8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag 1990 2005 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Näringsgren (SNI92) Kommunområde Skåne NV Skåne NO Södra Skåne Skåne Industri (10 45) 276 183 637 1 096 Tjänste (50 93 exkl. 70) 1 172 637 3 344 5 153 Totalt 1 448 820 3 981 6 249 *siffrorna är preliminära Nystartade företag med kvinnlig respektive manlig ledning 2005 Procentuellt fördelade på ledning för vissa kommunområden i Skåne län* Ledning Skåne NV Skåne NO Södra Skåne Skåne Kvinnlig 35 23 32 31 Manlig 58 67 61 62 Gemensam 5 7 5 5 Bortfall 2 3 2 2 Totalt 100 100 100 100 *siffrorna är preliminära Nyföretagande Varje år startas 5 6 000 nya företag i Skåne. Drygt 80 procent av dessa inom tjänstesektorn. Nyföretagandet i Stockholm ligger på en betydligt högre nivå än Västra Götaland och Skåne. Antalet nystartade företag har ökat i alla regioner (med någon minskning under åren 2001 2003). I Skåne har takten i ökningen varit relativt kraftig jämfört med både Stockholm och Västra Götaland. Andelen nystartade företag med kvinnlig ledning har ökat något 2005 och ligger nu på 31 procent. Skillnaderna mellan olika regioner och regiondelar är små. Nyföretagandet bland personer med utländsk härkomst är något högre än för övriga. nystartade företag 2005 efter län och härkomst* Källa: ITPS Utländsk ej utländsk Samtliga Utländsk härkomst Ej utländsk härkomst per 1000, härkomst per 1000 härkomst per 1000 Samtliga 16 64 år Skåne län 1 322 8,9 4 897 8,3 6 249 8,4 Stockholms län 3 335 9,7 11 072 12,2 14 446 11,5 Västra Götalands län 1 213 6,4 5 870 7,4 7 097 7,2 Riket 8 093 7,8 36 371 7,7 44 585 7,7 *Personer som själva är utrikesfödda eller vars båda föräldrar är födda utomlands.
1 0 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t 1 1 Bruttoregionprodukten (BRP) i Skåne jämfört med riket Källa: SCB 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Mkr (löpande priser) i Skåne 223 174 230 266 244 263 258 866 271 398 282 132 292 323 302 385 Procent av nivån i hela riket 11,7 11,6 11,7 11,7 11,9 11,9 11,9 11,8 BRP per invånare i Skåne (kr) 200 035 205 837 217 649 229 743 239 502 247 267 254 401 261 358 Procent av nivån i hela riket 0,93 0,92 0,92 0,92 0,93 0,93 0,93 0,91 BRP per sysselsatt i Skåne 492 273 493 203 520 122 536 403 555 693 571 331 599 047 606 440 Procent av nivån i hela riket 0,98 0,97 0,98 0,98 0,99 1,00 0,99 0,98 Bruttoregionprodukten i Skåne och öresundsregionen Jämfört med hela Sverige och Danmark 1995 till 2003. Mkr per invånare (SEK). Källa: Öresundsdatabanken, Danmarks Statistik/SCB Bruttoregionprodukt Ett grovt mått på den ekonomiska utvecklingen i en region är den så kallade bruttoregionprodukten (BRP) som är den regionala motsvarigheten till bruttonationalprodukten (BNP). BRP är detsamma som värdet av varor och tjänster som produceras i regionen. Skånes andel av Sveriges bruttonationalprodukt minskade marginellt mellan år 2003 och 2004 och låg det senare året strax under 12 procent. BRP per sysselsatt växte år 2004 något långsammare i Skåne än i riket och i Stockholms och Västra Götalands län. BRP per invånare i Skåne ligger på 91 procent av nivån för Sverige. På samma sätt som för Skåne beräknas BRP för Själland med öar, som ingår i den danska delen av Öresundsregionen. Köpenhamnsområdet har som huvudstadsregion en BRP per invånare som ligger betydligt över nivån i Skåne, men under senare år har tillväxttakten i Skåne väl kunnat mäta sig med utvecklingen i den danska delen av Öresundsregionen.
