FÖRORD. Tack till mina handledare, vänner och till min familj för stöd samt till alla som ställt upp på intervjuer och bidragit med sin kunskap.

FÖRORD 3 Det här är mitt examensarbete som är den avslutande delen av magisterprogrammet i Fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona. Arbetet är på 30hp och producerades främst under höstterminen 2010 men även bitvis under vårterminen 2011 med presentation i maj 2011. Handledare var Abdellah Abarkan professor på Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona och Britt- Marie Fagerström från VA SYD i Malmö. Jag har länge haft ett intresse för avfall och återvinning som grundar sig i att jag tycker det är viktigt med miljön. I och med detta examensarbete har både mitt intresse och min kunskap vuxit. Med denna skrift hoppas jag kunna sprida lite ljus kring frågan om återvinning och planering, som dessvärre inte alltid får så stor uppmärksamhet. Arbetet vänder sig i första hand till fysiska planerare, men även till andra aktörer inom avfalls- och återvinningsbranschen. Tack till mina handledare, vänner och till min familj för stöd samt till alla som ställt upp på intervjuer och bidragit med sin kunskap. Sofia Digerstedt Malmö maj 2011

4

SAMMANFATTNING 5 Avfall är ett växande problem i världen och med ökat fokus på hållbarhet har återvinning fått en större roll i dagens samhälle. För att hantera återvinni- Dessvärre får planering av återvinningsstationer inte alltid tillräckligt med uppmärksamhet, vilket kan bero på kunskaps- och/eller intressebrist i frågan. Förhoppningar inför arbetets start var att reda ut begrepp och ansvarsfördelning samt ge en klarare bild över vad en fysisk planerare kan förväntas göra när det handlar om återvinningsstationer och bistå med relevant information. En fallstudie har gjorts av Malmö utifrån de tre huvudinriktningarna på arbetet: planering, placering och utformning. Inom fallstudien har litteraturstudier och kvalitativa intervjuer utförts. En fältstudie av återvinningsstationer i Malmö har även legat till grund för resultatet till detta arbete. Arbetet visar att det främst är kommun och producenter, som representeras av Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI), som är inblandade i planering och arbete med återvinningsstationer. FTI har det övergripande ansvaret för återvinning och insamling av produkter och för att utveckla ett system för insamling av förpackningar som är lämpligt och som säkerställer en god servicenivå. Kommunens uppgifter inom planeringsområdet är bland annat att inkludera nenta bygglov till dem. För att avhjälpa dessa problem bör avfall och återvinning beaktas när nya detaljplaner upprättas. Extra viktigt är det när helt nya områden planeras för att bland annat säkerställa lämpliga placeringar till återvinningsstationer. Det är att rekommendera att återvinningsstationer ritas in i detaljplaner. Några viktiga aspekter som framkommit under arbetet med tanke på återvinningsstationernas placering i staden är att de bör placeras på platser med goda kommunikationer. Lämning av material bör kunna samköras med andra ärenden, vilket medför att lämpliga placeringar är vid målpunkter som köpcentrum och idrottsanläggningar liksom längs transportleder. De ska helst inte placeras avsides där få passerar då tryggheten liksom den sociala kontrollen minskar. Utformning av återvinningsstationer kan utgå ifrån att de bör vara funktionella, tilltalande samt säkra och trygga. Vid utformningen får ofta olika intressen vägas mot varandra och beroende på utgångspunkt och mål blir resultatet olika. Idag är mycket fokus på att utforma dem för att minska nedskräpning. Alternativt kan utgångspunkten vara att skapa en vacker återvinningsstation och som bonus få

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 5 6 DEL 1 INLEDNING OM ARBETET Ämnesval Problem Syfte Frågeställningar Avgränsning Metod - Litteratur - Intervjuer - Fältstudie INTRODUKTION TILL ÄMNET OCH MALMÖ Malmö stad Avfall och återvinning - Situationen i Sverige - Situationen i Malmö - Miljöprogram i Malmö Lagar 11 11 11 11 12 12 12 12 13 14 15 15 16 16 18 21 21 Del 2 PLANERING OCH ANSVARSFÖRDELNING AKTÖRERNA Kommunen - Kommunens övergripande ansvar - Avfallsplan Producenterna - Producentansvaret - FTI och REPA Hushållen Samarbete - Samråd - Samråd i Malmö 23 23 24 24 25 25 26 26 27 27 28

7 INSAMLINGSSYSTEM Återvinningsstationer Fastighetsnära insamling (FNI) - FNI och FTI - FNI i Malmö Kritik mot producentansvaret PLANERINGSVERKTYG Översiktsplan Detaljplan - Detaljplan och återvinningsstationer i Malmö Bygglov - Tidsbegränsade bygglov - Polistillstånd 28 28 29 29 30 30 31 31 31 32 32 33 34 PLACERING I STADEN PLATSANVISNING Avtal och ansvarsfördelning - I praktiken i Malmö LÄMPLIG PLACERING Aspekter att ta hänsyn till - Behov - Säkerhet och trygghet - Tillgänglighet Svårigheter - Negativa inställningar - Platsbrist - Nedskräpning 37 37 37 38 38 38 39 39 43 43 43 43 UTFORMNING AV ÅTERVINNINGSSTATIONER ESTETIK Åsikter om estetik - Generellt - FTI - Kommunen 47 47 47 47 47

8 VAD EN ÅTERVINNINGSSTATION BESTÅR AV Behållare Staket eller liknande Skyltar och information UTFORMNING AV PLATSEN Beslutet Aspekter att ta hänsyn till - Funktion - Vara tilltalande - Säkerhet och trygghet 48 48 49 50 51 51 51 51 52 55 Del 3 AVSLUTNING DISKUSSION Planering Placering Utformning SLUTSATSER Svar på frågeställningar - Planering och ansvarsfördelning - Placering i staden - Utformning av återvinningsstationer UTVÄRDERING OCH FORTSATTA STUDIER ORDLISTA/FÖRKORTNINGAR med begrepp, lagar och organisationer KÄLLFÖRTECKNING 57 57 59 60 62 62 62 63 64 66 68 70

