 Syfte och mål med mötet Stina redogjorde för syfte och mål med mötet samt förslag till upplägg för dagens diskussion. Utgångspunkten för diskussionen är praktikfallet. Diskussion om roller och ansvar i leveranskedjan för e-hälsa - Dela upp leveranskedjan i två olika processer för små kommuner respektive stora kommuner. Små kommuner har kortare beslutsvägar och färre administratörer. Processen är därför enklare för små kommuner. Bredbandsforum, PTS, Box 5398, 102 49 Stockholm. Telefon: 08-678 55 00 Webbplats: www.bredbandivarldsklass.se E-post: bredbandsforum@pts.se
- Viktigt att dela upp varifrån initiativet kommer. Ett län som inte arbetar samordnat med e-hälsa får det jobbigare. - Hanteringen från tjänsteleverantörerna har förändrats på senare år. Detta göra att det finns vägar runt kommunallagen. Med tjänstepaket med internet inkluderat eller strypta bredbandsabonnemang sker ingen stödgivning till enskilda - Viktigt att koppla samman e-hälsa med RDA och att peka på ansvarsområden (handlingsplaner med tidssatta aktiviteter). Även koppla vidare till RUS. Vem, vad, när och hur? Strategierna behöver följas upp och aktualiseras. I Norrbotten har man skapat en e-hälsosamordnarroll på kommunförbundet samt en e-nämnd för länets kommuner. I den senare ingår politiker och deras referensgrupp är it-cheferna. De kan hantera både piloter för e-hälsa och masstjänster (stor upphandling). IT Norrbotten har tre referenskommuner för sitt arbete, Boden, Haparanda och Övertorneå. De två senare är små kommuner med omkring 10000 respektive 5000 invånare (Boden har omkring 30000). Processen i små kommuner I små kommuner (< 11 000 invånare) har beslutsvägen ofta kortats eftersom beslutet är delegerat till enhetschefer i hemtjänsten inom socialförvaltningen vad gäller piloter. Om det ska in i ordinarie verksamhet så fattar socialchefen beslut om att föra in det i ordinarie verksamhet. I små kommuner är arbetet med e-hälsa väldigt decentraliserat. I små kommuner kan en och samma person har flera olika roller. Viktigt att rollen eller snarare funktionen - finns beskriven i kedjan så att man känner igen sig. En förutsättning för en decentraliserad beslutskedja är dock att vissa frågor exempelvis upphandling och teknik hanteras regionalt och att de små kommunerna får stöd från regionalt håll. I Norrbotten har man arbetat med upphandlingsunderlag för trygghetslarm i samarbete med Kommentus. När regionalt arbete av detta slag görs så utgår de bl a från nationella föreskrifter (PTS) och befintliga ramavtal. Gränsen på <11000 är i linje med Småkom och avser här att synliggöra beslutsvägar och att dessa är kortare i små kommuner. Tieto definierar små kommuner som mindre än 20000 invånare (här avses resurser och ekonomi). Upphandlingsdialogen blir en viktig del av leveranskedjan i dessa kommuners arbete med e-hälsa. Processen i stora kommuner I större kommuner är processen ofta mer komplex och kräver fler beslutsfattare. Här kan förutom enhetschefer även socialchefer och nämnder vara involverade. Bredbandsforum 2/7
Kansliet hade även förberett en interaktiv modell i verktyget Prezi som diskuterades och utvecklades på mötet. Modellen är flexibel så tillvida att den täcker in både den enklare och den mer komplicerade modellen och att det går att hoppa mellan olika roller och funktioner samt att länka till underlag för djupare studier. Genom detta blir modellen överskådlig samtidigt som den täcker in många aspekter (ungefär ramverksmodell). Vi diskuterar hur modellen är tänkt att användas och konstaterar att den förutom att täcka in alla väsentliga aspekter i leveranskedjan även kan användas för att rita upp en process i en viss kommun (med bl a roller, funktioner och namn på ansvariga). Christian föreslår att vi provtrycker leveranskedjemodellen/processen mot några kommuner via Tietos säljare. Vi diskuterar även möjligheten att testa och förankra modellen mot olika regionförbund/e-hälsosamordnare och kommer fram till att detta nog bör vara ett förslag från arbetsgruppen: Förslag: Leveranskedjemodellen/processen med roller, funktioner, ansvar och beroenden skickas på remiss av kansliet till olika regionförbund i syfte att vidareutveckla och förankra modellen. Leverankedjemodellen/processen i stora kommuner liknar den process för införande som kansliet har skissat på i underlaget som skickats ut inför mötet. Förslag förs fram om att tydliggöra att ett beslut om e-hälsa innebär att verksamheten ska gå mot ett nytt sätt att arbeta. Viktigt