INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanträdestid: kl. 18.00 Sammanträdesplats: Stadshuset, styrelserummet Ärende: 185 SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET... 3 186 PROTOKOLLETS JUSTERING... 4 187 FASTIGHETSSKATTESATSER FÖR ÅR 2010... 5 188 INKOMSTSKATTESATSEN FÖR ÅR 2010... 8 189 SPONSORERING GENOM REKLAM / NÄRPES KRAFT ISHOCKEYFÖRENING... 9 190 ARRENDERING AV BOSTADSTOMT/ AVATIA OY... 10 191 ÄNDRING AV GRUNDAVTAL FÖR ÖSTERBOTTENS FÖRBUND... 11 192 BESLUT OM UPPGÖRANDE AV DELGENERALPLAN FÖR NORRSKOGEN... 12 193 MOTION GÄLLANDE ALLMÄNT WC I NÄRPES CENTRUM... 13 194 MOTION OM SKOLMATEN I NÄRPES SKOLOR... 14 195 MOTION OM INFÖRANDE AV SKOLPSYKOLOG... 17 196 UTLÅTANDE OM UTKASTET TILL LANDSKSAPSÖVERSIKT FÖR ÖSTERBOTTEN 2040... 20 197 ANHÅLLAN OM BORGENSFÖRBINDELSE/ AB NÄRPES DYNAMO NET NÄRPIÖ OY... 23 198 FÖR KÄNNEDOM... 25

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 10/2009 SAMMANTRÄDESTID: kl. 18.00-20.20 SAMMANTRÄDESPLATS: Stadshuset, styrelserummet NÄRVARANDE MEDLEMMAR: Ordförande I viceordf. II viceordf. Medlemmar Kaj Rösgren Olav Sjögård Ebba Granström Emina Arnautovic Sven Backman John Berg Kerstin Berg Jeanette Häggqvist Britta Stenberg Martin Westerberg Matts-Erik Viklund FRÅNVARANDE: ÖVRIGA NÄRVARANDE: Sfge s ordf. Mikaela Björklund, I v.ordf. Riitta Kentala, II v.ordf. Peter Hällbacka, III v.ordf. Sven-Erik Björkbacka, stadsdirektör Hans-Erik Lindqvist, förvaltningsdirektör Peter Andersén ÄRENDEN: 185-198 UNDERSKRIFT Ordförande Protokollförare PROTOKOLLET HAR JUSTERATS Kaj Rösgren Tid 13.11.2009 kl. 08.00 Peter Andersén PROTOKOLLET HAR VARIT FRAMLAGT TILL PÅSEENDE Britta Stenberg Tid och plats 13.11.2009 Stadshuset i Närpes Peter Andersén förvaltningsdirektör Olav Sjögård Utdragets riktighet bestyrker:

3 185 Sammanträdets laglighet och beslutförhet ------ Sammanträdet konstaterades vara lagligen sammankallat och med hänsyn till antalet närvarande ledamöter beslutfört.

4 186 Protokollets justering ------ Till protokolljusterare valdes ledamöterna Olav Sjögård och Britta Stenberg samt fastställdes att protokollet skall justeras i stadskansliet fredagen den 13.11.2009 kl.08.00 och hålles till allmänt påseende samma dag kl. 9-11.

5 ALLM 123/2009 187 Fastighetsskattesatser för år 2010 Ekonomidirektör Kent-Ole Qvisén Fastighetsskattens betydelse för den kommunala ekonomin har förts fram från regeringshåll den senaste tiden. Kommunerna har möjlighet att ta ut mera betydligt mera skatt än vad som idag görs. Skulle maximala procentsatser användas i alla kommuner vore den kommunala ekonomin i balans enligt finansministeriets beräkningar. Skatteskalorna för fastighetsskatten har varit oförändrade sedan år 2000. Närpes stads utfall av fastighetsskatten för år 2008 har varit enligt följande: Fastighetstyp Beskattningsvärde % Debiterad skatt i euro Allmän 97 488 000 0,50 487 000 Byggn.för stadigv. bostad 165 540 000 0,35 579 000 Övriga bostadsbyggnader 31 783 000 0,95 302 000 Totalt 294 811 000 1 368 000 Regeringen föreslår i sin proposition 119/2009 att intervallen i Fastighetsskattelagen skall ändras enligt nedanstående. Nedan ses även stadens nuvarande procentsatser samt förslag till nya fastighetsskatteprocenter för år 2010. Fastighetstyp Intervall 2009 Nuvarande % Intervall 2010 Förslag 2010 Allmän 0,50-1,00 0,50 0,60-1,35 0,70 Byggn.för stadigv. bostad 0,22-0,50 0,35 0,32-0,75 0,40 Övriga.bostadsbyggnader 0,82-1,10 0,95 0,92-1,35 1,00 Kraftverk 0,50-2,50 0,00 0,50-2,85 2,85 Allmännyttiga samfund 0,00-1,00 0,00 0,00-1,00 0,00 Obebyggd bostadstomt 1,00-3,00-1,00-3,00 -

