Kunskapen om tranornas ekologi ökar med hjälp av GPS-teknik

Kunskapen om tranornas ekologi ökar med hjälp av GPS-teknik Johan Månsson & Lovisa Nilsson Tranan är en karaktärsfågel för Kvismaren. Detta medför inte bara möjligheter till fina natur- och fågelskådningsupplevelser utan även problem för Kvismaredalens lantbrukare. Viltskadecenter i Grimsö bedriver sedan många år studier av tranorna vid Kvismaren. Med GPS-teknik kan man nu i detalj hålla reda på var tranorna vistas vid häckning och flyttning. Vid Kvismaren har en enskild trana på hösten noterats hålla till inom snäva födosöks- och övernattningsområden under fjorton dagars tid, men rörelsemönstren varierar mellan individer. Inledning De rastande tranorna i Kvismaren fattar dagligen många beslut om var och vad de ska äta. Deras val kommer att påverka deras energiintag och därmed även så grundläggande saker som överlevnad, förmåga att få ungar och flyttmönster. Deras val kommer också att påverka andra djur och växter liksom människans brukande av naturresurser. Tranorna kan orsaka stora skador då de födosöker på nysådda åkrar och oskördad gröda. Genom att studera tranornas ekologi och följa deras populationsutveckling kan vi lära oss mer om hur tranorna samverkar med andra organismer men också hur vi ska arbeta för att motverka konflikten mellan fåglarna och traktens näringsidkare. På Viltskadecenter (Sveriges Lantbruksuniversitet, Grimsö) driver vi sedan flera år ett projekt som syftar till att studera tranan och de åtgärder som vidtas för att minska skadeproblematiken. Framförallt ser vi att det är viktigt med kunskap om hur olika faktorer som till exempel tillgång på mat, närhet till vatten, mänsklig störning och skrämsel påverkar tranans rörelsemönster och födosöksbeteende för att förstå hur man ska gå tillväga för att motverka skador på gröda. Inom projektet har man tidigare bland annat studerat hur avledningsåkern vid Bärsta, där korn körs ut för att hålla tranorna borta från nysådda åkrar, fungerat under vår och sommar. Detta gjorde vi genom att räkna tranorna på matningsåkern och andra åkrar före och under matningsperioderna men också genom att pejla tranor försedda med r adiosändare. Man kunde då konstatera att avledningsåkern fungerade som man ville. Tekniken har sedan dess gått framåt och idag finns det GPS-mottagare som med mycket hög precision kan ge oss de märkta tranornas positioner och därmed ytterligare möjligheter att lära oss mer om fåglarna och de skadeförebyggande åtgärderna. Här vill vi dela med oss av den kunskap som man kan få om tranornas förehavanden med hjälp av GPS-teknik. GPS-tekniken har tidigare använts med framgång på bland annat rovfåglar och storkar. Tekniken ger oss möjlighet att följa tranornas rörelser i detalj på en liten rumslig skala (åkrar) men också på en större skala (rastplatser och övervintringsområden i Europa). Positionerna erhåller vi genom SMS-meddelanden till våra datorer från mottagaren som sitter på tranorna. De märkta tranorna bär med sig en ryggsäck med antenn, b atteri, GPS-mottagare, mobiltelefonenhet med SIM-kort. Det kan låta tungt men sändarna väger bara ca 180 gr, dvs ungefär 3 % av tranornas vikt. 14

Antal tranor med GPS-mottagare Vi har totalt märkt fem tranor med GPS-mottagare (tre stycken från 2010 och två stycken 2011). Av dessa fungerar fortfarande två stycken. Två tranor har med säkerhet dött, en förolyckades under sensommaren efter en förmodad kollision med kraftledning i häckningsreviret och en hittades död i norra Tyskland. En s ändare har tystnat under höstflytten 2011 utan att vi har kunnat hitta den. Hur fångar och märker man tranor? Tranorna märks vid häckningsreviren innan de hunnit bli flygga. Alla våra GPStranor är märkta nära Grimsö i Västmanland. Ofta hittar vi tranorna under mycket tidiga morgnar när de är ute och födosöker på vallar och annan jordbruksmark. Då går det att springa ikapp ungfåglarna. När man kommer ikapp kan man med ett försiktigt handgrepp ta upp dem i famnen, men det är inte helt riskfritt. De hugger hårt med näbben och sparkar med vassa klor så det gäller att ta det varligt. De fångade tranorna förses sedan med en liten huva över huvudet för att lugna dem. Sändaren fästs med breda resårband på ryggen, bandet placeras under vingarna och korsas fram på bröstet (se bild). Häckningsreviren Storleken på häckningsreviren har varierat mellan 90 800 hektar (räknat som en polygon runt de yttersta positionerna i reviret). Utmärkande för reviren är att de alla inkluderar en sjö, våtmarker (sjökanter, kärr eller myrar), åkermark samt skog (figur 1). Förvånansvärt ofta befinner sig tranorna inne i uppvuxen skog, och då framförallt i friska och fuktiga partier. Under 2010 märkte vi ungar ur tre f amiljer vars revir gränsade till varandra. GPS-resultaten visar ganska tydligt att reviren inte överlappar mycket mellan de olika familjerna (figur 1). Tranan Frida fångad i juli 2010, här försedd med en liten huva över huvudet för att den ska bli lugn. Mikael Hake fäster sändaren på ryggen med hjälp av breda resårband medan Johan Månsson håller i. Resårbandet placeras under vingarna och korsas fram på bröstet. De märkta tranorna får även färgringar på benen. Foto: Inga Ängsteg. The Crane Frida catched in July 2010. The transmitter is attached to the back by elastic springs below the wings. Photo: Inga Ängsteg. 15

