KOSTERHAVET. -besöksinventering 2006

KOSTERHAVET -besöksinventering 2006 TURISMENS UTREDNINGSINSTITUT VIKTORIAGATAN 13, S-411 25 GÖTEBORG TFN: 031-75 95 000 www.turismensutredningsinstitut.com

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 TURISMENS UTREDNINGSINSTITUT... 1 1.3 SYFTE... 2 1.3.1 Turismkartläggning/besöksinventering... 2 1.3.2 Besöksvolymer... 3 1.3.3 Turismens effekter... 3 1.4 METOD... 4 1.4.1 Personliga intervjuer... 4 1.4.2 Telefonintervjuer... 5 1.5 DEFINITIONER... 6 2 TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN... 7 2.1 TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN I STRÖMSTAD KOMMUN... 9 2.1.1 Turismens ekonomiska effekter för Strömstad kommun... 9 2.1.2 Gästnätter i Strömstad kommun... 10 2.2 DRIVKRAFTER BAKOM OCH EFFEKTER AV TURISM... 12 2.3 TURISMENS BETYDELSE... 14 2.4 SYSSELSÄTTNINGSEFFEKTER... 15 3 BESÖKSPROFIL... 16 3.1 BESÖKSPROFIL - DEMOGRAFI... 16 3.1.1 Kön och ålder... 16 3.1.2 Hemvist... 17 3.1.3 Ressällskap... 19 3.2 BESÖKSPROFIL - BETEENDE... 20 3.2.1 Besöket i Kosterhavet... 20 3.2.2 Boende i Kosterhavet... 22 3.2.3 Transportmedel i Kosterhavet... 23 3.2.4 Vistelselängd i Kosterhavet... 24 4 KOSTERHAVET SOM BESÖKSMÅL... 25 4.1 TIDIGARE ERFARENHET AV KOSTERHAVET... 25 4.2 AKTIVITETER I KOSTERHAVET... 27 4.2.1 Aktiviteter och besöksmål... 27 4.3 ÅSIKTER OM KOSTERHAVET SOM BESÖKSMÅL... 30 4.3.1 Omdöme per område... 32 4.3.2 Förbättringsförslag... 36 5 KOSTERHAVET SOM NATIONALPARK... 38 5.1 ATTITYD OCH KÄNNEDOM... 38 5.1.1 Positivt och negativt med att Kosterhavet blir nationalpark... 40 5.2 NATURINTRESSE... 42 5.2.1 Besöksprofil naturintresserade... 43 5.3 INTRESSE FÖR NATURBASERADE AKTIVITETER... 44 6 BESÖKSVOLYMER... 46 6.1 FÄRJETRAFIKEN STRÖMSTAD-KOSTER... 46 6.2 GÄSTNÄTTER OCH DAGSBESÖK... 47 7 TURISMENS EFFEKTER... 49 7.1 UTLÄGGSTAL... 49 7.1.1 Dygnsutlägg per gästkategori... 50 7.1.2 Turistkronan per gästkategori... 51 7.1.3 Konsumtionsplats... 52 7.2 TURISTEKONOMISK OMSÄTTNING... 53 7.2.1 Omsättning per gästkategori... 53 7.2.2 Omsättning per bransch... 54 7.3 SYSSELSÄTTNINGSEFFEKTER... 54

1 Inledning Kosterhavet är det mest artrika havsområdet i Sverige. År 2009 planeras Kosterarkipelagen och delar av Nord- och Sydkoster att ombildas till nationalpark. Kosterhavet blir då Sverige första marina nationalpark. Koster är ett populärt resmål och såväl Syd- och Nordkoster liksom den omgivande arkipelagen har många besökare framförallt under sommarmånaderna. Det är därför viktigt med en hållbar turism- och besöksnäring för Kosters framtida utveckling. Som en del i förarbetet inför nationalparksbildandet har Turismens Utredningsinstitut genomfört en undersökning av turism- och besöksnäringen i Kosterhavet under år 2006 i samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västsvenska Turistrådet Undersökningens huvuddel utgörs bl.a. ev en besöksinventering på helårsbasis. Resultaten av undersökningen skall ligga till grund för åtgärder kring bildandet och skötseln av Kosterhavets nationalpark. 1.1 Bakgrund Karta Kosterhavet. Text om nationalparksbildandet lst? 1.2 Turismens Utredningsinstitut Turismens Utredningsinstitut (TU) skall bidra till att stärka och utveckla svensk och nordisk turism genom att vara ett förstahandsval avseende ekonomisk analys och rådgivning till destinationer, regioner, organisationer och företag inom den svenska och nordiska rese- och turistindustrin. Våra verksamhetsområden är marknads-, omvärldsoch turistekonomisk analys. I dagsläget ägs företaget av Svensk Turism, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR), Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation (SCR), Malmö Turism, Position Skåne, Göteborg & Co samt Västra Götalandsregionen via Västsvenska Turistrådet. 1

1.3 Syfte Undersökningen genomfördes före beslut om ombildning till nationalpark av Kosterhavet tagits. Eventuellt kommer undersökningen att följas upp efter bildandet av nationalparken. Undersökningen anpassades därmed för att underlätta möjligheten till uppföljning av hela eller delar av undersökningen. Det övergripande syftet med undersökningen var att kartlägga turismen i området genom en besöksinventering med avsikt att ta reda på vilka som reser till området samt beskriva omfattning och effekter av turismen i Kosterhavet. Undersökningen delas in i tre delar enligt nedan; 1) Kartläggning av turistprofil, beteende, attityd, kännedom m.m. 2) Kvantifiering av besöksvolymer 3) Mätning av turismens effekter i form av omsättning och sysselsättning 1.3.1 Turismkartläggning/besöksinventering I den första delen undersöktes de turister som besökte Kosterhavet under år 2006 med syfte att ge en deskriptiv analys av turismen i området. Exempel på frågeställningar var; Vilka turister besöker Koster? Vad gör turisterna under sin vistelse på Koster? Vilken är turisternas inställning till Koster som besöksmål/planerna att bilda nationalpark etc.? Frågeställningarna har tagits fram i samråd med Länsstyrelsen och har anpassats efter Länsstyrelsens informationsbehov. Ett viktigt avsnitt i den första delen var att undersöka kännedomen om nationalparksbildandet, d.v.s. undersöka hur många av de som besöker Kosterhavet som känner till planerna på en nationalpark samt att ta reda på vilka förväntningar som finns på Kosterhavet som nationalpark. Ett av syftena med nationalparken är givetvis att skydda området men samtidigt vill man underlätta för besökare att uppleva området och det är därmed viktigt att känna till vilka förväntningar som finns bland de som besöker området. Eftersom nationalparksbildandet inte bara kommer att beröra besökare utan även de som bor i området har den första delen kompletterats med en mätning av kännedom/attityd bland permanent bosatta i Strömstad kommun. Såväl bosatta i kommunen, turister och de som äger fritidshus i Kosterhavet har därmed fått uttrycka sina åsikter om Kosterhavet som nationalpark. Resultatet av undersökningen bland de bosatta i Strömstad kommun redovisas i separat rapport. 2

