JURIDISKA INSTITUTIONEN HRO560 Kredit- och exekutionsrätt, 15 högskolepoäng Law and credit. Securities and Bankruptcy, 15 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska institutionen 2016-05-13 och senast reviderad 2019-05-22. Den reviderade kursplanen gäller från och med 2019-09-02, höstterminen 2019. Utbildningsområde: Juridiskt 100 % Ansvarig institution: Juridiska institutionen Inplacering Kursen ges på femte terminen på juristprogrammet vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Huvudområde Fördjupning - G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs att studenten är antagen till juristprogrammet vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet samt att den studerande klarat minst 90 högskolepoäng inom juristprogrammet, varav samtliga 60 högskolepoäng från årskurs 1. Lärandemål Efter avslutad kurs ska kursdeltagaren (1) visa ingående kunskaper om den krediträttsliga och exekutionsrättsliga regleringen och därmed funktionellt sammanhängande delar av andra ämnesområden. Dessa andra
ämnesområden är framför allt de delar av associationsrätten som handlar om borgenärsskydd, den anknytande straffrättsliga regleringen i form av i huvudsak förmögenhetsbrotten med anknytande reglering och straffrättens allmänna del, den del av immaterialrätten som är relevant för den kredit- och exekutionsrättsliga hanteringen av immateriella tillgångar samt de delar av redovisningsämnet som behövs för förståelsen och tillämpningen av den nu nämnda regleringen. 2/ 8 (2) kunna tillämpa denna reglering på såväl enkla som komplexa juridiska problem inom ovan nämnda ämnesområden. Detta på ett sätt som innebär fördjupning i förhållande till tidigare kurser på juristprogrammet. (3) kunna relatera till de olika regleringarnas samhälleliga funktioner. Detta på ett sätt som innebär fördjupning i förhållande till tidigare kurser på juristprogrammet. (4) kunna analysera hur normbildningen på kursens områden går till. (5) kunna reflektera över den egna juristrollens betydelse inom kursens områden. (6) kunna reflektera över sina egna (och helst även andras) prestationer i kredit- och exekutionsrätt och därmed funktionellt sammanhängande delar av andra ämnesområden. (7) i skrift kunna uttrycka sig på ett logiskt och juridiskt tillämpande sätt i sådan mån att argumentationen kan betraktas som tillförlitlig i de sammanhang som kursen anknyter till. Detta på ett sätt som innebär fördjupning i förhållande till tidigare kurser på juristprogrammet. Innehåll Kursen syftar till att ge ingående kunskaper i vissa centrala områden av juridiken som är nödvändiga såväl för att kunna läsa vidare inom dessa områden, som för att arbeta som jurist med allmänjuridiska frågor eller för att kunna utveckla en juridisk specialisering. Vidare ska kursen ge träning i att uttrycka sig på ett logiskt och juridiskt tillämpande sätt.
Med utgångspunkt i traditionell rättssystematik är kursen sammansatt av ämnena krediträtt, exekutionsrätt och de delar av associationsrätten som handlar om borgenärsskydd. För att nå ingående kunskaper i dessa civil- och processrättsliga områden krävs även kunskaper om den anknytande straffrättsliga, redovisningsrättsliga och immaterialrättsliga regleringen. 3/ 8 Kursen omfattar tre steg. Det första steget är bassteget. Under detta steg ska studenterna tillgodogöra sig baskunskaper i de för kursen centrala ämnena. Studiearbetet består i att studera läromedlen, i att förbereda och delta i lärarledda övningar, i att delta i ett examinationsmoment och i att delta i uppföljningen av examinationsmomentet. Det andra steget är breddsteget. Under detta steg ska studenterna utöka sina kunskaper till detaljnivå. Studiearbetet består även här i att studera läromedlen, i att förbereda och delta i lärarledda övningar, i att delta i ett examinationsmoment och uppföljningen av detta moment. Det tredje steget är djupsteget. Under detta steg ska studenterna arbeta med avgränsade frågor med en kritisk, analytisk ansats. Studiearbetet består även här i att studera läromedlen, i att förbereda och delta i lärarledda övningar, i att delta i examinationsmoment och i att delta i uppföljningen av dessa moment. Under djupsteget finns möjlighet att i grupp delta i ett examinationsmoment som omfattar en skriftlig inlämningsuppgift. Utöver de nämnda möjligheterna att delta i examinationsmoment omfattar kursen också möjligheten att delta i ett avslutande examinationsmoment kring kursen i stort. Kursen omfattar således ett antal möjligheter för studenterna att samla underlag för bedömningen av om de nått kursens lärandemål. Studenterna ska under kursen bygga en portfölj med hjälp av de prestationer som de gör vid de examinationsmoment som erbjuds under kursen. I slutet av kursen ska studenterna presentera sin portfölj och visa hur de med hjälp av sina olika prestationer har underlag för bedömningen av om de nått kursens lärandemål.
