Kongresshandlingar Svenska Brukshundklubben 12-13 maj 2012

Kongresshandlingar Svenska Brukshundklubben 12-13 maj 2012 Innehåll Röstetal och delegater Program och dagordning Mål Plats Scandic Star Sollentuna Aniaraplatsen 8 Sollentuna, Stockholm Budget 2013 och riktlinjer 2014-2015 Kommentarer till budget och riktlinjer Förbundsstyrelsens förslag 2012 Valberedningens förslag Presentation av föreslagna nya suppleanter Workshop Motioner och Förbundsstyrelsens yttranden

KONGRESSEN 2012 Röstetal och delegater Distrikt / Rasklubb Medlemsantal Röster Andel av medlemsantal (OBS avrundat) Max antal delegater Blekinge 1 630 6 2,30% 2 Dalarna 2 384 8 3,36% 3 Gotland 480 2 0,68% 1 Gävleborg 1 971 7 2,78% 3 Halland 1 816 7 2,56% 3 Mellannorrland 2 859 10 4,03% 4 Närke 1 517 6 2,14% 2 Skaraborg 3 685 13 5,19% 5 Skåne 9 052 31 12,75% 13 Småland 5 765 20 8,12% 8 Stockholm 4 905 17 6,91% 7 Sörmland 3 253 11 4,58% 5 Uppland 3 362 12 4,73% 5 Värmland-Dal 3 379 12 4,76% 5 Västmanland 1 522 6 2,14% 2 Västra 6 516 22 9,17% 9 Östergötland 2 351 8 3,31% 3 Övre Norrland 3 556 12 5,01% 5 DISTRIKTEN s:a 60 003 210 84,5% 85 Australian Cattledog 84 1 0,12% 1 Australian Shepherd 575 2 0,81% 1 Beauceron 119 1 0,17% 1 Belgiska Vallhundar 815 3 1,15% 1 Bouvier des Flandres 161 1 0,23% 1 Boxer 1 046 4 1,47% 1 Briard 297 1 0,42% 1 Collie 896 3 1,26% 1 Dobermann 391 2 0,55% 1 Hollandse Herdeshond 83 1 0,12% 1 Hovawart 501 2 0,71% 1 Kelpie 443 2 0,62% 1 Riesenschnauzer 790 3 1,11% 1 Rottweiler 1 724 6 2,43% 2 Schäfer 2 815 10 3,96% 4 Svart Terrier 80 1 0,11% 1 Vit Herdehund 200 1 0,28% 1 RASKLUBBARNA s:a 11 020 44 15,5% 20 TOTALT 71 023 254 100,0% 105

Program & dagordning 12-13 maj 2012 1. Kongressens öppnande 2. Fastställande av röstlängden 3. Val av ordförande och vice ordförande för kongressen 4. Förbundsstyrelsens anmälan om protokollförare vid kongressen 5. Val av två justerare, tillika rösträknare, som tillsammans med kongressens ordförande ska justera protokollet 6. Val av kommitté om tre personer som ska ta fram förslag till val av valberedning 7. Beslut om närvaro- och yttranderätt förutom av vald delegat och av personer enligt grundstadgarna 7 moment 6 8. Fråga om kongressdelegaterna blivit stadgeenligt kallade 9. Fastställande av dagordning och tidsprogram för kongressen 10. Utdelning av utmärkelsetecken och kallande av hedersledamöter 11. Aktuell information 12. Genomgång av: a) Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse 2011 inklusive rapport om uppfyllande av mål och uppdrag från föregående kongress b) Balans- och resultaträkning c) Revisorernas berättelse 13. Fastställande av balans- och resultaträkning per den 31 december 2011 samt beslut om disposition av vinst eller förlust 14. Beslut om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen 15. Genomgång av förbundsstyrelsens förslag avseende: a) Mål b) Medlemsavgift enligt grundstadgarna 4 för närmast kommande verksamhetsår samt preliminär medlemsavgift för de två därpå närmast följande verksamhetsåren c) Rambudget för innevarande, närmast kommande verksamhetsår samt preliminär rambudget för de två därpå närmast följande verksamhetsåren d) Andra ärenden samt motioner enligt grundstadgarna 7 moment 7, vilka förbundsstyrelsen har bedömt kan ge konsekvenser för verksamhet eller ekonomi 16. Beslut i ärenden enligt punkt 15 17. Val av förbundsstyrelse enligt grundstadgarna 8 moment 1 samt beslut om suppleanternas tjänstgörningsordning a) en ordförande (1 år) b) en 1:e vice ordförande (2 år) c) en skattnästare (1 år, fyllnadsval) d) tre ordinarie ledamöter (2 år) e) en suppleant (2 år) f) en suppleant (1 år, fyllnadsval) 18. Val av två revisorer och två revisorssuppleanter enligt grundstadgarna 9 19. Val av valberedning enligt grundstadgarna 10 20. Beslut om omedelbar justering av punkterna 17-19 21. Beslut om förbundsstyrelsens förslag 22. Beslut om motioner enligt grundstadgarna 7 moment 7 som inte behandlats under punkt 16 23. Frågor av allmänt intresse, upptages till överläggning - inte beslut - i den mån tiden medger. Frågorna, tillsammans med ev. presentationsmaterial, ska ha lämnats till generalsekreteraren senast den 2 maj 24. Kongressens avslutande Lördag 12 maj Söndag 13 maj kl. 09.30-17.00 Förhandlingar kl. 09.00-15.00 Förhandlingar 09.00-09.30 Kaffe 11.15-11.45 Kaffe 12.30-13.30 Lunch 12.30-13.30 Lunch 15.30-16.00 Kaffe 15.00 - Kaffe 19.00-19.30 Mingel 19.30 - Middag