1.3.2 Besöksvolymer Den andra delen syftar till att kvantifiera besöksvolymerna i Kosterhavet såväl för dagsbesökare som för övernattande besökare. TU tillämpar en modell där gästkategorierna delas in efter övernattningsform. De som inte övernattar i området definieras som dagsbesökare. Nedan redovisas de olika gästkategorierna; o Hotell/pensionat o stugby o vandrarhem (finns ej i undersökningsområdet) o camping o fri camping (ej tillåtet i undersökningsområdet) o eget fritidshus (lägenhet/andelslägenhet) o hyrt fritidshus o gästhamn o naturhamn o släkt och vänner o dagsbesök 1.3.3 Turismens effekter Den tredje delen syftar till att beräkna effekterna av turismen i Kosterhavet respektive för Strömstad kommun i form av turistekonomisk omsättning och sysselsättningseffekter. Den turistekonomiska omsättningen beräknas med hjälp av vedertagen turistekonomisk modell och baseras på mätningar av turisters konsumtion i samband med vistelsen i undersökningsområdet. 3

1.4 Metod Undersökningen bygger i första hand på primärdata som samlats in av TU:s intervjuarteam, dels via personliga intervjuer men även via telefonintervjuer. Kompletterande sekundärdata har erhållits från SCB, SCR, Gästhamnsguiden, Västsvenska Turistrådet m.fl. 1) Underlag för kartläggning av attityder, besöksprofil m.m. erhölls via personliga intervjuer med turister i Kosterhavet. Mätning av kännedom/attityd bland kommuninvånare i Strömstad/Tanum genomfördes via telefonintervjuer 2) Telefonintervjuer genomfördes med fritidshusägare på Koster för att undersöka nyttjande av fritidshus, omfattningen av uthyrningsverksamhet samt antalet släkt- och vänbesök. Övriga kategoriers volymer erhölls genom skattningar baserat på personliga intervjuer med turister i Kosterhavet och via sekundärdata från ovan nämnda källor. 3) Underlag för de ekonomiska beräkningarna erhölls via personliga intervjuer med turister i Kosterhavet. 1.4.1 Personliga intervjuer Målpopulationen för undersökningen var samtliga turister som besökte Kosterhavet under år 2006. Undersökningsområdet motsvarade det område som planeras bli nationalpark. Med turist avsågs personer permanent bosatta utanför Strömstad kommun. Eftersom TU sedan tidigare undersökningar i Bohuslän vet att 80-90 procent av turismen äger rum under perioden juni-augusti förlades huvuddelen av datainsamlingen till perioden juli-augusti. Övriga året genomfördes stickprov primärt för att kunna ta fram de ekonomiska resultaten på årsbasis. De personliga intervjuerna genomfördes under två helger under våren, fem veckor under sommaren samt två helger under hösten. Under sommarperioden var intervjuarna indelade i två team om fyra personer som gick omlott under datainsamlingsperioden. Respondenterna valdes ut slumpmässigt med en för respektive intervjuplats anpassad metod. Att respondenterna väljs ut med en slumpmässig metod är viktigt, och tillser att undersökaren inte styr urvalet själv, utan att samtliga individer i målpopulationen har lika stor sannolikhet att hamna i urvalet. 4

Intervjuplatserna valdes genom ett strategiskt urval med syfte att ge en representativ bild av de turister som besöker Kosterhavet. Valet av intervjuplatser underlättades eftersom största delen av undersökningsområdet endast kan nås via färja eller via transport med egen båt. Intervjuer genomfördes på färjan som trafikerar Strömstad- Kosteröarna, på Syd- och Nordkoster, på den lilla del av fastlandet som skall ingå i nationalparken samt i naturhamnar i Kosterarkipelagen. Kosterarkipelagen ingick i undersökningsområdet och eftersom de turister som har egen båt kan besöka området utan att stiga i land på Syd- eller Nordkoster tog sig intervjuarteamet runt även i naturhamnarna för att göra intervjuer. För detta krävdes att de transportade sig runt i egen båt. Datainsamlingsperiod Datum Antal intervjuer Påsk 13-17 april 209 Pingst 3-6 juni 223 Sommaren 3 juli-6 augusti 2 140 Höst helg 1 27-29 oktober 70 Höst helg 2 3-5 november 85 Summa personliga intervjuer 2 727 Tabell 1 Antal personliga intervjuer Totalt genomfördes personliga intervjuer med 2 727 personer. 1.4.2 Telefonintervjuer Telefonintervjuer med fritidshusägare genomfördes hösten 2006 för att ta reda på hur fritidshusen på Koster nyttjas. Respondenterna fick redogöra för det faktiska nyttjandet av det egna fritidshuset fram till dags dato samt uppskatta nyttjandegraden för resten av 2006. Telefonintervjuerna med kommuninvånare i Strömstad för att mäta kännedom/attityd till nationalparksplanerna genomfördes även de under hösten 2006. Antal intervjuer Telefonintervjuer med fritidshusägare 339 1 Telefonintervjuer med kommuninvånare 701 Summa telefonintervjuer 1 040 Tabell 2 Antal telefonintervjuer Totalt genomfördes telefonintervjuer med 1 040 personer. 1 Det gick inte att beställa register över fritidshusägare enbart på Syd/ Nordkoster varför intervjuer genomfördes med fritidshusägare som tillhörde samma församling. I ett andra steg kunde sedan urval göras av de som hade fritidshus i undersökningsområdet. 5

1.5 Definitioner Turism 2 : omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Turism kan delas in i privat- och affärsturism. Turist: Person som vistas utanför sin hemkommun, antingen över dagen eller med övernattning. I detta fall samtliga besökare som är permanent bosatta utanför Strömstad kommun. Privatturism: omfattar fritidsresenärer (personer som reser ensamma eller tillsammans med familj, vänner etc.) och gruppresenärer (personer som reser tillsammans i grupp som ex. temaresor, skidresor, bussresor). Affärsturism: omfattar individuellt affärsresande (personer som reser i tjänsten) och mötesresenärer (personer som reser för att delta i ett möte som en konferens, kongress eller mässa). Gästnatt: en gästnatt motsvarar en persons övernattning på en destination. Två personer i samma rum ger upphov till två gästnätter. Kommersiell boendeform: Med kommersiella boendeformer avses i undersökningen hotell/pensionat, stugby, vandrarhem, camping, hyrt fritidshus/lägenhet/rum samt gästhamn. Icke-kommersiell boendeform: Med ickekommersiella boendeformer avses i undersökningen eget fritidshus, naturhamn, fri camping samt övernattning hos släkt och vänner. Barn: Person som är under 18 år. Vuxen: Person som är 18 år eller äldre. Undersökningsområde: Med undersökningsområde avses det område som planeras bli nationalpark. 2 Källa: WTO 6

