- Handbok - Arbetsmiljö i byggprojekt

Arbetsmiljö i byggprojekt 1 (20) - Handbok - Arbetsmiljö i byggprojekt

Arbetsmiljö i byggprojekt 2 (20) Om Diligentia och denna handbok Diligentia är ett dotterbolag till Skandia Liv och har uppgiften att svara för placering av fastighetskapitalet. Fastigheterna ligger i regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö och är värderade till 30 miljarder kronor. Diligentia utvecklar och hyr ut attraktiva kontorslokaler, köpcentrum och bostäder utifrån våra kunders önskemål och behov. Diligentia vill vara en trygg värd som hyresgästerna kan lita på - det ska vara trivsamt att arbeta, handla och bo i våra hus. Diligentia ska genom förvaltning av fastigheter ge ägarna en stabil direktavkastning över tiden. Genom en väl avvägd fördelning av olika fastighetsslag i tillväxtregionerna ska högsta möjliga avkastning uppnås till minsta möjliga risk. Fastighetsbeståndet förvaltas och hyrs ut både av egen personal och av kontrakterade förvaltnings- och driftleverantörer. En betydande del av Diligentias verksamhet består av att genomföra olika byggnadsprojekt. De utgörs av allt från stora om- och tillbyggnadsprojekt till små hyresgästanpassningar och åtgärder relaterade till löpande underhåll. Denna handbok och anvisningarna är allmänna beträffande projektering, planering och samordning av arbetsmiljöfrågor i bygg- och installationsprojekt. Handboken anger endast generella anvisningar och det är den projektansvarige som ansvarar för att den objektspecifika funktionen och kvaliteten säkerställs. Handboken lagras digitalt och uppdateras fortlöpande. Olika användare ska därför säkerställa att rätt version av handboken och tillhörande dokument används när ett projekt ska genomföras. Vid revidering av denna handbok markeras utförda förändringar med markering i marginalen.

Arbetsmiljö i byggprojekt 3 (20) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 4 2 ALLMÄNT... 4 2.1 ORGANISATION OCH GODKÄNNANDE AV ARBETSMILJÖFRÅGOR... 5 3 LAGAR OCH FÖRESKRIFTER... 6 3.1 VAD STYR ARBETSMILJÖARBETET... 6 3.2 HANDBÖCKER OCH ÖVRIG INFORMATION... 7 3.3 ANSVAR FÖR ARBETSMILJÖN... 8 3.4 ARBETSMILJÖANSVAR OCH STRAFFANSVAR... 8 4 BEAKTANDE AV ARBETSMILJÖASPEKTER I PROJEKTERINGSSKEDET... 9 4.1 ARBETSMILJÖPLAN I PROJEKTERINGSSKEDET.... 11 4.2 EXEMPEL PÅ UPPSTÄLLNING OCH INNEHÅLL I ARBETSMILJÖPLAN I PROJEKTERINGSSKEDET... 11 4.3 FÖRSLAGSHANDLINGAR OCH PROGRAMHANDLINGAR... 12 4.4 SYSTEMHANDLINGAR... 12 4.5 BYGGHANDLINGAR... 13 4.6 AGENDA PÅ PROJEKTERINGSMÖTE BETRÄFFANDE ARBETSMILJÖ... 14 4.7 RISKANALYSER... 14 4.8 KRAV PÅ DOKUMENTATION... 16 5 ARBETSMILJÖ I PRODUKTIONSSKEDET... 16 5.1 KRAV PÅ ARBETSMILJÖPLAN I PRODUKTIONSSKEDET... 16 5.2 ARBETSMILJÖPLANENS INNEHÅLL... 17 5.3 KRAV PÅ FÖRHANDSANMÄLAN TILL ARBETSMILJÖVERKET... 17 5.4 SAMORDNING AV ARBETSMILJÖ MELLAN HYRESGÄSTER, ENTREPRENÖR, M.FL. UNDER PRODUKTIONSSKEDET... 18 5.5 KRAV PÅ BYGGARBETSMILJÖSAMORDNARE... 18 5.6 KRAV PÅ ENTREPRENÖRER... 19 6 OM NÅGOT HÄNDER!... 20

