Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning Stockholms Byggnadsantikvarier har på uppdrag av Solna stad utfört en antikvarisk utredning avseende tak och taklandskapets kännetecken och betydelse för Råsundas karaktär. Arbetet har innefattat fältstudier samt en översiktlig bedömning och beskrivning av byggnaders och bebyggelsemiljöers kulturhistoriska värde och viktiga karaktäristika. Utredningen är avsedd att fungera som ett stöd vid handläggning av plan- och bygglovärenden. Arbetet är utfört av Eva Wallström, Stockholms Byggnadsantikvarier AB. Eva Wallström Byggnadsantikvarie

Innehåll Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning... 3 Innehåll... 4 Orientering... 6 Omfattning...6 Avgränsning...7 Kulturhistoriskt skydd...8 Plan- och bygglagen 8 Planer 8 Kulturhistoriska värden... 9 Historik... 10 Råsunda... 10 Tak... 11 Vindar 11 Kvalitéer att ta tillvara... 12 Byggnader med ett högt kulturhistoriskt värde 12 Taklandskapet har stor betydelse för stadsbilden 13 Enhetliga miljöer från samma tid 14 Placering och utformning... 15 4 (32)

Bra exempel... 20 Mindre bra exempel... 21 Bra och mindre bra... 22 Riktlinjer... 23 Viktiga taklandskap... 24 Viktiga taklandskap... 25 Bilder av viktiga taklandskap... 26 Källor och litteratur... 31 Bilaga 1... 32 Byggnader som befunnits vara av speciellt intresse, pga ursprunglighet och/eller arkitektoniska kvaliteter. 32 5 (32)

Orientering Omfattning Utredningen behandlar antikvariska aspekter på inredning av vindar i en del av stadsdelen Råsunda, Solna. Stadsdelen består av en varierad stadsbebyggelse med arkitektoniskt karaktärsfulla byggnader från sekelskiftet 1900 fram till 1960-tal. En betydelsefull del av stadsmiljön utgörs av taklandskapet som skapas av takens utformning, hur de samspelar och skiljer sig åt. Vilka hänsyn bör tas och vad ska beaktas för att undvika att bebyggelsemiljöns karaktär förvanskas vid inredande av vindar? De riktlinjer som redovisas har sin utgångspunkt i det avgränsade området men är principiella till sin karaktär. Möjligheten att vindsinreda är en bedömningsfråga i varje enskilt fall och denna genomgång är ett kunskapsunderlag. År 2001 samt 2003 utfördes inventeringar av Solnas 1950-tals-, 1930- och 1940-tals bebyggelse. Inventeringsarbetet gav bland annat en sammanställning av de byggnader som befanns vara av speciellt intresse, med hänsyn till ursprunglighet och/eller arkitektoniska kvaliteter. Då denna sammanställning är ett användbart material vid handläggning bifogas den som bilaga 1. 6 (32)

Avgränsning 7 (32)

Kulturhistoriskt skydd Plan- och bygglagen 3 :10 Ändringar av en byggnad ska utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. 3:12 Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk-, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär får inte förvanskas. Planer Området omfattas av ett flertal planer av olika ålder och innehåll. 8 (32)

Kulturhistoriska värden Olika tider och därmed olika arkitektoniska formspråk har utformat tak på olika sätt, taken är tydliga tidsoch stilmarkörer. Byggnaders arkitektur består av fasadernas utformning av fönster och fönstersättning, dörrar, materialval och detaljutformning samt takets form och material. Synliga branta tak eller flacka, från gatan ej synliga, har stor del i byggnaders uttryck. Släta tak utan takkupor ger en helt annan byggnad än de med branta eller brutna tak med takkupor. Därmed är det viktigt att man vid inredande av vindar tar hänsyn till byggnadens ursprungliga utformning vid placering av takkupor och takfönster. Råsundas stadsmiljö utgörs av en varierad helhet av byggnader från tidigt 1900-tal fram till 1960-talet. Många av byggnaderna har en högklassig arkitektonisk utformning där omsorg om byggnadsdelar och detaljer är självklara komponenter. De tydliga årsringarna i Råsundas arkitektur och det fina samspel som finns mellan omsorgsfullt utförda byggnader av olika generationer och typer bidrar till miljöns attraktionskraft. En av grunderna till den goda stadsmiljön är stadsplanerna från 1907 och 1934, där den senare binder samman de äldre delarna med de moderna, och ger en väl sammanhållen miljö. För alla byggnader gäller Plan- och bygglagen som säger att ändringar ska utföras varsamt så att byggnaders karaktärsdrag beaktas och dess kulturhistoriska värden tas till vara. Byggnader som är särskilt värdefulla får inte förvanskas. Detta betyder att inredandet av en vind i kulturhistoriskt välbevarat hus behöver prövas och lösas med hänsyn till dessa aspekter. 9 (32)