2 Turism- och besöksnäringen Turismen, eller turism- och besöksnäringen, omsatte under år 2005 i Sverige 191 miljarder kronor, vilket innebär 138 000 årsverken och 2,8 procent av BNP. Exportintäkterna av turism ligger vid en jämförelse strax över nivån för personbilsexporten och tillför staten som enda exportnäring i Sverige ca 9 miljarder kronor i momsintäkter från utländsk konsumtion. 3 Turism- och besöksnäringens utveckling mäts främst via kommersiella gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping. Övernattningar på hotell, stugby och vandrarhem samlas in och analyseras av Statistiska Centralbyrån (SCB). Inkvarteringsstatistiken för campingplatser hanteras av Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation (SCR.) Den svenska turism- och besöksnäringen har haft en mycket positiv utveckling. Följande diagram visar utvecklingen av gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping under den senaste 10-årsperioden. De kommersiella gästnätterna har under perioden ökat från 36,5 miljoner till 47,8 miljoner vilket motsvarar en tillväxt på 31 procent under perioden. 60 50 Miljontal 40 30 20 Vandrarhem Stugby Camping 10 Hotell 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Figur 1 Utveckling av gästnätter på riksnivå 1996-2006 De två stora boendeformerna är hotell och camping medan vandrarhem och stugbyar är två mindre segment. År 2006 slog campingen rekord med 17,5 miljoner campingnätter på svenska campingplatser. En av förklaringarna är det fina vädret under 3 Källa: NUTEK 7

sommaren 2006 men även hushållens goda ekonomi som har bidragit till ett ökat semesterresande. 130 125 120 115 Malmö Göteborg 110 105 100 95 Stockholm Riket 90 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Figur 2 Indexdiagram över gästnattsutveckling på hotell i storstäderna resp. riket 1999-2005 Gästnattsutvecklingen på hotell drabbades av en viss tillbakagång efter IT-kraschen, 11:e september och den efterföljande konjunkturnedgången. Stockholm och Malmö liksom riket i stort hade under en period en negativ tillväxt men har nu återhämtat sig med god tillväxttakt. Det var framförallt affärsturismen som påverkades av konjunkturnedgången medan privatturismen fortsatte öka under samma period. Förklaringen till att Göteborg under samma period hade en fortsatt hög tillväxt beror på att affärsturismen i Göteborg inte drabbades så kraftigt av konjunkturnedgången parallellt med att privatturismen samtidigt ökade kraftigt. Turismen i Sverige genereras främst av det inhemska resandet. Svenskar reser visserligen mycket utomlands men vi tillbringar största delen av vår semester i Sverige eller i våra grannländer Norge och Danmark. Den största utländska turistgruppen i Sverige är norrmännen. Fram till slutet av 1990- talet var tyskarna den största gruppen men norrmännen gick om tyskarna 1999 och sedan dess har de norska gästnätterna ökat kraftigt. En förklaring till detta är att det blivit billigare för norrmän att semestra i Sverige i takt med att den svenska kronan har försvagats. Förutom norrmän och tyskar besöks Sverige framförallt av danskar, engelsmän och holländare. Våra stora utom-nordiska turistgrupper kommer från närliggande länder med liknande kulturer där tillgängligheten till naturen inte finns på samma sätt som i Sverige. 8

3 000 Tusental 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Danmark Norge Finland Tyskland Storbritannien Nederländerna Frankrike Schw eiz Italien USA Japan - 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Figur 3 Rikets utveckling av utländska gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping Ofta pratar man om att Sverige har potential att locka till sig turister från stora nationer som USA eller Japan och nu på senare år även Kina. Detta kanske är en utveckling som vi får se i framtiden men idag är dessa turister få till antalet vilket framgår av ovanstående diagram som visar utvecklingen av utländska gästnätter under den senaste 10-årsperioden på hotell, stugby, vandrarhem och camping. 2.1 Turism- och besöksnäringen i Strömstad kommun Kosterhavet tillhör Strömstad kommun som är en turistintensiv kommun med såväl omfattande turism som en betydande gränshandel. Strömstad har förhållandevis många gästnätter satt i relation till invånarantalet. Strömstad kommun har 9,2 gästnätter per capita medan rikssnittet är 3,3. Detta om man jämför med gästnätter på hotell, stugby och vandrarhem. Om gästnätter på campingplats inkluderas har Strömstad en ännu högre kvot jämfört med riket eftersom det finns förhållandevis många campingplatser i Strömstad kommun. 2.1.1 Turismens ekonomiska effekter för Strömstad kommun År 2002 genomförde TU en utredning på uppdrag av Västsvenska Turistrådet och kommunalförbundet BOSAM där turismen i bl.a. Strömstad kommun analyserades. År 2002 uppskattades turismen i Strömstad årligen omsätta 547 miljoner kronor och gränshandeln hela 2,4 miljarder. Gränshandeln i Strömstad omsatte nästan lika mycket som turismen tillsammans i de sex kommuner som ingår i BOSAM (Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla). Totalt uppskattades turismen i f.d. 9

Göteborgs- och Bohuslän (exkl. Göteborgs kommun) omsätta 5,2 miljarder under år 2002 varav BOSAM-kommunerna stod för hälften, 2,6 miljarder kronor. 2.1.2 Gästnätter i Strömstad kommun Under år 2006 fanns det 10 anläggningar i Strömstad som inrapporterade inkvarteringsstatistik till SCB. Det åligger anläggningarna att själva rapportera in data men ibland tar det tid innan samtliga anläggningar har rapporterat in årssiffror till SCB. Det kan därför finnas fler anläggningar i området än de som finns med i tabell nedan. Antal anläggningar, HSV 4 Kapacitet, bäddar Kapacitet, rum Beläggningsgrad, rum Gästnätter Utveckling gästnätter 05/06 10 724 251 60 % 106 506 +3,8 % Tabell 3 Strömstads turism i siffror år 2006 för hotell, stugby och vandrarhem Strömstad kommun har en kapacitet på 724 bäddar och 251 rum. Den genomsnittliga beläggningsgraden år 2006 låg på 60 procent vilket är relativt högt. En jämförelse av vardagar (mån-tors) och helger (fre-sön) visar att beläggningsgraden inte varierar nämnvärt vilket den vanligen gör i mindre städer. Ofta har man högre beläggning under vardagar med huvudsaklig affärsturism och låg beläggning under helgerna eller vice versa. Beläggningsgraden var 61 procent på vardagar och 58 procent på helgerna. Strömstad har en betydande turism under sommarhalvåret. Drygt hälften av gästnätterna på hotell, stugby och vandrarhem genereras under sommarperioden (juniaugusti) och nästan samtliga campingnätter. Övernattningar på campingplats är fyra gånger så många som på hotell, stugby och vandrarhem (428 888 campingnätter). 125 120 115 110 105 100 95 90 85 Strömstad Riket 80 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Figur 4 Indexdiagram över gästnattsutveckling på hotell, stugby och vandrarhem 1999-2006 4 Hotell, stugby och vandrarhem 10

