Storyn bakom 55:an Efter jag åkt öppet ett år bestämde jag mig för att dela garage med Jens och kanske köpa en bubbla typ 1 så att familjen också kunna hänga med utan att frysa. Så efter ett tag hittade jag en (vad jag trodde ) fin typ 1 av 69:års modell av Micke Ceder och enligt honom var där ingen rost. Eftersom det är lite kallt och åka Beach buggy på vår och höst kanten så jag slog till och köpte den. En baggis att fixa till den där var ju ingen rost! Jag tog hem bilen och börja sätta min idé i verklighet. Idén med bilen var att det skulle bli en cal/euro-look. Fin som snus var den utan på. Så jag började strippa ner bilen i delar och börja skrapa vilket som sen skulle visa var helt fel och onödigt. Alla vet att ett litet hål som en fem krona blir alltid 3ggr större. Så jag börja killa tröskellådorna efter röta och döm om min förvåning, där var inget som höll karossen så var bara att lyfta karossen och då såg jag att där var inget kvar av golvhalverna ramhuvudet och framvagnen. Det blev också bytt till nytt/mycket bättre beg. Grannen till mig satt och ruvade på en 74:a bottenplatta fick jag för en spottstyver. Golvhalvorna borrades ur och resten såldes till en klubbmedlem som behövde ramhuvudet till sin Miami blåa typ 1 som också var under renovering som sen försvann men det är inte min historia. Ramhuvudet köpte jag nytt och framvagnen hittade jag hos en vän, den skulle ändå slängas. Väl färdig med bottenplattan gick jag på och började med karossen. Byte av tröskellåder och mycket annat smått o gott.
Jag var ute efter liggande look på framlamporna som bubblan hade upp till 1967. Bak lamporna byttes till 66:ans för dom var mindre och snyggare än 69:ans. Skärmarna fram köpte jag av Jens som han hade liggande på lager. När bilen väl var klar med spackel och slipning skulle det bäras av till lack och då hittade jag en kanon fin 55:a karros som hade rätt stuk av ett dödsbo som ville bli av med den. Den karossen köpte jag billigt och jag började spåna på om jag skulle lyfta över den på 69:ans bottenplatta den var ju redan renoverad och hade det stuk som jag var ute efter såsom inga dropplister, listhål, handtag, avrundade dörrkanter, inflyttade gångjärn och allmänt kaxig look. Så jag passade in dörrar och huvar, grundade den och sen iväg på lack. Efter det började ihop sättning av bilen. Elsystemet skulle passa med karrosens stuk såsom musöron och dylikt som en 55:a har som inte en 69:a har. Inredningen ritade min sambo. Den förstorades upp så den täckte sidorna fram och bak. Första sidan gick som på räls så det var bara att fortsätta med den andra sidan men det gick nog lite för fort för när jag var klar med den där bak så hade jag borrat igenom plåten så man kunde hänga en tavla på utsidan så det var bara att svetsa igen 2 hål och spackla och måla sidan igen. I med innertaket och i med rutorna och sen tog det stopp. Så efter ungefär 500-600 timmar så var den så gott som klar men där tog det slut för nu blev det dags med att börja bygga ett hus som familjen skulle bo i.
Fortsättningsvis så följer lite byggbilder med förklaringar allt eftersom Så när allt var klar med hus och garage så flyttade jag hem allt till mitt eget garage och börja mecka igen. Där var lite fin justering och jag fick inte dörrarna att passa i nedre kant, kliade mig länge i huvudet och ringde min vän Jens som också han stod och kliade sig i huvudet men alla som vet är två huvud bättre än ett så vi kom fram till att den förre ägaren hade bytt bägge värmekanalerna utan jigg i bilen. Resultatet blir då att fronten glider isär och där blev ett spelrum på ca 17 mm i nedre kant på bägge dörrar när dom var stängda. Då gick luften ur mig och höll på att skrota bilskrället men då sa en len stämma vid namn Jens att han visste var det stod en helt original 55:a kaross till salu. Ringde till han som hade karossen och pröjsa han 1500 kr för den, lite överpris enligt mig med tanke på att den var ännu rostigare än 69:an jag började med men desperat som man är så var det bara att lätta på plånboken och pay the man. Hem med skrället och såg att där var potential i den.
Nu börjar bygget ta lite fart och här ser vi att bilens dörrar går att öppna och det är ju aldrig fel! Och här ser vi att dörren går att stänga. En sån här operation är inte gjord i en handvändning och det är mycket som kan ställa till det. Speciellt inpassningen av låset är knixig.
Här ser vi vad som krävdes för att få till området kring låset. Dörren är ju smalare i framändan så man får skapa mer plats för låsmekanismen. Jörgen tänker ta med familjen när det är dags att åka på träffar och då spelar säkerheten en viktig roll. Här har fästen till säkerhetsbälten svetsats in.
Dörrarna får väl anses vara klara nu så arbetet fortsätter med att få till öppning/stängning av huven. Jörgen kommer att använda gasdämpare för detta och här håller fästen till dessa på att svetsas på plats. Även inpassning av skärmar mot kaross provas ut eftersom det rör sig om en annan kaross mot tidigare. Ser väl helt okej ut? Så här ser det färdiga resultatet ut med gasdämparna. Med dessa så öppnas huven automatiskt när man drar i öppningshandtaget. Men Jörgen, verkar dom inte lite kraftiga eller du tänker slänga pannkakor med huven?!
Med tanke på hur mycket jobb det är med att fixa ett litet 3 mm hål i låsanordningen så kommer endast en soleonid att användas och den ser ut så här. Pennspetsen visar den del som wiren från soleoniden skall fästas i. Detta visade sig inte vara så lätt. Materialet som hela dörrlåset med sina rörliga delar verkar vara tillverkat i någon form av specialstål. 12 st helt nya 3 mm borr lyckades prestera ett ynka 0,5 mm djupt märke! Här krävs en annan lösning och det är att helt enkelt demontera hela låset för att få ut den del som det ska fixas ett hål i! Här ser vi hur Jörgen tillverkat ett hål. Genom att kapa upp ett spår i armen och sedan svetsa ena sidan.
Färdigt resultat! Jörgen passade på att asa ut åbäket en helg när det var fint väder. Skitgöra stod på schemat. Här i full färd med att blästra vissa delar av karossen samt slipning. Börjar det närma sig lack tro?
Nu har det hänt lite i det Erikssonska garaget minsann! Planen var att slipa ut lite ojämnheter på karossen och detta gick väl bra tills något så ovanligt som rost upptäcktes! Jörgen blev helt förstörd men sansade sig efter ett tag. Det var ju bara att släppa loss 3Mskotten i en si sådär 6 timmar och efter det lite slabb med 2-komponents rostskydd som antagligen hela karossen kommer att målas med.
Arbetet går vidare sakta men säkert. Här har karossen boddats undertill och invändigt. Bilen är i princip klar för lack men ytterligare slipgrund ska på men innan det så får det nog bli lite varmare i garaget..! Fortsättning följer