6 ( 187 forts.) Närpes stads beräknade utfall av fastighetsskatten för år 2010 på basen av 2009 års preliminära beskattningsvärden samt de föreslagna procentsatserna skulle bli enligt följande: Fastighetstyp Beskattningsvärde % Debiterad skatt i euro Allmän 108 166 000 0,70 757 000 Byggn.för stadigv. bostad 170 934 000 0,40 684 000 Övriga bostadsbyggnader 32 805 000 1,00 328 000 Kraftverk 0 2,85 0 Totalt 311 905 000 1 769 000 Höjningen av fastighetsskatten är mycket moderat men behövs för att, som en åtgärd, balansera stadens budget för år 2010. Fastighetsskatten är inte beroende av snabba konjunktursvängningar och inbringar exakt den tilläggsinkomst förhöjningen avser eftersom kommunen ensam erhåller intäkterna från fastighetsskatten. Staden har inte tidigare fastslagit procentsats för kraftverk men med tanke på framtida kraftverksprojekt vore det bra att fastställa en procentsats även för detta. Stadsdirektörens förslag: besluter föreslå för stadsfullmäktige att skatteprocenterna för fastighetsskatten år 2010 fastställs enligt följande: - allmän procentsats 0,70 - stadigvarande bostad 0,40 - andra bostadsbyggnader 1,00 - kraftverk 2,85 - föreningshus för allmännyttigt bruk 0,0 procent. s beslut: Ledamot Olav Sjögård föreslog att den allmänna procentsatsen höjes till 0,65 %. Hans förslag understöddes av Matts-Erik Viklund m.fl. ledamöter. M-E Viklund föreslog dessutom att skattesatsen för stadigvarande bostad höjes till 0,45 %.Hans förslag fick inte understöd utan förföll. John Berg m.fl. ledamöter understödde stadsdirektörens förslag. företog omröstning mellan stadsdirektörens förslag (ja) och O. Sjögårds förslag (nej). I omröstningen avgavs sex (6) ja-röster och fem (5) nejröster.

7 ( 187 forts.) ------ Ordförande konstaterade att stadsstyrelsen därmed beslutat i enlighet med stadsdirektörens förslag.

8 ALLM 123/2009 188 Inkomstskattesatsen för år 2010 Ekonomidirektör Kent-Ole Qvisén Verksamhetskostnaderna netto i budgeten för år 2009 har redan via budgetändringar minskats med ca 0,4 milj. euro. Orsaken är minskade skatteinkomster från främst samfundsskatten. Förutsatt att inget oförutsett inträffar under slutet på år 2009 beräknas ett litet överskott kunna uppnås för staden som helhet eftersom utvecklingen av kommunalskatten har varit relativt stabil trots den ekonomiska nedgången. Budgetramen för år 2010 är mycket stram med en nettokostnadsökning på ca 1 %. Ett plus minus nollresultat eftersträvas för året som helhet. Rapporterna från nämnderna tyder på att det finns möjlighet för de allra flesta att följa budgetramen. Den beräknade ökningen i statsandelar samt den kompensation för de ökade avdragen i kommunalbeskattningen som ges via statsandelarna täcker till viss del upp den minskning i kommunalskatteutfallet som kan beräknas för år 2010. Regeringens förslag om höjda nedre gränser för fastighetsskatten samt den mindre justering av fastighetsskatteprocenterna som föreslås i staden kommer att hjälpa till att balansera stadens budget för år 2010. Fördjupas eller förlängs den ekonomiska depressionen bör staden noggrant inför budgeten 2011 beräkna om stadens service kan upprätthållas med nuvarande skattesats. Stadsdirektörens förslag besluter föreslå för stadsfullmäktige att inkomstskattesatsen för år 2010 fastställs till 19,50 procent. s beslut: Ledamot Olav Sjögård föreslog en höjning av inkomstskattesatsen till 20 %. Hans förslag understöddes av Emina Arnautovic m.fl. ledamöter. Martin Westerberg m.fl. ledamöter understödde stadsdirektörens förslag. företog omröstning mellan stadsdirektörens förslag (ja) och O. Sjögårds förslag (nej). I omröstningen avgavs åtta (8) ja-röster och tre (3) nejröster. Ordförande konstaterade att stadsstyrelsen därmed beslutat i enlighet med stadsdirektörens förslag. ------

9 ALLM 10/2007 189 Sponsorering genom reklam / Närpes Kraft ishockeyförening Förvaltningsdirektör Peter Andersén: Närpes Kraft ishockeyförening r.f. erbjuder Närpes stad reklamplats för 9.000 på representationslagets spelarskjortor samt i ishallen. Föreningen har för närvarande ca 250 licenserade spelare, från seniorer till knattar. Förutom normala verksamhetskostnader deltar Kraft Hockey även i avlöning av vaktmästare och underhåll och reparationer i ishallen. Kraft Hockey spelar för närvarande i division II. Närmare uppgifter om Kraft Hockeys verksamhet framgår av bilagd anhållan. Ishockeyföreningen beviljades senaste år 7.000 euro för reklamplatserna gällande representationslaget. Även Kraft Hockey Lady Team brukar anhålla om och erhålla ett sponsorbidrag. Senaste år var stödet 2.000. I samband med beviljandet av stödet för säsongen 2008-2009 meddelade stadsstyrelsen att staden i fortsättningen beviljar endast ett gemensamt sponsorbidrag åt Närpes Kraft ishockeyförening r.f., som sedan internt fördelar stödet mellan lagen. Bibehålles stödet på samma nivå som senaste år skulle 9.000 euro beviljas för säsongen 2009-2010. Medlen tas från näringslivsbudgeten. Stadsdirektörens förslag: besluter att staden sponsorerar Närpes Kraft ishockeyförening r.f. med 9.000 euro för reklam på lagens spelarskjortor och reklamskylt i ishallen under säsongen 2009-2010. s beslut: Förslaget godkändes enhälligt. ------

