Scenario 2020 Forsknings og utviklingsprosesser i Finland 28.4.2009, Alta Kjell Brännäs Jord- och skogsbruksministeriet Jordbruksavdselningen, enheten för utveckling av landsbygden
Investeringsstöd inom lantbruket och landsbygdsnäringarna Framtidsutsikter - vad väntas Vad har byggts, vad byggs nu och vad kommer att byggas framöver Forskning och utveckling,
Intern revision Sari Anttila MINISTER Sirkka-Liisa Anttila Kanslichef Jarmo Vaittinen Statssekreterare Jouni Lind Jord- och skogsbruksministeriet Informations- enheten Pekka Väisänen JORDBRUKS- AVDELNINGEN Heimo Hanhilahti EU-enheten Matti Hannula Enheten för internationella ärenden Veli-Pekka Talvela Marknadspolitiska enheten Taina Vesanto Enheten för utveckling av landsbygden Esko Juvonen Enheten för stödpolitik Arja-Leena Kirvesniemi Enheten för juridiska ärenden Esko Laurila Enheten för ekonomi och utveckling Helena Serén Landsbygdsnätverksenheten Päivi Kujala SKOGSAVDELNINGEN Aarne Reunala Liisa Saarenmaa Enheten för främjande av skogsbruket Marja Hilska-Aaltonen Enheten för statens skogsbruk och skogsforskning Marja Kokkonen Enheten för internationellt skogssamarbete Heikki Granholm Enheten för juridik och förvaltning Vilppu Talvitie FISKE- OCH VILTAVDELNINGEN Pentti Lähteenoja Enheten för fiskerinäring Markku Aro Enheten för fritidsfiske Eija Kirjavainen Enheten för vilthushållning och renhushållning Christian Krogell Förvaltningsenheten Tanja Viljanen AVDELNINGEN FÖR LIVSMEDEL OCH HÄLSA Matti Aho Enheten för djurens hälsa och välbefinnande Riitta Heinonen Enheten för livsmedelssäkerhet Veli-Mikko Niemi Enheten för växtproduktion och djurfoder Kirsi Heinonen Juridiska enheten Leo Forss ALMÄNNA AVDELNINGEN Timo Kotkasaari Enheten för vattenhushållning Kai Kaatra Enheten för naturtillgångar Veikko Marttila Enheten för lantmäteri och geodata Raimo Vajavaara Forskningsenheten Mikko Peltonen Enheten för förvaltning och personalfrågor Kirsi Koskinen Ekonomienheten Hannele Laihonen Dataadministrationsenheten Risto Yrjönen Ministeriet har omkring 350 anställda och antalet anställda inom hela förvaltningsområdet är 5 100. Jordoch skogsbruksministeriets budget uppgår till ca 2,7 miljarder euro. 3.6.2008
Landsbygdsverket, som sysselsätter över 200 personer, inledde verksamheten i Helsingfors i maj 2007. Verkets funktioner flyttas till Seinäjoki under åren 2008-2011.
Työ- ja elinkeinokeskus Arbets- och näringscentralen Nyla nd Ege ntliga Finla nd Satakunda Tavastland Sydöstra Finla nd Södra Savolax Birkaland Södra Österbotte n Öste rbotte n Centrala Finland Norra Savolax Norra Karelen Kajanaland Norra Öste rbotte n Lappland TE-centralerna leds av ANM och JSM
Investeringsstöd mm. Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlands Finland - programperiod 2007-2013 Allmän finansiering 6 626 Milj. = ca 59 miljarder Nkr EU:s andel 2 063 Milj. = ca 18 miljarder Nkr nationell andel 4 563 Milj. = ca 41 miljarder Nkr LFA och lantbrukets miljöstöd 5 407 Milj. = ca 48 miljarder Nkr Lantbruk/ landsbygdsföretags- & projektstöd 1 219 Milj. = ca 11 miljarder Nkr
Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlands Finland 2007-2013 Finansieringsramar enligt funktionsaxlarna (allmän finansiering) --------------------------------------------------------------------------------------- - Axel 1: Gårdsbruksinvesteringar 504 milj. (4.5 miljard Nkr) - Axel 2: LFA, Miljöstöd 5 407 milj. (48.0 miljard Nkr) - Axel 3: Landsbygdsföretag & projektstöd 433 milj. (3.9 miljard Nkr) - Axel 4: LEADER- verksamhet 242 milj. (2.2 miljard Nkr) Tekniskt stöd --------------------------------------------------------------------------------- SAMMANLAGT --------------------------------------------------------------------------------- 40 milj. (0.36 miljard Nkr) 6 626 milj. (59.0 miljard Nkr)
Finansiering av strukturstöd Understöd från Makera (Gårdsbrukens utvecklingsfond); räntestöd från statens budget: Understödsmedel: - år 2008 beviljades ca 108,6 milj. euro - år 2009 har reserverats ca 135 milj. euro - från år 2010 - > ca 80-100 milj. euro/år.?! Beviljningsfullmakt för räntestödslån: - år 2008 beviljades ca 230 milj. euro - år 2009 kan beviljas ca 384 milj. euro - från år 2010 - > ca 300 milj. euro/år.?!