1 2 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t 1 3 Utbildningsnivå i Skåne 2005 Efter kön och ålder (%). Källa: SCB Utbildningsnivå Utbildningsnivån i Skåne är genomsnittligt hög. Skåne ligger på fjärde plats i landet avseende andelen högutbildade i befolkningen. Stockholm, men även Uppsala och Västerborttens län, som i förhållande till sin folkmängd är betydande universitetsregioner, ligger högre. Variationerna inom Skåne är dock betydande. Kvinnor har högre utbildning än männen i alla åldersgrupper. Andelen kvinnor i åldersgruppen 35 44 år som har en högskoleutbildning ligger till exempel på 40 procent medan motsvarande andel för män ligger på 34 procent Utbildningsnivån i Skånes befolkning höjs, dels genom att yngre generellt har längre utbildning än äldre, men framför allt ökar andelen som skaffar sig högskoleutbildning. Mellan 2000 och 2005 ökade andelen skåningar i åldern 25 34 år med högskoleutbildning från 35 till 49 procent. Särskilt markant ökade andelen i Malmö, men också i de omgivande kommunerna (se diagram). Ökningarna i dessa kommuner torde i stor utsträckning bero på inflyttning av högskoleutbildade. De relativt stora ökningarna i Osby beror mindre på inflyttning än på en ökad utbildningsnivå i den permanenta befolkningen.
1 4 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t 1 5 ANDEL AV BEFOLKNINGEN 25 34 ÅR MED AVSLUTAD HÖGSKOLEUTBILDNING 2000 & 2005 (%) andel som börjat studera vid universitet eller högskola vid 26 års ålder läsåret 2004/2005 Källa: SCB Beräknad andel (%), utifrån bostadslän vid 18 års ålder 60 50 40 30 20 10 0 Dalarnas län Gotlands län Södermanlands län Gävleborgs län Värmlands län Örebro län Jönköpings län Västernorrlands län Västra Götalands län Norrbottens län Övergång till högskolestudier Västmanlands län Östergötlands län Jämtlands län Under en lång tid har antalet nyinskrivna vid universitet och högskolor ökat, vilket innebär att Sverige har tagit stora steg närmare 50-procentsmålet för den högre utbildningen. Det vill säga målet att 50 procent av befolkningen ska ha börjat studera vid universitet och högskolor vid 25 års ålder. De senaste åren har andelen som går vidare till högre utbildning dock backat något. Högskoleverkets beräkningar pekar mot en övergångsfrekvens till högskolestudier fram till och med 25 års ålder på knappt 49 procent för landet som helhet för läsåret 2004/05. Det är en svag ökning jämfört med föregående läsår. Det finns stora regionala skillnader i landet. Övergångsfrekvensen i Skåne beräknas till 45 procent vilket är en nedgång med 2 procentenheter sedan tidigare år. I alla län ligger övergångsfrekvensen bland kvinnor betydligt högre än för män. I Skåne gick 51 procent av alla kvinnor och 40 procent av alla män vidare till högskolestudier innan 26 år ålder. Kalmar län Skåne län Hallands län Stockholms län Västerbottens län Kronobergs län Blekinge län Uppsala län Hela riket
1 6 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t 1 7 Forskning och utveckling inom privata företagssektorn 2003 Källa: SCB (Forskning och utveckling inom företagssektorn 2003; UF 14 SM 0401) fou Andel av riket Län räknat i heltidsarbeten Utgifter, Mkr heltidsarbeten % Utgifter % Skåne 5 106 9 133 11 13 Stockholm 14 789 21 153 31 29 Västra Götaland 14 611 24 867 30 35 Hela riket 48 113 71 953 100 100 Antal doktorsexamen 2004 2005 vid universitet och högskolor i Skåne Forskning och utveckling De privata företagen i Skåne investerar inte lika mycket tid och pengar på forskning och utveckling, som i de två andra storstadslänen. I Stockholm bedrivs en stor del av rikets forskning och utveckling inom en rad olika områden. I Västra Götaland är det främst bilindustrin som får ett kraftigt genomslag. Antalet avlagda doktorsexamen är ett grovt mått på omfattningen av den forskning som bedrivs vid högskolor och universitet. I Skåne återfinns en ganska stor del av rikets forskning, inte minst inom medicin och juridik. Högskolor och universitet i Skåne står för nära en fjärdedel av alla landets doktorsexamen inom