10 ALLM 118/2009 190 Arrendering av bostadstomt/ Avatia Oy Kanslisekreterare Håkan Svens: Avatia Oy, Teuva, anhåller om att få arrendera och senare inlösa en egnahemshustomt, tomt nr 1 i kvarter 17 på Johannesberg bostadsområde i Finby. Tomten utgör ca 1.405 m 2 och dess värde är 3.512,-euro. Förslag till arrendeavtal framgår av bilaga. Stadsdirektörens förslag: besluter att godkänna bilagda arrendeavtal med Avatia Oy gällande tomt nr 1 i kvarter 17 på Johannesberg bostadsområde i Finby. s beslut: Förslaget godkändes enhälligt. ------

11 ALLM 117/2009 191 Ändring av grundavtal för Österbottens förbund Förvaltningsdirektör Peter Andersén: Styrelsen för Österbottens förbund har gjort en framställning till medlemskommunerna om en ändring av förbundets grundavtal så att i 3 görs ett tillägg som lyder: "Samkommunen kan vara medlem eller delägare i sådana sammanslutningar och bolag, vilka anknyter till samkommunens verksamhet". Ändringen av grundavtalet har aktualiserats av frågan om förbundets medverkan i aktiebolaget Oy Vaasan ammattikorkeakoulu-vasa yrkeshögskola Ab med en andel om 10 % (150.000 euro). Det föreslagna tillägget i grundavtalet skulle möjliggöra detta. I sista hand är det dock landskapsfullmäktige som beslutar om anslag för inköp av aktier skall intas i budgeten. Enligt kommunallagen kan grundavtalet ändras om minst två tredjedelar av medlemskommunerna understöder en ändring och deras invånarantal är minst hälften av det sammanräknade invånarantalet i samtliga medlemskommuner. Österbottens förbunds nuvarande grundavtal samt en utredning över det nya ägarunderlaget vid en bolagisering av Vasa yrkeshögskola framgår av bilagor. Stadsdirektörens förslag: besluter föreslå för stadsfullmäktige att Närpes stad godkänner en ändring av grundavtalet för Österbottens förbund så att i 3 görs följande tillägg: "Samkommunen kan vara medlem eller delägare i sådana sammanslutningar och bolag, vilka anknyter till samkommunens verksamhet". s beslut: Förslaget godkändes enhälligt. ------

12 ALLM 75/2009 192 Beslut om uppgörande av delgeneralplan för Norrskogen Tekniska direktören Edd Grahn: EPV Vindkraft Ab har för avsikt att bygga ca 30 vindkraftverk med en sammanlagd kapacitet på 90 150 MW i en vindkraftspark i Norrskogen. Investeringskostnaderna för hela projektet ligger på uppskattningsvis över 150 miljoner euro. För området uppgörs som bäst en miljökonsekvensbedömning. Miljökonsekvensbedömningen kommer att ge utredningsmaterial för själva planeringen. har 18.8.2009 beslutat att uppgöra detaljplan för ifrågavarande område. Beslutet grundade sig på att en detaljplan, i mindre skala, skulle ge möjligheten att direkt bevilja bygglov med stöd av detaljplanen. Efter ytterligare diskussioner med miljöministeriet och den regionala miljöcentralen har man kommit fram till att den rätta planeformen, i alla fall, borde vara en generalplan. Bygglov kan sedan, enligt gällande lagstiftning, behandlas antingen via mindre detaljplaneområden eller med hjälp av undantagslov. EPV anhåller om att Närpes stad fattar beslut om att uppgöra delgeneralplan för Norrskogen. EPV föreslår samtidigt att Närpes stad låter Ramboll Finland Oy få uppgöra delgeneralplanen. Detta konsultföretag uppgör också miljökonsekvensbedömningen för området. EPV svarar för alla kostnader för uppgörandet av delgeneralplanen. För området finns inget behov att utfärda byggförbud enligt Markanvändningsoch Bygglagen 38. Karta över området för vilket delgeneralplan skall uppgöras framgår av bilaga. Stadsdirektörens förslag: besluter att upphäva stadsstyrelsens beslut 18.8.2009 155 om uppgörande av en detaljplan för Norrskogen området och att en delgeneralplan för Norrskogen området, enligt bilagd karta, uppgörs och att Ramboll Finland Oy uppgör delgeneralplanen och att EPV Vindkraft Ab svarar för alla kostnader. s beslut: Förslaget godkändes enhälligt. ------