att trycka på att det inte är parallella separata system och att det är en process för verksamhetsutveckling på kort och lång sikt. Vi kommer fram till att vi behöver ha en inramningstext i stil med att om välfärden ska kunna behållas måste insatser göras. Se bl a text i Norrbottens digitala agenda kring utmaningar. Som nämnts har tjänsteleverantörer börjat erbjuda paket med e-hälsotjänst exempelvis trygghetslarm eller nattkamera med internettjänst inkluderad. Även routrar ingår. Ett problem med detta som dock i grunden är positivt är att det blir väldigt många routrar ute i hemmen en för trygghetslarmen med en leverantör, en för nattkameran med ytterligare en leverantör och videokonferens med ytterligare en router. För brukaren så betalar kommunen för 3 internetförbindelser, 3 routrar osv. Utmaning hitta ett interface där man bara kan plugga in alla tjänster mot en router. Simkort: en leverantör tar in danska kort för att klara roaming. Kravställa en router som kan klara av olika typer av funktionalitet för att slippa x antal routrar. Roaming frågan: Vi lämnar den därhän just nu även om den är intressant (den fungerar i dagsläget endast i tätortsnära landsbygd). Det byggs dock mycket. Bredbandsforum 3/7
Apple kommer med AppleSim. Kommer inte att vara något problem. Kommentera att frågan diskuterats. Mobila lösningar. Ansvarsfrågan blir viktig. Kommunen vill inte ta ansvaret för att en brukare går vilse i skogen flera dagar i veckan. Ansvarsfrågan för avancerad vård i hemmet blir ännu intressantare (Tieto har pilotprojekt på gång med DS). Vi har dock fokus på de tre användningsfallen som AG beslutat om ska ingår i praktikfallet. Kommentera att andelen vana användare ökar markant. Tjänsteleverantören gör det som kravställs. Från kommunens håll vill man ha en så öppen lösning som möjligt. I de innovativa lösningarna har man använt sig av konkurrenspräglad dialog i LOU. Man har gått ifrån köp och sälj och mäter istället på nyttan av det som levereras. Innovation blir allt mer ett begrepp som ingår i tjänsteleveransen. Detta förutsätter att tjänsteleverantören får en djup insikt i organisationen och även släpps in och får tillgång till information (är på gång enligt Christian). För de tre användningsfallen är det viktigt med en dialog mellan beställare (kommun) och tjänsteleverantör om var täckning finns i kommunen. När upphandling sker så upphandlas tjänst och sedan blir det dialog kring enskilda fall om den specifika brukaren. Där det är dålig täckning så är det svårt att veta om täckningen är tillräckligt bra. Kommunerna har dock genom hemtjänsten relativt god koll på var täckningen är mindre bra. Ambulanspersonal har också bra koll på var det finns svarta hål. Tjänsterna, t.ex. digitala trygghetslarm, skickar signaler som kontrollerar tjänstens funktion mot central kontrollfunktion och larmar själva om de inte har kontakt (t.ex. 1 ggr/min). Mobiloperatören är således inte involverad. Om lagstiftningen: PUL reglerar hur information hanteras. Det finns problem kopplat till att alla inte delar med sig av information. Bör titta på detta i förhållande till de tekniska aspekterna. Vilka delges information och hur? Tjänsteleverantören och underleverantörer? Kommunen kan skriva in i avtal att alla underleverantörer måste omfattas (så har Hudiksvall gjort). Krypterat/inte krypterat osv. Detta är en fråga att jobba vidare med. Säkerheten måste lyftas i kombination med PUL. Tony hör efter hur man jobbar med detta i de tre referenskommunerna. Patrik S på SKL har bra koll. Lyft denna fråga även med honom. Koppla det till patientutveckling, patientsamtycke och socialtjänstlagen. Bredbandsforum 4/7
Nattkamera kräver samtycke enligt flera regelverk. Detta har inte prövats fullt ut. Frågan hanteras olika av olika kommuner. En del arbetar med skriftligt samtycke andra presumtivt samtycke etc. Viktig fråga för möjligheten att ge omsorg till brukare med olika förutsättningar. Fråga att lyfta: Förslag: Rikta stimulansmedel till kommuner på regional basis, medel för utbildning, coachning, systemutveckling, utrustning. Viktigt att utgå från standarder och det som redan är gjort så att inte hjulet uppfinns på nytt. Utbildningen som finns är på hög nivå. Man måste ut handgripligt och informera om det och skapa regionalt sammanhållna processer för att det ska hända. IT Norrbotten sätter igång en utbildning och samlar folk. Måste fysiskt åka ut och prata med beslutsfattare på kommunal nivå. Information till alla nivåer om vad e-hälsa