Arbetsmiljö i byggprojekt 4 (20) 1 Inledning Denna handbok har tagits fram som stöd för hur arbetsmiljöfrågor kan och ska beaktas i Diligentias byggprojekt. Avsikten är inte att i detalj beskriva vad lagstiftningen ställer för krav utan syftar mer till allmänna riktlinjer beträffande projektering, planering och samordning av arbetsmiljöfrågor. För detaljerade anvisningar och lagstiftning hänvisas till aktuella publikationer. För projektering se bl.a. Arbetarskyddsstyrelsens (Arbetsmiljöverket) Arbetsplatsens utformning, AFS 2009:2. Beträffande krav på arbetsmiljö i planerings, projekterings och produktionsskedet se Byggnads och anläggningsarbete, AFS 1999:3. 2 Allmänt Enligt gällande lagstiftning har den som låter utföra byggnads- och anläggningsarbete, dvs. byggherren, ett mycket stort ansvar för arbetsmiljön, från planering, projektering till brukande. Detta ställer stora krav på inblandade aktörer både på kunskap och på engagemang. Genom en god planering och projektering lägger man i ett tidigt skede grunden för hur arbetsmiljön kommer att fungera i både produktion och förvaltning. En anledning till att ansvaret i första hand inriktas mot byggherren är att det är den som har det övergripande ansvaret för utformningen och är relativt ofta den framtida ägaren eller förvaltaren av huset. Genom att byggherren även "håller i pengarna" har denne bättre förutsättningar än flera av de andra aktörerna att se till att planeringen och projekteringen blir sådan att arbetsmiljökraven uppfylls - trots att det är projektörer, brukare och entreprenörer som är sakkunniga och förser byggherren med upplysningar om regler m.m. och ger råd om hur projektet bör utföras. Som byggherren kan man inte överlåta det juridiska ansvaret för projekteringen eller för förhandsanmälan, arbetsmiljöplan och dokumentation till någon annan, varken i sin helhet eller delvis. Byggherrens ansvar för att följa upp dessa saker ligger kvar oavsett entreprenadform, således också vid till exempel så kallad totalentreprenad. Däremot går det naturligtvis att fördela uppgifter i detta arbete. Det är den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ( byggherren ) som har det grundläggande ansvaret för att under förberedelsen av byggprojektet (planeringen och projekteringen) beakta arbetsmiljön under byggskedet. Byggherren ansvarar också för att: dokumenten förhandsanmälan, arbetsmiljöplan och dokumentation upprättas, utse en byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering, BAS-P utförandet av byggnads- och anläggningsarbetet samordnas ur arbetsmiljösynpunkt, utse byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av byggnads- och anläggningsarbetet, BAS-U

Arbetsmiljö i byggprojekt 5 (20) Den projektansvarige hos Diligentia företräder byggherren inom ramen för fattade beslut. I pågående projekt i en fastighet/byggnad ligger arbetsmiljöansvaret på flera personer/bolag. Fastighetsägaren och anlitade entreprenörer har båda ansvar för arbetsmiljön i egenskap av arbetsgivare. Vid tecknade av avtal är det därför viktigt att reglera vilka av parterna som skall vara byggarbetsmiljösamordnare i planering och projektering samt vid utförandet. Projektörernas ansvar är begränsat till det som påverkas av de delar denne projekterar. Byggherren behöver styra projekteringen aktivt mot en god arbetsmiljö. Projektören behöver biträda byggherren med upplysningar om arbetsmiljöfrågor. Kunskaper om arbetsmiljö hos projektörerna är viktiga för att det hela ska fungera. Flera av de belastningsergonomiska problem vid byggnadsarbete, som under lång tid varit aktuella i Arbetsmiljöverkets tillsyn, beror helt eller delvis på hur byggnaden som sådan är utformad, d.v.s. på sådant som bestämts redan vid projekteringen. Enligt Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd drabbas nästan åtta byggnadsarbetare av en arbetsolycka varje arbetsdag. Den vanligaste orsaken är fallolyckor, vilka svarade för drygt en fjärdedel av alla olycksfall. Det finns ett samhällsekonomiskt perspektiv i att man arbetar aktivt med förebyggande åtgärder så att människor inte utsätts för risk för olyckor och ohälsa i arbetslivet. Olyckor och ohälsa innebär dels ett ekonomiskt bortfall för såväl arbetsgivare och arbetstagare som ett psykiskt och fysiskt lidande. Många av de olyckor som inträffar skulle kunna undvikas om man använde och respekterade det arbetsmiljöavtal och de arbetsmiljöregler som finns. Byggarbetsmiljösamordnare vid planering och projektering måste ha tillräcklig kompetens när det gäller arbetsmiljö. Dessutom behöver denne ha kunskaper om byggnadsarbete för att förstå hur valen i projekteringen påverkar arbetsmiljön på bygget. 2.1 Organisation och godkännande av arbetsmiljöfrågor I ett tidigt skede i projektet är det viktigt att definiera organisationen. Projektansvarig ansvarar för att byggarbetsmiljösamordnare utses och att kontaktpersoner utses för en dialog och för godkännande av olika lösningar. Exempel på kontaktpersoner är: Förvaltare Tekniska chefer, teknikförvaltare Projektansvarig för hyresgästen Skyddsombud M.fl.