13 TEK 37/2009 193 Motion gällande allmänt WC i Närpes centrum Bilaga: motion. Tekniska nämnden har gett följande utlåtande i ärendet: begär nämndens utlåtande gällande en motion om ett allmänt WC i Närpes centrum som inlämnats av Sven-Erik Björkbacka m.fl. Detta ärende har även tidigare varit aktualiserat. Helt i enlighet med motionärernas intentioner finns ett allmänt WC tillgängligt vid torget i Närpes centrum. Ett samarbetsavtal med Närpes Uf har ingåtts 2006 om tillhandahållandet av ett WC för torgförsäljare och allmänheten. WC:et har samma öppethållningstider som torget. Samarbetsavtal och beslut om torgets öppethållningstider framgår av bilagor. Tekniska direktören föreslår: Nämnden torde avge ovanstående som sitt utlåtande till stadsstyrelsen. Beslut: Efter diskussion godkände nämnden enhälligt tekniska direktörens förslag med följande tillägg: - WC-erna i Närpes Uf skall rustas upp och skyltas. - ett nytt allmänt WC skall planeras i samband med ett eventuellt nybygge i anslutning till torget. Stadsdirektörens förslag: besluter föreslå för stadsfullmäktige att omfatta tekniska nämndens utlåtande med anledning av motionen att motionen därmed är slutbehandlad. s beslut: Förslaget godkändes enhälligt. ------

14 ALLM 88/2009 194 Motion om skolmaten i Närpes skolor Bildningsdirektör Åsa Snickars: I en motion lyfter fullmäktigeledamöterna Tony Wesander och Anders Järvinen upp frågan kring skolmaten vid Närpes högstadieskola. Enligt motionen är maten dålig, den räcker inte till, man får gammal mat och dietmaten är undermålig. Man önskar även att eleverna i Närpes skall få möjlighet att utvärdera skolmaten en gång per läsår samt att elever med dietmat skall få ta med egna önskemål kring vad som skall kokas åt dem. Det är bra att fullmäktigeledamöter aktivt tar del av diskussionen kring den service som bildningsnämnden producerar. Men det är väldigt grava anklagelser som Wesander och Järvinen kommer med i sin motion. På Mosebacke skolcentrum kokas idag mat åt närmare 700 personer. Antalet portioner möjliggör inte en hur flexibel matlagning som helst, men trots detta kan man nog konstatera att maten i skolcentrum är av väldigt hög kvalitet. Den matlista som tillställs bildningsdirektören en gång per termin är mycket varierande och med nya inslag i menyn varje år. Naturligtvis faller inte maten alla elever varje dag i smaken och det är inte meningen heller. Meningen med skolmaten är att eleverna skall få ett mål varmt mat om dagen innehållande näringsrik och varierande kost. Man får lära sig att äta olika sorters mat vilket är en del av den fostran som ligger bakom tanken med skolmat. Problematiken med att maten inte räcker till för de elever som kommer sist aktualiserades våren 2009. Diskussioner fördes med skolkökets personal. De företog under en tid noggrann observering kring matsituationen och problematiken kunde snabbt hittas. Den mängd mat som eleverna slängde bort varje dag motsvarade mer än väl den mängd mat som borde ha funnits när de sista eleverna kommer till matsalen. Skolköket diskuterade med elevkåren i högstadiet och gymnasiet för att få bukt med problematiken. Elever som går i åk 7-9 samt i gymnasiet är så pass vuxna att man själv måste veta hur mycket man orkar äta och inte bara ösa åt sig mat för att sedan slänga bort den. Det är lätt att kasta sten i glashus, men alla involverade måste ta sitt ansvar när det gäller skolmaten. Allt från kökspersonalen till de som skall äta maten. Ingen elev har fått tre dagar gammal mat. Om mat lämnar över fryses den ned för att finnas till hands ifall maten någon dag tagit slut när de sista eleverna anländer till maten. Kökets utgångspunkt är alltid att alla skall få nykokt, varm och näringsrik mat. Men om många portioner slängts bort innan de sista kommer till matsalen så har vi onekligen ett problem.