Svenska Brukshundklubbens mål Förbundsstyrelsen föreslår sex mål för Svenska Brukshundklubben, ett ekonomiskt mål samt fem verksamhetsmål. Målen fastställs av kongressen. Ekonomi i balans med stabil likviditet Syfte Svenska Brukshundklubben ska ha en ekonomi i balans över tid med en stabil likviditet. Inriktning Verksamhetsmål 2013: Förbundet ska redovisa ett positivt resultat (exkl. statliga medel). 2014: Förbundet ska redovisa ett positivt resultat (exkl. statliga medel). Känneteckensmål Organisationens ekonomi är så stabil att verksamheten inte påverkas av kortsiktiga förändringar i intäkterna. Medel Medlemsvård Offensiv marknadsföring Medlemsökning Medlemsavgifter Uppdragsintäkter Försäljning Egenfinansiering Intressant verksamhet Effektiv administration IT-baserade verksamhetssystem Samverkan med andra parter/sponsring Hållbarhet Medlemsenkäter. Organisation Huvudansvarig för uppdraget är Förbundsstyrelsen. Nytta En väl fungerande organisation som har en ekonomi som är oberoende av kortsiktiga fluktuationer i medlemsantal eller av omvärldsfaktorer utom organisationens kontroll.

Utveckla ledarskapet Syfte Brukshundklubben ska utveckla ledarskapet för att alla medlemmar ska trivas i organisationen. Vi kan utläsa att medlemmar trivs när de vill vara kvar i och aktivt medverka i organisationen. Inriktning Verksamhetsmål 2013: 75 % av alla ordföranden har genomgått vår ledarutveckling eller motsvarande 2016: Alla ordföranden har god kännedom om Brukshundklubbens värdegrund för ledarskap. Känneteckensmål (procenttalen fastställda efter genomförd nulägesanalys) 2014: 75 % av alla nya medlemmar känner sig välkomna (47 % i nulägesanalys 2010) 2014: 30 % av nya medlemmar vill vara funktionär i någon form (15 % i nulägesanalys 2010) 2014: 75 % ska vara intresserade av att fortsätta vara medlem efter sitt första år (56 % i nulägesanalys 2010). Medel Utveckla mervärde och en värdegrund avseende medlemsvård och ledarskap i Brukshundklubben Skapa därtill erforderliga utvecklingsaktiviteter Ledarutveckling bör ingå i all funktionärsutbildning Mervärdesinslag på alla centrala evenemang Medlemsregistret ska utvecklas för att kunna registrera auktoriserade funktionärer samt förtroendevalda Flexibilitet Medlemsenkäter. Organisation Huvudansvaret för uppdraget ligger på Förbundsstyrelsens organisation. Distrikt, lokal- och rasklubbar ansvarar för att medverka inom sin verksamhet. Nytta Fler medlemmar vill engagera sig i Brukshundklubben.