Arbetsmiljö i byggprojekt 6 (20) Projektansvarige planerar och genomför bl.a: Styrgruppsmöten Projekteringsmöten Konsultsamordningsmöten Interna möten med förvaltare m.fl. Hyresgästssamordningsmöten Byggmöten M.fl. I de projekt som bedrivs i Diligentias regi behandlas normalt fastigheten åtskilt från inredning och verksamhetsanknuten utrustning. Gränsdragningen mellan hyresgästens och fastighetsägarens ansvar måste identifieras tidigt i projektet. Hyresgästen förutsätts ha ansvaret för kostnad, projektering och installation av inredning och utrustning. Diligentias projektansvarige skall före projekteringens start klarlägga hur planering och projektering av byggnadspåverkande utrustning och inredning skall utföras. Hyresgästen förutsätts vara byggherre för sina arbeten i lokalen. Arbetsmiljön för brukare skall beaktas i projekteringsskedet. Krav på skriftligt intyg från arbetstagare att de har beretts möjlighet att yttra sig ställs i Plan- och bygglagen. Arbetsmiljön för drift- och underhållspersonal skall beaktas i projekteringsskedet. 3 Lagar och föreskrifter Arbetsmiljölagstiftningens syfte är att förebygga olycksfall och ohälsa i arbetet samt att en god arbetsmiljö skall uppnås arbetsgivare och arbetstagare skall samverka. 3.1 Vad styr arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljölag SFS 1977:1160 RIKSDAG Arbetsmiljöförordning SFS 1977:1166 REGERING Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöinspektionen Byggnads- och anläggningsarbete AFS 1999:3 Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Belastningsergonomi AFS 1998:1

Arbetsmiljö i byggprojekt 7 (20) Byggsektorn och arbetsmiljön i denna är reglerad via många lagar och förordningar, ovan redovisade lagar och förordningar är valda med utgångspunkt från att de är relativt generella ur en arbetsmiljösynpunkt. Krav på utformningen av byggnaden ställs i Plan- och bygglagen beträffande konstruktion och utformning av byggnad med däri åberopande författningar och regler. Utöver ovan nämnda lagar och föreskrifter finns det branschspecifika lagar för de verksamheter som kommer att inrymmas i byggnaden under dess livslängd som t.ex. sjukvård, livsmedelsindustri, skolor mm. Dessa finns att hämta på Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se. Information om lagar och förordningar kan man även hitta på: www.rixlex.se www.sbuf.se www.av.se En guide för upprättande av arbetsmiljöplaner i byggskedet finns på www.ampguiden.net. En arbetsmiljöplan för hela objektet ska tas fram redan innan byggarbetsplatsen etableras. Det är byggarbetsmiljösamordnaren för planering och projektering som i första hand ska se till att detta sker. Byggherren ansvarar för upprättandet av planen Meningen är att arbetsmiljöplanen sedan ska användas under hela byggskedet. Det är byggarbetsmiljösamordnaren för utförandet av arbetet som ska se till att den finns tillgänglig på byggarbetsplatsen så snart den etablerats och genomföra de anpassningar av planen som behövs. 3.2 Handböcker och övrig information Svensk Byggtjänst har gett ut publikationen Arbetarskyddsregler Byggarbete 2003/2004 vilken innehåller regler från Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket samt lagtexter om arbetsmiljön på byggarbetsplatsen. Svensk Byggtjänst har även gett ut handboken Fastigheten som arbetsmiljö bygg rätt från början.. Handboken fungerar som en uppslagsbok. Den innehåller kortfattade riktlinjer strukturerade enligt byggnadsdelar, kodade med sökord och yrkesgrupper samt illustrerade med fotografier och teckningar. Arbetarskyddsnämnden/PreVent har gett ut handboken Forma arbetsmiljön Idébok för projektörer. Skriften ska kunna fungera som en inspiration till bra arbetsmiljölösningar för byggarbetsplatsen och för arbeten under byggnadens livstid. VVS - Installatörerna har gett ut handboken Rätt arbetsmiljö för montörer och driftspersonal. Skriften skall kunna ge handledning i utrymmesplanering för arkitekter, projektörer och installatörer.

Arbetsmiljö i byggprojekt 8 (20) 3.3 Ansvar för arbetsmiljön Arbetsgivaren har alltid huvudansvaret för arbetsmiljön för den anställda personalen. Andra som har ansvar för arbetsmiljö är: Samordningsansvarig för gemensamt arbetsställe (ej byggverksamhet) Den som råder över arbetsställe (t.ex. hyresgäst) Byggarbetsmiljösamordnare Den som anlitar inhyrd arbetskraft Tillverkare, importörer och uthyrare av tekniska anordningar Tillverkare och importörer av kemiska produkter och andra ämnen Den som installerar teknisk anordning Byggherrar ( den som låter utföra byggnads- och anläggningsarbete ) Arkitekter, konstruktörer med flera som medverkar vid projektering 3.4 Arbetsmiljöansvar och straffansvar Arbetsmiljöansvar: Är en skyldighet att vara aktiv och vidta åtgärder för en god arbetsmiljö Regleras i arbetsmiljölagen Syftet är att förebygga Ligger på en juridisk person (för bolag) Kan inte flyttas Arbetsgivaren fördelar uppgifter inte ansvar, fördelning av uppgifter skall ske i förväg. Straffansvar: Regleras i Arbetsmiljölagen och Brottsbalken Syftet är sanktionerande Ansvaret ligger alltid på fysiska personer (en eller flera) Domstol avgör vem eller vilka som skall straffas: Straffet bestäms efter en olycka/incident/händelse Det måste finnas samband mellan skada och brott Oaktsamhet eller uppsåt måste kunna bevisas

