KURSPLANER & MÅL för YH ELEKTROTEKNIK & AUTOMATION 2010 SAMMANSTÄLLNING (Utgåva 2010-08-26)



Relevanta dokument
KURSPLANER & MÅL för Yh ELEKTROTEKNIK & AUTOMATION 400p

Programinformation för. Automationsteknik, 120 högskolepoäng

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT

MATEMATIK. Ämnets syfte

UTBILDNINGSPLAN. Elektroingenjör med inriktning mot elkraft, 180 högskolepoäng Programkod TGELK 1(5)

Electrical Engineering, Electric Power Technology, 180 higher education credits Inriktningskod -----

NpMaD ht Anvisningar. Grafritande räknare och Formler till nationellt prov i matematik kurs C, D och E.

Drift- och Underhållsteknik samt Ritnigs-/schemaläsning, Ellära, Styr- & Reglerteknik. Bakgrund

MATEMATIK. Ämnets syfte

Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i

Elektroteknik (240 sp)

Sida 1 (7) DRIFTTEKNIKERPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Control and Maintenance Technician Programme, 120 higher education credits

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Tekniskt basår, 60 högskolepoäng Qualifying Course, Technical Profile, One Year, 60 Credits

Kursplan. Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000

Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter

Automationsingenjör, 180 hp

Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: YH 2013/2334 Utskriftsdatum: Kurser

Utbildningsplan. Energiingenjör BSc Energy Engineering 180 credits

PRÖVNINGSANVISNINGAR

TI-Nspire CAS. Exempel på flera moment för Ma 4 och Ma 5. Your Expertise. Our technology. Student Success.

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 ECTS Credits

BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle

1EL01D Elteknik och reglerteknik, 26 högskolepoäng Electric and Control Engineering, 26 credits

Ämne - Matematik (Gymnasieskola före ht 2011)

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120 points

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2016/2017

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Programinformation för. Produktutveckling, 180 högskolepoäng

SKOLFS 2006:xx Skolverkets föreskrifter om kursplaner och betygskriterier i ämnet Matematik i gymnasieskolan den xx xxxxxx 2006

TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Yrkeshögskolan Novia Utbildningsprogrammet i elektroteknik. Elinstallationer. Kompetens- och bedömningsmatris

Matematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra

Datavetenskapliga programmet, 180 hp

2D1210, Numeriska Metoder, GK I för V 2.

Utbildningsplan för Produktutveckling (120 högskolepoäng) Product Development (120 ECTS credits)

Elkraftingenjör, 180 hp

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

G VG MVG Programspecifika mål och kriterier

Matematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering

MA 1202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs.

MA/NK HT VUXENUTBILDNINGEN ÄLVKARLEBY KOMMUN Dennis Jonsson

Inriktnings- och fördjupningskurser Produktionsteknik

UTBILDNINGSPLAN FÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR ELEKTROTEKNIK

Gymnasiets nationella prov och KTHs förkunskapskrav en matematisk kulturklyfta?

Genom både praktiskt och teoretiskt arbete med uppgifter ska eleverna ges möjlighet att öva sig i att arbeta enligt yrkespraxis.

Tekniskt basår, 60 högskolepoäng Qualifying Course, Technical Profile, One Year, 60 Credits

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

Matematik D (MA1204)

UTBILDNINGSPLAN. Kurser som programmet omfattar

LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points

Inledning...3. Kravgränser Provsammanställning...22

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

FYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG

Elkraftingenjör, 180 hp

Kvalificerad kontaktledningstekniker

Kursplan. Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kurskod GUX712 Dnr MSI 03/04:16 Beslutsdatum

Likvärdig bedömning i matematik med stöd av nationella prov

Inriktnings- och fördjupningskurser Design och produktutveckling

Kommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Tidsbunden del

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

ht Viktig information till LIAhandledare LIA1! Ewa Ekholm 1

Svenska litteraturer och övriga hjälpmedel

Undervisningen i ämnet mekatronik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Katalog över individuella val Läsåret 07/08 Till dig som går NV 2 och skall välja till åk 3

Betygskriterier Matematik D MA p. Respektive programmål gäller över kurskriterierna

Inriktnings- och fördjupningskurser Teknikvetenskap

Betygskriterier Matematik E MA p. Respektive programmål gäller över kurskriterierna