Handläggningssituationen för stöd under perioden 2008-2013 Ansökningsomgångarna öppnade/ öppnas enligt följande: Ansökningsomgångar för investeringsstöd; ansökningar år 2009: - Ansökningsomgång 1. upphörde den 9.1.2009; besluten gjorda innan 31.3.2009. - Ansökningsomgång 2. inleds den 15.2.2009 och upphör den 15.4.2009; besluten görs innan utgången av juni? - Ansökningsomgång 3 år 2009? Tidtabell? Stödobjekt? -> Beror i huvusak på hur mycket som använts av de budgeterade medlen i 1. och 2. ansökningsomgångarna.
Minsta enhetsstorlek i olika produktionsinriktningar Enhetsstorlek vid nybygge och utvidgning: Mjölkhushållning Mjölkkor 30 st Nötköttsproduktion Dikor 80 st Nötdjur, under 12 mån 160 st Nötdjur, över 12 mån 120 st Svinhushållning Sugga och galt 160 st Slaktsvin 1 000 st Hönshushållning Värphöna 12 000 st Fjäderfähushållning Broiler 45 000 st Kalkon 11 000 st Växthusproduktion Växthus 2 500 m2 Bör uppfyllas för minst en produktionsgren!
Maximala kostnader Maximalt stöd 500 000 euro (understöd och räntestöd)/stödtagare under tre skatteår Kan höjas: Med 50 %, då minst två lantbruksföretag gemensamt eller ett jordbruksföretag med två delägare eller medlemmar -> 750 000 euro Med 100 %, då minst tre lantbruksföretag gemensamt eller ett jordbruksföretag med minst tre delägare -> 1 000 000 euro - Gäller i detta skede endast A- och B-stödområdena. Utvidgas till C-området, beroende av 142 förhandlingsresultatet! Axel 3: Maximi bidrag= 35 % av investeringskostnaden. Ändå maximalt stöd 200 000 euro (enligt de minimis-regeln) + i vissa fall max 500 000 euro (sk. Annex 1-prodkter)
Minsta stödbelopp I bygginvesteringar 5 000 euro Investering för ladugård; enbart bidrag 25%; kräver 20 000 euros godkända kostnadskalkyl För övriga åtgärder 2 000 euroa Investering för förbättring av arbetsmiljön; enbart bidrag 15%; kräver 13 333,34 :s obeskattat anbud för maskiner Om godtagbar totalkostnad är under 7 000 euro, beviljas inte räntestöd
-JSM förordning om godtagbara enhetskostnader för bygginvesteringar (658/2008) (http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2008/20080658)
Godkända byggnadsplaner vid TE-centralernas landsbygdsavdelningar, utveckling under åren 1993-2008 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Landsbygdsutveckl. projektmedel 2711 2252 2222 2585 1868 758 250 Gödselstäder (år 92->) 2316 2532 477 3096 2517 1511 873 214 683 252 212 390 406 545 582 60 Övr. byggnader (inkl.gödselst. ->91) 1136 1039 276 586 3168 3868 4020 2269 2332 1662 1344 988 1818 1807 1423 605 Svinstallar 41 26 54 308 475 468 201 153 152 175 140 80 81 109 122 32 Ladugårdar 187 177 89 249 927 1171 1278 339 732 568 491 359 554 627 689 240 Bostadsbyggnader 705 605 120 274 357 379 313 172 230 198 180 96 105 96 102 77
Finansieringsbeslut för byggnadsinvesteringar åren 2006-2008 1. Nyland 18,4 M 2. Egentliga Finland 75,1 3. Satakunda 51,5 4. Tavastland 21,1 5. Sydöstra Finland 17,7 6. Södra Savolax 57,8 7. Birkaland 47,6 8. Södra Österbotten 131,8 9. Österbotten 124,5 10. Centrala Finland 34,2 11. Norra Savolax 63,3 12. Norra Karelen 58,8 13. Kajanaland 24,1 14. Norra Österbotten 71,0 15. Lappland 25,6