Arbetsmiljö i byggprojekt 9 (20) 4 Beaktande av arbetsmiljöaspekter i projekteringsskedet Övergripande mål för projekteringen är att planera och projektera byggnader och anläggningar som uppfyller följande: Gällande lagar, förordningar, föreskrifter, regler och råd Funktionella och estetiska God arbetsmiljö både under produktion och förvaltning Sunda med bra inneklimat (termiskt klimat, luftkvalitet, ljud, ljus, el-miljö) Miljövänliga och kretsloppsanpassade Är flexibla och generella Är enkla, har användarvänliga och väl fungerande tekniska system Gällande handikapp- och tillgänglighetskrav uppfylls Byggnader och andra anläggningar skall så långt som det är praktiskt möjligt vara placerade på ett sådant sätt i förhållande till omgivande mark att transporter, markskötsel, fasadarbeten och liknande kan utföras med betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall. Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen med tillhörande utrymmen skall ha en med hänsyn till verksamheten, tillräcklig area och fri höjd samt vara lämpligt förlagda, utformade och inredda. Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen med tillhörande utrymmen skall vara lätt och säkert tillgängliga och ha lämpliga samband med varandra. Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen skall, om det behövs, vara tillgängliga för och kunna användas även av arbetstagare med nedsatt rörelse-, syneller hörselförmåga. Golv, trappsteg, lastkajer och lastbryggor samt markbeläggning på utomhusarbetsplatser skall vara utförda så att halkrisken är liten, och där det behövs, så att de motverkar halkning. Särskild lokal, avskild från övriga lokaler, skall i regel ordnas för arbetsprocess som medför särskild risk för ohälsa eller olycksfall. Detsamma gäller arbetsprocess där det föreligger särskild risk för brand eller explosion. Ett grundkrav är att de olika delarna av projekteringen samordnas, så att de som medverkar i projekteringen tar hänsyn till varandras planer och lösningar. Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering skall ha den kännedom om byggnads- och anläggningsarbete och den kompetens rörande arbetsmiljöfrågor som behövs för projektet.

Arbetsmiljö i byggprojekt 10 (20) Samordningen skall leda till att utförandet av olika delar av projektet samt av konstruktioner, installationer och liknande inte sammanfaller i tid och rum under byggskedet eller på ett sådant sätt att risk för ohälsa eller olycksfall uppkommer. Enligt lagstiftningen skall byggherren vid projekteringen särskilt uppmärksamma arbetsmiljön under byggskedet såvitt avser; Objektets eller anläggningens placering och utformning Val av byggprodukter Val av konstruktioner för grundläggning, stomsystem eller andra bärande element Val och utformning av stomkomplettering Val av installationer och deras placering Val av inredning. Var och en som medverkar vid projekteringen skall inom ramen för sitt uppdrag, och vid behov, i samverkan med övriga projektörer vidta de åtgärder som behövs för att projekteringen skall uppfylla arbetsmiljökraven. De projekterande konsulter som medverkar måste ha den kompetens som krävs dels för att formulera funktionskrav, dels för att genomföra de konsekvensanalyser med avseende på kostnad, funktion och genomförande som erfordras. Många krav kan knappast formuleras utan den inlevelse i projekt som beställare och hyresgäster uppnår genom att se projektet växa fram. Ett fortlöpande konstruktivt samspel mellan hyresgäst, byggherre och projektörer är därför en bärande linje i alla projekt. Den sakkunnige konsult som i samarbete med Diligentia och hyresgästen formulerar kraven måste analysera de miljömässiga, ekonomiska, tekniska och utrymmesmässiga konsekvenserna av hyresgästerna och brukarnas önskemål. Dessa konsekvenser måste alltid tydligt klargöras och redovisas för i första hand hyresgäster, brukare och Diligentia men också till de övriga projekterande konsulter som medverkar. Om något av kraven får konsekvenser som inte kan accepteras måste kravnivån omprövas. Innan de slutliga kraven fastställs måste således deras konsekvenser vara klarlagda och accepterade av alla medverkande. Ett system som anses vara bättre ur arbetsmiljösynpunkt för den som tillverkar eller monterar detta kan vara sämre för de som i ett senare skede kommer att förvalta detta. Därför är det viktigt att man har ett helhetstänkande när man väljer system. Av tradition redovisas normalt sett inte hur arbetet är tänkt att utföras av projekterande konsulter, man redovisar endast den färdiga produkten. Det arbetssättet är inte helt tillfyllest om man också skall ta hänsyn till de risker som finns förknippade med utförandet. Projektörerna ska kunna visa minst ett möjligt sätt att utföra arbetsmomentet.