Aktiva hundar Syfte Brukshundklubben ska skapa förutsättningar för alla medlemmar att ge sin hund ett aktivt liv. Inriktning Verksamhetsmål (procenttalen fastställda efter genomförd nulägesanalys) 2013: 35 % av alla medlemmar är aktiva med sin hund (låta hunden utveckla sina naturliga egenskaper, tävling, prov, tester, utställning mm, umgänge med andra hundar och människor, utbildning) 2014: 40 % av alla medlemmar är aktiva med sin hund (låta hunden utveckla sina naturliga egenskaper, tävling, prov, tester, utställning mm, umgänge med andra hundar och människor, utbildning). Känneteckensmål 2013: Brukshundklubbens verksamhet uppfattas så positiv att fler återkommer till våra olika aktiviteter (mäts via årliga statistiken). Medel Attraktiva tävlingar, prov, tester och utställningar Utveckla samhällsanpassade prov- och tävlingsformer Fler möjligheter till tävling, prov, tester och utställning Skapa förutsättningar för marktillträden Skapa och utveckla nya provformer Attraktiva hundägarkurser Samhällsnyttiga hundar Attraktiva aktiviteter för alla medlemmar Kvalificerade instruktörer Fler lokalklubbar Medlemsenkäter. Organisation Huvudansvaret för uppdraget ligger på Förbundsstyrelsens organisation. Distrikt, lokal- och rasklubbar ansvarar för att medverka inom sin verksamhet. Nytta Brukshundklubben skapar förutsättningar för ett aktivt hundliv för alla medlemmar så att fler förblir medlemmar i vår organisation. Därigenom får vi friskare hundar med lång livslängd. En god hundhållning och en positiv syn på hundägandet är en tillgång för samhället och stärker Brukshundklubbens varumärke.

Funktionsdugliga hundar Syfte Brukshundklubben ska skapa en gemensam värdegrund för avelsarbetet, öka och sprida kunskap till medlemmarna för att få funktionsdugliga, d.v.s. mentalt sunda och fysiskt friska hundar. Inriktning Verksamhetsmål 2012: En utvärdering av Mentalbeskrivning Hund ska ha genomförts för alla de raser som Brukshundklubben har avelsansvar för 2012: 25 % av Brukshundklubbens medlemmar har kännedom om RAS, Rasspecifik avelsstrategi 2013: Minst 25 % av de aktiva uppfödarna har deltagit på en avelsmålskonferens alternativt en uppfödarutbildning 2013: 75 % uppfödare av de raser som Brukshundklubben har avelsansvar för har kännedom om RAS 2014: Antalet registrerade valpar efter meriterade avelsdjur har ökat med 5 % jämfört med 2009. Känneteckensmål 2016: 75 % av medlemmarna uppfattar Brukshundklubben som den hundorganisation som arbetar för funktionsdugliga, d.v.s. mentalt sunda och fysiskt friska hundar (29 % i nulägesanalys 2010). Medel RAS, MH, exteriörbeskrivningsprotokoll, centralt registrerade veterinärdata Avelsdata, Lathunden Information (Brukshunden, hemsidan, Fido, rasklubbarnas hemsidor, kommunikationsbrev, direktkontakter) Möten, konferenser och träffar Samarbete med SLU Valphänvisning (hemsidan, rasklubbarnas hemsidor, länkar, konsumentvägledning, uppfödarhjälp) Friskvård Brukshundklubbens rasklubbar ska årligen följa upp RAS och Utskottet för avel och hälsa ska vid behov hjälpa till och stötta Brukshundklubbens rasklubbar ska vart 5:e år revidera RAS Medlemsenkäter. Organisation Huvudansvaret för uppdraget ligger på Förbundsstyrelsens organisation. Rasklubbar, distrikt och lokalklubbar ansvarar för att medverka inom sin verksamhet.

Nytta Ökad kunskap leder till bättre mentalt sunda och fysiskt friska hundar Uppfödare som driver ett målmedvetet och kompetent avelsarbete Minskade veterinärvårdskostnader Minskad andel problemhundar.

Samhällsnyttiga hundar Syfte Brukshundklubben ska utbilda hundar och hundförare som efterfrågas av våra samarbetspartners för att ge hunden en naturlig funktion i samhället. Inriktning Verksamhetsmål Vi uppfyller aktuellt avtal med Försvarsmakten (FM), utbildar personal, hundar och genomför uppdrag 2012: 80 % av de som påbörjar kurs når godkänt resultat inom FM-gruppen 2012: 50 % av de som påbörjar kurs når godkänt resultat inom RH-gruppen 2014: 95 % av de som påbörjar kurs når godkänt resultat inom FM-gruppen 2014: 60 % av de som påbörjar kurs når godkänt resultat inom RH-gruppen. Känneteckensmål Årligen: Uppdragsgivarna uppger att vi levererar en god kvalitet och är prisvärda Årligen: Försvarsmakten och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap förnyar avtalen och ger oss nya och/eller utökade uppdrag Hundintresserade ungdomar känner i hög utsträckning till att Brukshundklubben arbetar med utbildningar för tjänstehundar åt FM och MSB samt att de upplever att detta är något positivt 70 % av de ungdomar som deltagit i våra aktiviteter uppger att de gärna vill fortsätta att utbilda sig inom tjänstehundsverksamheten 90 % av ungdomarna som har deltagit på ungdomsläger upplever att våra aktiviteter tillför dem kunskap både vad gäller hundträning/dressyr och Försvarsmakten. Medel Utbildningsplaner Utbildning och fortbildning av funktionärer Utbildning, examination och kontraktering av hundekipage Tävlingar och prov Konferenser för tjänstehundsansvariga Ungdomsrekryterande verksamhet Ökad samverkan med andra intresseorganisationer, företag och myndigheter Medlemsenkäter. Organisation Huvudansvaret för uppdraget ligger på Förbundsstyrelsens organisation. Distrikt, lokal- och rasklubbar ansvarar för att medverka inom sin verksamhet. Nytta