Studiehandledning till. MMA121 Matematisk grundkurs. Version

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng

Kursplan Yh-utbildning

Individuellt val Läsåret ÅR 3

Matematik i Gy Susanne Gennow

Välkommen som studerande till oss

UTBILDNINGSPLAN. Kurser som programmet omfattar

ProjektHydraulik AB. Målinriktad hydraulikutbildning. Industri. 4 dagar. Grundläggande hydraulik FÖRETAGSANPASSAD UTBILDNING. Underhåll hydraulsystem

Gemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik

Reglerteknik M3, 5p. Tentamen

Information om ämnet Militärteknik med diagnostiskt självtest av förkunskaper till blivande studerande på Stabsutbildningen (SU)

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna

MATEMATIK. Ämnets syfte

Utbildningsplan för Matematiska vetenskaper, masterprogram (N2MAT), 120 hp

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i matematik och modellering, 120 högskolepoäng. Master programme in Mathematics and Modelling, 120 ECTS Credits

Utdrag ur LITHs. Studiehandbok 2000 DATA- OCHELEKTROTEKNIK. Studiehandboken finns på

MATEMATIK. Ämnets syfte

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

TNE091 Effektelektronik I

Kurser på GrundVuxNivå

Naturvetenskapligt basår, 60 högskolepoäng Natural Sciences, Competence Educational Course, One Year, 60 Credits

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april

Examensarbeten inom matematik Gemensamma riktlinjer för hantering

MATEMATIK. Ämnets syfte

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?

Transkript:

KURSPLANER & MÅL för YH ELEKTROTEKNIK & AUTOMATION 2010 SAMMANSTÄLLNING (Utgåva 2010-08-26) KURS TOT TOT Delkurs Sid nr Delkurs Delpoäng poäng u-timmar u-timmar Matematik (Vux) 50p 150 2 Teoretisk Elektroteknik (Vux) 40p 120 4 DC 20p 60 AC 20p 60 Informationsteknik (Vux) 40p 120 5 PC-datorn 5p 15 Standardprogram 15p 45 CAD 10p 30 CAD El 10p 30 Elektronik (Vux) 40p 120 6 Digital 20p 60 Analog 20p 60 Elkraftteknik (LKF) 50p 150 7 Installation 20p 60 Elmaskinlära 20p 60 Elanläggningar/Elsäk. 10p 30 Systemteknik 50p 150 9 Mätteknik (LTU) 15p 45 Reglerteknik (LTU) 15p 45 Automation (LTU) 20p 60 Eldriftteknik och EMC 60p 180 11 Elmotordrift (LKF) 20p 60 Kraftelektronik (Vux) 20p 60 Omriktare lab. (LKF) 5p 15 EMC (LTU) 15p 45 Examensarbete (RB&Vux) 20p 13 LIA (RB) 150p 14 TOT 500p Vux =Vuxenutbildningen i Luleå, LTU = Luleå Tekniska Universitet, LKF = Lapplands Kommunförbund i Jokkmokk (ersätter VTC), RB = Rune Björnström LIA Samordnare. 1

MATEMATIK 50p Matematikkursens innehåll utgör ett urval av gymnasieskolans kurser B,C,D & E. Studerande med godkända betyg från gymnasieskolans olika kurser kan tillgodoräkna sig dessa. Alla erhåller för sina studier individuellt upprättade studieplaner. Kunna tolka och använda logaritmer och potenser med reella exponenter samt tillämpa detta vid problemlösning. Kunna vid problemlösning använda några viktiga satser från klassisk geometri. Kunna lösa andragradsekvationer och ekvationssystem med grafiska och algebraiska metoder. Kunna räkna med komplexa tal samt kunna lösa enkla polynomekvationer med komplexa rötter. Kunna använda enhetscirkeln för vissa trigonometriska samband och ge fullständiga lösningar till enkla trigonometriska ekvationer. Kunna rita grafer till trigonometriska funktioner av typen y a sin( bx v) c Och använda dessa funktioner som modeller för verkliga periodiska förlopp. Kunna använda formler som behövs för att omforma enkla trigonometriska uttryck och lösa trigonometriska ekvationer. Kunna beräkna sidor och vinklar i godtyckliga trianglar. Kunna förklara och åskådliggöra begreppen ändringskvot och derivata. Kunna uppskatta derivatans värde numeriskt då funktionen är given som graf, tabell eller formel. Kunna förklara sambandet mellan funktionens graf och dess derivator av första och andra ordningen samt kunna använda detta i olika tillämpade sammanhang. Kunna använda deriveringsreglerna för trigonometriska funktioner samt för sammansatta funktioner. Kunna tillämpa formlerna för derivatan av produkt och kvot. Kunna förklara tankegången bakom någon metod för numerisk ekvationslösning och vid problemlösning kunna använda grafisk/numerisk programvara. Kunna avgöra om en föreslagen funktion är en lösning till en given differentialekvation. Kunna bestämma primitiva funktioner och använda dessa vid tillämpad problemlösning. Kunna redogöra för begreppet integral och inse sambandet mellan integral och derivata. Kunna ställa upp, tolka och använda integraler vid areaberäkningar och andra tillämpningar. 2