Historik Råsunda Förstaden Råsunda byggdes mellan 1908-1914, den var välplanerad och hade de nybyggda delarna av Stockholms malmar som förebild med täta stadskvarter och boulevarder. Stadsplanen från 1907 utfördes av civilingenjör Nils Gellerstedt och präglas av jugendstilens höjder, fasadutformning och färgsättning. Till planen hörde även några villakvarter. Välkända arkitekter anlitades och byggnaderna uppfördes i såväl nationalromantik som jugend. Mellan 1919-1969 låg här en modern filmstad för Svensk Filmindustri. Fotbollsstadion byggdes 1912 och nybyggdes 1937. En ny utvidgad stadsplan godkändes 1934 och hus i park liksom villor byggdes invid stenstaden. Även under denna utbyggnad medverkade många av tidens kända arkitekter och utemiljön gestaltades av stadsträdgårdsmästaren Edgar Oldén. 1947 antogs en ny byggnads- och planlagstiftning som innebar att enbart kommunerna hade rätt att upprätta planer. Solna blev stad 1943, framtidstron var stark och byggandet omfattande. Byggnadernas utformning präglas av att byggnadsarbetet åtminstone till och med 1950-tal huvudsakligen var ett hantverk, vilket avspeglas i omsorgen om utformning och detaljer. Till karaktären hör de gröna gårdarna, terränganpassningen och värnande av träd och berg. 10 (32)

Tak 1900-1910 Jugendstilens tak har ofta formen av sadeltak där takvinkel ligger mellan 30-38 grader, ibland med brutna takfall. Rundade burspråk kan gå upp genom taklisten. 1910-talets nationalromantiska byggnader har vanligen höga och branta tak, ofta brutna. Burspråk och gavelrösten bryter taklisten. Vinden är därmed stor och uppdelad på två vindar ovanpå varandra. Den nedre vinden har ett brant takfall och har ofta kupor sedan uppförandet. Den övre vinden var ursprungligen inte inredd. Klassicismens arkitektur på 1920-talet karaktäriseras av sina rena, ofta flacka sadeltak, vanligen med 30 graders vinkel. Husen kan ha en så kallad kungsvåning, en från fasadliv indragen våning, med en altan utmed fasadens hela bredd. 1930-40-talets funktionalistiska arkitektur kröns ofta av pulpettak eller flacka sadeltak, där man strävar efter rena linjer och rakt avslutade fasader. På 1950-talets bebyggelse ligger ofta tegelklädda sadeltak och tälttak. 1960- och 70-talens tak är ofta plana eller har formen av flacka sadeltak. Att taken inte är synliga är en väsentlig del av byggnadernas arkitektoniska formspråk. Vindar Vindarnas traditionella uppgift har varit förvaring och som torkvind för tvätt. Från och med 1930-talet har man ibland inrett tvättstuga på vinden och placerat piskbalkonger i taket. En bevarad ursprunglig vindsinredning har i sig ett kulturhistoriskt värde. 11 (32)

Kvalitéer att ta tillvara Byggnader med ett högt kulturhistoriskt värde Bilderna visar byggnader som har sina arkitektoniska karaktärsdrag väl bevarade. Tydliga drag som gör dem extra känsliga för ovarsamma förändringar. Är byggnaden redan väsentligt förändrad och har förlorat sina ursprungliga karaktärsdrag är inte dess historia lika styrande för hur en vindsinredning kan utformas. Vad som är möjligt att förändra i en byggnad styrs bland annat av hur väl byggnaden bevarar arkitektur och karaktär från byggnadstiden. 12 (32)

Taklandskapet har stor betydelse för stadsbilden Variationen och olikheterna som grundar sig på olika arkitektoniska stilar ska värnas. Flacka tak med rena linjer är lika betydelsefulla i taklandskapet som de brutna med takkupor, likväl som att ett tak inte syns från gatan kan vara en väsentlig del av karaktären. I väl synliga taklandskap bör större förändringar undvikas och fönsteröppningar för vindslägenheter normalt sett placeras in mot gård. Taklandskapet är extra viktigt där taken är väl synliga från gator och platser i staden. 13 (32)