Är en viktig funktion i samhället såsom att bevaka Sveriges territorium, rädda liv etc. Ger hunden ett aktivt liv Deltar i internationellt skydds- och säkerhetsarbete Förbättrar folkhälsan Ökar livskvaliteten för både människor och hundar Engagerar och rekryterar ungdomar.

Etablera nytt arbetssätt Syfte Brukshundklubbens uppgift, målstyrning som styrmedel och Förbundsstyrelsens organisation ska kommuniceras ut i organisationen. Inriktning Verksamhetsmål 2012: Målstyrning är införd i 75 % av styrelserna för distrikt och rasklubbar 2014: Målstyrning är införd i organisationens alla styrelser. Känneteckensmål 2012: En majoritet av de förtroendevalda i distrikt, lokal- och rasklubbar är positiva till förändringen av den centrala organisationens arbetssätt 2014: 75 % av de som använder målstyrning i organisationen uppger sig vara nöjda. Medel Stadgar Informationssatsningar (Brukshunden, SBK-info, hemsida, Fido, utställningsmonter) Inslag på konferenser och möten Information på års- och medlemsmöten Informationsmaterial Förtroendemannautbildning och föreningsstöd Ledarutveckling Uppföljningar och enkäter. Organisation Huvudansvaret för uppdraget ligger på Förbundsstyrelsens organisation. Distrikt, lokal- och rasklubbar ansvarar för att medverka inom sin verksamhet. Nytta Aktiv och välfungerande organisation Fler medlemmar vill engagera sig som förtroendevald eller funktionär inom Brukshundklubben.

Budget 2013 och riktlinjer 2014-2015 Utfall Prognos Budget Riktlinjer Riktlinjer År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Intäkter Medlemsintäkter 14 083 491 14 130 000 14 777 000 15 180 000 15 260 000 Statliga anslag 1 492 298 1 200 000 1 200 000 1 200 000 1 200 000 Förlagsverksamheten 802 884 900 000 1 000 000 1 100 000 1 200 000 Sponsorer och samarbetspartners 716 886 800 000 800 000 800 000 800 000 Brukshunden 1 765 205 1 900 000 2 000 000 2 100 000 2 200 000 Adminavg. Prov och tävling 1 126 397 1 800 000 1 800 000 1 800 000 1 800 000 Övriga intäkter 505 083 200 000 200 000 200 000 200 000 Summa intäkter 20 492 244 20 930 000 21 777 000 22 380 000 22 660 000 Kostnader Gemensamma kostnader Personalkostnader 6 158 545 6 400 000 6 600 000 6 850 000 7 100 000 Driftskostnader förbundskansliet 2 593 981 2 300 000 2 375 000 2 500 000 2 550 000 Organisationskostnader 848 267 850 000 900 000 850 000 900 000 Sponsorer 24 000 0 0 0 0 Förlagsverksamheten 805 765 800 000 900 000 1 000 000 1 100 000 Brukshunden 4 338 446 4 461 740 4 550 000 4 700 000 4 800 000 SBK Tävling 684 381 600 000 600 000 600 000 650 000 Avskrivningar 501 229 600 000 600 000 600 000 600 000 Övriga gemensamma kostnader 1 609 074 1 106 105 941 000 1 165 000 1 220 000 Summa gemensamma kostn 17 563 688 17 117 845 17 466 000 18 265 000 18 920 000 Utskott Utskottet för organisation 89 310 475 000 425 000 395 000 395 000 Utskottet för medlemsaktiviteter 0 0 0 0 0 Utskottet för tävlingar och prov 1 419 600 1 942 000 1 527 000 1 382 000 1 382 000 Utskottet för avel och hälsa 1 173 553 1 372 202 1 855 046 1 370 000 1 370 000 Utskottet för hundägarutbildning 193 015 680 000 680 000 680 000 680 000 Utskottet för samhällsnytta 41 876 190 000 190 000 190 000 190 000 Korrigering utskottskostnader 0-559 104-561 246-482 040-482 040 Summa utskottskostnader 2 917 354 4 100 098 4 115 800 3 534 960 3 534 960 Summa kostnader 20 481 042 21 217 943 21 581 800 21 799 960 22 454 960 Operativt resultat 11 202-287 943 195 200 580 040 205 040 Finansiella poster 13 744 0 0 0 0 Resultat 24 946-287 943 195 200 580 040 205 040