Diagrammet visar hur turismen i Strömstad har utvecklats jämfört med riket mätt i gästnätter på hotell, stugby och vandrarhem. Siffran för 2006 är preliminär och kan komma att korrigeras. Under år 2002-2003 då riket kände av en viss stagnation hade Strömstad en kraftig ökning i gästnätter för att senare falla tillbaka till 2001 års nivå. Förklaringen till detta är den kraftiga ökningen av gästnätter från de nordiska länderna (norrmän) under perioden 2002-2003. Följande diagram visar utvecklingen av gästnätter 1999-2006 i Strömstad kommun. 70 000 60 000 50 000 40 000 Sverige Övriga Norden 30 000 20 000 10 000 Övriga Europa Utom- Europa 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Figur 5 Strömstads utveckling av gästnätter på hotell, stugby och vandrarhem 1999-2006 Av diagrammet framgår den höga andelen nordiska gästnätter och dess utveckling. Under 2006 var 40 procent av gästnätterna på hotell, stugby och vandrarhem nordiska (exkl. Sverige) vilket ligger högt över rikssnittet som är 7 procent. Parallellt med att de nordiska gästnätterna ökade minskade gästnätterna från Sverige, Övriga Europa och Utom-Europa. De siffror som har redovisats i kapitlet handlar mest om de turister som övernattar i kommunen men Strömstad har även en omfattande dag- och genomfartsturism av både svenska och norska turister. Siffror på dess omfattning är dock inte lika enkla att ta fram som för övernattande turister. Det är dock tydligt att Strömstad är en attraktiv turistkommun med starka dragplåster som shopping/gränshandel under hela året och skärgården med Kosterhavet som huvudattraktion under sommarhalvåret. 11

2.2 Drivkrafter bakom och effekter av turism Turism- och besöksnäringen delas ofta in i fyra olika sektorer: resa, bo, äta och göra. Inom den s.k. göra-sektorn finns olika former av aktiviteter och attraktioner som lockar till sig både turister och lokalbefolkning. Det är oftast aktiviteter och attraktioner som utgör katalysatorn till att turism som fenomen uppkommer. Det är alltså göra-sektorn som är anledningen till att man reser till en destination. Det är sällan själva bil-, tåg- eller flygresan som är syftet med ett besök på en destination. Det är inte heller vanligt att man reser till en plats primärt för att bo eller äta. Ishotellet i Jukkasjärvi är en av få anläggningar dit turister reser för att bo och det förekommer även resor till Provence eller andra matregioner där huvudsyftet är den kulinariska upplevelsen. Det vanligaste är dock att exempelvis en nöjespark, ett museum eller en naturupplevelse (nationalpark, naturreservat, vandringsled, vattenfall) är orsaken till att turisten väljer att besöka en viss plats. Kostnaden för att uppleva nöjesparken, muséet eller naturen utgör oftast en mindre del av en turists konsumtion. Vissa aktiviteter/attraktioner som naturupplevelser är t.o.m. gratis. Exempelvis kostar det inget att besöka Abisko nationalpark i form av entréavgifter men resan dit kostar liksom mat och logi. Resa Göra Bo Äta Figur 6 Sektorer inom turism- och besöksnäringen Tidigare undersökningar i Västra Götalands län visar att mindre än 10 procent av privatturisternas konsumtion hamnar inom göra-sektorn och i Bohuslän är andelen endast sju procent. Göra-sektorn finansieras ofta av det offentliga till skillnad från de övriga delarna. När det gäller naturupplevelser, museibesök etc. är de gratis eller relativt billiga aktiviteter medan transport, logi och mat tillhandahålls av det privata näringslivet till relativt höga kostnader. 12

Det är således ofta det offentliga som finansierar det som gör en destination attraktiv att besöka medan det privata näringslivet är de som tjänar pengar på att turister besöker destinationen. Detta blir extra tydligt när attraktionen är naturbaserad och såväl marknadsförs som underhålls med offentliga medel. Om aktiviteterna och attraktionerna som erbjuds är tillräckligt bra kommer de att locka till sig besökare utifrån, d.v.s. turister. Även om det oftast är göra-sektorn som fungerar som drivkraft bakom resandet är det viktigt att resa-, bo- och äta-sektorerna finns representerade på destinationen. För att bli en attraktivt och välbesökt destination krävs att samtliga sektorer samverkar. En turistiskt framgångsrik destination kännetecknas ofta av ett gott samarbeta mellan såväl de privata som de offentliga aktörerna inom turism- och besöksnäringen. 13

2.3 Turismens betydelse De mätbara effekterna av turism som de ekonomiska- och sysselsättningsmässiga effekterna är det man vanligen diskuterar. Turism är dock betydelsefullt ur flera aspekter. Nedan följer en sammanställning av vad som gör turismen betydelsefull för en destination, region eller nation. Turism skapar värde Turismen skapar värde genom besökare som reser till en region och konsumerar turistiska varor och tjänster på destinationen. Turismen skapar ett flöde av intäkter. Turism skapar sysselsättning Turismen är sysselsättningsintensiv jämfört med många andra branscher. Turism skapar Goodwill för en region Turister som besöker en region och får en positiv bild av regionen förmedlar denna bild till vänner och bekanta när de kommit hem. Turism är således ett bra sätt att marknadsföra ett område - inte bara för att locka turister utan även för att attrahera studenter, företagsetableringar och nya invånare till en destination. Turism skapar stolta invånare ökar självförtroendet Att bo på en plats som andra vill besöka skapar stolthet över den egna regionen och dess kultur och historia. Människor väljer att bo kvar och invånarna har en positiv framtidsbild. Turism leder till att kultur/natur bevaras och tas om hand Turism medför att invånarna i en region värnar om det unika (historiska minnesmärken, traditioner, historia, natur). Turism höjer servicenivån samt är kvalitetshöjande Turismen ställer krav på serviceutbudet i en region (restauranger, livsmedelsbutiker etc.). Detta kommer inte bara turisterna till godo utan även regionens egna invånare. När man pratar om att turismen skapar ekonomiskt värde är det vanligtvis den turistekonomiska omsättningen som avses. Det är de direkta effekterna av turisters konsumtion i en region eller på en destination. Dessa effekter är vanligtvis mätbara även om det ibland kan vara ganska komplicerat att utföra själva mätningen. Baserat på den turistekonomiska omsättningen kan sysselsättningseffekter mätt i antal årsverken kvantifieras. 14