Kunna formulera och lösa problem som kräver bestämning av derivator och integraler. Kunna ställa upp differentialekvationer som modeller för verkliga situationer. Kunna ange exakta lösningar till några enkla differentialekvationer och förstå tankegången bakom någon metod för numerisk lösning. ( Kursmålen att genomföra bevis saknas här Målbeskrivningen är i övrigt hämtad från den som gäller för gymnasieskolans olika kurser ) Innehåll: Betoningen ligger på att kunna använda. Bra räknehjälpmedel ska rekommenderas och får alltid användas. Följande strykningar i gymnasieskolans kurser gäller: Kurs B avsnitten om Sannolikhetslära och Statistik. Kurs C ingen strykning Kurs D ingen strykning.. Kurs E - avsnitten om Rotationsvolymer. Undervisningsform: Klassrumsundervisning där de studerande följer individuellt uppgjorda studieplaner. Examination: Delprov på i förväg överenskomna avsnitt. Godkända delprov på alla avsnitt krävs för godkänt resultat. Godkända betyg från gymnasieskolans olika kurser kan tillgodoräknas. Kursbetyg är en sammanvägning av alla delresultat på ingående avsnitt. Icke godkänd, Godkänd och Väl Godkänd. 3

TEORETISK ELEKTROTEKNIK 40p Kursen innehåller den fysikaliska bakgrunden till några av fenomenen inom elektrotekniken. Innehållet återfinns delvis inom gymnasieskolans olika fysikkurser A & B. Kursen är obligatorisk för alla. Förstå och kunna tillämpa de matematiska modellerna för vanliga fysikaliska fenomen inom ellärans området. Ge vana att koppla och vana att använda vanliga mätinstrument Innehåll: Grundbegrepp. Magnetism. Likströms- och växelströmsteori. Ohm`s och Kirchoff`s lagar. Kapacitans & Induktans. Analys av enkla nät. 3-fas växelström Insvängningsförlopp i RC- och RL-kretsar. Multimetern och oscilloskopet Undervisningsform: Klassrumsundervisning med räkneövningar och laborationer. Examination: Tentamen på i förväg överenskomna avsnitt. Genomförda och godkända laborationer. Godkända resultat på varje avsnitt krävs för godkänt resultat Kursbetyg är en sammanvägning av alla resultat på ingående avsnitt Icke godkänd, Godkänd och Väl Godkänd. 4

INFORMATIONSTEKNIK 40p Innehållet omfattar datorn som hårdvara och som arbetsverktyg för kommunikation, dokumentation, konstruktion och ritningsframställning. Innehållet återfinns till vissa delar inom olika kurser i gymnasieskolan Individuella studieplaner upprättas. Godkända betyg från gymnasieskolans olika kurser kan tillgodoräknas. Ge god datorvana både vad gäller datorn som hårdvara och som arbetsverktyg. Med god vana kunna använda modern och vanlig programvara för ordbehandling, kalkyl, presentation och databashantering. Med god vana kunna utföra ritarbete på dator samt kunna tillämpa branschens ritteknik Innehåll: PC-datorn (5p) Persondatorn lokalt och i nätverk. In- och avinstallation av operativsystem och annan programvara. Partionering av hårddisk, viruskontroll och backup. Skanner, Internet och E-post. Standardprogram (15p) Genomföra tillämpningsövningar med vanlig programvara inom områdena: Ordbehandling, Kalkyl, Presentation och Databashantering CAD (20p) Genomföra tillämpningsövningar med dels programvara typ AutoCad och dels någon applikation avsedd för ritningsframställning inom speciellt elområdet Undervisningsform: Genomgångar och övningar i datorsal. Varje delavsnitt avslutas med ett eller par individuella inlämningsarbeten som ligger till grund för examination i ämnet. Examination: Genomförda och godkända inlämningsarbeten. Godkända inlämningsarbeten på varje avsnitt krävs för godkänt resultat Kursbetyg är en sammanvägning av alla resultat på ingående avsnitt och delkurser. Icke godkänd, Godkänd och Väl Godkänd. 5