15 ( 194 forts.) Ifall menyn inte faller eleverna i smaken så har även personalen noterat bortfall av antalet lunchgäster. Men det valet är helt och hållet elevens eget val. Skolkök skall servera varierande mat vilket innebär att det inte alla dagar kan vara en elevs favoriträtt som serveras. Men det är en del av processen att bli vuxen och lära sig att äta olika sorters mat. Antalet elever med specialdieter ökar varje år. Detta ställer stora krav på personalen i våra skolkök. I skolcentrum är antalet lunchgäster med olika dieter nästan 100. Att kvaliteten på dietmat skulle vara sämre än på den mat som i övrigt serveras är inte korrekt. Dock kan det i vissa fall vara väldigt svårt att variera maten tillräckligt eftersom en del elevers allergier är så svåra att en variation blir omöjlig. Detta kan ej belastas kökspersonalen. Från skolkökets sida vill man även poängtera att man alltid välkomnat elevernas egna recept eftersom det underlättar kökspersonalens digra arbete med att göra dietmenyer som passar åt flera elever. Förståeligt är att man inte kan koka en enskild rätt åt varje elev med dietbehov utan man försöker göra maten så att den passar en grupp med elever/personal med dietbehov. Dock inser säkert både elever och motionsställarna att alla recept som eleverna har med sig inte är genomförbara rent kostnadsmässigt. Och just kostnaderna är en viktig faktor även inom skolköken. De resurser som finns till förfogande är inte väl tilltagna utan det är närmast ett under att kökspersonalen lyckas koka så bra mat med så lite resurser. Här borde motionsställarna vara aktiva och se till att personalen har de resurser som behövs för att förbättra olika saker inom produktionen av skolmat. I samband med att budgeten för 2010 fastslås finns det möjlighet att korrigera olika resursproblem. Att utvärdera maten är alltid nyttigt för alla parter. Dock finns det inga personella resurser att genomföra detta varje år. Bildningsnämnden företer varje år en egen utvärdering och inkommande läsår 2010-2011 kunde nämnden exempelvis ha som ett förslag att utvärdera skolmaten. Ett annat alternativ är att de enskilda skolorna i sina utvärderingar väljer skolmaten som ett område att utvärdera. Bildningsdirektörens förslag: Bildningsnämnden besluter föreslå för stadsstyrelsen att med ovanstående motiveringar föreslå att motionen inte leder till några åtgärder och att den därmed är slutbehandlad. Beslut: Bildningsnämnden beslöt enhälligt på förslag av ledamot Tony Wesander och understött av ledamot Anders Norrback föreslå för statdsstyrelsen att skoleleverna i Närpes högstadieskola och Närpes gymnasium skall få utvärdera sin mat varje år. Utvärderingen görs av elevkårerna. -------------

16 ( 194 forts.) Stadsdirektörens förslag: besluter föreslå för stadsfullmäktige att omfatta bildningsnämndens utlåtande med anledning av motionen och att motionen därmed är slutbehandlad. s beslut: Förslaget godkändes enhälligt. ------

17 ALLM 112/2009 195 Motion om införande av skolpsykolog Bildningsdirektör Åsa Snickars: Stadsfullmäktigeledamot Tony Wesander har i en motion från den 21.9.2009 lyft upp frågan om en skolpsykolog i Närpes. Under några års tid har bildningsnämnden försökt äska om resurser för att inrätta en skolpsykologtjänst i staden. Behovet är akut och elevvårdsarbetet lider av att inte ha en skolpsykolog till förfogande. Tyvärr har vi inte hittills lyckats omprioritera vår verksamhet så att en psykologtjänst skulle rymmas in under befintliga ramar. Skolpsykologen skall ha en viktig stödjande funktion i skolsamfundet men vi kan inte minska på timresursen för att inrätta en dylik tjänst utan det behövs tilläggsresurser för att åstadkomma denna nya tjänst. En skolpsykolog skulle arbeta utifrån fyra olika perspektiv. För det första skulle skolpsykologen kunna överta delar av den testning av elever med olika inlärningssvårigheter samt sociala- och emotionella svårigheter i skolan som idag görs vid barn- och ungdomspsykiatriska enheten i Närpes. Mera avancerade testningar skulle precis som idag skötas vid Vasa Centralsjukhus' olika enheter. Men framförallt skolmognadstester, utredningar kring läs- och skrivsvårigheter och lindrigare inlärningssvårigheter eller koncentrationssvårigheter kunde bedömas av en skolpsykolog. På det sättet skulle eleverna snabbare få tillgång till hjälp än vad läget är idag. Eftersom köerna till barn- och ungdomspsykiatriska enheten idag är långa och väntetiderna ibland leder till att en elevs förutsättningar för inlärning fördröjs ser vi från utbildningens sida det som essentiellt att tillgången till psykologer i regionen förbättras. För det andra skulle en skolpsykolog ha regelrätt samtalsterapi med elever i behov av det. När en ungdom av olika orsaker har behov av att prata med en professionell är det inte rimligt att han/hon skall vänta några veckor innan det finns mottagningstider. För det tredje skulle skolpsykologen vara en fast del av stadens utbildningsoch habiliteringsgrupp och övriga elevvårdsteam. Och för det fjärde skulle skolpsykologen fungera som handledare åt lärare som i sin klass har elever med uppenbara psykiska problem eller grava inlärningseller koncentrationssvårigheter. Lärarnas främsta uppgift är att undervisa. Men detta kan ibland ödeläggas när man inte har kunskap om hur man skall hantera vissa diagnoser eller problem som finns i gruppen. Som handledare skulle skolpsykologen ha en viktig uppgift. Lärarnas välmående, vilken är av största vikt för att undervisningen skall vara bra, skulle även kunna förbättras om de vet att de har kontinuerlig tillgång till professionellt stöd i svåra frågor.