Enhetliga miljöer från samma tid Ska något förändras eller läggas till i så här samstämda tak krävs en genomtänkt placering. Kanske är det andra takfallet mindre synligt och takfönstren kan placeras där? Ibland kan en åtgärd behöva utföras samstämt på de byggnader som hör samman. Takens samstämda utformning är av stor betydelse för upplevelsen i en enhetligt gestaltad bebyggelse. 14 (32)

Placering och utformning Bilden visar ett välbevarat, karaktärsfullt hus med stor betydelse för stadsbilden, extra framträdande genom sin placering i kvarterets hörn. De moderna takfönstren bryter upp takvolymen och speglar himlen. Här hade det varit önskvärt att begränsa fönstren till fasaden in mot gård och gett dem en mer omsorgsfull utformning. I det övre takfallet åt gatan hade mycket små takfönster, i form av traditionella så kallade sotarluckor, kunnat ge ljus och samtidigt bibehållit mycket mer av byggnadens kvalitéer (Råsundavägen/Förrådsgatan). 15 (32)

Takfönster på byggnaders huvudfasad (som till vänster), den representativa sidan mot gatan, bör undvikas om de inte kan placeras dolt eller väldigt väl. Som samma hus visar är det ofta lättare att hitta väl fungerande lösningar och placeringar mot gården (Råsundavägen/Bokvägen). Valet av glas för takfönster och kupor har betydelse. Ett glas som är kraftigt reflekterande syns mer då ljuset återspeglas och takfönstren blir väldigt synliga i takfallet. 16 (32)

Takets form har stor betydelse för byggnadens uttryck. Villor med valmade och karaktärsfulla tak (Krassevägen). Det är av stor betydelse för upplevelsen av byggnaden om en takkupa kommer att göra att taket träder fram då det är avsett att ej synas. Ett flackt tak, ursprungligen utan takkupor, lämpar sig sällan för sådana. Men ibland finns en baksida av taket, där ett takfönster eller till och med en takkupa inte stör byggnadens formspråk (Vintervägen med Åsvägen i baktgrunden). 17 (32)

Vid komplettering med nya takkupor där det redan finns sådana, är de oftast lämpligt att utforma dem som kopior av de gamla. Är de ursprungliga takkupornas placering en väsentlig del av fasadens arkitektoniska uppbyggnad kan en ny takkupa behöva placeras på det takfall som hör till byggnadens baksida (Källbacken). Ska takkupor införas på ett hus kan samtida byggnader med liknande arkitektonisk utformning, men med takkupor, vara lämpliga att hämta inspiration ifrån (Vasavägen). Takkupornas respektive takfönstrens utförande i form av placering i tak, proportioner, utformning av plåtarbeten och detaljer är alltid avgörande för ett bra slutresultat. 18 (32)

Överst syns traditionella sotarluckor, som ofta med bra resultat kan placeras in i ett tak. Nederst en liten elegant takkupa, viktigt är också att alla de tre exemplen uppvisar smäckra plåtarbeten. 19 (32)

Bra exempel På den vänstra bilden är två takfönster väl placerade i takfallet, nära skorstenarna så att takytan hålls ihop (Rosstigen). Den högra bilden visar ett takfönster med en väl vald, diskret placering, dolt bakom skorstenen (Årebacken). 20 (32)

Mindre bra exempel På 1920-talsvillan med svängt takfall, glaserat tegel och fin fasadkomposition hade det varit bättre att placera takfönstret i baksidans, mindre synliga, takfall. Alternativt att plåtarbetena hade utförts smäckrare och med röd plåt (Råstavägen). Det gula huset har fått en stor och klumpigt utförd takkupa, vars storlek förstärks av att den är placerad nära fasadliv (Södra Långgatan). 21 (32)

Bra och mindre bra Den vänstra bilden visar både en ny takkupa som utformats väl samt två takfönster med välvda glas som stör intrycket. På den högra bilden syns äldre, fint utformade takkupor på de två bortre husen samt närmast klumpiga takkupor som bland annat visar på svårigheten med att placera takkupor i flacka tak. Kuporna har här blivit väldigt höga och överensstämmer inte med husets proportioner. (Södermalm, Stockholm) 22 (32)