9

INLEDNING OM ARBETET INTRODUKTION TILL ÄMNET OCH MALMÖ

OM ARBETET 11 ÄMNESVAL ingen och återvinningen jämfört med tidigare kommuner jag bott i. Dessutom insåg jag efter efterforskningar att Malmös statistik gällande återvinning inte var den bästa. Jag började begrunda hur detta kom sig och varför det skiljer sig åt mellan olika kommuner samt vem det är som påverkar hur avfallshanteringen ser ut. Hur stor roll spelar fysiska planerare och hur mycket kommer jag själv kunna påverka i min framtida yrkesroll? Då avfall och återvinning är något jag länge varit intresserad av föll sig ämnesvalet för examensarbetet ganska naturligt. PROBLEM Återvinning har fått en större roll i dagens samhälle, då det är ett ökat fokus på miljöfrågor, och blivit en del av många människors vardag. För att hantera ing och återvinning påverkar om en sådan är möjlig i vårt samhälle. Det är dock inte ämnen som behandlas mycket i utbildningen. Efter kontakt med VA SYD i Malmö bekräftades att planering och återvinningsstationer är ett aktuellt ämne, men som dessvärre och konstigt nog inte får tillräckligt med uppmärksamhet utanför skolans värld heller. Det går att fråga sig i fall det beror på kunskaps- och/eller intressebrist i frågan. Ifall det är så att fysiska planerare inte vet vad de kan eller borde göra är det inte konstigt om frågan glöms bort eller hanteras lättvindigt. För att den fysiska planeringen på bästa sätt ska ge stöd till en hållbar avfallshantering som kan passas in i staden behövs det ske en kunskapshöjning bland de som har möjlighet att påverka. SYFTE I detta examensarbete undersöks återvinningsstationer utifrån aspekterna planering, placering och utformning. Syftet är att förmedla hur planering och ansvarsfördelning för återvinningsstationer är avsedd att fungera och hur det faktiskt fungerar, samt vad det är som påverkar och är viktigt att tänka på vid val av placering och utformning.

12 FRÅGESTÄLLNINGAR Arbetet har tre huvudinriktningar vars frågeställningar presenteras nedan. PLANERING OCH ANSVARSFÖRDELNING Vilka aktörer är delaktiga i planering och arbete kring återvinningsstationer? Hur är det meningen att den grundläggande ansvarsfördelningen ska se ut och hur ser den ut i Malmö? På vilka sätt berör avfall och återvinning kommunens fysiska planering? PLACERING I STADEN Vilka är det som påverkar placeringen av en återvinningsstation? Vad är viktigt att tänka på angående placeringen av en återvinningsstation? UTFORMNING AV ÅTERVINNINGSSTATIONER Vilka är det som påverkar utformningen? Vad är viktigt att tänka på angående utformningen av en återvinningsstation? Finns det några goda exempel på väl utformade återvinningsstationer? AVGRÄNSNING Det är situationen i Malmö som har undersökts närmare men referenser till andra kommuners arbete kring återvinningsstationer har inkluderats i vissa fall. Med Malmö som utgångspunkt har endast återvinningsstationer i en urban miljö behandlats. Det är kommuners samt Förpacknings- och tidningsinsamlingens ansvar och roller som har utretts, då de är de huvudsakliga aktörerna inom fältet återvinning. Till användare räknas endast enskilda privatpersoner, företagens återvinningsproblematik behandlas inte i detta arbete. Ämnen och frågeställningar är valda utifrån vad som är intressant att veta för i första hand fysiska planerare och andra som arbetar med planering av staden, då de är den främsta målgruppen. METOD En fallstudie har gjorts av Malmö utifrån de tre huvudinriktningarna på arbetet: planering, placering och utformning. Inom fallstudien har litteraturstudier och kvalitativa intervjuer utförts. En fältstudie av återvinningsstationer i Malmö har även till viss del legat till grund för resultatet till detta arbete. LITTERATUR Litteratur som använts kommer bland annat ifrån Naturvårdsverket som är främsta statliga organisation som arbetar med frågor om avfall och återvin-

13 Myndigheters rapporter är inte att betrakta som forskningsrapporter, men de baseras ofta på forsningsresultat. Rapport 5648 Framtida producentansvar för förpackningar och tidningar utvärdering av producentansvaret för förpackningar och returpapper samt förslag till åtgärder (2006) har varit en betydande resurs till detta arbete. Som en del av underlaget till rapporten ligger olika undersökningar utförda av Naturvårdsverket samt IVL Svenska Miljöinstitutet, bland annat intervjuer och enkätundersökningar med kommuner samt hushåll, liksom en litteraturstudie om miljömässiga och samhällsekonomiska aspekter för materialåtervinning och fastighetsnära insamling. Avfall Sverige som är branschorganisation är en annan aktuell aktör som publicerar rapporter och rekommendationer kring avfall och återvinning och som också använts i detta arbete. Boverkets handbok Avfallshantering Säkert, tillgängligt och estetiskt (2011) som behandlar avfallshantering i kombination med fysisk planering, ex detaljplan och översiktsplan, har varit av stor vikt för arbetet. och behandlar till exempel återvinning i jämförelse med exempelvis förbränning och deponi, eller olika metoder för behandling av avfall. Allt är dock inte teknik. Engqvist menar i Utmaningar inom återvinningsbranschen - En förstudie av problem- och utvecklingsområden vid återvinningscentraler och relaterade verksamheter (2004) att forskningen går att dela upp inom tre områden. Antingen miljöbedömningar och miljönytta med återvinning inom det miljövetenskapliga området, individers attityder och preferenser inom det beteendevetenskapliga området, eller policyorienterad forskning inom det statsvetenskapliga området. Det som saknas är enligt Engqvist bland annat forskning om utformning av anläggningar för återvinning. INTERVJUER Kvalitativa intervjuer har utförts med tjänstemän på Malmö stad (stadsbyggnadskontoret, gatukontoret, miljöförvaltningen), en representant från Förpacknings och tidningsinsamlingen (FTI) i Malmö, en representant från Avfall Sverige i Malmö, en tidigare anställd på Malmö stad stadsbyggnadskontor, en tjänsteman på Kalmar kommun liksom en arkitekt i Kalmar. Fyra intervjuer har utförts ansikte mot ansikte, fem har varit över telefon. Intervjuerna har vetenskapliga begränsningar då de är till ett mindre antal, men de fyller ett informativt syfte. Intervjufrågor var på förhand uttänkta för att få ut mesta möjliga av intervjuerna och för att inte riskera att missa relevanta frågor i stunden. Frågornas ordning och även formulering var av mindre vikt och anpassades under intervjun utifrån den intervjuades svar, vissa frågor uteslöts även beroende på svaren. Intervjuerna kan sägas vara strukturerade men med semistrukturerade inslag då frågor var uttänkta innan men anpassades under intervjuerna. Kontakt via e-post har ibland förekommit efter intervjuerna för att förtydliga vissa svar eller för att