Finansieringsbeslut för byggnadsinvesteringar åren 2006-2008, traditionellt jordbruk och landsbygdsutvecklingsprojekt, st Lappland Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Norra Savolax Centrala Finland Österbotten Södra Österbotten Birkaland Södra Savolax Sydöstra Finland Tavastland Satakunda Egentliga Finland Nyland Trad.jordbruk 7100 st Landsb.projekt 2876 st 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 Traditionellt jordbruk Landsbygdsutveckl.projekt
Finansieringsbeslut för byggnadsinvesteringar åren 2006-2008, traditionellt jordbruk och landsbygdsutvecklingsprojekt, M Lappland Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Norra Savolax Centrala Finland Österbotten Södra Österbotten Birkaland Södra Savolax Sydöstra Finland Tavastland Satakunda Egentliga Finland Nyland Trad.jordbruk 612 M Landsb.projekt 210 M 0 20 40 60 80 100 120 140 Traditionellt jordbruk Landsbygdsutveckl.projekt
175 liggbås, Kurikka, S-Österbotten, arkitekt Jouni Pitkäranta Kostnadsjämförelse år 2005 och 2009
175 liggbås, Kurikka, S-Österbotten VERKLIGA KOSTNADER ÅR 2005 helt ny mjölkboskapsbyggnad för 700 000 euro tekniska utrustningens andel 140 000 euro (inkl. mjölkstation 2x10, snabbavlägsning, mjölktank 10 000 l, skrapor och båsinredning) nytt 2450 m2 230 euro / m2 exkl. teknisk utrustning 175 liggbås 4000 euro / båsplats blandfodervagn finns från förut ekologisk produktion KOSTNADER ÅR 2009 enligt JSM:s enhetskostnader (JSM förordn. 658/2008) (http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2008/20080658) 175 kor á 10,5 m2 = 1837,5 m2 0 kvigor/ ungdjur (5m2/djur) > 8 mån => 0 m2 30 ungdjur < 8 mån => 30 x3 m2 = 90 m2 mjölkn.avd. 0,5 m2 x175 = 87,5 m2 mjölkrum 0,4x 175 el max 35m2 => 35 m2 foderberedningsrum 10% av tot.a eller max 100 m2 => 100 m2 övr.utr. personal osv. 5 % av tot.a eller max 30 m2 => 30 m2 1837,5 x 400 + 90 x 370 + 87,5 x 880 + 35 x 900 = 845 300 30 x 1020 + 100 x 380 = 68 600 urustning: 175 x 2000 +30 x 690 = 370 700 Totalt 1 284 600
Maidontuotannon kehitysnäkymät 2016 Maitotilojen jatkamissuunnitelmat Lantbruksgårdarnas framtidsplaner Maitotiloja 2008/3 = 12 500 kpl Fortsätter Jatkaa 2009 92 11 300 kpl Fortsätter Jatkaa 2011 78 9 700 kpl Fortsätter Jatkaa 2013 66 8 250 kpl Fortsätter Jatkaa 2016 56 7 000 kpl 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % av gårdarna % tiloista fortsätter jatkaa 28.04.2008 Suomen Gallup Elintarviketieto Oy
Framtidsplaner för mjölkporoduktion på gårdar av olika storlek - % av gårdarna fortsätter Kor st/gård (2008) Alla % Under 15 % 15-19 % 20-29 % 30-49 % 50 + % Fortsätter 2009 91 81 91 96 98 99 Fortsätter 2011 78 61 70 86 96 97 Fortsätter 2013 66 46 55 77 90 97 Fortsätter 2016 56 33 44 67 80 97
Mjölkgårdar Avslutar 2008-2010 Fortsätter 2016 Gårdar, st (tot. 12 500 st) 2 800 7 000 BAKGRUNDS-DATA (medelvärden) Ålder, år Mjölkkor, st Åkerareal, ha 54 16 39 45 27 55 MJÖLKMÄNGD Medelproduktion liter/ko (till mejeriet) 7 700 8 600 Mjölk till mejeri, liter/gård 2007/2008 107 300 226 200 Mjölk till mejeri, milj. liter 2007, % 320 14 1 505 68 INVESTERINGAR Planerar ladugårdsinvestering inom nära framtid, % 6 33