medicin och rättsvetenskap/ juridik. Bland de som avlagt doktorsexamen i Skåne år 2005 var 58 procent män. Störst överrepresentation av män är det inom matematik, teknik- och naturvetenskap. Kvinnor är främst överrepresenterade inom humaniora och religionsvetenskap. Källa: Högskoleverket Varav Varav Andel av riket Doktorsexamen 2004 2005 män kvinnor 2005 % Humaniora och religionsvetenskap 63 44 18 26 18,4 Matematik 8 10 8 2 17,5 Medicin 118 144 68 76 17,6 Naturvetenskap 102 76 51 25 16,5 Odontologi 6 6 4 2 24,0 Rättsvetenskap/juridik 9 5 5 0 23,8 Samhällsvetenskap 55 49 24 25 15,3 Teknikvetenskap 97 107 78 29 16,7 Totalt 458 441 256 185 16,1
1 8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t 1 9 reguljärt sysselsatta 2006 Procent av befolkningen 20 64 år (kvartal 2). Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningen AKU 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Sysselsättning Jönköping Halland Kronoberg Stockholm Västra Götaland Gotland Dalarna Södermanland Jämtland Kalmar Västernorrland Norrbotten Västmanland Västerbotten Blekinge Örebro Uppsala Värmland Östergötland Skåne Gävleborg Hela riket Det mål för sysselsättningen som regeringen satte upp 1999 om att 80 procent av befolkningen i åldern 20 64 år ska vara reguljärt sysselsatta kunde inte uppnås för Sverige som helhet. Inte heller för Skåne, där sysselsättningen ligger under riksgenomsnittet. Mellan år 2001 och 2005 minskade andelen av befolkningen som är sysselsatt något för varje år. Det är främst södra Skåne och Malmöområdet som har låg andel sysselsatta. Detta beror både på den högre arbetslösheten och på att många står utanför arbetsmarknaden. I nordöstra Skåne ligger andelen sysselsatta endast något under riksgenomsnittet. För år 2006 verkar en vändning vara på gång. Första kvartalet år 2006 var andelen sysselsatta i Skåne 75 procent vilket är en svag ökning jämfört med första kvartalet 2005. Uppgifterna är dock osäkra beroende på att beräkningsmetoderna för sysselsättningsstatistiken ändrades under 2005. Skåne har i stort sett samma branschstruktur som riket med undantag för att andelen sysselsatta inom forskning och utveckling, samt inom jordbruket är något högre. reguljärt Sysselsatta* 1997 2006 Procent av befolkningen 20 64 år som har reguljär sysselsättning. Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningen AKU 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Södra Skåne 70 70 71 72 73 73 73 73 73 74 Nordöstra Skåne 73 73 74 78 79 77 77 77 78 76 Nordvästra Skåne 68 70 72 73 75 75 75 75 74 77 Skåne 70 70 72 73 74 74 74 74 74 75 Riket 75 75 77 78 79 79 78 78 78 79 *Reguljär sysselsättning är antal sysselsatta på den vanliga arbetsmarknaden, dvs. exklusive personer som är sysselsatta Andel förvärvsarbetare 2004 Med arbetsplats i respektive län fördelade per bransch, i procent av antalet förvärvsarbetande 16 64 år. Källa: SCB, RAMS Stockholms Skåne Västra Näringsgren län län Götalands län riket Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 0,4 2,3 1,5 1,9 Utvinning av mineral, tillverkningsindustri 9,8 17,2 20,9 17,6 Energi- o vattenförsörjning, avfallshantering 0,7 1,0 0,9 1,0 Byggindustri 5,1 6,0 5,6 5,8 Andel; transport, magasinering; kommunikation 21,6 19,9 19,2 18,5 Personliga och kulturella tjänster 9,5 6,6 6,6 7,2 Kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster 22,2 12,1 12,2 13,3 Civila myndigheter, försvar; internat. organisationer 6,6 4,6 5,1 5,7 Forskning o utveckling; utbildning 10,2 12,0 10,5 11,1 Hälso- och sjukvård, socialtjänst; veterinärer 1 2,4 16,9 16,2 16,4 Näringsgren okänd 1,6 1,6 1,3 1,6 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0