14 ställa kompletterande frågor. Frågor endast via e-post har ställts till en representant från KSRR (Kalmarsundsregionens Renhållare) samt en representant på Kretsloppskontoret i Göteborg. Information har även uthämtats efter deltagande på ett möte i Malmö mellan FTI, stadsbyggnadskontoret, miljökontoret, gatukontoret, VA SYD och Ekdahls åkeri (entreprenör som hämtar material vid återvinningsstationer). Kontakt i alla former med olika aktörer har varit av stor betydelse för att förstå hur saker bör fungera men ännu mer för att förstå hur det faktiskt går till. Informationen som framkommit har varit viktig för alla de tre huvudinriktningarna planering, placering samt utformning av återvinningsstationer. VA SYD utförde inför arbetet med den kommande avfallsplanen, Avfallsplan 2011-2015 för Malmö stad och Burlövs kommun (2011), 800 telefonintervjuer med medborgare. Intervjuerna var kvantitativa och gjordes med syftet att få fram information om kommuninvånarnas attityder och beteende vad gäller avfallshantering. Delar av resultatet redovisas i den kommande avfallsplanen. En komplett som en PowerPoint med namnet VA SYD Boendeundersökning om avfallshantering Mars 2010. Dessa har studerats för att få mer information kring användarnas perspektiv. FÄLTSTUDIE En fältstudie har utförts av återvinningsstationer i Malmö. I första skedet valdes tio stycken ut som med tanke på deras placering i staden, typ av station (city eller vanlig, se förklaring på sid 20) och direkta omgivning kunde tänkas vara intressanta att undersöka. Efter besök på de tio där en första granskning gjordes, valdes fem ut för att undersökas ytterligare. Bland annat har kommunikationer till platsen, containrarnas utformning och placering, närmsta omgivning, belysning samt eventuellt staket undersökts och noterats. De fem återvinningsstationerna representerar olika områden och valdes ut för att utgöra en bred referensbas och visar på skillnader återvinningsstationer emellan. Vid återvinningsstationerna har enklare frågor ställts till användare och sophämtare och samtal kring återvinning har genomförts utifrån deras intresse och tid till om hur användarna använder återvinningsstationerna. Sophämtarna å sin sida bidrar med en infallsvinkel utifrån arbetsmiljö. Exempel på frågor som ställdes till användarna var hur de tagit sig till återvinningsstationen, om de brukar använda den aktuella stationen, varför de använder den stationen och om de bor i närheten. Samtalen med sophämtarna handlade främst om utrymme för lastbil och nedskräpning. Informationen som framkom genom fältstudien ligger delvis till grund för slutsatser kring placering och utformning samt har bidragit till en allmän bakgrundskunskap om återvinningsstationer som bland annat underlättat samtalen med andra.

15 INTRODUKTION TILL ÄMNET OCH MALMÖ MALMÖ STAD Malmö grundades på 1200-talet och har gradvis utvecklats till Sveriges idag tredje största stad. Invånarantalet nådde i mars 2011 300 000. Karaktäristiskt # $ * (Malmö, internet 1). Ett av dessa områden är Ribersborgsstranden, i dagligt tal Ribban, 10minuter från centrum. Nära Ribban ligger Västra hamnen, med Malmös nya symbol Turning torso, som började utvecklas till bostadsområde i och med en bomässa 2001, Bo01. Hela Västra hamnen är nu under utveckling med både bostäder och verksamheter vilket är en del i Malmös förvandling från industristad till kunskapsstad (Malmö, internet 2). Öresundsbron som stod klar 2000 har även den bidragit till Malmös utveckling. Västra hamnen är ett av Malmös områden där extra resursers satsats på hållbarhet. I Bo01-området används bland annat lokalt producerad energi och höga krav ställs på fastighetsägarna om grönska och biologisk mångfald (Malmö, internet 3). Ett annat område i Malmö där extra satsningar gjorts är Augustenborg, som kallas för en ekostad (Malmö, internet 4). Där har arbetet skett i nära samarbete med de boende med en strävan mot social, ekologisk samt ekonomisk hållbarhet. Området är framför allt känt för sina gröna tak och det öppna dagvattensystemet. Augustenborg är ett område som, liksom Västra hamnen, har besökare från hela världen. Medan Västra hamnen är ett nybyggt område så är <% % $ # olika fält (Malmö, internet 5). Ribban med Västra hamnen och Turning Torso i bakgunden.

16 AVFALL OCH ÅTERVINNING Avfall är ett växande problem i världen med större mängder för varje år. Vi är alla medskyldiga till det men vi har också som individer möjlighet att påverka utvecklingen. Vår konsumtion och vårt sätt att leva är av en avgörande betydelse för de ökande avfallsmängderna (Avfall Sverige, 2010). Hur avfallet hanteras efter uppkomst är också av yttersta vikt för att minska avfallsproblemen. EU har utvecklat ett begrepp som heter avfallshierarkin (även kallad avfallstrappan) vilket ska vara en utgångspunkt för alla medlemsländers arbete kring avfall (Sopor, internet 1). FÖREBYGGANDE AVFALLSHIERARKIN ÅTERANVÄNDNING MATERIALÅTERVINNING ANNAN ÅTERVINNING, t.ex. ENERGIÅTERVINNING BORTSKAFFANDE Enligt avfallshierarkin är det första steget att förhindra att avfallet uppstår, följt Därefter är alternativet att avfallet återvinns, vilket pant av burkar är ett exempel på. När återvunnet material används minskas mängden energi som behövs i tillverkningsindustrin och resurser sparas då det går åt mindre jungfruliga råva- värme och el. Avfallet bör i sista hand deponeras. För att komma till rätta med avfallsproblemen handlar det både om att förebygga avfallet och att hantera det på rätt sätt efter att det uppkommit. Avfallet behöver inte vara ett problem utan kan istället vara en resurs (Avfall Sverige, internet 1). SITUATIONEN I SVERIGE I Sverige har mängden hushållsavfall ökat under en längre tid. Under 2009 sågs dock en liten nedgång. Anledningen är troligtvis lågkonjunkturen, eftersom mängden avfall har en stark koppling till vår konsumtion. Av hushållsavfallet 2009 så var det 1,4% som gick till deponering. Mängden som återvanns var 98,6%, vilket inkluderar energiåtervinning. Det var 35,4% som materialåtervanns. Summan av hushållsavfallet som antingen materialåtervanns eller återvanns på biologisk väg var 49,2% och nära målet på 50% som Riksdagen har satt (Avfall Sverige, 2010). Tidningar och förpackningar av glas (färgat samt ofärgat), kartong, plast och metall som ska återvinnas samlas in vid landets återvinningsstationer.