2.4 Sysselsättningseffekter En viktig egenskap idag, och en kraftigare utmaning för framtiden, är turismens förmåga att skapa arbetstillfällen. Denna egenskap är observerad både i Sverige och internationellt, vilket lett till att turism- och besöksnäringen i många länder tillmäts stor betydelse för att lösa problem med bl.a. hög arbetslöshet. Turismen anses som näring ha speciellt goda förutsättningar, relativt många andra näringar, att skapa sysselsättning. Erhåller turismen rätt förutsättningar att utvecklas ger den en god utväxling avseende skapandet av nya arbetstillfällen i relation till omsättningsökningen som en följd av sin karaktär av att vara arbetskraftsintensiv. Turismens förmåga att skapa nya arbetstillfällen beror delvis på svårigheten för företagen att omvandla en omsättningsökning till en produktivitetshöjning. Detta sker ofta inom många andra näringar. Vissa delar av turism- och besöksnäringen gör detta relativt sett enklare än andra, t.ex. handel- och transportnäringarna, men framförallt inom göra-sektorn är detta svårt p.g.a. att den ofta är mycket arbetskraftsintensiv och upplevelsebaserad. Ungefär ett årsverke 5 genereras då 1,4 miljoner kronor konsumeras inom turism- och besöksnäringen. 6 1,4 mkr 1 årsverke Figur 7 Sysselsättningseffekter inom turism- och besöksnäringen 5 Ett årsverke motsvarar ett arbetstillfälle som sysselsätter en person på heltid under ett år. 6 Inom fordons- och läkemedelsindustrin krävs 3,3 respektive 4,4 mkr för att generera ett arbetstillfälle. 15

3 Besöksprofil I kapitlet beskrivs besökarna i Kosterhavet under sommaren, var de kommer ifrån, hur länge de vistas i området, hur de bor under sin vistelse samt varför de besöker Kosterhavet m.m. I de fall det föreligger skillnader mellan olika grupper, exempelvis med avseende på ålder, nationalitet m.m., särredovisas undersökningens resultat för respektive grupp. I de fall det finns skäl att separera fritidshusägare från övriga turister har detta gjorts. Det omnämns då i figurtexten till diagram och tabeller. Kapitlet är indelat i två delar varav den första beskriver besökarens demografi och den andra deras beteende när de turistar i Kosterhavet. 3.1 Besöksprofil - demografi De demografiska variablerna i undersökningen är kön, ålder, hemvist och ressällskapens sammansättning. 3.1.1 Kön och ålder Nedan återfinns kön- och åldersprofil bland Kosterhavets besökare. Fördelningen är baserad på samtliga personer i sällskapet. Könsfördelningen är jämn och besökaren var i genomsnitt 35 år gammal. 25% 20% kvinna; 52% man; 48% 19% 18% 20% 15% 7% 12% 5% 4% 0% 0-6 år 7-12 år 13-17 år 18-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55+ år Figur 8 Kön- och åldersfördelning Andelen ungdomar i gruppen 18-24 år är förhållandevis låg vilket troligtvis beror på att ungdomar i den åldern är upptagna med andra aktiviteter under sommaren och kanske inte heller lockas av Kosterhavets utbud på samma sätt som barn och vuxna. 16

Följande tabell visar åldersfördelning per gästkategori och medelålder för de olika kategorierna. Olika boendeformer lockar olika åldersgrupper. GÄSTKATEGORI Hotell/ pensionat Stugby Camping Eget fritidshus Hyrt fritidshus Gästhamn Naturhamn Släkt och vänner Ålder 0-6 år 10 % 7 % 10 % 10 % 13 % 11 % 9 % 13 % 8 % 7-12 år 7 % 11 % 18 % 9 % 14 % 11 % 12 % 9 % 9 % 13-17 år 2 % 6 % 11 % 7 % 10 % 8 % 6 % 7 % 7 % 18-24 år 5 % 5 % 5 % 6 % 5 % 3 % 3 % 8 % 3 % 25-34 år 9 % 8 % 10 % 13 % 7 % 10 % 9 % 14 % 13 % 35-44 år 16 % 18 % 26 % 16 % 18 % 22 % 20 % 15 % 18 % 45-54 år 16 % 16 % 16 % 15 % 17 % 19 % 23 % 14 % 19 % 55+ år 35 % 29 % 4 % 24 % 16 % 16 % 18 % 20 % 23 % Dagsbesök Medelålder 38,5 år 35,9 år 28,0 år 36,4 år 31,9 år 34,4 år 36,0 år 33,8 år 37,4 år Tabell 4 Åldersfördelning per gästkategori Campare har lägst medelålder medan de som bor på hotell/pensionat har högst medelålder. Hela 18 procent av camparna var barn mellan 7-12 år medan endast 4 procent var 55 år eller äldre. 3.1.2 Hemvist Norra Bohuslän och framförallt Strömstad kommun har en hög andel norska turister som kommer både land- och sjövägen. Detta gäller även för Koster där hela 40 procent av turisterna under sommaren var norrmän, varav 27 procent var hemmahörande i Oslo. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 56% 40% 1% 1% 2% Sverige Norge Danmark Tyskland Annat land Figur 9 Besökarnas hemvist 17

De svenska besökarna var framförallt från Västra Götalands och Stockholms län. En majoritet av besökarna kom från dessa två tätbefolkade län. Andelen besökare från Skåne var relativt låg (4 procent) i förhållande till att 13 procent av Sveriges befolkning bor i Skåne län. Motsvarande befolkningsandelar för Västra Götalands respektive Stockholms län är 17 procent respektive 21 procent. Blekinge Dalarna Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland 1% 1% 1% 3% 1% 2% 1% 1% 1% 4% 2% 2% 1% 1% 2% 4% 3% 6% Övriga Sverige; 53% 20% Storstadsregioner; 47% 43% 0% 20% 30% 40% 50% Figur 10 Länsfördelning Diagrammet visar dels besökarnas länsfördelning men även förhållandet mellan storstadsregionerna och övriga Sverige. Nästan hälften av besökarna kom från någon av de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö medan resten kommer från övriga Sverige. Tidigare undersökningar i f.d. Göteborgs- och Bohuslän har visat att en stor del av turismen är regional, d.v.s. man turistar framförallt i det egna länet. Det regionala turistandet är dock lägre i Kosterhavet än i övriga Bohuslän där andelen regional turism år 2002 var 60 procent. Andelen besökare från Stockholms län är högre i Kosterhavet än i övriga Göteborgs- och Bohuslän. År 2002 var andelen turister från Stockholms län 8 procent i övriga Göteborgs- och Bohuslän mot Kosterhavets 20 procent år 2006. Ofta pratar man om ett besöksmåls attraktionskraft utifrån hur hög andel regionala, nationella eller internationella besökare man lyckas attrahera. Ett besöksmål anses ha en starkare attraktionskraft ju högre andel av besökarna som är tillresta från andra delar av landet eller från utlandet. Kosterhavet har idag en stark attraktionskraft relativt andra besöksmål i Bohuslän i och med att de lockar många stockholmare och norrmän. 18