Orsak till avslutad mjölkproduktion Pensionering, ingen fortsättare Hög ålder Dålig lönsamhet Stort investeringsbehov Förfrågan gjord Dålig hälsa Stor arbetsbörda, bunden Ändringar i EU-stöd, -krav Byter produktionsinriktning
Maidontuotannon kehitysnäkymät 2016 Mjölkgårdar Maitotilat tiloja,kpl st Keskilehmäluku Medelkoantal lypsylehmiä, mjölkkor/ kpl/tila gård Maidontuotanto Mjölkproduktion Antal Lypsylehmien mjölkkor lukumäärä 1000 kpl st Mjölkkornas Lypsylehmien medelprod. keskituotos 1) litraa/vuosi liter/ år 22220 15840 24 30 34 38 361 317 288 287 280 267 6545 7730 81508430 7275 8860 12250 20 9700 8250 7000 16 2005 2011 2016 2000 2008 2013 2005 2011 2016 2000 2008 2013 2005 2011 2016 2000 2008 2013 2005 2011 2016 2000 2008 2013 1) meijeriin toimitetusta maidosta 24.04.2008 Suomen Gallup Elintarviketieto Oy
Maidontuotannon kehitysnäkymät 2016 meijeriin milj.litraa 2600 2500 Maidontuotantoennuste Mjölkproduktionsprognos -enligt mjölkproducentens planer EU:s EU-maakiintiö mjölkkvot (försl. 2009 ->) (esitys 2009 ->) 2600 2500 2400 2400 2300 2200 2300 Om investeringsstöd inte fås i planerad omfattning 2200 2100 2100 2000 2000 1900 1900 1800 1800 0 0-95 -96-97 -98-99 2000-01 -02-03 -04 2005-06 -07-08 -09-11 -13-16 ennuste => Prognos 28.04.2008 Suomen Gallup Elintarviketieto Oy
Mjölkgårdarnas fortsättningsplaner 2016, per TE-central, % av gårdarna som fortsätter
140 120 100 80 60 40 20 0 Kor per nybyggnad 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 Kor per nybyggnad
100 Nybyggnader, båsladugård - lösdrift 1950-2020 80 60 40 20 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 Båsladugård
Nybyggnader 1950-2020 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 Båsladugård Varm lösdrift
Varm, kall och sval lösdrift
100 Mjölkningssystem i nybyggnader 1950-2020 50 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 Mjölkning i bås
Ladugårdar 1940.. 1950-talet
Ladugårdar 1950.. 1960-talet
Kall lösdrift 1950.. 1960-talet
Kall lösdrift 1950.. 1960-talet
Kall lösdrift 1950.. 1960-talet
Ladugårdsmodell 1950.. 1960-talet
Ladugårdsmodell 1960-talet
Ladugårdsmodell 1970-80-talet
Ladugårdsmodell 1980-90-talet, kall lösdrift Bodbacka, Purmo, Pedersöre (1991)
Ladugårdsmodell 1980-90-talet, kall lösdrift Bodbacka, Purmo, Pedersöre (1991)
Ladugårdsmodell 1980-90-talet, kall lösdrift Bodbacka, Purmo, Pedersöre utvidgning 5 år senare 1996-97
Ladugårdsmodell 1980-90-talet, kall lösdrift Bodbacka, Purmo, Pedersöre
Ladugårdsmodell 1980-90-talet, kall lösdrift Bodbacka, Purmo, Pedersöre
Ladugårdsmodell 1980-90-talet, kall lösdrift Bodbacka, Purmo, Pedersöre
Kall lösdrift Jantunen, Punkaharju 1996
Utfodring vid yttervägg s.k. visir arkitekt Jouni Pitkäranta, ca år 2000
2000-talet Svala byggnader
Sval byggnad i Ilmola (nära Seinäjoki) J.Pitkäranta
Sval byggnad i Ilmola (nära Seinäjoki) J.Pitkäranta
Sval byggnad i Rantsila (nära Uleåborg) J.Pitkäranta o. T.Gribble
Sval byggnad på Åland för 200 kor, lagun för flytgödsel J.Pitkäranta
Igloo för kalvar, på försök forskning pågår
Speciella byggnader, Kummin-ladugården i Teuva, 1998 J.Pitkäranta
Speciella byggnader, Kummin-ladugården i Teuva, 1998 J.Pitkäranta
Speciella byggnader, Kummin-ladugården i Teuva, 1998 J.Pitkäranta
Speciella byggnader, Kummin-ladugården i Teuva, 1998 J.Pitkäranta