17 Återvinningsstationerna är obemannade och drivs av producenterna under ledning av Förpacknings och tidningsinsamlingen (FTI) och benämns även med förkortningen åvs. Andra insamlingspunkter för avfall är återvinningscentraler (åvc) och miljöstationer. Återvinningscentraler drivs av kommunen (eller av ett bolag med kommunal koppling) och är bemannade. De är ofta belägna i anslutning till en större avfallsanläggning och tar emot grovavfall samt trädgårdsavfall etc. Vissa återvinningscentraler tar även emot förpackningar, men det är inget krav. Vid en miljöstation lämnas farligt avfall till återvinning eller omhändertagande. I Malmö har SYSAV ansvaret för kommunens återvinningscentraler och miljöstationer. Riksdagen har satt upp mål angående insamlad mängd material för de fraktioner alla mål utom ett. För tidningar är målet satt till 75% och 91% samlades in. Målet för papper, kartong och wellpapp är 65% och återvinningsgraden var 74%. För metall var marginalen lite mindre men målet på 70% uppnåddes då 73% samlades in. Insamlingen av glas är hög med en insamlingsgrad på 90% och målet är 70%. Det mål som inte nåddes är för plastförpackningar, som är den senaste påbörjade fraktion för insamling. Målet för plast är 70% och det är materialåtervinning och energiåtervinning tillsammans (för de andra fraktionerna är det endast materialåtervinning som räknas) och 2009 var det 31% (VA SYD, 2010). Avfall Sverige ifrågasätter dock bland annat hur mätningen går till och anser att (Avfall Sverige, internet 2). % 100 Insamling av förpackningar i riket 2009 90 80 70 Mål Riket 60 50 40 30 20 10 Tidningar Pappers- Metall- Glas- Plastförpackningar förpackningar förpackningar förpackningar

18 Svenskarnas attityd gentemot återvinning är övervägande positiv och engagemanget gott. Det enligt en undersökning som Naturvårdsverket gjorde 2006, ngen, som bestod av 1000 telefonintervjuer, svarade 80% att de var nöjda eller mycket nöjda med systemet som det är idag. 93% uppgav att de sorterar det mesta eller allt av några eller alla avfallsfraktioner. 80% av dessa angav miljön som anledning till varför de återvinner, att de vill bidra och göra något bra. människor är mer positiva vid telefonintervjuer jämfört med hur de faktiskt agerar (Naturvårdsverket, 2006). Det är viktigt att människor är engagerade och intresserade, då återvinning är ett personligt val och grundar sig på att människor tar sitt ansvar. Detta engagemang kan påverkas av bland annat mängden och typen av information om återvinning som når invånarna. SITUATIONEN I MALMÖ Nationellt sett, när allt slås samman, uppvisar Sverige ett gott resultat vad gäller återvinning. Runt om i landet varierar dock resultatet. I Malmö är situationen som följer. Mängden avfall som materialåtervinns % 60 50 40 30 Mållinje Andel avfall som materialåtervinns 20 10 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År Malmö når inte upp till det mål om mängd insamlat material som Riksdagen angett. År 2009 återvanns ca 36 % av avfallet i Malmö genom materialåtervinning (inklusive biologisk behandling). Det är endast för fraktionen tidningar som Malmö är bättre än snittet i Sverige. (se graf nästa sida)

Kg/inv 60 Förpackningar i Malmö och riket 2009 19 50 40 Malmö Riket 30 20 10 Tidningar Pappers- Metall- Glas- Plastförpackningar förpackningar förpackningar förpackningar Motivationen hos kommuninvånarna till att återvinna har undersökts genom telefonintervjuer. 2 Det framkom då att 80 % är ganska eller mycket motiverade att återvinna. Andelen som är positivt inställda är något större för boende i lägenhet jämfört med villaägare. Som förklaring till motivationen anges miljöhänsyn och vad som motverkar den är att det är besvärligt/krångligt (VA SYD, 2011). I undersökningen ställdes även frågan om huruvida den tillfrågade känner tillit till systemet med insamling av förpackningar och som syns nedan tangerar resultatet mållinjen. 5 Användarnas tillit till systemet för förpackningar 4 Mållinje Förpackningar 3 2 1 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År 2 Undersökningen bestod av 800 telefonintervjuer och utfördes inför arbetet med Malmös kommande avfallsplan Avfallsplan 2011-2015 för Malmö stad och Burlövs kommun.

20 stationer (eller city åvs er). Skillnaden mellan en city station och en vanlig är plats de upptar (mer om detta i kapitlet Utformning under Behållare ). På kartan är Malmös återvinningsstationer utsatta. (obs, några befinner sig utanför kartan) De fem återvinningsstationer som undersökts djupare i detta arbete.

21 MILJÖPROGRAM I MALMÖ I Malmös senaste miljöprogram Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020, som ska fungera som en gemensam grund för Malmös fortsatta miljöarbete, anger de att deras ambition är att 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling. För att nå dit har de fyra övergripande miljömål med olika delmål. Avfall berörs under miljömålet I Malmö är det lätt att göra rätt, där följande går att läsa: Avfallet ska återvinnas. Utvecklingen med ständigt ökande avfallsmäng- Systemet för återvinning och avfallssortering ska bli enklare och mer lättåtkomligt. (Malmö, internet 6, sid 12 i dokumentet) LAGAR De lagar som har störst påverkan på kommuners och övriga aktörers arbete och reglerar avfallshantering och återvinning är: Miljöbalken (SFS 1998:808) Viktigaste avsnittet i Miljöbalken för avfall och återvinning är kapitel 15 Avfall och producentansvar. I kapitel 15 tas bland annat den kommunala renhållningsskyldigheten och kravet på en avfallsplan i varje kommun upp. Avfallsfrågorna i miljöbalken ses nu över och vissa ändringar kommer att ske för att implementera EU-direktiv. Avfallsförordning (SFS 2001:1063) Förordningen reglerar bland annat den kommunala renhållningsordningen och även Naturvårdsverket och Länsstyrelsens ansvar nämns. Förordning om producentansvar på förpackningar (SFS 2006:1273) kraven på producenterna slås fast. Förordning om producentansvar för returpapper (SFS 1994:1205) Innehåller liknande information som förordningen om producentansvar på för- centernas ansvar. Plan- och bygglag (SFS 1987:10 är den gamla, 2010:900 är den nya) Lagen behandlar bland annat olika plandokument så som detaljplan och översiktsplan. Reglerar bygglov samt listar viktiga allmänna intressen att ta hänsyn till vid planläggning. En ny version av plan- och bygglagen trädde i kraft 2 maj 2011.

PLANERING OCH ANSVARSFÖRDELNING AKTÖRERNA INSAMLINGSYSTEMET PLANERINGSVERKTYG

AKTÖRERNA 23 återvinning. Här följer en lista med de olika inblandade samt vad deras uppgifter kopplade till avfall och återvinning är. Med kommunen menas i detta fall Malmö. KOMMUNEN Kommunfullmäktige: Högsta politiska ledning i kommunen. Antar kommunens renhållningsordning med avfallsplan samt renhållningsföreskrifter. Tekniska nämnden: Är en politisk ledning som styr gatukontoret, fastighetskontoret samt avfallshanteringen. Miljöförvaltningen: Har en tillsyns roll över avfall och återvinning. Remissinstans för bland annat planer som behandlar avfall och återvinning. Stadsbyggnadskontoret: Ansvariga för detaljplaner och översiktsplaner. Ger bygglov. Remissinstans för bland annat planer som behandlar avfall och återvinning. Gatukontoret: Ansvariga för allmänna platser (ex. torg, parker) och gator. Ska bistå med mark till återvinningsstationer. Remissinstans för bland annat planer som behandlar avfall och återvinning. Fastighetskontoret: Ägare av kommunens mark. Kan vid försäljning av mark Remissinstans för bland annat planer som behandlar avfall och återvinning. VA SYD: Är ett kommunalförbund som hanterar vatten- och avloppsverksamheten i Malmö, Lund och Burlöv samt avfallshanteringen i Malmö och Burlöv. Har ansvaret för den praktiska hanteringen av avfall i Malmö, ex. planering och hämtning av hushållsavfall. SYSAV (Sydskånes Avfalls AB): Är ett avfallsbehandlingsföretag som ägs av 14 kommuner i södra Skåne, däribland Malmö. Behandlar avfall från hushåll och företag genom förbränning eller materialåtervinning. Förbehandlar även matavfall inför biogastillverkning. Är ansvariga för återvinningscentraler och miljöstationer.