verkligen är. Saklig info om vad det innebär. Ut med info till pensionärsorganisationerna. Måste komma ner på kommunal nivå. Måste börja med fysiska möten. Mun till mun. Detta skapar motivation. Helsingborg och Hudiksvall bjuds in till andra. Budskap om att utbildningsmaterial och erfarenheter finns bra från nationell nivå. Bank med material bra. Användarföreningen nätverk för att kunna sprida. KOLLA UPP! SKL:s roll? Vi diskuterar här att Socialstyrelsens uppföljning av stimulansmedlen under 2015 visar att medlen inte alltid har använts på det mest effektiva sättet och kommer fram till att ett förslag om nya stimulansmedel måste vara förenat med krav som säkerställer effektivitet. Tony återkommer med förslag efter avstämning med bl a referensgrupp. Om du köper in en tjänst, t ex WLAN kan du speca en SLA. Man kommer bort från det privata abonnemanget genom digitala trygghetstjänster med helhetslösningar. Tidigare upphandlades system och burk. Nu levererar tjänsteleverantörerna paket. I Hudiksvall upphandlas inte paket. De måste tänka på nivåer. Kan även vara så att det inte krävs i upphandlingen. Bra att lära kommunerna att kräva detta. De nya digitala larmen ligger och känner av om tjänsten funkar. Larmcentralen (oavsett var den ligger) får vetskap direkt om tjänsten inte fungerar. Bredbandsforum 5/7
Många brukare har flera olika tjänster, även hembesök, vilket gör att det finns en kontinuitet. Hudiksvall och Region Gävleborg tittar på att skapa en egen larmcentral. SLA knepigt begrepp att använda. Alltid kopplat till viten. Använd inte det begreppet i omsorgsverksamheten, då det är kopplat till företag och affärsrelationer. Inte relevant för praktikfallet eftersom det handlar om omsorg om människor som måste fungera även om inte systemen och infrastrukturen fungerar. Brukarens vokabulär är mer relevant exempelvis kunna nå någon att prata med under natten etc. SLA:er blir mer ett begrepp mellan tjänsteleverantör och bredbandsaktör. Mobilnäten vad kan garanteras? Viktigt att göra ett kvalificerat utredningsjobb på det ställe där tjänsten ska fungera, t ex i hemmet hos x. I mobilnäten fungerar ju simkortet oavsett var, men var ligger ansvaret. Tjänsteleverantören vet inte hur det ser ut lokalt, dvs vid respektive hus. Gemensamt ansvar att skapa helhetsbild. Kommunen har det huvudsakliga ansvaret utifrån brukaren. I Norrbotten gör de en upphandling. Upp till operatörerna att bevisa var de har täckning. I slutändan mätningar hos respektive brukare. Bredbandstäckning: för trygghetslarm ett fåtal (se BBK), medan för videokonferens är det fler som inte omfattas. Ansvar: Någon på kommunen har ansvar att ha en bild av hur det ser ut vad gäller täckning hos respektive brukare. Vad ska gå på vad? Kommun har ansvar att det ska gå på en viss infrastruktur. IT-ansvarig/Bredbandssamordnaren i kommunen har ansvar för att ha en bra bild av infrastrukturen. 1 behov, 2 kartläggning av brukarens behov, 3 vad finns det för möjligheter att erbjuda tjänsten till brukaren (mobilt eller fast)? Skilja på sjukvård och omsorg. Omsorg är inte akut. Prata behovs-, risk och sårbarhetsanalys samt kontinuitetsplanering för e- hälsotjänsten (hemtjänsten har viktig roll i detta). Tidskritiska tjänster finns inom sjukvården. Andra aspekter att tänka på vad gäller kvalitet, realtid etc. Det vore intressant med ytterligare en arbetsgrupp som studerar ett praktikfall inom sjukvårdens ramar och regelverk. Bredbandsforum 6/7
SKL har rekommendationer om att inte lägga e-hälsotjänster på det privata abonnemanget, då det ger fler aspekter att tänka på (exempelvis om kund inte betalar stängs abonnemanget, etc). E-hälsotjänsterna är beroende av el. Ta upp att ellagen med ersättning ger felaktiga prioriteringar och ej långsiktig lagning. Statens krav och lagstiftning. UPS:er bör vara med i upphandlingsspecen för den router som är tänkt att användas för e-hälsotjänsterna. Samhällsroutrar med inbyggd UPS skulle underlätta införande av e-hälsa i kommunerna. Man behöver ha koll på bredbandsinfrastrukturens funktionalitet på en viss grundläggande nivå för e-hälsotjänsterna i praktikfallet (IT-ansvarig, bredbandskoordinator etc) men hellre än att prata SLA:er kopplat till verksamheten och brukaren så bör man göra behovs-, risk- och sårbarhetsanalys och ha en kontinuitetsplan. Se även Robusthet II som lyfter detta. Viktigt att på något ställe i modellen synliggöra vikten av opartiskhet gentemot olika aktörer, särskilt bredbandsaktörer. Bredbandsforum 7/7