Arbetsmiljö i byggprojekt 11 (20) 4.1 Arbetsmiljöplan i projekteringsskedet. En arbetsmiljöplan/kontrollplan skall upprättas för det specifika projektet. Beroende på omfattning och komplexitet ges planen mer eller mindre omfattande innehåll. Planen skall visa att: Projekteringen möjliggör en tillfredsställande arbetsmiljö för dem som arbetar med uppförandet av byggnaden. Projekteringen möjliggör en tillfredsställande arbetsmiljö för dem som brukar lokalerna Projekteringen möjliggör en tillfredsställande arbetsmiljö för dem som arbetar med byggnaden i förvaltningsskedet vid drift av anläggningen De projekterande konsulterna skall i projekteringen för såväl byggskedet som förvaltningsskedet; Motivera de föreslagna systemen ur arbetsmiljösynpunkt Identifiera, kvantifiera de arbetsmiljörisker som är förknippade med det föreslagna systemet i samtliga skeden. Upprätta förslag till riskreducering och eliminering av de arbetsmiljörisker som finns. Delar av planen skall sedan bilda underlag till den arbetsmiljöplan som måste upprättas för byggskedet. Arbetsmiljöverkets "Checklista för projekteringsansvar", ADI 583 bör ingå som del i projektörernas egenkontroll. 4.2 Exempel på uppställning och innehåll i arbetsmiljöplan i projekteringsskedet Allmän projektbeskrivning Arbetsmiljömål Organisation, samordning, mötesscheman. Projekteringsanvisningar: - Gällande lagar, föreskrifter och regler - Redovisningsprinciper - Övriga hjälpmedel Erfarenheter från förvaltningsskedet att beakta. Arbetsmiljökrav från drift- och förvaltning Arbetsmiljökrav från hyresgäster, beroende på typ av verksamhet Särskilda punkter inför entreprenadupphandlingar att beakta: - AMA-punkter - Bidrag till arbetsmiljöplan enligt AFS 1999:3 Projektgenomgång: - Arbeten med särskild risk - Projekterade lösningar för skydd och säkerhet - Material, metoder, organisatoriska lösningar för en rationellt och säkert bygge

Arbetsmiljö i byggprojekt 12 (20) - Utrymmen, kommunikationer, tillgänglighet med hänsyn till installationer, transporter och tillfälliga verksamheter. - Arbetsplatsdispositionsplan. - Städsynpunkter - Skötsel och underhåll av fasader och utvändiga anläggningar, tillgänglighet och säkerhet - Parallell utformning av drifts- och underhållsinstruktioner - Beaktande av ändrings- och rivningsfrågor i förvaltningsskedet. Ekonomi och lönsamhetsaspekter 4.3 Förslagshandlingar och programhandlingar I denna fas är det viktigt att arbetsmiljöfrågorna beaktas tillsammans med andra för byggnaden viktiga frågeställningar. Studera särskilt: De tekniska systemens inverkan på planlösningen, våningshöjder, utrymmeskrav. Layout och planlösning vad gäller tillgänglighet och framkomlighet för installationer, utformning av driftutrymmen Anpassning av byggnads- och installationslösningar till årstiden för utförandet Arbeten med särskild risk. Drifts- och underhållsfrågor. Behov av precisering/förändring av tidigare formulerade arbetsmiljökrav. Eventuella kunskapsbrister och utbildningsbehov. 4.4 Systemhandlingar I systemhandlingsskedet bör man särskilt studera och redovisa: Material- och komponentval med hänsyn till emissioner, ergonomi, transporter och övrig hantering. Samordnade lösningar avseende installationer i aggregatrum, schakt, kulvertar och undertaksutrymmen. Montage, skötsel, reparation och underhåll skall underlättas. Planlösningar för lämplig placering av tekniska utrymmen och kommunikation till dessa. Planlösningar för säkra och arbetsbesparande transporter av gods och människor. Möjlighet till användning av permanenta hiss- el- och värmeinstallationer under byggtiden. God arbetsmiljö vid arbeten med särskild risk. Beaktande av tillfälliga laster under bygg- och förvaltningsskedena. Skötsel och underhåll av utvändiga ytor. Beslut om redovisningsnivåer beträffande schakter och lutningar, håltagningar, förberedda skydds- och säkerhetsanordningar, provisorisk stagning, provisoriskt brandskydd och utrymmesvägar under byggnadstiden.

Arbetsmiljö i byggprojekt 13 (20) En separat plan för brandskydd under byggnadstiden bör upprättas. Alternativ till heta arbeten. 4.5 Bygghandlingar I bygghandlingsskedet bör man särskilt studera och redovisa: Tekniska lösningar som tar säkerhets- ergonomi- och skyddsfrågor i beaktande. Tillräckliga arbetsutrymmen för utförandet av arbetet ifråga. Projekterade håltagningar och metod för tillfällig igensättning. Fästen för skyddsanordningar och säkerhetsutrustning, t.ex. räcken, livlinor och skyddsnät. Material och komponentval med lämplig form, storlek och tyngd och kemisk påverkan med hänsyn till sätt för hantering och användning vid uppförande och vid rivning. Fästmetoder och hållbarhet med hänsyn till selektiv rivning. Behov av hjälpredskap och hjälpanordningar. Eventuella provisoriska och permanenta fästpunkter. Anvisningar avseende schakter, släntlutningar etc och behov av förstärkningar vid markarbeten. Anvisningar och förberedelser för provisorisk stagning av byggelement.