24 KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE ANSVAR Ansvarsfördelningen aktörerna emellan regleras till viss del i miljöbalkens 15e kapitel Avfall och producentansvar. Där går det att läsa om Den kommunala renhållningsskyldigheten 8 samt om Kommunal renhållningsordning 11-17. 8 Varje kommun skall, om inte annat föreskrivs med stöd av 6, svara för att 1. hushållsavfall inom kommunen transporteras till en behandlingsanläggning, om det behövs för att tillgodose såväl skyddet för människors hälsa och miljön som enskilda intressen, och innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. I renhållningsordningen skall sådana förutsättningar anges som avses i 8 tredje stycket. Avfallsplanen skall innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Kommunen har ansvar för hushållsavfall och jämförligt avfall vilket innebär: o Restavfall o Matavfall o Grovavfall o Trädgårdsavfall o Farligt avfall o El-avfall o Slam Kommunerna väljer själva hur de vill organisera avfallshanteringen och i Malmö är det kommunalförbundet VA SYD som ansvarar för hushållens avfall på uppdrag av Malmö stad. VA SYD arbetar inte bara med avfallshanteringen i Malmö utan även i Burlöv. Samarbeten över kommungränser blir vanligare och är ett naturligt steg då lagstiftning och krav blir allt mer komplicerade. (Avfall Sverige, internet 3) AVFALLSPLAN En avfallsplan utgör en del av den obligatoriska planering som kommunerna är skyldiga att utföra angående hanteringen av avfall. Den är en del av kommunernas renhållningsordning och regleras enligt miljöbalken och avfallsförordningen. Kravet på en avfallsplan infördes 1991. Avfallsplanen ska innehålla information om alla i kommunen förekommande avfallsslag. Det ska enligt förordningen om avfall. I planen ska åtgärder för hur avfallet ska minska redovisas, liksom hur hanteringen ska gå till och även bli mer miljövänlig.

25 Det är VA SYD som ansvarar för att en avfallsplan upprättas i Malmö. Avfalls- remiss och kommer snart antas, den heter Avfallsplan 2011-2015 för Malmö stad och Burlövs kommun. 1. Det är lätt att välja en hållbar konsumtion 2. Det är rätt att prioritera miljönytta 3. Det är lätt att göra rätt intressanta för detta arbete. ningscentraler, återvinningsstationer och fastighetsnära insamling. Utrymmen och platser för insamling av avfall signalerar attraktivitet, tillgänglighet och enkelhet för alla våra användare. (VA SYD, 2011, sid 4-5) PRODUCENTERNA PRODUCENTANSVARET Producenternas ansvar regleras i Miljöbalkens 15e kapitel liksom i förordningarna om producentansvar för förpackningar samt returpapper. Producentansvaret har sin grund i begreppet Polluter Pays Principle (PPP), förorenaren betalar, och tillkom 1994 (FTI, internet 1). Producenter är enligt MB kap 15 4 de som tillverkar, importerar och säljer en vara. De har ansvaret att se till att produkterna samlas in, transporteras och tas omhand när de är uttjänta. Syftet med producentansvaret är att det ska få producenterna att tillverka produkter som är resurssnålare, lättare att återvinna samt innehåller färre miljöfarliga ämnen. Förutom för förpackningar och returpapper, som detta roniska produkter (inklusive glödlampor och viss belysningsarmatur), batterier, läkemedel samt för radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor (Naturvårdsverket, internet 1). Returpapper är enligt förordningen om producentansvar för returpapper 2 tidningar, och till den gruppen räknas även tidskrifter, direktreklam, telefonkataloger, kataloger för postorderförsäljning och liknande produkter av papper.

26 En förpackning är enligt förordningen om producentansvar för förpackningar: 2 En produkt som framställts för att innehålla, skydda eller presentera varor eller för att användas för att leverera eller på annat sätt hantera varor, från råmaterial till slutlig produkt och från producent till användare, om produkten enligt bilaga 2 till denna förordning är en konsumentförpackning, gruppförpackning eller transportförpackning. Även en engångsartikel som används i detta syfte skall betraktas som en förpackning. FTI OCH REPA För att underlätta organiseringen av insamlingen har producenterna gått samman och bildat materialbolag. Dessa arbetar utan vinstintresse för att uppnå de av Riksdagen satta målen. Materialbolagen är grundade utifrån de olika fraktionerna som samlas in och är idag: o Plastkretsen o Returkartong o Metallkretsen o Pressretur o Svensk GlasÅtervinning Ägarna till de olika bolagen representerar hela kedjan med materialtillverkare, förpackningstillverkare, fyllare, importörer, handel och distributörer. Plastkretsen, Returkartong, Metallkretsen och Pressretur bildar tillsammans Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI). FTI har det övergripande ansvaret för återvinning och insamling av produkter åt materialbolagen och i sin tur producenterna. Pressretur organiserar sin egen insamling men har ett nära samarbete som en samarbetspartner (FTI, internet 2). REPA är ett dotterbolag och en del av FTI. Enskilda företagare uppfyller sitt producentansvar genom att vara med i REPA och betala en avgift. Det är dessa HUSHÅLLEN Hushållen har ett ansvar, vilket är lagstiftat i förordningarna om producentansvar för förpackningar och returpapper, att sortera ut sina förpackningar och tidningar. Från förordningen om producentansvar för returpapper: 5 Hushåll och andra konsumenter av tidningar skall sortera ut returpapper från hushållsavfall och annat avfall och lämna det för insamling i de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller.