4/ 8 Former för undervisning Under bassteget ska studenterna förbereda och delta i lärarledda övningar. De ska delta i ett examinationsmoment och i uppföljningen av detta examinationsmoment. Under breddsteget ska studenterna förbereda och delta i lärarledda övningar. De ska också delta i ett examinationsmoment och i uppföljningen av detta moment. Under djupsteget ska studenterna förbereda och delta i lärarledda övningar. De ska också delta i examinationsmoment och i uppföljningen av dessa moment. Under djupsteget finns möjlighet att i grupp delta i ett examinationsmoment som omfattar en skriftlig inlämningsuppgift. Undervisningsspråk: svenska Former för bedömning Examination: Kursen examineras genom att studenten får ett flertal möjligheter att visa hur studenten nått lärandemålen. Det handlar främst om fyra individuella salstentamina (bastentamen, breddtentamen, djuptentamen och avslutningstentamen) och en skriftlig gruppuppgift (djupuppgiften). Härutöver ges också ett skriftligt examinationsmoment avseende bedömning av andras prestationer. Vidare omfattar kursen ett examinationsmoment där studenten ska reflektera över sina prestationer och presentera dessa i en s k portfölj. Reflektionerna ska inkludera att studenten visar hur studentens prestationer förhåller sig till lärandemålen. Den ordinära ordningen för examination är att en student utnyttjar så många av möjligheter att prestera bedömningsunderlag till sin portfölj som möjligt. Studenterna ska med andra ord delta i kursen. För studenter som inte lyckas delta fullt ut i kursen är det dock möjligt att klara av kursen utan att ha utnyttjat alla möjligheter som kursen ger. Härtill kommer ytterligare möjligheter i form av omexaminationstillfällen. För att nå godkänt krävs att studentens prestationer tillsammans visar att studenten nått lärandemålen. Studenten ökar sina chanser att göra detta genom att delta i flera examinationsmoment. Genom att delta i flera examinationsmoment får studenten flera
möjligheter. 5/ 8 En student som inte deltar i alla examinationsmoment behöver beakta att detta kan leda till att studenten inte når lärandemålen under kurstid. Alla examinationsmoment ger nämligen inte utrymme för att visa kunskaper och färdigheter avseende alla lärandemål. En student som deltar i de tre skriftliga examinationsmomenten bas-, bredd- och avslutningstentamen kan dock räkna med att ha deltagit i tillräckligt många examinationsmoment för att prestera underlag som täcker in alla lärandemålen. I samtliga fall krävs för godkänt betyg att studenten deltar i det avslutande examinationsmomentet portföljpresentation. En student som inte i anslagen tid presenterar sin portfölj blir underkänd p g a avsaknad av portföljpresentation och får inte sina prestationer bedömda. Omexamination: En student som presenterat sin portfölj och fått bedömningen underkänd får ytterligare möjlighet att fylla på sin portfölj genom omtentamen. Detsamma gäller student som inte i anslagen tid presenterar sin portfölj. Efter omtentamen ska studenten presentera sin portfölj på nytt (senast anslagen tid), med beaktande av omtentamensprestationen. Om studentens portfölj redan innan omexamination omfattar bas-, bredd-, djup- och avslutningstentamen, måste studenten då portföljen lämnas in efter omexamination, ange att omtentamen ersätter ett av dessa moment, som då inte ska beaktas i bedömningen. Student som inte presenterar sin portfölj i anslagen tid får invänta nästa bedömningsomgång som inträffar efter nästkommande omtentamen. Detta oavsett om studenten vill delta i omtentamen eller inte. Student som deltagit i ett kurstillfälle med minst två examinationsprestationer och inte nått godkänt betyg på kursen genom examinationen och omexaminationen för detta kurstillfälle, får delta i vissa delar av examinationen och omexaminationen för ett senare kurstillfälle. Detta innebär att studenten bygger upp en ny portfölj med prestationer som studenten ska kombinera för att visa hur studenten nått lärandemålen. Studenten får inte använda prestationer som studenten gjort under examinationen för tidigare kurstillfällen. Examinationen och omexaminationen för ett kurstillfälle är sammansatt för just det kurstillfället.
