Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson
Tanken på en efterpoleringsvåtmark efter Hammargårds reningsverk har funnits tidigare. I den fördjupade översiktsplanen för Kungsbacka stad 2020 finns avsatt område för våtmark. Där står att: Troligen kommer Hammargårds reningsverk att kompletteras med en våtmark för ytterligare rening. Väster om reningsverket har mark reserverats mark för detta ändamål på kommunens mark. Våtmarken kan med fördel också utvecklas söderut.
Våtmarkens tre syften Minskad övergödning av Kungsbackafjorden Ökad biologisk mångfald Gynna tätortsnära rekreation
Hammargård reningsverk är effektivt Avloppsvattnet genomgår mekanisk, biologisk och kemisk rening. Reningseffekten var 2009 98% för BOD7, 96% för fosfor och 82% för kväve vilket är en hög reningsgrad. Reningsverkets utsläpp är trots detta en betydelsefull punktkälla med ca 10 gånger högre halter av kväve och fosfor jämfört med halten i Kungsbackaån. -Komplettering med våtmark ökar reningen ytterligare -Förhindrar att vattnet släpps ut orenat vid bräddning av avloppsvattnet -Större säkerhet vid driftsstörningar
Marken har bra förutsättningar för våtmark Våtmarksområdet består av svämsediment Svämsediment bildas när vattendrag svämmar över sina bräddar. Dessa sediment är ofta dåligt sorterade och innehåller en hel del organiskt material. Vattentäta jordarter som lera och mo är gynnsamma för efterpoleringsvåtmark i området.
Hur skall en våtmark se ut? -För effektiv rening av fosfor och kväve -För att fåglar skall trivas
Reningsvåtmarken Gärna stor Viktigt att vattnet fördelas över hela våtmarksytan Gärna flacka stränder Gärna långsmal form. Öar som fördelar ut vattnet. Djupare del där partiklar sedimenterar. Grunda partier där växter kan ta upp näringen Övervattensvegetation och undervattensvegetation Långt avstånd mellan inlopp och utlopp Hög näringsbelastning
Fågelvåtmarken Storlek >5ha Öar, helst långsmala, >20 meter från land Rik växtlighet. Både över och under vatten. Helst ingen fisk Helst bete för blå bård och/eller slåtter Grund ca 0,5 m Långgrunda och flikiga stränder Varierat vattenstånd under året. Högre vår och höst, lägre under sommaren Öppen mark i omgivningen. Inga höga byggnader
Våtmarksdrömmen är en skrattmåskoloni
Viktigast för reningen är att sprida vattnet effektivt För effektiv rening gäller det att försöka hindra vattnet att ta den snabbaste vägen. Det gäller att fördela ut vattnet över hela ytan.
Jämförelse mellan Magle våtmark i Hässleholm och Hammargård våtmark i Kungsbacka Magle: Denitrifikation i reningsverk: Nej Våtmarksyta: 20 ha Flöde: 12400 m3/d Kväve in: 20 mg/l Fosfor in: 0,17 mg/l Hammargård: Denitrifikation i reningsverk: Ja Våtmarksyta: 25 ha Flöde: 13 400 m3/d Kväve in: 6,3 mg/l Fosfor in: 0,30 mg/l
Hur effektiv kommer våtmarken att bli? K-värdet är ett mått på effektiviteten Hammargård? Magle Belastningen för Hammargård efterpoleringsvåtmark är ca 1300 kg/ha*år, vilket ger ett k 20 värde på ca 10 (under förutsättning att våtmarkens effektivitet är korrelerad enbart till belastningen)
Jämförelse mellan Magle och en modellerad våtmark vi Hammargård Magle (1996-09) Hammargård (modellering) Hammargård (modellering) Kemisk rening Järnklorid Bio-P Bio-P Biologisk rening Nitrifikation Nitrifikation/Denitrifikation Nitrifikation/Denitrifikation Flöde m3/d 12 369 13 383 13 383 Våtmarksyta ha 20 25 25 Ytbelastning mm/d 62 53,5 53,5 Uppehållstid d 7 9,35 9,35 Tot-N in mg/l 20 6,06 6,06 Tot- N ut mg/l 15 4,32 5,25 N-belastning kg/ha*år 4566 1106 (2009-2010) 1106 (2009-2010) N-avskiljning kg/ha*år 1066 300 (2009-2010) 143 (2009-2010) Tot-P in mg/l 0,17 0,297 0,297 Tot-P ut mg/l 0,12 0,09 0,09 BOD 7 in mg/l 3,0 3,5 3,5 BOD 7 ut mg/l 5,1 3,5 3,5 P-belastning kg/ha*år 38 58 58 P-avskiljning kg/ha*år 10 18 18 k20-värde (kväve) 18 (gäller kväve) 25 (gäller för kväve) 10 (gäller för kväve)