27 Från förordningen om producentansvar för förpackningar: 8 Hushåll och andra förbrukare skall sortera ut förpackningar från hushållsavfall och annat avfall och lämna dem för borttransport i de insamlingssystem som producenterna eller kommunen tillhandahåller för sådant avfall. Om inte hushållen källsorterar så blir det ingen återvinning. Det är också viktigt att hushållen sorterar rätt för att uppnå god kvalitet på det återvunna materialet. SAMARBETE SAMRÅD Samråd infördes 2005 som en chans för framför allt producenter och kommuner temet och hanteringen av återvinning i kommunen. Förhoppningen var att det skulle bidra till bättre samordning av de två aktörernas olika ansvar. Målet är ett välfungerande insamlingssystem anpassat till lokala förutsättningar vilket är producenternas ansvar, men samarbete behövs för att nå dit ( Naturvårdsverket, 2006). Det är producenterna som i första hand ska ta initiativet till samrådet, men kommunen kan också göra det. Om parterna ser ett behov kan de bjuda in andra aktörer att delta i mötet. De som deltar bör ha kompetens och vara insatta i alla ämnen som behandlas under mötet för bästa resultat. Samråd äger rum när större förändringar är på väg eller samordning behövs (Naturvårdsverket, 2006). samarbetet mellan kommunerna och FTI har brister och att utrymme till förbät- fokuserar på billiga standardlösningar utan att se till anpassningen till stadsbilden. Avfall Sverige anser dock att problemet ligger i hur system och lagstiftning är utformat och inte hos FTI. 3 Att samråden har blivit bättre över åren är många överens om liksom att de har potential och kan utvecklas till något riktigt bra. Naturvårdsverket har genom intervjuer 4 kommit fram till vissa kriterier som är viktiga för att få samråden att fungera bra. 3 Avfall Sverige, telefonsamtal med representant 14 december 2010. 4 Djupintervjuer har utförts i 8 kommuner.

28 Framgångsfaktorerna är: Kommunen och producenterna är öppna för att diskutera lokal utformning. Kommunen och producenterna har kunskap och mandat i frågorna. En gemensam syn på vad som är en god service till hushållen. Samordning inom den kommunala förvaltningen. Tydlig ansvarsfördelning mellan kommun och producenter. (Naturvårdsverket, 2006, sid 32-34) SAMRÅD I MALMÖ I Malmö har FTI och kommunen förutom ett stort formellt samrådsmöte även från stadsbyggnadskontoret (bygglov, detaljplan), miljöförvaltningen, gatukontoret, VA SYD, FTI och ibland entreprenörer. Under mötena diskuteras aktuella händelser och problem som behöver lösas. Deltagarna är överlag positiva till gruppen. Detta bidrar ibland till ansträngda diskussioner och till svårigheter att formen samt representationen kan komma att ses över. 5 INSAMLINGSSYSTEM De huvudsakliga metoderna för insamling av förpackningar och tidningar är återvinningsstationer eller fastighetsnära insamling. ÅTERVINNINGSSTATIONER Producenterna är ansvariga för att utveckla ett system för insamling av förpackningar som är lämpligt och som säkerställer en god servicenivå. Avfallsrådet, som består av olika representanter med kunskap inom avfallsområdet och fungerar som rådgivare åt Naturvårdsverket, har sammanställt rekommendationer kring vad de anser att ett lämpligt insamlingssystem innebär. 6 De anser ha en överblick över hela avfallssystemet. Vid val mellan olika system handlar det ofta om en avvägning mellan största möjliga miljönytta, samhällsekonomi 5 FTI, samtal med representant 22 nov 2010. 6 Rekommendationer från Avfallsrådet finns i bilaga 6. Avfallsrådets kriterier för ett lämpligt insamlingssystem till Naturvårdsverkets rapport 5648 Framtida producentansvar för förpackningar och tidningar utvärdering av producentansvaret för förpackningar och returpapper samt förslag till åtgärder (2006). Hänvisningar till dessa kriterier återkommer även senare i arbetet.

29 ultimata lösningen är. Genom mer forskning och teknikutvecklig kan detta ändras. (Naturvårdsverket, 2006). Producenterna har valt ett system med återvinningsstationer vilket är ett rationellt sätt för dem att samla in materialet på. Systemet ska där så behövs anpassas efter lokala förhållanden i samband med samråden (Naturvårdsverket, frakta sina förpackningar till återvinningsstationerna och lämna dem där. Målet för insamlingen är att nå de nationella mål för återvunnen mängd material som Riksdagen satt upp. FASTIGHETSNÄRA INSAMLING (FNI) Ett annat sätt att samla in förpackningar och tidningar på är genom fastighets- ningar och tidningar i anslutning till en fastighet. Utbyggnaden av den fastighetsnära insamlingen har vuxit ur marknadskrafter och miljöintresse. Systemet organiseras av fastighetsägare och entreprenörer som står för insamlingen. FTI är inte ansvariga för denna form av insamling. Ofta ger en omställning till FNI de boende billigare avfallskostnader och det blir smidigare att lämna sina förpackningar. IVL Svenska Miljöinstitutet har åt Naturvårdsverket gjort en sammanställning av FNI baserad på olika forskningsresultat samt kontakter med aktörer. Resultatet visar att mängden restavfall minskar och det utsorterade materialet ökar vid in- IVLs utredning visar heller inte entydigt att fastighetsnära insamling är bättre samhällsekonomiskt och miljömässigt, men de betonar att resultatet baseras på den dåvarande situationen och kan ändras i och med utvecklingar inom området (Naturvårdsverket, 2006). Vissa kommuner (ex Lund) har på senare tid börjat införliva fastighetsnära insamling i sitt serviceutbud, då framför allt till villor. Detta är komplicerat juridiskt då det är producenterna som bör hantera insamlingen och avgiftsbeläggningen blir invecklad (Avfall Sverige, internet 4). Naturvårdsverket motsätter sig kommunal insamling av förpackningar, bland annat eftersom det tar ifrån ansvaret från producenterna (Naturvårdsverket, 2006). FNI OCH FTI FTI varken stimulerar eller jobbar emot FNI. 7 De anser det behövs mer forskning för att tydligt visa att miljönyttan blir större med FNI, men då det 7 FTI, samtal med representant 22 nov 2010.