Riktlinjer Följande lista sammanfattar viktiga punkter att beakta vid vindsinredning. Om en vindsinredning bedöms som möjlig bör nya takkupor och takfönster i första hand undvikas, alternativt minimeras till antal. Takfönster ska placeras väl och kan ofta med fördel utföras med traditionella sotarluckor som förlaga (se exempel sid 19-20). Takkupor placeras i första hand mot gårdssidan. Placeringen i takfallet är betydelsefull och måste studeras noga i varje enskilt fall. Kupor placerade i liv med fasaden är olämpligt (se exempel sid 21). Takkupor ska utformas och samordnas med fasadens komposition och byggnadens arkitektur. Takkupor ska utformas med höga krav på form och proportioner (se exempel sid 22). Kupor utförs inte bredare än att de ryms mellan två takstolar. Altaner bör undvikas. Altaner kan få uppföras mot gårdssidan och nedsänkta i taken, under förutsättning att de inte är synliga i gatubilden eller innebär ingrepp i en kulturhistoriskt värdefull takkonstruktion. Plåtarbeten ska utföras med hög kvalitet, med smäckra dimensioner och i för byggnaden lämplig kulör. All detaljutformning, som fönsterbågar med mera, är av vikt för att uppnå ett bra slutresultat (Se sid 19 och 21-22). 23 (32)

Viktiga taklandskap I de studerade delarna av Råsunda är taken utmed vissa avsnitt, vägar och platser extra synliga och betydelsefulla för upplevelsen av stadsmiljön som helhet. Delarna omfattar stenstadsbebyggelse från 1900- talets början och den första stadsplanen såväl som de funktionalistiska byggnader som kom till från 1930-tal och framåt med utgångspunkt från 1934 års plan. Råsundavägens norra sida, från hörnet Förrådsgatan, uppvisar en enhetlighet i form av valmade sadeltak, belagda med olika material. 24 (32)

Viktiga taklandskap I de grönmarkerade områdena är utformning och placering av nya takfönster och takkupor extra viktig ur stadsbildssynpunkt. 25 (32)

Bilder av viktiga taklandskap Till vänster de eleganta 1950-tals husen på Råsundavägens västra del, där rena linjer och upprepning hör till karaktärsdragen. Och till höger syns en annan del av Råsundavägens taklandskap, där tidig 1900-talsform övergår i 1930-tal (närmast i bild). 26 (32)

Varierade tak utmed Råsundavägen, åt nordväst från Vintervägen. Den högra bilden visar Råsundavägen med Stråkets grönska och omgivande byggnader. Det stora bostadshuset i tegel med sitt framträdande tak har en stor miljömässig betydelse för platsen. 27 (32)

Byggnader kring Solparken och Slottsparken är en miljö med höga kulturhistoriska värden tack vare sin arkitektoniska utformning. Rena tegeltak, det vänstra karaktäriserat av sina branta, hela ytor och det högra av sina många skorstenar i tegel. 28 (32)

De gula tegelhusen på Bergsstigen har väl utformade tak med en karaktäristisk takkupa var, här är upprepningen en viktig dela av formen. Till höger tydliga tidsmarkörer, 1930- respektive 1900-tals tak, fint samordnade. 29 (32)

Varierad bebyggelse vid Parkvägen där takens utformning särskiljer husen. Den högra bilden visar Vintervägen upp mot Råsundavägen där tidig 1900-tals stenstad förenas med 1930-talets byggnader i ett och samma kvarter. 30 (32)

Källor och litteratur Solnas 1930-tals bebyggelse, En inventering utförd under okt-dec år 2003 av Lars Lagerås. Stadsarkitektkontoret och Kultur- och Fritidsförvaltningen, Solna Stad. 2004 Solnas 1940-tals bebyggelse, En inventering utförd under okt-dec år 2003 av Lars Lagerås. Stadsarkitektkontoret och Kultur- och Fritidsförvaltningen, Solna Stad. 2004 Solnas 1950-tals bebyggelse, En inventering utförd under april-juni år 2001 av Lars Lagerås. Kulturminnesvården och Stadsarkitektkontoret, Solna Stad. Arkitektur i Solna, Byggnadsnämnden, 1994. Tak och vindar. Stockholms stadsmuseum. Byggnadsvårdsråd på www.stadsmuseum.stockholm.se 31 (32)

Bilaga 1 Byggnader som befunnits vara av speciellt intresse, pga ursprunglighet och/eller arkitektoniska kvaliteter. Sammanställning efter inventering av Solna stads 1930-, 40- och 50-tals bebyggelse, delen som behandlar stadsdelen Råsunda. Inventeringar utfördes 2001 och 2003 av Lars Lagerås, Stadsarkitektkontoret Solna stad. 32 (32)