3.1.3 Ressällskap I genomsnitt bestod varje sällskap som besökte Kosterhavet av 3,2 personer, 2,3 vuxna och 0,9 barn. Följande diagram visar hur de ressällskap som besökte Kosterhavet såg ut utifrån antal vuxna respektive antal barn. De sällskapskonstellationer som representerades av 4 procent eller mer särredovisas i diagrammet. Resten finns i stapeln Övriga sällskap. Med barn avses personer under 18 år. 40% 35% 34% 30% 25% 26% 20% 15% 5% 8% 4% 5% 9% 14% 0% En vuxen Två vuxna Tre vuxna Fyra vuxna Två vuxna/ Ett barn Två vuxna/ Två barn Övriga sällskap Figur 11 Ressällskap t i antal vuxna/barn Det vanligaste ressällskapet (34 procent) utgjordes av två vuxna. Därefter var två vuxna och två barn vanligast. Sällskap om två personer utgjordes enligt diagrammet nedan av par till 25 procent. Övriga sällskap om två personer är vänner eller släktingar som reser tillsammans. 60% 50% 40% 37% 30% 25% 20% 0% familj 14% utvidgad familj 15% 8% 1% partner vänner ensam annat sällskap Figur 12 Ressällskap efter tillhörighet Det vanligaste är att man reser med sin familj eller med sin partner. Utvidgad familj är när man reser tillsammans med andra släktingar än de som ingår i det egna hushållet. 19

Exempelvis när barnbarn semestrar tillsammans med sina morföräldrar eller när två syskon semestrar tillsammans med respektive familjer. 3.2 Besöksprofil - beteende I detta kapitel beskrivs hur besökarna beter sig när de reser i Kosterhavet, hur de bor, transporterar sig o.s.v. 3.2.1 Besöket i Kosterhavet De allra flesta som vistas i Kosterhavet under sommaren är på semesterresa. Samtliga respondenter i undersökningen ombads uppge vilken som var den primära anledningen till att de befann sig i området. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 71% semesterresa 12% besöka släkt och vänner 1% affärsresa 13% vistelse i eget fritidshus 0% inköpsresa 3% annat syfte Figur 13 Primärt besökssyfte Förutom semesterresa återfinns även de som besöker det egna fritidshuset eller släkt och vänner. Trots att Strömstad kommun är det område i Sverige där gränshandeln är störst var det endast ett fåtal (3 personer) som angav inköpsresa som huvudsyfte med vistelsen i området. Vid den undersökning som gjordes sommaren 2002 i Bohuslän framkom det att en hel del av de norrmän som semestrade i Strömstad kommun under sommaren inte hade besökt området om det inte hade varit för att de samtidigt passade på att göra inköp. Den primära besöksorsaken var dock själva inköpsresan. Detta gällde såväl för de som var båtburna som för de som kom bilvägen. Det är tydligt att det är just Kosterhavet som har lockat till besöket och inte möjligheten att göra billiga inköp i Strömstad. Gränshandeln bidrar således inte nämnvärt till Kosters popularitet som besöksmål. 20

De allra flesta besökarna i Kosterhavet besöker någon av Kosteröarna. De som inte besöker öarna är båtturister som enbart övernattar i naturhamn, de som gör en rundresa med färjan utan att gå iland på öarna och ett mindre antal besökare på fastlandsdelen. 60% 50% 45% 40% 30% 20% 30% 19% 0% Sydkoster Nordkoster båda öarna vet ej 6% Figur 14 Vilka av öarna som besöks i samband med vistelse i Kosterhavet Nära hälften av respondenterna (45 procent) besökte båda öarna under sin vistelse i Kosterhavet. Bland de som bara besökte en ö var andelen som besökte Sydkoster högre. Anledningen till detta kan vara att det finns ett större utbud på Sydkoster i form aktiviteter som shopping, utställningar, boende och restaurang/café. Om man exkluderar de som har eget fritidshus visar det sig att fördelningen mellan öarna är ungefär densamma. Turister fördelar alltså sitt besök i Kosterhavet mellan de båda öarna på samma sätt som i diagrammet ovan. 21

3.2.2 Boende i Kosterhavet Två tredjedelar av respondenterna övernattade i området medan resterande tredjedel enbart gjorde dagsbesök i Kosterhavet. Bland övriga turister (exkl. fritidshusägare) övernattade 60 procent av besökarna. 80% 70% 66% 60% 50% 40% 34% 30% 20% 0% övernattar i Kosterområdet övernattar ej i Kosterområdet Figur 15 Andel som övernattar i området De två stora boendeformerna på Koster är övernattning i eget fritidshus och övernattning i gästhamn. Hälften av respondenterna i undersökningen uppgav någon av de två boendeformerna. 30% 25% 22% 23% 20% 15% 5% 5% 3% 7% 13% 15% 2% 0% hotell/ pensionat stugby camping eget fritidshus hyrt fritidshus gästhamn naturhamn släkt och vänner annan boendeform Figur 16 Boendeform (urval bland respondenter) Hotell, stugby och camping var de minst frekventa boendeformerna. Den största kommersiella boendeformen var istället hyrt fritidshus. 22

De flesta intervjuerna genomfördes på färjan eller på öarna där samtliga gästkategorier hade lika stor chans att komma med i urvalet. Detta gäller ej för de båtturister som övernattade i naturhamn vid intervjutillfället. Denna grupp kunde enbart nås per båt i Kosterarkipelagen och motsvaras därmed inte av den verkliga andelen båtturister i naturhamn. För att korrigera detta vid volymskattningarna tillfrågades samtliga båtturister om hur stor del av tiden de tillbringade i gästhamn/naturhamn. Hotell/ pensionat Stugby Camping Eget fritidshus GÄSTKATEGORI Hyrt fritidshus Gästhamn Naturhamn Släkt och vänner Nationalitet Sverige 43 % 52 % 39 % 78 % 65 % 20 % 19 % 72 % 67 % Norge 50 % 48 % 55 % 20 % 35 % 75 % 79 % 24 % 28 % Danmark 0 % 0 % 2 % 0 % 0 % 3 % 1 % 1 % 1 % Tyskland 0 % 0 % 4 % 0 % 0 % 1 % 0 % 0 % 2 % Storbritannien 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 1 % 0 % Annat 6 % 0 % 0 % 2 % 0 % 1 % 1 % 2 % 2 % Tabell 5 Boendeform per nationalitet Nationaliteterna återfinns i olika boendeformer. Av naturliga skäl är de flesta fritidshusägare svenskar men hela en femtedel är norrmän. Detta är förklaringen till att även 24 procent av släkt- och vänbesöken görs av norrmän. Dagsbesök Bland båtturisterna är norrmännen i klar majoritet, omkring tre fjärdedelar av båtturisterna är norrmän. 3.2.3 Transportmedel i Kosterhavet Till Kosterhavet transporterar besökarna sig huvudsakligen med båt, antingen färja eller egen båt. På Kosteröarna är det inte tillåtet med bil och därför blir andra transportmedel viktiga. Respondenterna fick uppge vilka transportmedel de hade nyttjat inom Kosterhavet. Möjliga alternativ var färja (inkluderar även linfärjan mellan Sydoch Nordkoster), båt (motor/segel), motorcykel/moped/flakmoppe och cykel. Det var möjligt att uppge flera alternativ per person. 23