Arbetsmiljö i byggprojekt 14 (20) 4.6 Agenda på projekteringsmöte beträffande arbetsmiljö Projektbeskrivning genom presentation av vision, syfte och mål. Genomgång av programpunkten arbetsmiljö. Myndighetskrav och åtaganden enligt gjorda upphandlingar. Genomgång och förteckning. Genomgång av frågeställningar för projekteringen, exempelvis: Schakter, markförhållanden och grundläggning. Planlösningsfrågor, utrymme, tillträdesvägar etc Möjliga systemlösningar. Konstruktionsutformningsprinciper. Material- och metodvalk med tanke på miljö- hälso- och säkerhetsaspekter. Principer för säkerhetsanordningar. Principer beträffande installationsutrymmen, centraler, schakt och huvudstråk. Permanenta och provisoriska installationer för el, vatten och värme. Samordningsfrågor, behov av projekteringsanvisningar, lönsamhetsaspekter mm. Beställarens erfarenheter från drift och underhåll, förtydligande av programkrav Projekteringshjälpmedel utöver lagar, regler och föreskrifter. Beslut, åtgärder samt ansvarsfördelning. Plan för god arbetsmiljö. Valda systemkrav (och därigenom lösningar i större drag) bör tas med som text (generella krav) eller i rumsfunktionsprogram (mindre krav) i programhandlingen, som normalt utformas för byggprojekt, och därigenom förankras hos hyresgästen. Frågor av stor vikt bör förankras med hyresgästen omgående, i alla skeden av ett projekt. Exempel över checklistor för olika yrkesgruppers arbetsmiljö finns att hämta på http://www.prevent.se/sv/arbetsmiljoarbete/systematisktarbetsmiljoarbete/checklistor/. 4.7 Riskanalyser Ett led i upprättandet av arbetsmiljöplaner är upprättandet av riskanalyser. För att erhålla en fullgod arbetsmiljöplan bör man upprätta och vidmakthålla fullständiga riskanalyser av projektets genomförande, i vissa fall beträffande arbetsmoment som Arbetsmiljöverket har bedömt vara särskilt riskfyllda är detta ett krav. Målet med en riskanalys är att bli medveten om att risker alltid finns samt utföra korrigerande åtgärder som eliminerar eller minimerar konsekvenserna av händelserna, innan en olycka inträffar eller ohälsa uppstår.

Arbetsmiljö i byggprojekt 15 (20) En riskanalys bör även utföras under projekteringsskedet som hjälpmedel vid utvärderingen av olika system- och materialval. AFS 1999:3 redovisar vissa arbeten som man bedömer vara särskilt riskabla under produktionsskedet som t.ex. fall från högre höjd än 2 meter, rivning av farligt avfall, arbete under vatten, arbete i djupa schakter med risk för ras m.fl. Vid upprättandet av riskanalysen kan man utgå från tidsplaner, tekniska beskrivningar mm. Det primära är att man försöker identifiera de arbetsmoment som kommer att utföras och vilka som kan vara förknippade med risker. Exempel på uppställning av riskanalys för drifts- och underhållspersonal: Förekommer Sannolikhet Allvarlighet Nr Risk Förekommer vid Ja Nej Liten Stor Liten Stor Åtgärd Ansvar Reparation av fläkt på 1 Fallolycka från tak yttertak X X X Spänger, handledare Ark 2 Fallolycka från stege Byte av ljuskälla i armatur på fasad X X X Fast underlag för stege alt skylift Ark 3 4 5 Exempel på uppställning av riskanalys för byggnadsarbetare: Förekommer Sannolikhet Allvarlighet Nr Arbete med särskild risk Förekommer vid Ja Nej Liten Stor Liten Stor Åtgärd Ansvar där nivåskillnaden är två meter eller 1 mer. Takarbete X X X Skyddsräcken, livlinor AL under jordmassor eller sjunka ned i lös 2 mark. Schakt för grundläggning X X X Spontning AL Arbete som kan medföra exponering Påfyllning av glykol i 3 för kemiska och biologiska ämnen värmeåtervinningssystem X X X Skyddskläder Arbete som kan medföra exponering 4 för joniserande strålning X Montör 5 högspänningsledningar. X 6 Arbete som medför drunkningsrisk. X 7 Arbete i brunnar och tunnlar samt anläggningsarbete under jord. X 8 Arbete som utförs under vatten med dykarutrustning. X 9 Arbete som utförs i kassun under förhöjt lufttryck. X 10 används. grundläggning X X X Sprängplan PC 11 12 13 och nedmontering av tunga byggelement eller tunga formbyggnadselement ingår. Montage av prefabstomme X X X Avspärrningar, provisorisk stagning PC Arbete på plats eller område med passerande fordonstrafik. Framför byggnad X X X Skyddsräcken PC Rivning av bärande konstruktioner eller hälsofarliga material eller ämnen. (AFS 2000:24) Rivning av bjälklag X X X Stämpning AL