ELEKTRONIK Digital & Analog 40p Två delkurser Digital Teknik 20p respektive Analog Teknik 20p Innehållet är en för utbildningen anpassad högskolekurs. Ge grundläggande kunskaper i konstruktion och analys av digitala kretsar. Ge grundläggande kunskaper om halvledare och olika applikationer med halvledare som likriktare, transistorswitchar, förstärkare och operationsförstärkare. Kunna använda moderna hjälpmedel för simulering, implementering och konstruktion av digitala och analoga konstruktioner. Innehåll: Digitala kretsars egenskaper. In- och utgångars elektriska egenskaper. Kretsfamiljer. Anpassning mellan olika kretsfamiljer. Bussystem. Dataöverföring. Programmerbar logik. Minnen. Sekvenskretsar. Felsökning. Digitalteknikens matematiska grunder Talsystem, Koder, Boolsk algebra. Moderna hjälpmedel för simulering och implementering av digitala kretsar. Halvledarteori, dioder och applikationer, specialdioder, strömförsörjning, Bipolära transistorer och transistorkopplingar, integrerade förstärkare, oscillatorer, komparator- och förstärkarkopplingar, motkoppling, frekvensegenskaper, Bodediagram. Simulering med PSpice. Undervisningsform: Klassrumsundervisning med räkneövningar. Laborationer & Datorsimuleringar. Examination: Tentamen på i förväg överenskomna avsnitt samt genomförda och godkända laborationer. Godkända resultat på varje avsnitt krävs för godkänt resultat Kursbetyg är en sammanvägning av alla resultat på ingående avsnitt och delkurser. Icke godkänd, Godkänd och Väl Godkänd. 6

ELKRAFTTEKNIK 50p Innehållet uppdelas i tre olika delkurser Elinstallationer 20p, Elmaskinlära 20p, och Elanläggningar/ Elsäkerhet 10p Innehållet är en för utbildningen anpassad högskolekurs. Förstå uppbyggnad och funktion av den Svenska elproduktionen och eldistributionen samt kunna tillämpa de installationsbestämmelser som finns inom lågspänningsområdet. Kunna projektera vanligt förekommande elinstallationer och belysning i en byggnad. Kunna redogöra för uppbyggnad och funktion av transformatorer och de vanligaste förekommande roterande elmaskinerna samt kunna utföra beräkningar på dessa. Kunna utföra mätningar på utrustningar kopplade till nätspänning. Innehåll: Installation (20p) Strömställare, reläer, kontaktorer, säkringar, termostater, kopplingsapparater. Byggnaders elritningar. Dimensionering och val av ledningar. Belysningsteknik och dimensionering av belysning. Elvärmeapparater i byggnader. Elmotorer i byggnader. Installationspraxis. Elmaskinlära (20p) Magnetism Transformatorer Likströmsmotorer Växelströmsmotorer Elanläggningar / Elsäkerhet (10p) De olika elproduktionssystemen. Dimensionering av kablar och nät. Kortslutnings- och spänningsfallsberäkningar. Överspänning och överspänningsskydd. Installationsbestämmelser (IBL) Undervisningsform: Klassrumsundervisning med räkneövningar. Laborationer 7

Examination: Tentamen på i förväg överenskomna avsnitt samt genomförda och godkända laborationer. Godkända resultat på varje avsnitt krävs för godkänt resultat Kursbetyg är en sammanvägning av alla resultat på ingående avsnitt och delkurser. Icke godkänd, Godkänd och Väl Godkänd. 8