18 ( 195 forts.) Att kunna få gå till en skolpsykolog utan att först kontakta någon för att få remiss skulle även upplevas positivt av eleverna och gynna dem som har ett verkligt behov av psykologstöd. Det har även i sammanhanget diskuterats om en skolpsykolog borde inrättas inom ramen för K5 samarbetet. Bäst vore om olika alternativ kunde utredas parallellt för att nå bästa möjliga resultat. Det viktiga är dock att det inte anställs en enda person som skall klara av hela K5-området. Det är en orimlig arbetsbörda och skulle inte överhuvudtaget ge de effekter som så länge eftersträvats. Motionsställaren Wesander framhåller att en skolpsykolog skulle vara en viktig investering i våra barn- och ungdomars framtid. Här är beredningen helt enig med Wesander. Barn och ungdomar lever i en hårdare värld idag än för 10 år sedan. Ibland verkar det som om vuxna inte till fullo förstår vilket behovet är och vilka obearbetade händelser som kan stjälpa en ung vuxen och hans/hennes framtid. Behovet av en skolpsykolog i Närpes är mycket verkligt och skulle underlätta vardagen först och främst för eleverna men även för lärare och andra inom elevvården. I barnskyddslagen från 2007 och dess 9 stipuleras följande: Stöd för skolgången För att förebygga och övervinna sociala och psykiska svårigheter som hänför sig till skolgången och elevernas utveckling skall kommunen för eleverna inom den förskoleundervisning, grundläggande utbildning och påbyggnadsundervisning samt förberedande undervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) ordna skolpsykolog- och skolkuratorstjänster som ger adekvat stöd och handledning. Tjänsterna skall även främja ett bättre samarbete mellan hem och skola. Den utbildningsanordnare som avses i 7 och 8 i lagen om grundläggande utbildning svarar för att de tjänster som avses i 1 mom. ordnas för dess elever. Lagen ålägger Närpes stad att ordna dessa tjänster. Antingen som egna anställda eller som köptjänster. Den största flexibiliteten och nyttan av en skolpsykolog torde dock fås genom att personen ifråga är anställd av staden och underställd bildningsavdelningen. Önskvärt är att stadsfullmäktige i samband med att ramarna för 2011 fastställs skulle överväga att utöka bildningsnämndens resurser så att en tjänst som skolpsykolog kunde inrättas.

19 ( 195 forts.) Bildningsdirektörens förslag: Bildningsnämnden besluter föreslå för stadsstyrelsen med anledning av den inlämnade motionen att ärendet beaktas i samband med att ramarna för 2011 fastställs. Beslut: Bildningsnämnden beslöt enhälligt enligt förslag. ------------- Stadsdirektörens förslag: besluter föreslå för stadsfullmäktige att omfatta bildningsnämndens utlåtande med anledning av motionen och att motionen därmed är slutbehandlad. s beslut: Förslaget godkändes enhälligt. ------

20 ALLM 122/2009 196 Utlåtande om utkastet till landsksapsöversikt för Österbotten 2040 Stadsdirektör Hans-Erik Lindqvist: Österbottens förbund har begärt ett utlåtande (bilaga) om utkastet till landskapsöversikt för Österbotten 2040. Som framgår ur rubriken i utkastet till landskapsöversikt (bilaga) är Österbottens vision 2040: Ny energi i Österbotten - kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning. Bakgrund Landskapsöversikten är det främsta planeringsdokumentet i landskapet och anger landskapets vision och den strategi som behövs för att visionen ska kunna nås. Alla de övriga regionutvecklingsprogrammen har en koppling till dess mål och strategier. Landskapsplanen och landskapsprogrammet, som uppgörs för en fyraårsperiod, konkretiserar målen i landskapsöversikten, så att de är lättillgängliga och enkla att följa. Med hjälp av landskapsprogrammets genomförandeplaner främjas förverkligandet av centrala utvecklingshelheter och resursinriktningen på årsnivå. Bestämmelser om landskapsöversikten finns i markanvändnings- och bygglagen och i regionutvecklingslagen. Landskapsöversikten har beretts åren 2008-2009 i nära samarbete med olika aktörer i landskapet. Beredningen inleddes utgående från en beställd undersökning gjord av Vasa universitet om hörnstenarna i Österbottens framgång 2040. Beredningsarbetet har bl.a. utförts i 14 olika expertgrupper. I planeringsarbetet utnyttjades en elektronisk plattform (wikin), ett intranet. Landskapsstyrelsen behandlar landskapsöversikten i december 2009. Landskapsöversikten föreläggs landskapsfullmäktige för godkännande i februari 2010. Utlåtande Närpes stad vill framföra följande ståndpunkter angående utkastet till landskapsöversikt. Allmänt Landskapsöversikten anger en framgångsrik bild av framtiden och visar på en strävan av att förena global konkurrenskraft med social sammanhållning. Bland det som driver på framgången i Österbottens framhålls fyra saker: Klimatförändringen, internationaliseringen, utbildningen och företagsamheten. Österbottens strategiska riktlinjer är 1. Konkurrenskraft och image Österbotten är känt för att vara energiskt 2. Arbetskraft och kompetens internationella och kunniga innovatörernas Österbotten 3. Tillgänglighet och balanserad regionstruktur de hållbara strukturernas och utmärkta förbindelsernas Österbotten 4. Välfärd, kultur och socialt kapital den kulturella mångfalden är en källa till välfärd i Österbotten