Arbetsmiljö i byggprojekt 16 (20) 4.8 Krav på dokumentation I samband med att man låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete skall man se till att en dokumentation upprättas. Den skall vara färdigställd senast då arbetena avslutats. Dokumentationen skall beskriva objektets konstruktion och utformning samt de byggprodukter som använts, allt i den omfattning som är av betydelse för säkerhet och hälsa vid arbete med drift, underhåll, reparation, ändring och rivning av objektet. Alla anpassningar i dokumentationen som kan komma att behövas med hänsyn till hur arbetet fortskrider och till de eventuella förändringar som ägt rum under byggskedet måste utföras. Dokumentationen måste bevaras så länge som objektet består. Om objektet överlåts skall dokumentationen överlämnas till den nya innehavaren. 5 Arbetsmiljö i produktionsskedet 5.1 Krav på arbetsmiljöplan i produktionsskedet Krav på arbetsmiljöplaner ställs i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om byggnads och anläggningsarbete AFS 1999:3 där detaljerade anvisningar finns. En arbetsmiljöplan måste finnas innan etablering sker om: Förhandsanmälan krävs. Det finns arbeten med särskild risk. Arbetsmiljöplanen ska anslås på arbetsplatsen innan arbetena påbörjas och ska kontinuerligt uppdateras. Arbetsmiljöplanens främsta uppgift är att göra en riskvärdering av arbetsplatserna. Riskvärderingen görs för att hitta risker och de farliga moment på arbetsplatsen i syfte att minimera risker för olyckor och ohälsa. Vid planeringen av byggnads- eller anläggningsarbete skall alla faktorer som har betydelse för arbetsmiljön beaktas. Riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet skall bedömas så tidigt som möjligt. Risken för uppkomst och spridning av brand skall särskilt uppmärksammas. Arbetet skall planeras så att olika verksamheter inte sammanfaller i tid och rum på ett sådant sätt att risk för ohälsa eller olycksfall uppkommer. Tidstilldelningen för olika arbeten och arbetsmoment skall anpassas med hänsyn till hur arbetet fortskrider. I samtliga projekt skall checklista Checklista Arbetsmiljöplan innan etablering P2.4.9.C.doc användas.

Arbetsmiljö i byggprojekt 17 (20) 5.2 Arbetsmiljöplanens innehåll Arbetsmiljöplanen upprättas enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift, AFS 1999:3 och revideras och uppdateras kontinuerligt under projektets gång. Under projekteringsfasen identifieras riskfyllda arbeten och andra åtgärder i projektet som påverkar arbetsmiljön. Arbetsmiljöplanen ska innehålla följande: A. De regler som ska tillämpas på byggarbetsplatsen. B. En beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras. C. När arbeten enligt 1 13 nedan är aktuella: En beskrivning av de särskilda åtgärder som ska vidtas under byggskedet för att arbetsmiljön ska kunna uppfylla kraven i arbetsmiljölagen och dessa föreskrifter samt de andra föreskrifter som Arbetarskyddsstyrelsen eller Arbetsmiljöverket meddelat med stöd av arbetsmiljöförordningen och som är tillämpliga på arbetet. 1. Arbete med risk för fall till lägre nivå där nivåskillnaden är två meter eller mer. 2. Arbete som innebär risk att begravas under jordmassor eller sjunka ned i lös mark. 3. Arbete med sådana kemiska eller biologiska ämnen som medför särskild fara för hälsa och säkerhet eller som enligt Arbetarskyddsstyrelsens eller Arbetsmiljöverkets föreskrifter omfattas av krav på medicinsk kontroll. 4. Arbete där de som arbetar exponeras för joniserande strålning och för vilket kontrollerat område eller skyddat område ska inrättas enligt Statens strålskyddsinstituts föreskrifter (SSI FS 1998:3) om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning. 5. Arbete i närheten av högspänningsledningar. 6. Arbete som medför drunkningsrisk. 7. Arbete i brunnar och tunnlar samt anläggningsarbete under jord. 8. Arbete som utförs under vatten med dykarutrustning. 9. Arbete som utförs i kassun under förhöjt lufttryck. 10. Arbete vid vilket sprängämnen används. 11. Arbete vid vilket lansering, montering och nedmontering av tunga byggelement eller tunga formbyggnadselement ingår. 12. Arbete på plats eller område med passerande fordonstrafik. 13. Rivning av bärande konstruktioner eller hälsofarliga material eller ämnen. D. Om arbetet ska utföras på en plats där annan verksamhet kommer att pågå samtidigt ska detta beaktas i planen. (AFS 2008:16) Eftersom alla byggarbetsplatser till sin natur är föränderliga, så måste arbetsmiljöplanerna uppdateras med tiden, eftersom nya risker och farliga arbetsmoment uppstår vartefter arbetsplatsen förändras. 5.3 Krav på förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket Byggherren ska, utom vid mindre arbeten, lämna förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket innan arbetet påbörjas (i första hand till Arbetsmiljöverkets distrikt i det län där byggarbetsplatsen finns), se 7 i föreskrifterna AFS 1999:3 Byggnads-