SYSTEMTEKNIK 50p Innehållet omfattar delkurserna Mätteknik 15p, Reglerteknik 15p och Automationsteknik 20p. Innehållet är för utbildningen anpassade högskolekurser. Kunna använda moderna mätinstrument och utföra enkla mätkopplingar. Kunna bedöma mätnoggrannhet och mätfel. Kunna välja lämpliga givare, regulatorer och styrdon. Kunna kommunicera med yrkesmänniskor inom branschen. Kunna använda och programmera enkla system baserade på PLC-teknik. Innehåll: Mätteknik 15p: Analoga och digitala mätinstrument och principer. Registrerande instrument. Mätbryggor av olika slag. Mätfel. Mätnoggrannhet. Kompensering. Datorkommunikation mellan instrument. Mätning av spänning, ström, effekt, frekvens och tid. Mätning av stora strömmar och höga spänningar. Mätning av ickeelektriska storheter som temperatur, tryck, nivå, flöde, vinkel, längd och kraft. Laborationer: Instrument Givare LabView introduktion Datainsamling med dator del 1 Datainsamling med dator del 2 Reglerteknik 15p: Block- process- och instrumentscheman. Dynamiska processer. Differentialekvationer. Laplace-tranformen. Givare. Fasdiagram. Bodediagram. Stabilitet. Framkoppling. Kaskadreglering. Kvotrglering. Laborationer: Optimering av en PID-regulator i Matlab. Optimering av regulator i ett pump-tanksystem (Regism används) Automationsteknik 20p: Maskiner och utrustningar i tillverkningssystem - framförallt automatiska och integrerade system. Uppbyggnad och styrning av sådana system. Förutsättningar för automatisering. Olika typer av utrustning i automatiska system som industrirobotar, PLCs och AGVs. Tyngdpunkten ligger på tillämpad automatisering. Laborationer: Robotsimulering. Introduktion till 6-axlig industrirobot Monteringsrobot. Lösning av mindre cellstyrningsuppgift innefattande industrirobotar, PLC sensorer mm. 9

Undervisningsform: Klassrumsundervisning med räkneövningar. Laborationer Examination: Mätteknik och Reglerteknik: Tentamen på i förväg överenskomna avsnitt samt genomförda laborationer. Automationsteknik: Genomförda och godkända laborationer ger godkänt resultat.för högre betygsnivå tillkommer tentamen. Godkända resultat på varje avsnitt krävs för godkänt resultat Kursbetyg är en sammanvägning av alla resultat på ingående avsnitt och delkurser. Icke godkänd, Godkänd och Väl Godkänd. 10

ELDRIFTTEKNIK och EMC 60p Innehållet omfattar delkurserna Elmotordrift 20p, Kraftelektronik 20p, Omriktare 5p och EMC 15p. Innehållet är för utbildningen anpassade högskolekurser. Förstå grunderna för effekthalvledare och deras kopplingar för likriktning. Kunna principerna för omriktare och deras tillämpningar inom elkrafttekniken. Förstå elnätets betydelse för motordrifter. Kunna beskriva uppbyggnad och funktion hos elmotordrivsystem. Kunna utföra grundläggande dimensionering av motordrifter. Kunna utföra mätningar på ett drivsystem. Förstå grunderna för EMC, standards och CE-märkning. Känna till olika typer av elektromagnetiska störningar och deras spridningsvägar Kunna utföra reduktion av störningar i elektriska miljöer. Förstå grundläggande begrepp för elektromagnetiska fält och elkvalitet. Innehåll: Dioder, tyristorer, effekttransistorer, strömriktarkopplingar, styrda likriktare. Styrda likriktare i växelriktardrift, reaktivt effektbehov, laststyrda växelriktare, Självstyrda växelriktare, växelspänningsomriktare, likspänningsomriktare, frekvensomriktare och övertoner. Allmänt om motordrivsystem, krav på motordrivsystem, konstantvarviga drivsystem, inställbara drivsystem, reglerbara drivsystem, elektromekaniska drivsystem, skydd och övervakning, installation och underhåll av drivsystem. Maskindirektivet, lågspänningsdirektivet, lågspänningsdirektivet, EMC direktivet, EMC standarder, EN 61000-6-(1,2,3,4):2001, EN 50 160 CEmärkning, EMC begrepp. Att förstå EMC fenomen, Intermitenta nätstörningar, olinjära laster, transformatorer och övertoner, filter, att åstadkomma god EMC miljö i en installation. Planering utifrån EMC synpunkter, mättillbehör. Undervisningsform: Klassrumsundervisning med räkneövningar. Laborationer: Statiska likriktare samt styrda likriktare. Drivsystem DC maskin med fyrkvadrantomriktare - AC maskin med frekvensomriktare. Analys av nätstörningar, övertoner, brus, elektromagnetiska fält. 11