30 saknas i dagens läge så håller de sig avvaktande. Utbyggnaden av FNI påverkar dock utvecklingen och placeringen av återvinningsstationer. Avfallsrådet anser att FTI bör veta hur FNIs utbredning ser ut och välja FNI som insamlingssystem när så är lämpligt. Entreprenörer som samlar in material vid fastigheter kan skriva avtal med FTI för att få viss ersättning för det insamlade materialet (Avfall Sverige, internet 4). FNI I MALMÖ I Malmö är det 65% av hushållen som har FNI. Enligt en undersökning från VA SYD uppger 80-90% 8 av de som har fastighetsnära insamling att de använder sig av den (VA SYD, 2011). I Malmö är det Sita, IL Recycling och Ragn-Sell som är de stora bolagen vad gäller upphämtning av material till återvinning vid fastigheterna. KRITIK MOT PRODUCENTANSVARET Avfall Sverige är de som tydligast visat sitt missnöje mot systemet och lagstiftningen som den är idag. De skickade i november 2010 in en skrivelse till miljödepartementet där de kritiserar producentansvaret och den 1 mars 2011 hölls ett kunskapsseminarium i riksdagen om frågan. Avfall Sverige ser en brist i ansvarsfördelningen, att den inte är tydlig nog. Liksom att det är svårt att samordna producenternas och kommunernas avfallssystem. I skrivelsen tar de även upp att servicen till hushållen inte håller tillräckligt hög standard och att förpackningsmängderna har ökat trots att ett syfte med producentansvaret är att minska mängden förpackningar. Kritik riktats mot att den fastighetsnära insamlingen tar ifrån producenterna deras ansvar och kostnader. De menar att producenterna saknar motivation till förbättring, eftersom målen från Riksdagen ändå nås (Avfall Sverige, internet 2). Avfall Sverige anser att en av de förändringar som skulle kunna göras är att ge kommuner och producenter ett delat ansvar. 9 De menar att det skulle göra det enklare att utveckla ett system där avfallshanteringen är samordnad på ett bättre sätt. Vilket skulle förenkla för användarna. I stället för att ha två olika huvudmän som ansvarar för sitt men som samtidigt ska fungera ihop. Avfall Sverige hoppas genom en ändring av producentansvaret att insamlingsmängderna ska öka och att det blir enklare för hushållen att återvinna (Avfall Sverige, internet 2). Ytterligare ett förslag på förändring av dagens system är att samla in enbart efter material (i materialströmmar), inte som idag förpackningar av olika material. En sådan ändring skulle underlätta och göra det tydligare för användarna (Boverket, 2003). 8 Siffrorna varierar beroende på vilken fraktion det handlar om, ex 90% som har fraktionen glas använder sig av den och 87% av de som har metallförpackningar använder den. 9 Avfall Sverige, telefonsamtal med representant 14 dec 2010.

PLANERINGSVERKTYG 31 De huvudsakliga verktygen för planerare är översiktsplanen som är vägledande liksom detaljplanen som är lagligt bindande. Bygglov ges utifrån den för platsen aktuella detaljplanen. ÖVERSIKTSPLAN Naturvårdsverket (2006) anser att avfallshanteringen bör ses som en del av sam- anges också i nya PBL som ett allmänt intresse och bör därför behandlas i kommunernas översiktsplaner. I översiktsplanen bör avfallsplanen och den planerade avfallshanteringen redovisas och inkorporeras med förklaringar över vad det får för konsekvenser för den fysiska planeringen. Det kan handla om återvinningscentraler samt den enskilde kommuninvånarens hantering av avfall (Boverket, 2011). Avfallsrådet går in mer i detalj och säger i sina kriterier för ett lämpligt insamlingssystem att Kommunerna bör se till att i sin översiktsplanering anvisa platser för återvinningsstationer och behållare (Naturvårdsverket, 2006 s. 93). DETALJPLAN Naturvårdsverket (2006) liksom Boverket (2011) är båda tydliga i sina rekommendationer i att en framgångsfaktor för planering av återvinningsstationer är att de kommer in i planeringen så tidigt som möjligt. Detta för att bland annat påverka men ju längre planeringen går ju fastare blir besluten och eventuella anpassningar som måste göras blir svårare och dyrare. Planeraren är den som gör detaljplanen men Boverket poängterar dock att planeraren inte kan förväntas ha och återvinning att ge sin syn och se till att deras intressen beaktas i planeringen. I planbeskrivningen till alla detaljplaner ska/bör rubriken avfall Boken om detaljplan och områdesbestämmelser (2004). Att sedan ta steget till att rita in återvinningsstationer i detaljplaner är det få kommuner som gör, trots att det rekommenderas. gen beteckning att använda, utan istället går det att skapa en ny beteckning, anpassad efter situationen. Vid detaljplaneläggning bör, utöver plats för själva behållarna, även utrymme för tömningsfordon etc. tas med i beräkningarna, och det är viktigt att komma ihåg att dimensionera vägarna i nya områden efter tunga fordon (Boverket, 2011). 7 FTI, samtal med representant 22 nov 2010.

32 DETALJPLAN OCH ÅTERVINNINGSSTATIONER I MALMÖ återvinningsstationer och fastighetsnära insamling (VA SYD, 2011, sid 4). Kommunen är alltså medveten om behovet att ta med återvinning tidigt i planeringen. Dessvärre är det inte alltid goda intentioner införlivas i praktiken. Marken för återvinningsstationen har fått bestämmelsen SOP, P och det står att platsen ska användas till en återvinningsstation och om behovet för den försvinner kan platsen användas till parkering. SOP är en av Malmö påhittad beteckning, speciellt för den här planen. 10 Gatukontoret säger att de arbetat med att få in återvinningsstationer i detalj- ningsstationer samt bygglov. 11 Stadsbyggnadskontoret som är ansvariga för att göra detaljplaner lämnar över visst ansvar på VA SYD. För liksom Boverket (2011) så menar de att en planerare inte alltid kan komma ihåg återvinningen eller ha tillräcklig kunskap om den. I Malmö presenteras nya detaljplaner under ett så kallat startblocksmöte dit kommunala förvaltningar bjuds in till att komma med synpunkter. Det är under dessa möten som stadsbyggnadskontoret menar att VA SYD ska bevaka sina intressen och påpeka brister gällande avfall och återvinning i planeringen. 12 Det kan i detta skede dock redan vara försent angående vissa strukturella aspekter. BYGGLOV är tillfälliga, räknas som ett upplag och upplag är bygglovspliktiga. Detta reglerades tidigare utifrån PBL kapitel 8 2, men efter ändringen den 2 maj är det nu plan och byggförordningen (PBF) som gör det i kapitel 6 1. Det är FTI som är ansvariga för att ansöka om bygglov för återvinningsstationerna, vilket sker från huvudkontoret i Stockholm. Det är stadsbyggnadskontoret i Malmö som är ansvariga för att granska ansökningarna. De kräver med ansökan en detaljerad situationsplan över platsen med mått och helst containrarnas placering utritade. Bygglovsansökningarnas utseende varierar emellertid beroende på vem som har upprättat dem. 13 Vid en prövning av ansökan granskar bygglovshandläggaren återvinningsstationen och dess placering mot gällande detaljplan. Vid prövningen undersöks även om åtgärden strider mot andra bestämmelser i PBL, ex om hänsyn tas till stadsbilden (Boverket, 2011). Under prövningen hörs berörda remissinstanser 10 Samtal med tidigare anställd på stadsbyggnadskontoret, 8 dec 2010 11 Gatukontoret, samtal 24 november 2010. 12 Stadsbyggnadskontoret, telefonsamtal med representant 9 dec 2010. 13 Stadsbyggnadskontoret, samtal med representant 3 dec 2010.