100% 90% 80% 81% 70% 60% 50% 52% 40% 30% 20% 21% 15% 9% 6% 0% färja motorbåt segelbåt motorcykel/ moped/ flakmoppe cykel annat transportmedel Figur 17 Transportmedel inom Kosterhavet Det transportmedel som flest hade nyttjat var färja och på andra plats kom cykel. Cykel är ett populärt sätt att ta sig fram på Kosteröarna och det finns flera cykeluthyrare som gör det möjligt för besökare att även under ett kortare besök se så mycket av öarna som möjligt. 3.2.4 Vistelselängd i Kosterhavet Nedan presenteras besökarnas vistelselängd i Kosterhavet i form av antal övernattningar (nätter). Hotell/pensionat 3,8 Stugby Camping 7,2 7,1 Eget fritidshus 23,0 Hyrt fritidshus 9,9 Gästhamn Naturhamn 4,5 3,9 Släkt och vänner 8,0 Dagsbesökare 0,0 0 5 10 15 20 25 30 nätter Figur 18 Vistelselängd i Kosterhavet (nätter) De som har eget fritidshus har längst vistelselängd och därefter varierar vistelselängden mellan ca 4-10 nätter. Kortast tid spenderar de som övernattar i naturhamn och på hotell/pensionat. 24

4 Kosterhavet som besöksmål I detta kapitel beskrivs Kosterhavet som besöksmål utifrån vad besökarna ägnar sig åt under sin vistelse i området, val av aktiviteter och kännedom/besök vid olika besöksmål. Vidare fick besökarna betygsätta Kosterhavet utifrån ett antal parametrar och ge förslag på hur Kosterhavet skulle kunna förbättras som besöksmål. Inledningsvis redogörs för besökarnas tidigare erfarenhet av Kosterhavet, andelen förstagångsbesökare etc. 4.1 Tidigare erfarenhet av Kosterhavet Under sommaren 2006 var 30 procent av turisterna (exkl. fritidshusägare) förstagångsbesökare i Kosterhavet. Resterande 70 procent hade någon gång besökt området. Följande diagram visar när i tiden det senaste besöket ägde rum. 14 procent hade gjort tidigare besök under 2006 och 45 procent hade besökt Koster senast under 2005. 50% 45% 40% 45% 35% 30% 25% 20% 15% 16% 15% 14% 5% 0% 1% 2% 3% 4% före 2000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Figur 19 Tidpunkt för senaste besök (exkl. innevarande besök) De allra flesta (84 procent) hade besökt Kosterhavet senast någon gång under 2000- talet och då främst under de senaste två åren. Som tidigare nämnts är turismen i Bohuslän och Strömstad starkt koncentrerad till sommarmånaderna. För svenskar och norrmän är juli den populäraste turistmånaden medan tyskar, holländare och engelsmän vanligen semestrar senare. Många anläggningar och besöksmål i Bohuslän har fullbelagt under ett par sommarveckor för att i princip bomma igen under resten av året. Liksom för övriga Bohuslän gäller detta 25

även för Kosterhavet. Följande diagram visar när under året turisterna besökte Kosterhavet. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 20 Tidpunkt för tidigare besök (exkl. fritidshusägare) Omkring 90 procent hade besökt Kosterhavet under juli månad och omkring 40 procent hade besökt området under juni respektive augusti. Under resten av året var det endast en mindre andel som hade besökt området. 26

4.2 Aktiviteter i Kosterhavet De som primärt befann sig i Kosterhavet för en semesterresa ombads uppge varför de hade valt att semestra just i Kosterhavet. Frågan var formulerad som en s.k. öppen fråga, det fanns alltså inga fasta svarsalternativ. Naturupplevelse Rekommendationer Var i närheten Hög trivselfaktor Tradition Sol, bad och båtliv Nyfiken Besöka släkt och vänner Slumpen Hyr hus/stuga där Övrigt 5% 5% 3% 1% 3% 14% 12% 11% 26% 0% 5% 15% 20% 25% 30% Figur 21 Varför turister väljer att semestra i Kosterhavet Svaren grupperades och sorterades in i olika kategorier. Flest svar hamnade under kategorin naturupplevelse. Drygt en fjärdedel svarade att det hade valt att besöka Kosterhavet för att få en naturupplevelse av något slag. Näst vanligast var att man hade valt att besöka området för att man hade fått rekommendationer. Nedan följer några exempel på vilka typer av svar som hamnade under kategorin naturupplevelse. De mest frekventa svaren handlade om hur vacker och fin naturen i Kosterhavet var. o Fin natur, gillat att vandra och bada o Drömt och skönt utan trafik, naturen är rogivande o Uppleva landskapet o Vackert! o Spännande natur o Härlig naturupplevelse! 4.2.1 Aktiviteter och besöksmål Den naturupplevelse Kosterhavet ger är en av anledningarna till att man väljer att besöka området som turist. Det blir än tydligare när man tittar på vad besökarna gör i området. Följande diagram visar vilka aktiviteter besökarna ägnar sig åt i samband med 27

vistelsen i Kosterhavet. Flera av aktiviteterna handlar om att på olika sätt uppleva naturen. Respondenterna fick svara utifrån ett antal fasta svarsalternativ. sol och bad restaurang/café vandra cykla segla/åka båt shopping/inköp naturupplevelser konstverk/hantverk fiske museibesök dyka/snorkla kanot/kajak annat 36% 34% 33% 30% 24% 17% 17% 6% 54% 67% 76% 91% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 22 Aktiviteter i Kosterhavet Respondenterna kunde uppge flera aktiviteter. Varje stapel i tabellen redovisar därmed andelen besökare som ägnat sig åt en viss typ av aktivitet. Exempelvis ägnade sig 91 procent åt sol och bad, 67 procent vandrade, 54 procent cyklade o.s.v. Svarsalternativet naturupplevelser fanns i denna fråga med som ett separat alternativ och en tredjedel av besökarna svarade att de hade ägnat sig åt eller skulle ägna sig åt någon form av naturupplevelse i samband med sin vistelse i Kosterhavet. Begreppet naturupplevelse var något snävare definierad än i föregående fråga. Som exempel på naturupplevelser nämndes sälsafari, fågelskådning etc. av intervjuaren för att respondenten skulle förstå frågan. I Kosterhavet och dess närhet finns ett antal turistattraktioner. Respondenterna tillfrågade dels om de kände till dessa besöksmål och dels om de hade besökt eller planerade att besöka dessa besöksmål i samband med vistelsen i Kosterhavet. Med kännedom avsågs att respondenten visste var besöksmålet låg eller vad det var för typ av attraktion, men han/hon behövde inte ha besökt attraktionen. Nedan följer en sammanställning med förklaring över de besöksmål som undersöktes; o Hvaler-området - grannarkipelagen på norska sidan o Ursholmen - fyrplats och ögrupp i sydvästra delen av Kosterområdet o Trossö-Kalvö-Lindö - ögrupp i södra Kosterområdet o Saltö - östra Kosterområdet o Tjärnö marinbiologiska laboratorium - forskningsstation i östra Kosterområdet 28