Kväveavskiljning Kväve: (k 20 = 25 m/år) Modelleringen utifrån ingångsvärden från 2009 och 2010 visar att ingående medelhalt för nitratkväve ligger på 6,06 mg/l och utgående från våtmarken på 4,32 mg/l. Kvävebelastningen ligger på 1106 kg/ha*år och avskiljningen blir ca 300 kg/ha*år, vilket är en låg siffra. Avskiljd avskild mängd kväve per år blir ca 7,5 ton. Detta motsvarar ca 30% kväveavskiljning. Kväve: (k 20 = 10 m/år) Modelleringen utifrån ingångsvärden från 2009 och 2010 visar att ingående medelhalt för nitratkväve ligger på 6,06 mg/l och utgående från våtmarken på 5,25 mg/l. Kvävebelastningen ligger på 1106 kg/ha*år och avskiljningen blir ca 143 kg/ha*år, vilket är en låg siffra. Avskiljd avskild mängd kväve per år blir ca 3,5 ton. Detta motsvarar ca 15% kväveavskiljning.
Kväveavskiljning En låg belastning ger ofta en låg avskiljning Hammargård
Fosforavskiljning En hög ytspecifik belastning ger en hög ytspecifik avskiljning. Medelbelastningen (baserat på utgående vatten för 2007-2009 och en våtmarksyta på 25 ha) på modellerad våtmark blir drygt 58 kg/ha*år. (intervallet 44,6-60,4 kg/ha*år). Avskiljningen skulle om den följer övriga våtmarker då bli ca 40 kg/ha*år, vilket motsvarar ca 1 ton avskiljt fosfor per år. Hammargård
Förslag till utformning av våtmarken
Våtmarkens fyra delområden
Koppla ihop våtmarksanläggningen med Kungsbackafjordens natura 2000-område till ett Kungsbacka vattenrike Fågeltorn/ gömsle
Varför Kungsbacka vattenrike 1. Miljömålen gynnas Reningen av avloppsvattnet förbättras med kompletterande våtmark. Minskad övergödning av Kungsbackafjorden 2. Bra miljö för rekreation Kungsbacka får en attraktiv framsida Turistattraktion Rekreationsområde för en växande befolkning i centralorten Promenad och cykelstråk till havet Staden möter vattnet 3. Ökad biologisk mångfald 4. Ekonomiskt fördelaktigt 90% av kostnaden bekostas av staten som våtmarksstöd.
Ekonomiskt stöd för våtmarker Större våtmarksprojekt Kan ge ersättning för hela kostnaden vid anläggning av våtmark. Det gäller större våtmarksprojekt där länsstyrelser, kommuner eller konsulter har tagit initiativ till våtmarken. De här våtmarkerna påverkar ofta flera markägare. I vissa fall kan du också få ersättning för att göra en projektplan även om ansökan inte blir godkänd. Länsstyrelsen. (Hans Bjuringer 035/13 22 68) http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/ersattningforutvaldmiljo/anlaggaellerr estaureraenvatmark.4.6a459c18120617aa58a80006922.html LOVA stöd (Lokala vattenvårdsprojekt) Syfte att begränsa havsmiljön, genom att minska näringsbelastningen. Kan sökas av kommuner och ideella sammanslutningar. Medel kan sökas f http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/978-91-620-8474-5.pdf LONA stöd (Lokala naturvårdsbidrag) Stöd för kommunen att söka i ett senare skede som handlar om t.ex. information, anläggande av naturstigar, fågeltorn, gömsle etc. http://www.naturvardsverket.se/sv/arbete-med-naturvard/finansiering-naturvard/lokalanaturvardssatsningen/
Områden att hämta inspiration från Rynningeviken/Oset, Örebro Getterön, Varberg
Getterön Varberg Från soptipp till fågelparadis Naturreservatet är recipient för reningsverket I förgrunden syns den restaurerade bassängen
Rynningeviken Örebro Förr industrimark och soptipp. Nu Örebroarnas rekreationsområde och fågelparadis