2 0 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t 2 1 Genomsnittligt antal boende per rum i Skåne 1994/1995 & 2004/2005 Källa: Specialbearbetning av SCBs Levnadsnivåundersökningar Boende och bostadsbyggande Folkmängden i Skåne har under en lång tid ökat kraftigt samtidigt som bostadsbyggandet varit relativt lågt. Från att i början av 1990-talet ha legat kring 7 500 9 000 färdigställda lägenheter per år har bostadsbyggandet i Skåne sjunkit drastiskt och har under en tid legat under 3 000 per år. År 2004 kom bostadsbyggandet igång och antalet färdigställda bostäder ökade med över 70 procent jämfört med år 2003. Bostadsbyggandet har sedan dess legat kvar på samma relativt höga nivå. För att underlätta för de svagare grupperna på bostadsmarknaden har många kommuner som mål att öka nyproduktionen av hyresrättslägenheter, men andelen av de färdigställda lägenheterna som angivits bli upplåtna med hyresrätt har legat kring 40 procent under de senaste fem åren, med undantag för år 2003 då andelen sjönk under 30 procent. Trots att hushållens köpkraft ökat betydligt, har den genomsnittliga utrymmesstandarden nästan inte alls förbättrats. År 2005 ligger det genomsnittliga antalet boende per rum i södra Skåne på 0,53 personer, vilket är ungefär samma nivå som tio år tidigare. Den låga nivån på bostadsbyggandet har medfört en växande bostadsbrist, som främst drabbar grupper som har svag förankring på bostadsmarknaden och/eller svag ekonomi. Det gäller till exempel ungdomar, invandare och ensamstående med barn. Det finns betydande skillnader i genomsnittlig standard mellan personer med utländsk respektive med svensk bakgrund. Under de senaste tio åren har såväl andelen trångbodda som antalet boende per rumsenhet ökat bland de utrikes födda och andra generationens invandrare. Genomsnittligt antal boende per rum i olika bostadshushåll 1994/1995 & 2004/2005 Källa: Specialbearbetning av SCBs Levnadsnivåundersökningar Hela Skåne Södra Skåne Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Hushållstyp 1994/95 2004/05 1994/95 2004/05 1994/95 2004/05 1994/95 2004/05 Ensamstånde utan barn 0,42 0,47 0,43 0,50 0,40 0,46 0,41 0,40 Ensamstånde med barn* 0,64 0,63 0,69 0,64 0,50 0,61 0,68 0,63 Samboende utan barn 0,47 0,44 0,48 0,45 0,46 0,44 0,45 0,41 Samboende med barn 0,72 0,72 0,73 0,73 0,71 0,72 0,69 0,68 Alla hushållstyper 0,52 0,53 0,53 0,55 0,51 0,51 0,50 0,47 *Få svarande i denna grupp vilket medför att uppgifterna bör tolkas med viss försiktighet Färdigställda lägenheter i nybyggda hus i Skåne 2001 2005 Efter hustyp, upplåtelseform. Källa: SCB Summa 2001 2005 2001 2002 2003 2004 2005 Antal % I flerbostadshus hyresrätt 1 191 1 027 616 1 289 1 673 5 796 75,5 bostadsrätt 333 349 157 421 624 1 884 24,5 äganderätt summa 1 524 1 376 773 1 710 2 297 7 680 100,0 I småhus hyresrätt 57 78 29 153 104 421 5,4 bostadsrätt 93 126 108 147 55 529 6,8 äganderätt 1 060 743 1 385 1 957 1 664 6 809 87,8 summa 1 210 947 1 522 2 257 1 823 7 759 100,0 Totalt hyresrätt 1 248 1 105 645 1 442 1 777 6 217 40,3 bostadsrätt 426 475 265 568 679 2 413 15,6 äganderätt 1 060 743 1 385 1 957 1 664 6 809 44,1 summa 2 734 2 323 2 295 3 967 4 120 15 439 100,0
2 2 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t 2 3 ÖRESUNDSREGIONEN Skåne och de danska öarna Själland, Lolland, Falster och Bornholm Antal som flyttat mellan Skåne och danska delen av Öresundsregionen Källa: ÖresundsDataBanken Öresundsintegration Öresundsregionen består av hela Skåne på den svenska sidan av Öresund och de danska öarna Själland, Lolland, Falster och Bornholm. Öresundsregionen är Nordens största och mest tätbefolkade storstadsområde med cirka 3,6 miljoner människor varav cirka 2/3 på den danska sidan och 1/3 på den svenska sidan Öresund. Sedan Öresundsbron invigdes sommaren år 2000 har integrationen mellan den svenska och danska delen av Öresundsregionen ökat inom vitt skilda samhällsområden. Invandringen från Danmark till Skåne har närapå femdubblats. Flertalet av flyttarna är unga och en stor andel är män. De främsta skälen för att flytta till Skåne är de lägre levnadsomkostnaderna och då särskilt de lägre boendekostnaderna. Av de som flyttade från Danmark till Skåne år 2005 var 82 procent danska medborgare och 10procent svenska medborgare. I andra riktningen utgjorde danska medborgare cirka 72 procent av flyttarna och svenskar 23procent. Det är alltså mestadels danskar som flyttar över sundet.