Kommentarer till budget 2013 och riktlinjer 2014-2015 Intäkter Medlemsintäkter Medlemsintäkterna är beräknade på att antalet medlemmar som betalar förbunds-avgift ligger på en nivå på 46.700 st under år 2013. Resterande del avser specialklubbsavgift som debiteras Sveriges Hundungdom för den del av deras medlemmar som valt Brukshundklubben som sin specialklubb enligt avtalet om dubbelt medlemskap. Specialklubbsavgiften ökar med 20 kronor from 2013-01-01. Medlemsintäkterna är svåra att uppskatta, då det rullande medlemskapet gör att medlemsantalet skiftar från månad till månad. Statliga anslag Detta belopp avser den ersättning som debiteras organisationsbidraget för administrativa kostnader som krävs för att Brukshundklubben ska kunna driva tjänstehundsverksamheten. Annonsförsäljning Under de närmaste åren beräknar vi en försiktig ökning av annonsintäkterna då vi ser positiva tendenser i annonsförsäljningen. I beloppet ingår även ersättning från de statliga anslagen för redaktionellt material i tidningen Brukshunden gällande tjänstehundsverksamheten. Förlagsförsäljning När det gäller försäljningen av förlagsartiklar räknar vi med en ökning om 100 kkr under år 2013 jämfört med 2012. Täckningsbidraget beräknas till 100 kkr. Sponsorer och samarbetspartners Intäkter från avtal med Agria Djurförsäkring, Watercircles Sverige AB samt ett antal andra samarbetspartners. Administrativ avgift Prov och tävling Dessa intäkter består av den centrala administrativa avgift som debiteras arrangörerna på samtliga anmälningar till prov och tävlingar. Övriga intäkter Bland dessa intäkter finns ersättningar från Kennelklubben för genomförda konferenser, medel från Kennelklubbens landslagsfond samt intäkter från deltagande i kongress, konferenser och seminarier. Kostnader Gemensamma kostnader Personal Personalkostnaderna har räknats upp med avtalsenliga löneökningar samt kostnader för övertid och extrapersonal. Driftskostnader förbundskansliet I driftskostnader för förbundskansliet ingår lokalkostnader, kontorskostnader, driftkostnader för IT, portokostnader, telefonkostnader samt kostnader för Internetuppkoppling.

Organisationskostnader Denna post innehåller kostnader för Förbundsstyrelsen och Verkställande utskottets möten, FSledamöternas representation i organisationen, kostnader för kongressen och organisationskonferensen, valberedningens kostnader samt även kostnader för Kennelfullmäktige. Kennelfullmäktige genomförs vartannat år, och under den kommande perioden år 2013 och 2015. Därmed ökar organisationskostnaderna för dessa år. Sponsorer Då kostnaden för sponsringsförsäljning ligger på relativt låg nivå, har vi valt att under kommande år lägga denna bland övriga gemensamma kostnader. Förlagsverksamheten Kostnaderna för förlagsverksamheten ökar marginellt och följer den intäktsökning som är budgeterad. Brukshunden Kostnaderna för distribution av tidningen Brukshunden beräknas öka, bland annat på grund av ökade portokostnader. Dessutom ger ökade annonsintäkter en ökad kostnad för annonsförsäljning och bilagor. SBK Tävling Bland dessa kostnader finns en rörlig ersättning till leverantören av systemet SBK Tävling, transaktionskostnader för kortbetalningar, bankkostnader för utbetalning till arrangörer samt vissa utvecklingskostnader som inte kan anses vara investeringar. Avskrivningar Avskrivningarna beräknas på gjorda investeringar, och görs normalt under 60 månader räknat från och med inköpsmånaden. Under år 2013 beräknas investeringar göras till ett belopp om 1.000 kkr, främst utgörande investeringar i medlemssystemet Medlem Online och SBK Tävling samt upprättande av en webb-portal som ersätter hemsidan och FIDO Vidare ingår investeringar för att utveckla ekonomisystemet vilket effektiviserar arbetet på ekonomiavdelningen. I beloppet ingår även en reserv för oförutsedda investeringar samt byte av ett antal arbetsstationer. Övriga gemensamma kostnader I de övriga gemensamma kostnaderna ingår bankkostnader, revisionskostnader, kostnader för Brukshundklubbens stipendier, bidrag till SM-arrangörer och kostnader för sponsringsförsäljning. Utskottskostnader Utskottens kostnader är budgeterade till att öka marginellt år 2013 för att sedan minska år 2014. Under ett stort antal år har vi kunnat se att utskotten eller de fd. kommittéerna och sektorerna av olika anledningar inte har använt de medel som har budgeterats. En tillbakablick till de senaste tio åren ger vid handen att i genomsnitt 12% av de budgeterade medlen ej har använts, varför vi under de kommande åren budgeterar att tendensen håller i sig. Därmed har en korrigering av utskottskostnaderna om 12% gjorts på raden Korrigering utskottskostnader under åren 2013-2015.