o Valnäs klapperstensfält - geologiska formationer på västsidan av Nordkoster o Breviks hamn med vandringsstigarna på Sydkoster o Valfjäll - utsiktsplats belägen vid kyrkan på Sydkoster o Kosters kyrka - Sydkoster o Kosters trädgårdar - upplevelseträdgård på Sydkoster o Kosters hembygdsmusem - vid Långagärde på Sydkoster o Kosters fyrar - högst upp på berget Högen på Nordkoster Kosters kyrka Kosters fyrar Kosters trädgårdar Saltö Hvaler-området Råssö Breviks hamn Ursholmen Tjärnö marinbiologiska laboratorium Kosters hembygdsmuseum Valfjäll Trossö-Kalvö-Lindö Valnäs klapperstensfält 23% 20% 52% 51% 49% 44% 44% 40% 39% 38% 61% 65% 68% 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Figur 23 Kännedom attraktioner Kosterhavet (övriga turister) De attraktioner som flest kände till var Kosters kyrka, Kosters fyrar och Kosters trädgårdar som samtliga hade en kännedom på över 60 procent. Den höga kännedomen är inte så förvånande då 70 procent av besökarna var återbesökare i området. Att så många känner till Hvaler-området beror på den höga andelen norrmän. Följande diagram visar andelen som hade besökt eller skulle besöka en viss turistattraktion samt andelen som kanske skulle besöka samma turistattraktion. Anledning till att frågan ställdes på detta sätt är att turister, framförallt under sommarsemestern, är mer spontana när de genomför sin semesterresa. Detta p.g.a. att de ofta turistar i det egna närområdet och därmed har möjlighet att genomföra besöket vid ett annat tillfälle och dels eftersom många turistattraktioner är utomhus och därmed mer väderberoende. Ofta ändras planerna och det blir annorlunda än vad turisten från början planerat för. 29

kanske besök besök Kosters trädgårdar 28% Kosters kyrka Kosters fyrar Valfjäll Breviks hamn Kosters hembygdsmuseum Hvaler-området Valnäs klapperstensfält Ursholmen Råssö Saltö Tjärnö marinbiologiska laboratorium Trossö-Kalvö-Lindö 8% 8% 7% 5% 8% 8% 6% 6% 6% 7% 17% 14% 11% 7% 6% 6% 6% 4% 3% 21% 18% 0% 5% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Figur 24 Besök/planerade besök (övriga turister) De besöksmål som flest kände till var även de besöksmål som flest hade besökt/skulle besöka eller planerade att besöka. Näst efter Kosters trädgårdar, Kosters kyrka och Koster fyrar kommer utsiktsplatsen Valfjäll på Sydkoster. 4.3 Åsikter om Kosterhavet som besöksmål Respondenterna fick svara på vad de tyckte om Kosterhavet som besöksmål och om de upplevde trängsel som ett problem i Kosterhavet. De ombads även betygsätta Koster inom ett antal områden samt ge förslag på förbättringar. För samtliga frågor tillämpades en sjugradig skala och det fanns även möjlighet att svara ingen åsikt på varje fråga. I samtliga diagram finns svarsalternativet ingen åsikt med i figuren för att visa hur stor andel av respondenterna som valde att inte ta ställning i respektive fråga. Att respondenterna valde att inte ta ställning i vissa frågor beror på flera olika faktorer. Det kan dels bero på att man inte har kännedom om det som frågan handlar om eller att man inte har något egenintresse. För en person som inte seglar är gästhamnarna och deras service inte lika viktig som för någon som äger båt. Dessutom genomfördes intervjuer med respondenter på färjan och då intervjuades ibland personer som ännu inte hade besökt Kosterhavet och som dessutom var förstagångsbesökare. Denna grupp var dock förhållandevis liten. 30

60% 50% 51% 40% 30% 30% 20% 0% 0% 0% 0% 1% Mycket dåligt Dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt 8% Ganska bra Bra Mycket bra Ingen åsikt Figur 25 Helhetsomdöme om Kosterhavet (ej fritidshusägare) Kosterhavet som besöksmål fick ett högt omdöme. Hälften av respondenterna gav området högsta betyg. Ingen gav området något av de tre lägsta betygen. I genomsnitt fick Kosterhavet ett betyg på 6,4, vilket är att beteckna som ett högt betyg. 70% 60% 58% 50% 40% 30% 20% 0% Inte alls något problem 9% 7% 5% 6% Neutral 3% 1% Mycket stort problem 11% Ingen åsikt Figur 26 Om trängsel upplevs som ett problem (ej fritidshusägare) Kosterhavet besöks av stora volymer turister under en kort period såväl till sjöss som till land. Med anledning av det ombads respondenterna uppge huruvida de upplevde trängsel som ett problem i området. Det visade sig att det endast var ett fåtal som upplevde trängsel som ett problem. En majoritet (58 procent) upplevde inte alls trängsel som något problem. 31

4.3.1 Omdöme per område Respondenterna fick betygsätta Kosterhavet inom ett antal områden. En sjugradig skala tillämpades där ett motsvarade mycket dåligt och sju motsvarade mycket bra. I följande tabell redovisas de områden respondenterna betygsatte, medelbetyg för respektive område och andelen som inte hade någon åsikt. Fritidshusägarnas svar inkluderas ej i omdöme per område eftersom tillfälliga besökare har andra behov än de som äger ett eget boende i Kosterhavet. Område Medelbetyg Ingen åsikt Transport/kommunikation till Koster 6,2 19 % Utbud av gästhamn 4,7 65 % Utbud av boendeanläggningar 5,0 72 % Utbud av restaurang/café 5,5 25 % Aktivitetsutbud 5,3 49 % Markerade vandringsstigar 5,6 48 % Offentlig service i form av toaletter/sopställ 4,9 34 % Offentlig service i form av informationsskyltar 5,4 34 % Tabell 6 Medelbetyg och andel ingen åsikt per område Transport/kommunikation var det område som fick högst medelbetyg (6,2) medan utbudet av gästhamnar fick lägst medelvärde (4,7). Övriga medelvärden låg mellan 4,9 och 5,6. På följande sidor redovisas resultaten för varje fråga i diagramform. Transport/kommunikation till Koster 80% 70% 60% 50% 40% 44% 30% 20% 0% 0% 0% 1% 3% Mycket dåligt Dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt 12% Ganska bra 21% 19% Bra Mycket bra Ingen åsikt Figur 27 Transport/kommunikation till Koster (övriga turister) De flesta var nöjda eller mycket nöjda med kommunikationerna till Koster. Endast en procent gav transport/kommunikation ett underbetyg (<4). Som tidigare nämnts var detta det område som fick högst medelbetyg. 32