21 ( 196 forts.) 5. Naturen och miljöns välbefinnande Österbotten, ett område på toppnivå i arbetet för att stävja klimatförändringen. Närpes stad omfattar allmänt sett målbilden (visionen), de strategiska riktlinjerna och de strategiska fokusområdena i landskapsöversikten. Ställningstagande Närpes stad önskar preciseringar och ändringar på följande punkter. Under den strategiska riktlinjen 2 Arbetskraft och kompetens anges som en del av målbilden att den österbottniska utbildningen på andra stadiet helt koncentreras till en enhet, där utbildningsutbudet är flerspråkigt. Närpes stad kan inte godkänna ett sådant mål utan anser, att det bör finns skilda svenskspråkiga enheter för andra stadiet men att utbildningen på andra stadiet samordnas för ett större geografiskt område. Angående de nya utbildningsstrukturerna i Österbottens nämns Österbottens universitet som ett centrum för det österbottniska högskolenätverket. Någon generell trend för att yrkeshögskolor och universitet eller vetenskapshögskolor skall slås samman finns inte. Kapitlet bör preciseras. Närpes stad utgår från att det fortfarande finns autonoma finlandssvenska lösningar för yrkeshögskolorna och universiteten, men att samarbetet mellan högskolorna i regionen intensifieras. Bl.a. med tanke på boendemiljöerna vore det viktigt att även framhålla utvecklingen i småstäderna och på landsbygden och inte endast i Vasa. Under den strategiska riktlinjen 3 Tillgänglighet och balanserad regionstruktur sägs att området ska ha två starka stadsregioner. Målbilden är märklig. Sydösterbotten lämnas utanför. Närpes stad kräver att man skall utgå från tre stadsregioner. I kapitlet Alla vägar leder till Österbotten borde för Sydösterbottens del nämnas åtminstone järnvägen mellan Seinäjoki och Kaskö. Allmänt sett utgår man i översiktsplanen från att Österbotten i fråga om samhällsstrukturen är en tät helhet, där det är naturligt att stadsregionerna och landsbygden utvecklas på ett balanserat sett. I de praktiska åtgärdsförslagen fokuserar man tyvärr ofta ensidigt på landskapscentrumet och de övriga delarna av landskapet berörs i liten grad. Österbottens förbund har ett stort ansvar för att medverka till att landskapets olika delar utvecklas jämbördigt. Stadsdirektörens förslag: besluter att avge ovanstående utlåtande om utkastet till landskapsöversikt för Österbotten 2040.

22 ( 196 forts.) s beslut: Förslaget godkändes enhälligt. beslöt dessutom att i utlåtandet lyfta fram förbättrade vägförbindelser från Sydösterbotten mot Tammerfors. ------

23 ALLM 78/2009 197 Anhållan om borgensförbindelse/ Ab Närpes Dynamo Net Närpiö Oy Förvaltningsdirektör Peter Andersén: Ab Närpes Dynamo Net Närpiö Oy anhåller om kommunal borgen om 500.000 euro för en fortsatt satsning på utbyggnad av fibernät ända fram till slutanvändarna. Lånesumman är tänkt som en långfristig investering i fibernätet till minst 500 fastigheter i Närpes och lyfts enbart för detta ändamål. Av lånesumman kan dock högst 150.000 euro användas för att knyta ihop stamförbindelser med grannkommuners motsvarande fibernät eller som egenfinansiering av förbindelser som byggs med statligt stöd. Staden beviljade år 2006 en likadan borgen åt Dynamo Net och planen var då att inom fem år bygga minst 500 fiberanslutningar för att täcka det behov som fanns och för att på sikt göra bolaget mera lönsamt. Redan efter tre år har man uppnått denna målsättning och fortsatt intresse finns i byarna för denna typ av helhetslösning för fiberanslutningar. Dynamo Net servar idag över 1.200 anslutningar, varav ca 700 st är fastigheter, till vilka fiberkabel har dragits. Bolaget förfogar över 100 km fiberkabel, som är sammankopplad med KrsNet (söderut), Suupohjan Seutuverkko (österut) och Bothnia Broadband (norrut). Fortfarande finns emellertid mycket att göra för att hela Närpes ska kunna ta del av modern fiberoptisk infrastruktur, som är en förutsättning för ett fungerande informationssamhälle. Med de verkställda och nu planerade satsningarna vill Dynamo Net kunna erbjuda fastigheter i byarna en långfristig finansiering och en färdig produkt, i vilken ingår förutom internet även kabel-tv och möjlighet till förmånlig fast telefoni. En fortsatt satsning på fibernät är också helt i linje med statens målsättning att alla finländare skall ha möjlighet till bredband med en snabbhet av 100 Mbit/s år 2015. Närmare uppgifter om Dynamo Nets satsning på "Fiber ända hem i Närpes" och bolagets "Nuläge och framtidsplaner" framgår av bilagor. Lånet, för vilket Dynamo Net önskar erhålla kommunal borgen, kommer att upptas i Närpes Sparbank, som gett den totalekonomiskt mest lönsamma offerten. Lånetiden är 15 år och räntan binds vid euribor + 0,9 %. Närmare uppgifter i ärendet ger vid behov Dynamo Nets VD Andreas Ek. Förvaltningsdirektörens förslag: besluter föreslå för stadsfullmäktige att Närpes stad beviljar kommunal borgen för ett lån om 500.000 euro, som Ab Närpes Dynamo Net upptar i Närpes Sparbank för ovannämnda ändamål och till ovannämnda lånevillkor.