Förbundsstyrelsens förslag vid kongressen 2012 Beslut om nya normalstadgar för klubbar vilka inte implementerat dessa inom beslutad tidsram Kongressen 2009 beslutade att nya stadgar för distrikt, rasklubbar och lokalklubbar ska träda i kraft senast 2010-06-30. Kongressen 2010 beslutade att förlänga implementeringstiden för organisationens rasklubbar till den 1 april 2011. Trots återkommande information och direkta påminnelser är det fortfarande ett flertal klubbar som ännu inte implementerat de nya normalstadgarna. Det är nödvändigt att få in samtliga delar av organisationen under samma regelverk för att Brukshundklubbens utveckling inte ska bli lidande. ---------------------------------------------------------------------------------------------- FS föreslår därför att kongressen ger FS i uppdrag att fastställa nya stadgar för de lokalklubbar och rasklubbar vars stadgar ännu inte är fastställda. Förbundet kommer vid detta beslut att besluta om namn, säte och antal styrelseledamöter och suppleanter.

Valberedningens förslag till Förbundsstyrelse Post Namn Mandatperiod Ordförande Rolf Weiffert 1 år nyval 1:e vice ordförande Anders Dahlstedt 2 år omval 2:e vice ordförande Tomas Knuutila 1 år kvar Skattmästare Jenny Stenberg 1 år fyllnadsval Ordinarie ledamöter Anders Ekholm 1 år kvar Nina Christoffersson Marita Östlund-Holmsten Barbro Olsson Katinka Ryttse 2 år omval 1 år kvar 2 år omval 2 år nyval Suppleanter Ragnar Bergstål 1 år kvar Dag Brück Ulrika Paulin 2 år nyval 1 år fyllnadsval Revisorer Kerstin Hedberg 1 år omval Aukt. Revisor Lars-Olof Thellner Lekmannarevisor 1 år omval Revisors Peter Olofsson 1 år omval suppleanter Aukt. Revisor Klas Nordblom Lekmannarevisor 1 år omval

Presentation av föreslagna nya suppleanter till Förbundsstyrelsen Dag Brück Bor i Lund och Göteborg. Medlem i Lunds Brukshundklubb och aktiv inom framför allt agility sedan 1991. Största tävlingsframgången är en 4:e plats i lag på SM i agility. SBK Handledare, agilityinstruktör A2 och agilitydomare. Dag var under 2002-2008 ledamot och sedan ordförande i centrala agilitysektorn, föregångaren till dagens CAG. Därefter har han arbetat inom utskottet för organisation, i synnerhet med etikfrågor, och är medförfattare till etisk policy för prov och tävlingar. Tillsammans med hustrun Birgitta äger Dag en 6 år gammal Welsh springer spaniel som kallas Tea, hans fjärde Welsh sedan 1970. Yrkesmässigt arbetar Dag med utveckling och marknadsföring av datorprogram, sedan 2006 i ett multinationellt företag med huvudkontor i Paris. Ulrika Paulin Bosatt i Göteborg. Familjen är för tillfället en liten taxpojke, Vilmer, men väntar tillökning av en schäfervalp. Uppdrag som ordförande, sekreterare och funktionär i Göteborg- Möndals BK (GMBK). Samma klubb som Ulrika startade i 1990. Sekreterare/administratör 1998-200 i stora projektgruppen inför SM i Göteborg 2000. Valberedare i Västra distriktet och i GMBK. Utbildad ALI-lärare 2010-2011. Flera instruktörskurser. Tävlingssekreterare. Styrelseuppdrag i Svenska Schäferhundklubben. Ringsekreterare och delaktig för sekretariat. Ulrika växte upp med korthårstax och skaffade sig sin första egna hund, en labrador, vid 13 års ålder. Också haft tre schäfertikar innan nuvarande taxen Vilmer. Tävlat lydnad, spår och viltspår. Arbetar sedan 1985 som vd-assistent och informationsansvarig på ett av Sveriges större elinstallationsföretag, Emil Lundgren.