2 4 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t 2 5 Antal arbetspendlare mellan Skåne och danska delen av Öresundsregionen Källa: ÖresundsDataBanken Antal resor under en genomsnittlig vecka i november Tåg, bil, färja (endast bilpassagerare) och flygbåtar, avrundade siffror Källa: COWI på uppdrag av DSB, Scandlines, Skånetrafiken, Öresundsbro Konsortiet 2003 2004 2005 Förändring % % % 2004 2005 % Till/från arbetsställe 71 300 26 87 200 29 100 700 29 13 500 15 Tjänsteresa 52 900 19 59 600 20 67 500 19 7 900 13 Inköpsresa 32 300 12 31 400 10 42 000 12 10 600 34 Kultur/sport/utflykt/nöje 32 800 12 26 300 9 33 100 9 6 800 26 Semesterresa 20 200 7 24 400 8 24 200 7 200 1 Besöka familj/vänner 22 000 8 23 900 8 27 400 8 3 500 15 Till/från utbildningsställe 10 800 4 11 400 4 11 600 3 200 2 Kurs/seminarie/konferens 5 600 2 6 100 2 6 100 2 0 0 Till/från Kastrup (enb m bil) 4 800 2 3 800 1 5 700 2 1 900 50 Okänt/Annat 23 800 9 30 400 10 31 100 9 700 2 Totalt 276 600 100 304 500 100 349 500 100 45 000 15 Arbetspendlingen från Skåne till Danmark har ökat stadigt sedan Öresundsbron invigdes. Pendling i andra riktningen är ännu ganska ovanlig. En stor del av den ökade arbetspendlingen från Skåne till Danmark kan förklaras av inflyttningen eftersom merparten av de inflyttade danskarna har sin huvudsakliga sysselsättning i Danmark. Antalet svenska medborgare som bor i Skåne och arbetar i Danmark ökar också stadigt. Ett sätt att mäta integrationen i Öresundsregionen är att studera resorna över sundet. När bron var färdigställd passade många på att göra nöjesresor till andra sidan. När nyhetens behag avtagit minskade resandet år 2001. De senaste fyra åren har resandet ökat. Det är främst arbetspendling och tjänsteresor som står bakom ökningen. Mellan 2001 och 2005 har antalet resor till/från arbete över Öresund mer än fördubblats (mätt i november månad respektive år). 73 procent av de som reser över Öresund är bosatta i Sverige. PENDLING ÖVER ÖRESUND ÄR EN ÅRLIG STUDIE SOM I 2006 ÅRS RAPPORT VISAR ATT: något färre har undersökt arbets- och studiemöjligheter på andra sidan jämfört med år 2005 fler har sökt eller erbjudits arbete på andra sidan fler pendlar till arbete, möten eller liknande på andra sidan fler danskar känner till möjligheter, regler och förhållanden i övrigt på svenska sidan, samtidigt som svenskars kunskap om förhållanden på danska sidan minskar. den största barriären för att arbeta på andra sidan sundet är transportkostnaden och transporttiden. Källa: Pendling over Øresund Undersøgelse af holdninger og adfærd i forhold til pendling over Øresund, 2006 (Øresundsregionens Arbejdsmarkedspolitiske Råd, Københavns kommune, Region Skåne och Malmö kommun)