Examination: Tentamen på i förväg överenskomna avsnitt samt genomförda laborationer. Godkända resultat på varje avsnitt krävs för godkänt resultat Kursbetyg är en sammanvägning av alla resultat på ingående avsnitt och delkurser. Icke godkänd, Godkänd och Väl Godkänd. Läromedel: Liber: Elkrafthandboken Elmaskiner ( används även i kursen elkrafttekni) Norbo Kraftteknik AB: Praktisk elkvalitet Beställes från Norbo Groupe Schneider: Elektromagnetisk kompatibilitet EMC Telemekanik Beställes från Schneider Electric AB 08-623 84 00 12

EXAMENSARBETE 20p Kunna självständigt formulera och definiera en problemställning. Kunna tillämpa sina kunskaper vid lösningsarbetet på en definierad uppgift. Kunna muntligt presentera och redogöra för sitt lösningsförslag. Kunna redovisa sitt arbete som en skriftlig rapport. Genomförande: Här utför den studerande ett eget självständigt arbete antingen som ett uppdrag eller efter ett val i samråd med LIA-projektledaren. Uppgiften ska i möjligaste mån vara konkret och arbetslivsinriktad. Arbetet ska redovisas som en rapport.till arbetet kopplas en handledare. Avrapportering av arbetets fortskridande sker vid ett par träffar med LIAprojektledaren och handläggaren där den studerande ges möjlighet att presentera sitt arbetsresultat och få synpunkter på utfört arbete / fortsatt insats. Då arbetet anses slutfört ska det färdiga arbetet inlämnas elektroniskt i pdfformat till LIA-projektledaren. Arbetet ska av den studerande presenteras inför sina studiekamrater vid särskilt redovisningstillfälle Examination: Godkännande av examensarbetet sker av LIA-projektledaren och utsedd handledare och tillsammans. Vid bedömningen ska hänsyn tas till samtliga kriterier i målformuleringen. Icke godkänd, Godkänd 13

LIA 150p Ges möjlighet att prova olika yrkesbefattningar inom området. Ges möjlighet att lära och tillämpa ett arbetssätt som är vanligt i en modern arbetsorganisation. Ges möjlighet att använda sina teoretiska kunskaper i samband med praktisk problemlösning i en verklig arbetssituation. Få insikt om arbetsinnehållet i några förekommande yrkesbefattningar inom området. Genomförande: LIA-verksamheten sker i tre olika omgångar. En kortare förstaperiod om 5p skall ge den studerande en överblick av olika yrkesbefattningar inom branschen. Flera företag med olika inriktning ges tillfälle att informera om och visa upp sina verksamheter. De egentliga LIA-perioderna utgörs av två sammanhängande block om 75p respektive 70p. Den kortare perioden återfinns i utbildningsperiodens senare del. Den studerandes önskemål och intresseinriktning ska så långt som möjligt tillgodoses. Det kan gälla var man vill genomföra sin LIA, om ett speciellt företag prioriteras eller om man vill genomföra sin LIA nära sin hemort osv. LIA-projetledarens uppgift är att för varje studerande söka och välja ut en LIAplats som så långt möjligt överensstämmer med den studerandes önskemål. Hänsyn ska även tas till tidigare yrkeserfarenhet. Studerande uppmanas välja både olika arbetsplatser och uppgifter för de båda längre LIA-perioderna. De studerande ges under LIA-perioden rollen som ordinarie medarbetare i den arbetsorganisation där de placeras. LIA-projektledaren tilldelar LIA-plats, utser LIA-handledare och tillser att handledaren ges erforderlig information/utbildning. LIA-projektledaren tillser även att berörd personal på LIA-arbetsplastsen informeras. LIA-projektledaren träffar nödvändiga avtal med berörd LIA-arbetsplats. LIA-handledaren bedömer den studerandes arbetsinsats. Kriterier lämnas av LIA-projektledaren. 14

Betygsgrader är: Icke godkänd, Godkänd. 15