24 ( 197 forts.) s beslut: Förslaget godkändes enhälligt. Stadsdirektören deltog inte i behandlingen av ärendet p.g.a. jäv. ------

25 ALLM 5/2009 198 För kännedom Information från nämndernas sammanträden: - nämnden för fri bildning 19.10.2009 - bildningsnämnden 21.10.2009 - tekniska nämnden 21.10.2009 - fritidsnämnden 22.10.2009 Stadsdirektörens förslag: besluter att anteckna ovannämnda handlingar för kännedom. s beslut: Antecknades för kännedom. ------

26 BESVÄRSFÖRBUD Rättelse får inte yrkas i och kommunalbesvär får inte anföras över följande beslut med stöd av kommunallagens 91, emedan beslutet endast gäller beredning eller verkställighet: 185-188, 191, 193-198 Emedan över beslutet får göras i 89 1 mom. Kommunallagen avsett rättelseyrkande får besvär inte anföras över följande beslut: 189, 190, 192 I ett ärende som hör till marknadsdomstolens behörighet får ändring inte sökas genom besvär med stöd av kommunallagen med motiveringen att beslutet strider mot lagen om offentlig upphandling.

27 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE Den som är missnöjd med beslutet kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande. Rättelseyrkande får framställas av den som beslutet avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt av en kommunmedlem. Ett rättelseyrkande skall framställas inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses ha fått del av beslutet, om inte något annat påvisas, sju dagar efter att ett brevet avsändes, den tid mottagningsbeviset utvisar eller den tid som antecknats på särskilt delgivningsintyg. Av rättelseyrkande skall framgå vad man yrkar jämte motiveringar och det skall undertecknas av den som gör rättelseyrkandet. I rättelseyrkandet ska den som yrkar på rättelse och den som avfattat skrivelsen anteckna namn, hemkommun, postadress och telefonnummer. Till rättelseyrkandet skall fogas - det beslut i vilket rättelse söks, antingen som kopia eller i original - handlingar man hänvisar till Myndighet till vilken rättelseyrkande göres, adress och postadress: i Närpes Besöksadress: Kyrkvägen 2 Postadress: Kyrkvägen 2, 64200 Närpes Telefax: +358 (0) 6-2241285 E-post: staden@narpes.fi Rättelseyrkandet skall tillställas ovannämnda myndighet för rättelseyrkande före utgången av den sista dagen för den tid rättelseyrkande får framställas innan ämbetsverket stänger.

28 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Över detta beslut kan besvär anföras hos: Vasa Förvaltningsdomstol Besöksadress: Korsholmsesplanaden 43, Vasa Postadress: PB 204, 65101 VASA Telefax: (06) 010 36 42760 E-postadress: vaasa.hao@oikeus.fi Telefon: (06) 010 36 42611 Besvärstid Besvär skall anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom avsänts eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som har antecknats i ett särskilt intyg om delfående av beslutet. Beslut som getts efter anslag anses ha kommit parterna till kännedom den dag då beslutet gavs. Vid beräkningen av dagen för delfåendet och tiden för sökande av ändring ska följande bestämmelser i lagen om beräknande av laga tid beaktas: * den dag då tiden för sökande av ändring anses börja räknas inte med i tidsfristen * om tidsfristens sista dag infaller på en helgdag, självständighetsdagen, första maj, julafton, midsommarafton eller en söckenlördag, får ändring sökas den första vardagen därefter * ändring ska sökas senast den sista dagen av tidsfristen innan ämbetsverket stänger. Besvärsskrift Av besvärsskriften bör framgå: - besvärandens namn, yrke, boningskommun, postadress och telefonnummer - beslut, i vilket ändring sökes - till vilka delar beslutet överklagas och på vilket sätt man önskar ändring - motiveringarna till att beslutet bör ändras Besvärsskriften skall egenhändigt undertecknas av besväranden själv eller av den som upprättat besvärsskriften. Om inte besväranden undertecknar besvärsskriften skall även undertecknarens namn, yrke, boningskommun och postadress uppgivas. Till besvärsskriften skall fogas det beslut som överklagas och bevis över den dag, från vilken besvärstiden bör räknas. Besvärsskriften skall av besväranden eller hans befullmäktigade ombud inom besvärstiden ingivas till besvärsmyndigheten. På eget ansvar kan besvärshandlingarna sändas per post eller genom bud. Besvärshandlingarna skall vara framme senast den sista besvärsdagen innan verket stänger.

29 Rättegångsavgift Med stöd av lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer (701/93) uppbärs en rättegångsavgift på 80 euro av en ändringssökande i förvaltningsdomstolen. I nämnda lag finns särskilda bestämmelser om vissa fall där avgift inte uppbärs.