Figur 1. Tre häckningsrevir från 2010 omkring byn Morskoga knappt en mil sydväst om Grimsö. Tranorna visar lite överlapp mellan reviren. Två av familjerna lämnade området samma dag och gick ihop några dagar innan de drog iväg. Figure 1. Three breeding territories from 2010 around the village Morskoga less than 10 km south west of Grimsö. There is some overlap between territories. Two families left the area the same day and were together a few days before departing. Kvismaren ankomst och avfärd Efter att de lämnat häckningsreviren har alla våra GPS-märkta tranor tagit sikte mot Kvismaren. Ibland gör de ett stopp vid Finnåker i Västmanland innan de kommer till Kvismaren. År 2010 flög en av tre tranor direkt till Kvismaren den 23 augusti medan två tillbringade en dag och natt i omgivningarna kring Finnåker för att sedan fortsätta till Kvismaren den 26 augusti. Förra årets (2011) enda trana som överlevde fram till flyttningen stannade en månad vid Finnåkerssjön innan den anlände till Kvismaren den 24 september, vilket är förhållandevis sent jämfört med andra tranor som vi haft märkta. Den spenderade totalt två veckor i Kvismaren innan den fortsatte söderut. De tre GPSmärkta tranorna från 2010 stannade alla mer än fem veckor. Rörelsemönster i Kvismaren Här fokuserar vi och exemplifierar med en av de fyra GPS-tranorna (döpt till S alome) som vistats i Kvismaren. Salome är den enda tranan i Kvismaren som hittills har haft en ny typ av GPS vilken ger oss positioner fyra gånger per dygn (08.00, 12.00, 16.00 och 24.00). De vi använt tidigare har bara gett oss en position mitt på dagen. Efter ankomsten till Kvismaren höll sig Salome med familj (föräldrar och ett syskon) vid Nynäsåkrarna och väster om Öknabron och spenderade då två n ätter på Fräknabotten (figur 2). Resten av perioden höll sig Salome däremot mellan Bärsta och Husön och ändrade då även övernattningsplats till Hammarmaden. Det totala området som Salome utnyttjade under sina 14 dagar i Kvismaren var 215 hektar, av vilka 30 rymde dagpositioner vid Bärsta och Nynäs. Salome var på dagarna aldrig längre ifrån övernattningsplatserna än fem kilometer. Från de andra tranorna med GPS-mottagare vet vi att de kan födosöka upp till åtminstone nio kilometer från nattplatsen. Salome tillbringade alla nätter utom två på Hammarmaden, och det är spännande att se vilken ortstrohet Salome uppvisar vid sitt val av nattplats. Alla nattpositioner utom tre ligger inom en radie på ca 100 m (figur 2). Denna ortstrohet blir ännu mer spännande om man tänker på att det under 16