6/ 8 Student som deltagit i ett kurstillfälle med minst två examinationsprestationer och inte nått godkänt betyg på kursen genom examinationen och omexaminationen för detta kurstillfälle, får delta i följande delar av examinationen för ett senare kurstillfälle; bastentamen, breddtentamen, djuptentamen, avslutningstentamen och omtentamen. Dessa studenter får delta i mån av plats. Besked om platsbrist ska meddelas berörda studenter senast tre dagar innan examinationstillfället. Om det är möjligt med hänsyn till tillgängliga resurser ska ett ersättningstillfälle anordnas. Sådant tillfälle får anordnas under eller efter kurstid. Studenter som deltagit i ett kurstillfälle med minst två examinationsprestationer, får delta i undervisningen för ett senare kurstillfälle i mån av plats. Kursansvarig får härvid begränsa studenternas deltagande med hänsyn till tillgängliga resurser och studenternas behov. Studenter som får delta under dessa omständigheter får undervisning som anpassas för just dessa kursdeltagare. De får inte delta i undervisningen för övriga studenter, såvida kursansvarig inte klargör att de får delta. Vad som här ovan anges om deltagande i fler än ett kurstillfälle är föranlett av intresset hos förstagångsregistrerade studenter att få studera under de former som kursen är planerad för. Ordningen är också föranledd av en ambition att hjälpa omregistrerade studenter att klara av kursen. Kursansvarig får för varje kurstillfälle bedöma vad som kan vara en lämplig lösning med hänsyn till antalet omregistrerade, dessa studenters behov och tillgängliga resurser. Byte av examinator: Studerande som underkänts två gånger på viss kurs eller del av kurs har rätt att begära att annan lärare utses som examinator. Sådan begäran ska ställas skriftligen till Juridiska institutionens studierektor i god tid innan examinationen. Betyg På kursen ges något av betygen Med beröm godkänd (AB), Icke utan beröm godkänd (BA), Godkänd (B) och Underkänd (U). Examinator sätter betyg efter en sammanvägning av samtliga av student i portfölj åberopade prestationer. För att uppnå betyget Ba respektive AB ska student visa hög respektive särskilt hög grad av lärandemålsuppfyllnad.
7/ 8 Beslut om betyg för studenter som deltar i examination vid ett senare kurstillfälle får vid behov skjutas upp så att bedömningen av dessa studenters insatser görs efter att övriga studenters insatser bedömts. Syftet med denna regel är att så många som möjligt skall kunna få plats att delta i examinationen. Alternativet till att dessa studenter får stå risken för att vänta på betygsbeslut är att färre av dem får möjlighet att delta. Kursvärdering Studerandeinflytande, kursutvärdering och kommunikation: Kursdeltagarna ska välja ett eller flera kursombud som ska representera dem i kommunikationen med kursansvarig och studierektor. Kursombudets uppgift är också att diskutera frågor kring kursen med kursansvarig när denne ser ett sådant behov. Kursombudet sammanställer regelbundet sådana synpunkter som kursombudet anser bör tas upp med kursansvarig eller studierektor. Student som under kursen har synpunkter på kursupplägget eller genomförandet av kursen ska vända sig till kursombudet. Efter kursen tas synpunkter emot genom kursutvärderingen. Juridiska institutionen utvärderar samtliga kurser som ges vid institutionen. Kursutvärdering ska därför sammanställas i enlighet med den gällande ordningen vid Juridiska institutionen. Samtliga kursutvärderingar avseende kurserna på juristprogrammet ska behandlas i Utbildningsutskottet varvid kursansvariga lärare samt kursombud ska närvara. Kursombudet ska vara behjälplig med sammanställandet av kursutvärderingen. För uppgiften som kursombud får studenten viss ersättning samt ett intyg. Övrigt Studieanvisningar ges ut i samband med kursstart. Övergångsregler Kursen ges för första gången hösten 2016. Den ersätter en del av kursen Civilrätt C (HRO510) på juristprogrammet. Student som tidigare varit registrerad på kursen
Civilrätt C (HRO510) ska inte läsa kursen Kredit- och exekutionsrätt. 8/ 8