Workshops 2012 Under kongresshelgen kommer vi att genomföra ett antal workshops. Tanken med dessa är att få en diskussion kring aktuella ämnen, ge varandra tips och råd samt att förbundsstyrelsen får information om tankar och idéer ute i organisationen. Förbundsstyrelsen vore tacksam om delegaterna förbereder sig och diskuterar nedanstående ämnen i sina distrikt och klubbar för att vi ska få så fruktsamma diskussioner som möjligt. Agilitysporten i framtiden I denna workshop diskuterar vi samspelet mellan agilityverksamheten och övriga verksamheter på våra klubbar. Hur fungerar samspelet idag och vad kan vi göra för att det ska fungera bättre? Konflikthantering Vid 2011 års kongress diskuterades konflikthantering i organisationen. Vid årets kongress följer vi upp diskussionen och diskuterar vidare om hur man hanterat dessa frågor i klubbar och distrikt. Vi diskuterar också vad klubbar och distrikt anser sig behöva för hjälp från den centrala organisationen för att komma vidare i konflikthanteringsarbetet. Samverkan I februari månad genomfördes en gemensam organisationskonferens och utbildningskonferens. Vid de workshops som genomfördes uppkom ett antal öppna frågeställningar som kan utvecklas mer. Vi diskuterar: Hur kan vi skapa handlingsplaner som tar oss in i framtiden med grund i samverkan mellan organisationens olika verksamhetsdelar? Utbildning över hela spektrat Kunskapsutnyttjande Finnas och synas Medlemsutveckling I denna workshop tar vi en djupare diskussion om hur vi behöver arbeta vidare för att öka antalet medlemmar i organisationen. Hur hjälps vi åt inom organisationens olika delar för att få ett gemensamt arbetssätt? Finns goda exempel på vad klubbar och distrikt i landet har åstadkommit i sitt arbete med att öka medlemsantalet Arbetsgruppen SBK-raser Utskottet för avel och hälsa har tillsatt en arbetsgrupp kallad AG SBK-raser. Denna har till uppgift att utreda hur vi kan arbeta för att stärka SBK-rasernas ställning i samhället och undvika debatter om förbud av vissa raser. Vi diskuterar: Uppfödare av SBK-raser känner oro över bristen på tilllräcklig kunskap om de lite större bruksraserna ute i lokalklubbarna - Modulen som handlade om problemlösning saknas är det viktigt att den läggs tillbaka för att stärka SBK,s roll som utbildningarnas formel 1? - Förhållningssätt till vanlig hunduppfostran kontra dressyr? - Vilket synsätt i dessa frågor, och liknande, ska vi förmedla i organisationen och ut i samhället? Hur kan vi öka intresset för bruksproven bland SBK,s raser och hur ska vi återgå till att se på bruksproven som en avelsutvärdering av bruksbarhet? - Stimulans för nya ägare - Nytänkande om bruksprovens utformning?

Motion 1

Motion 1

Motion 2

Motion 3

Motion 4

Motion 5

Motion 6

Förbundsstyrelsens yttranden Motion 1 & 2, huvudmannaskap agility - FS yttrande Två motioner har inkommit, där motionärerna önskar att samarbetet med Svenska Draghundsportförbundet utökas till att även omfatta agilityverksamheten. Det har även inkommit en skrivelse till Kennelklubbens centralstyrelse (SKK/CS) med cirka 450 underskrifter från aktiva inom agilityverksamheten som önskar att huvudmannaskapet för agility förs över till ett fristående förbund inom SKK. Bakgrunden till motionerna är, enligt vad FS erfar, att ett stort antal agilityaktiva anser att befintlig organisation inom SBK inte gynnar agilitysporten. FS ser allvarligt på detta och önskar givetvis att Brukshundklubben ska vara den organisation där även agilityaktiva känner sig hemma och där man känner att organisationen arbetar för sportens utveckling. FS har med anledning av ovanstående tillsatt en arbetsgrupp bestående av ledamöter från utskottet för prov och tävling samt ett antal agilityaktiva. Till gruppen adjungeras även GS i frågor gällande organisation och ekonomi. Med hänvisning till ovanstående föreslår FS att kongressen ger i uppdrag till FS att till kongressen 2013 komma med förslag på en framtida lösning för agilityverksamhetens bästa. Motion 3, namnbyte - FS-yttrande Motionären önskar att namnet Svenska Brukshundklubben ändrar namn till något mer tidsenligt som i större utsträckning speglar den verksamhet som bedrivs inom föreningen idag. FS har förståelse för andemeningen i motionen, men anser att namnet Svenska Brukshundklubben är väl inarbetat hos hundägare i stort, hos andra frivilliga försvarsorganisationer och hos svenska myndigheter. Vidare skulle ett byte av varumärket bli väldigt kostsamt då det måste genomföras på såväl central och regional som lokal nivå, det vill säga på cirka 300 enheter. Risken är även att organisationen anonymiseras vid ett namnbyte. FS anser det vara viktigt att bruksbegreppet utvidgas så att det förstås att alla raser är välkomna, att Brukshundklubben bedriver verksamhet för alla hundraser och att det framgår att även sporter och verksamheter som inte tillhör de traditionella bruksproven är verksamheter som finns och utövas i vår organisation. Med hänvisning till ovanstående föreslår FS avslag på motionen. Motion 4, tillägg i stadgar - FS yttrande Frågan ligger utanför kongressens beslutsdomän då grundstadgan säger att det är FS som fastställer stadgar för distrikt, lokal- och rasklubbar. I och med detta ska frågan inte tas upp till behandling på kongressen.