Speciella byggnader, Kummin-ladugården i Teuva, 1998 J.Pitkäranta
Speciella byggnader, Kummin-ladugården i Teuva, 1998 J.Pitkäranta
Speciella byggnader, Kummin-ladugården i Teuva, 1998 J.Pitkäranta
Speciella byggnader, Kummin-ladugården i Teuva, 1998 J.Pitkäranta
Speciella byggnader, sval byggnad med transparent tak, Österbotten ca år 2000
Speciella byggnader, sval byggnad med transparent tak, Österbotten ca år 2000
Speciella byggnader, sval byggnad med transparent tak, Österbotten ca år 2000
Nu typisk varm byggnad, med robotmjölkning, från år 2000
Nu typisk varm byggnad, med robotmjölkning, från år 2000 NHK-keskus
Cirkulär - månghörning, med robotmjölkning, 120 kor NHK-keskus
Cirkulär - månghörning, med robotmjölkning, 120 kor NHK-keskus
Ladugårdsmodell, Jouni Pitkäranta 2009
Ladugårdsmodell, Jouni Pitkäranta 2009
Ladugårdsmodell, Jouni Pitkäranta 2009
Åsbro Mjölk 200 kor, Kronoby, Österbotten, Jouni Pitkäranta och Ted Gribble 2007
Åsbro Mjölk 200 kor, Kronoby, Österbotten, Jouni Pitkäranta och Ted Gribble 2007
Åsbro Mjölk 200 kor, Kronoby, Österbotten, Jouni Pitkäranta och Ted Gribble 2007 ny ansökan 2009 +200 kor => 400 kor
Ny båsladugård, Österbotten, Jouni Pitkäranta 2008
Ny ladugård 180 kor, Österbotten, Kesko - Mestarifarmi 2008
Ny ladugård, Österbotten, Kesko Mestarifarmi 2008
Ny ladugård, Österbotten, Kesko - Mestarifarmi 2008 Vestfalia karusell 20 platser
Forsknings- och utvecklingsprojekt beträffande byggnader för nötkreatur och mjölkproduktion, finansierade av JSM Funktionslösningar för byggnader för mjölkproduktion 2007 Större byggnader konstruktioner spännvidder större risker för kollaps (oa. olyckor) 2007 Klimat i stallar med gardinväggar och naturlig ventilation 2007 Större projekt om ventilation i djurstallar (rapport utkommer i år 2009) Luktproblem från djurstallar 2005 Fårstallar med lätt konstruktion (rapport utkommer i år 2009) Ytbehandling och hygien i djurstallar 2008 Nya projekt: Djurvänliga utrymmen - svinstallar Förnybar energi (+biobränslen)
Forskning och utveckling
Olika typ av byggnadsstomme jämförelse av åtgång av naturresurser [kg]
Mjölkproduktion fram till 1980-talet båsladugårdar max. 20.. 30 kor 1990-talet 20.. 40 kor per ladugård Från år 2000 normalt 60, 120 kors lösdriftsstallar med mjölkstation/ robotmjölkning Sval lösdrift Större byggnader med enbart mjölkkor och kalvning i samma byggnad, kvigor o. övr. ungdjur i separat byggnad. Foderhantering, hö och ensilage fullfoder (TMR) med fullfodervagn, bandutfodring, visir. Gödselhantering, behållare över 2000 m3, också laguner med membranisolering, separering, biogas Djurskydd Energi Brandskydd Miljövård Ventilation, arbetsskydd och ergonomi
Framtidens ladugårdsbyggnad Basmodellen: sval byggnad, dubbel treradig med foderbord i mitten, fullfoderutfodring, lagun för gödsellagring Viktigt att byggnaden planeras så att den kan utvidgas på enkelt sätt Storlek 60.. 120.. 240 kor per byggnad som kan byggas i etapper Mjölkningsavdelning separat lägre byggnad Kvigor och ungdjur separat byggnad Foder i plansilon (med eller utan tak)
Suggstall för 850 suggor i produktion en ansökan om stöd
Suggstall för 850 suggor i produktion bättre lösning
Kiitos!