denna period trängdes mellan 9 000 och 14 000 övernattande tranor vid Hammarmaden enligt våra kvällsräkningar. Flytten Den 8 oktober (en klar och fin oktoberlördag med nordanvind) bestämde sig Salomes föräldrar för att dra söderut (figur 3). På morgonen (08:00) befann de sig vid Bärsta och vid lunchtid (12:00) två mil rakt väster om Nässjö (en sträcka på lite drygt 18 mil). Fyra timmar senare (16:00) lämnade de det svenska fastlandet 25 mil längre söderut (en mil öster om Ystad), och de övernattade sedan på ön Rügen i norra Tyskland. De hade då tillryggalagt en sträcka på 55 mil (fågelvägen mellan de fyra punkterna), varav 25 mil på fyra timmar (mellan 12:00 och 16:00) dvs en snitthastighet på 63 km per timme. Med tanke på tranornas sträckflykt (ö msom skruvande, ömsom rak flykt) kan man anta att topphastigheten bör ligga långt över snitthastigheten. Den femte november lämnade Salome Rügen och drog 35 mil mot sydväst till området s öder om Bremen (där de i skrivande stund fortfarande befinner sig). De tre märkta tranorna från 2010 flög efter vistelsen i Tyskland vidare söderut till Lac du Der i Frankrike. Två fortsatte sedan söderut till Biscayabukten (de höll sig öster om Bayonne omkring floden Nive) och en familjegrupp fortsatte vidare till provinsen Salamanca i nordvästra Spanien. Ingen av tranorna som märktes 2010 återvände till Sverige våren 2011 utan stannade i Tyskland (där en dog) under sommaren. Framtiden Vi hoppas att kommande år kunna berätta mer om tranorna och deras ekologi. Under hösten startade vi ett doktorandprojekt som ska driva forskningen vidare. Vi planerar att märka fler tranor med GPSmottagare under de kommande 3 4 åren och med tiden kommer det att finnas mer kunskap att förmedla. Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/0055. Figur 2. Positioner (röda= dag, blåa=natt) erhållna från tranan Salome under perioden 24/9 till 8/10. Polygonerna visar aktivitetsområden (totalt och dagtid=streckad yta). Figure 2. Positions (red=day, blue=night) acquried from the crane Salome during the period 24/9 to 8/10. 17

Tranor på väg till övernattningsplats i Kvismaren. Foto: Magnus Friberg. Cranes arriving to overnight stay at Kvismaren. Photo: Magnus Friberg. Projektet finansieras av Naturvårdsverket, Sveriges Lantbruksuniversitet, Marie- Claire Cronstedts stiftelse och CF Lundströms stiftelse. English summary The common crane Grus grus is strongly associated with Kvismaren. The large numbers of staging cranes within the area not only brings good opportunities for bird watching and exciting experiences but also problems for the farmers within the area. Foraging cranes can cause severe damage to agricultural crops. The Wildlife damage center at the University of Agricultural Sciences runs a project aiming to increase the knowledge about crane ecology and how to mitigate the conflict between the birds and farmers. Among different methods, GPS-backpacks are used to track individual cranes. The cranes are caught before fledged and the transmitter is attached on the back of the bird. In total we have tagged five cranes with GPS nearby Grimsö in the county of Västmanland (60 km north from Kvismare n) and so far all cranes that have survived the growth stage (four out of five) have used Kvismaren as a stop-over site after breeding. The breeding territories have varied between 90 and 800 hectares in size for the five individuals. Neighboring territories seldom overlap much. All territories include a lake, wetlands, agricultural land and forests. Surprisingly often the cranes use closed forests for foraging. In general, the cranes have left the breeding ground in late August and are then heading south to Kvismaren, directly or via an area close to Finnåker in Västmanland (40 km north of Kvismaren). Year 2011 we tagged one crane, called Salome, which GPS-unit positioned four times a day. Salome a rrived, together with parents and one sibling, in Kvismaren late September (one month later than the three cranes tagged 2010). The first two nights were spent at Fräknabotten but after that the roosting site was shifted to Hammarmaden. In Kvismaren, it spent most of the time on agricultural fields (mainly stubble fields but also unharvested crops). Salome used an area (minimum convex polygon) of 215 hectares in Kvismaren. October 8 th 18

Figur 3. De fyra GPS-tranornas flytt genom Europa. De blåa, röda och gröna punkterna är från hösten 2010 och orange är från 2011. De röda punkterna visar tranan Fridas flytt (se märkningsbild) och de orange punkterna är Salome. Figure 3. The four GPS-cranes migration through Europe. The blue, red and green dots is from the autumn 2010 and orange from 2011. The red dots shows the migration of the crane Frida and the orange dots is Salome. Salome and the family group started the migration south. It was a sunny day with clear skies and a cold wind from north (tail wind). In early morning (08:00 am) they were still in Kvismaren. At lunch time (12:00 am) they were 180 km south of Kvismaren and in the afternoon (04:00 pm) they left Swedish mainland, 10 km east of Ystad in Skåne. It was 250 km between the two positions (lunch and afternoon) which mean that the average speed was 63 km per hour. The following night Salome roosted at the island Rügen in north Germany, 550 km south from Kvismaren. Salome left Rügen November 5 th and moved 350 km southwest (close to Bremen) where it still is in time of writing. The three cranes tagged in 2010 continued further south, one spent the winter in Lac du Der, one in southwest of France and one in northwest of Spain. 19