33 som i Malmö är VA SYD, gatukontoret, miljöförvaltningen m.m., varpå justeringar kan bli aktuella. Permanent bygglov kan ges om åtgärden överensstämmer med gilltig detaljplan den aktuella detaljplanen ges bygglov om den anses vara en liten avvikelse och förenlig med planen syfte enligt PBL kap 9 31 b. Exempelvis kan etablerandet av en återvinningsstation godkännas om det är på en parkering intill en stormarknad eller i ett bostadsområde, utan att vara med i detaljplanen, men detta är en bedömningsfråga från fall till fall (Boverket, 2011). Mycket blir tolkningsfrågor men enligt PBL kap 9 32 är kvartersmark för allmänt ändamål ett undantag För en åtgärd på mark som enligt detaljplanen utgör kvartersmark för allmänt ändamål, får bygglov ges endast om ändamålet är närmare angivet i planen.. När negativa synpunkter inkommer under prövningen försöker FTI tillsam- enas kan beslutet överklagas till stadsbyggnadsnämnden i första hand och i ett senare skede till Länsstyrelsen och efter det till regeringsrätten. 14 TIDSBEGRÄNSADE BYGGLOV Tidsbegränsade bygglov (tidigare kallade tillfälliga bygglov) kan enligt PBL kapitel 9 33 ges när åtgärden avses vara tillfällig och om ansökan uppfyller något men inte alla krav enligt PBL kap 9 30-32 för ett permanent bygglov. Exempelvis kan en åtgärd som är planstridig prövas, men om ansökan efter prövning beviljas kan endast ett tidbegränsat bygglov ges. Ett tidbegränsat bygglov får ges för högst 5 år och kan förlängas en gång. Tiden får endast överstiga 10 år om åtgärden är av säsongskaraktär. Tidigare var de tidsbegränsade byggloven på 10 år med en möjlighet att förlänga i ytterligare 10 år till, återvinningsstation med permanent bygglov utan alla har tidsbegränsade bygglov. 15 Detta är inte unikt för Malmö utan vanligt förekommande i många kommuner. Tidsbegränsade bygglov för återvinningsstationer medför extra arbete då det efter femårsperioden måste ansökas om en förlängning. Det ger i sin tur en osäkerhet kring återvinningsstationens vara eller icke vara då bygglovet varje gång kan överklagas av grannar och andra. Vid prövning av bygglov där åtgärden processen är mer öppen (Boverket, 2011). Både grannar och de vanliga remissinstanserna ska höras vid prövning om förlängning av bygglov genom att ärendet kungörs i dagstidning. 14 Stadsbyggnadskontoret, samtal med representant 3 dec 2010. 15 FTI, samtal med representant 22 nov 2010.

34 ningsstationer och hur situationen ska hanteras är inte bestämt (de har redan förlängts en gång). Fyra alternativ kan ses som mest troliga. 1. Omlokalisera återvinningsstationerna till mark där det går att anse att uppförandet är förenligt med planens syfte. 2. Se över den ursprungliga motiveringen till det sätt som medför permanent bygglov. 3. Justera placeringen av behållarna med några meter från ursprungsplaceringen och söka ett nytt tidbegränsat bygglov. 4. Om återvinningsstationen är menad att vara permanent på platsen kan det vara rimligt att överväga en planändring för att inkludera återvinningsstationen i detaljplanen. 16 Det senare är ett dyrt alternativ men en varaktig lösning. Boverket är av åsikten att om åtgärden (en återvinningsstation i detta fall) är tänkt att vara permanent så bör inte tidsbegränsat bygglov ges. Om bygglovet inte kan godkännas utifrån den aktuella planens utseende bör detaljplanen ändras (Boverket, 2011). Problem med tidsbegränsade bygglov för återvinningsstationer är inte enbart ett bekymmer för Malmö utan något som bland annat även Göteborg kommer ställas inför inom en snar framtid. 17 Om återvinningsstationer varit inritade i detaljplaner hade det underlättat bygglovsprocessen markant, då dessa tolkningar om mindre avvikelse etc. samt utökad remiss inte hade behövts. Stadsbyggnadskontoret, gatukontoret och FTI önskar att byggloven kunde vara permanenta. POLISTILLSTÅND Förutom bygglov krävs även ett polistillstånd för att en återvinningsstation ska få uppföras. Bygglovet säger att om något ska byggas så får det byggas under de förutsättningarna som ges i bygglovet och polistillståndet ger själva rätten att bruka bygglovet och använda marken. I Malmö är det gatukontoret som ansöker om polistillstånd. 18 16 Stadsbyggnadskontoret, samtal med representant 3 dec 2010. 17 Göteborgs kommun Kretsloppskontoret, kontakt via e-post jan 2011. 18 Gatukontoret, samtal med representant 24 nov 2010.

35

PLACERING I STADEN PLATSANVISNING LÄMPLIG PLACERING SVÅRIGHETER

PLATSANVISNING 37 Vem det är som ska anvisa var i staden som återvinningsstationer kan placeras regleras genom avtal. Det är dock inte alltid en lätt fråga trots kontrakt. AVTAL OCH ANSVARSFÖRDELNING För att stödja producenterna i deras arbete ska kommunen, enligt förordnin- tioner. För att förtydliga ansvarsfördelningen mellan kommun och producenter gällande platsanvisning och omhändertagande av återvinningsstationer så skrivs det avtal, antingen ett markupplåtelseavtal eller ett ÅVS-avtal. När ett markupplåtelseavtal skrivs mellan kommun och FTI innebär det att kommunen upplåter mark och ska anvisa nya platser som är lämpliga för återvinningsstationer. FTI bygger och är ansvariga för återvinningsstationerna. De står även för underhåll etc. och för samtliga kostnader. Den här typen av säger att producenterna har rätt att sätta upp 120 stycken återvinningsstationer efter platsanvisningar ifrån kommunen. I Malmö ligger ansvaret att föreslå mark för återvinningsstationer på gatukontoret. hela processen med att anlägga nya återvinningsstationer samt ta hand om de kommunen står för övrigt underhåll. 19 I PRAKTIKEN I MALMÖ I Malmö är platsanvisning ett ämne där aktörernas åsikter angående ansvarsfördelningen går isär, trots eller kanske på grund av kontraktet. FTI anser att det genom markupplåtelseavtalet ligger på kommunen att hitta och föreslå mark till återvinningsstationer, men att de inte alltid uppfyller sitt uppdrag till FTIs belåtenhet. På gatukontoret menar de att även om de har ett ansvar så är platser. Detta då FTI har mer kunskap om var behov av återvinningsstationer en passande plats. Gatukontoret tycker det är tråkigt att föreslå platser som FTI avvisar, fast FTI anser att det kunnat undvikas i fall kommunen gjort en grundligare utredning innan de föreslår platser. 20 Gatukontoret poängterar också att även om avtalet säger 120 stycken så är det 120 stycken i kommunen, fast inte nödvändigtvis på kommunens mark, men det är endast kommunens mark de kan styra över. Av Malmös 64 återvinningsstationer ligger 20 stycken på privat mark. En del av dem har gatukontoret lagt 19 FTI, samtal med representant 22 nov 2010. 20 Gatukontoret, samtal 24 nov 2010. FTI, samtal 22 nov 2010