Motion 5, utbildning av personer som inte tillhör SBK - FS yttrande Motionärer hänvisar till ett samarbetsavtal med Svenska Kennelklubben som möjliggör att Kennelklubbens medlemmar kan delta vid utbildning inom Svenska Brukshundklubben. Något samarbetsavtal mellan Svenska Brukshundklubben och Svenska Kennelklubben finns dock inte, och därmed anser FS att motionen är besvarad. Motion 6, mondioring - FS yttrande Motionären önskar att Svenska Brukshundklubben verkar för att mondioring ska bli officiell tävlingsgren i Sverige inom ramen för SBK/SKKorganisationen. Införandet av mondioring i Sverige har varit föremål för ställningstagande och utredningar vid ett flertal tillfällen. 1995 - avslag SBK, 2003 - avslag NKU Nordiska Kennelunionen vilket innebär att inget nordiskt land ska ta upp sporten på sin agenda 2007 - avslag SKK/CS efter ny nationell prövning, 2011- avslag SBK kongress. Det är ingen tvekan om att i delar av denna gren ställs krav på god mentalitet och samarbetsvilja hos hunden. Våra hundars ställning i samhället idag är dock inte en självklarhet. Journalister, och även ett antal politiker, uttalar med jämna mellanrum krav på förbud av vissa raser. Vidare handlar idag många reportage om olika bitincidenter. FS anser inte att skyddsdelen i denna gren utövas i den form som kan anses vara lämplig med tanke på samhällsdebatten, då angreppen mot figuranten inte sker under kontrollerade former och heller inte är riktad mot synlig skyddsärm som i våra övriga skyddsprov. Mondioring är föremål för diskussion inom FCI där några länder, främst Belgien, Ungern, Frankrike, Schweiz, Holland, Italien och Portugal, arbetar för att sporten ska bli erkänd med full status vilken den inte har idag. Det framgår av FCI cirkulär 55/2010 från ett möte inom FCI General Committé den 24 februari 2010 i Madrid, där man påminner om att CACIT inte kan utdelas i mondioring, att världsmästerskap i mondioring inte kan hänvisa till ett mästerskap med status inom FCI samt att FCI-logotyp inte kan användas vid tävling i mondioring. Motivet till att FCI (2009) inte vill godkänna mondioring med full status, det vill säga formellt utdelande av CACIT, är skyddsmomentens utformning och de diskussioner som förekommer om farliga raser inom EU. Ett erkännande skulle ge felaktiga signaler till omvärlden. Senare samma år beslöt FCI:s styrelse att inte tillåta sporten fullt ut av allmänpolitiska skäl, men att man fortfarande kan tävla nationellt i länder där sporten redan förekommer. Inom ramen för SBK/SKK-organisationen tävlas det idag i två grenar med skyddshundsinslag, IPO som har fullt godkännande inom FCI samt den svenska skyddshundform enligt vår egen prövningsordning som ännu inte har fullt godkännande inom FCI. Hos FCI ligger en ansökan om en gemensam prövningsordning från de nordiska länderna baserad på reglerna för Nordiska Mästerskapen för beslut hos FCI brukshundskommitté för fullt godkännande som då ska medföra så kallade CACIT status det vill säga samma status som IPO.

Skyddshundsporten har tidigare ifrågasatts av myndigheterna i vårt land, men med de regleringar runt träning och tävling som Brukshundklubben infört anses egenkontrollen vara tillfyllest och proven/sporten är tillåten. Egenkontroll omfattar att endast ras av brukshundras får tävla i skydds samt att träning/tävling får ske endast av innehavare med utfärdad och godkänd licens för ägare och hund av brukshundras. Att införa ytterligare en tävlingsform med skyddsmoment som dessutom inte har fullt godkännande inom FCI ser FS inte som angeläget. De krav på hundars lämplighet som ett underlag för samhällets behov samt avelsurval täcks idag av de två officiella skyddshundsprov/tävling som nu finns inom ramen för Brukshundklubbens provoch tävlingsverksamhet samt att mondioring inte heller har full status inom FCI. FS ser det mer angeläget att utveckla och värna om de två officiella varianter av skyddshundsprov/tävling som redan finns idag. FS föreslår med hänvisning till ovanstående avslag på motion 6.