Arbetsmiljö i byggprojekt 18 (20) och anläggningsarbete. Byggherren ska se till att kopia av anmälan anslås på byggarbetsplatsen och att denna hålls uppdaterad. De uppgifter som anmälan skall innehålla finns angivna AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete. Använd blankett som finns på www.av.se. 5.4 Samordning av arbetsmiljö mellan hyresgäster, entreprenör, m.fl. under produktionsskedet Byggherren (byggarbetsmiljösamordnaren) är ansvarig för samordning av åtgärder till skydd mot ohälsa och olycksfall. I vissa fall är det svårt att tydligt avgränsa och avspärra ett arbetsområde vilket kan medföra att fler än de som normalt sett bedriver byggnadsarbeten upprätthåller sig inom arbetsområdet, detta kan gälla under pågående drift i en entré, butik, korridor etc. Där är det viktigt att man tillsammans organiserar ett säkerhetsarbete. Entreprenörer och hyresgäster skall ta del av Arbetsmiljöplanen med tillhörande bilagor om Arbetsmiljöregler. Respektive arbetsmiljöansvarig svarar för vidare information inom företaget. Instruktion om arbetets säkra utförande skall lämnas till arbetstagarna i tillräcklig omfattning. Information och instruktioner skall vara begripliga för de arbetstagare de riktas till. En plats eller ett område där byggnads- eller anläggningsarbete utförs skall avgränsas på väl synligt och lätt identifierbart sätt. Runt en byggarbetsplats och i dess omedelbara närhet skall det finnas skyltar på lämpliga platser. Alla som är verksamma på det gemensamma arbetsstället skall följa de ordningsoch skyddsregler som den samordningsansvarige utfärdar och delta i det gemensamma arbetsmiljöarbetet. De som driver verksamhet på det gemensamma arbetsstället skall medverka till att god ordning råder och att byggarbetsplatsen inte onödigtvis belamras med material, redskap, emballage, avfall och liknande. 5.5 Krav på byggarbetsmiljösamordnare Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering ska samordna projekteringen med avseende på arbetsmiljön och se till att arbetsmiljöplan och dokumentation upprättas. Byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av byggnads- och anläggningsarbetet ska samordna arbetena ur arbetsmiljösynpunkt, anpassa arbetsmiljöplanen till hur arbetena verkligen utförs, kontrollera att arbetena utförs på ett ur arbetsmiljösynpunkt korrekt sätt och att arbetsmiljöplanen följs.

Arbetsmiljö i byggprojekt 19 (20) Byggarbetsmiljösamordnare ska ha den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Grundläggande arbetsmiljökunskap och goda kunskaper om innehållet i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och vissa uppräknade föreskrifter är exempel på vad som kan behövas enligt de allmänna råden till 6 i föreskrifterna Byggnads- och anläggningsarbete. Bland föreskrifterna är de om byggnads- och anläggningsarbete centrala. Krav på utbildning av byggarbetsmiljösamordnare träder i kraft den 1 januari 2011. Kunskaps- och erfarenhetskrav finns på Arbetsmiljöverkets hemsida. 5.6 Krav på entreprenörer I de flesta fall kommer byggherren utse en av entreprenörerna på byggarbetsplatsen till byggarbetsmiljösamordnare för utförande av byggnads- och anläggningsarbete, BAS U. Nedanstående krav finns på alla entreprenörer verksamma på byggarbetsplatsen: Entreprenören skall ha en person som ansvarar för arbetsmiljön i projektet/uppdraget. Entreprenören skall lämna underlag till byggarbetsmiljösamordnaren för upprättande av arbetsmiljöplan Arbetsmiljöbibliotek (AML, AMF och AFS) skall finnas hos respektive entreprenör. Gemensamma arbetsmiljöregler för byggarbetsplatsen upprättas av byggarbetsmiljösamordnaren, och skall delges samtliga berörda. Respektive entreprenör följer upp att gemensamma regler är kända och följs på arbetsplatsen. Det åligger respektive entreprenör att ordna skyddsronder och att i förekommande fall delta i gemensamma skyddsronder Entreprenörerna skall vid alla interna planeringsmöten och arbetsberedningar som berör produktionen behandla arbetsmiljöfrågor. Resultatet från mötena skall delges byggarbetsmiljösamordnaren.

Arbetsmiljö i byggprojekt 20 (20) 6 Om något händer! Utrymning Alla arbetsplatser ska kunna utrymmas i händelse av fara, t.ex. brand. Alla ska snabbt och säkert kunna nå säkert område. Särskilt anordnade utrymningsvägar samt återsamlingsplatser ska vara markerade med skyltar. Dörrar för utrymning ska lätt och omedelbart kunna öppnas utåt i utrymningsriktningen. Första hjälpen Första hjälpen ska kunna ges. Personal som är utbildad att ge första hjälpen ska alltid kunna tillkallas. Utrymmen och utrustning för första hjälpen ska vara utmärkta med skyltar. Det ska även finnas anslag med telefonnummer till ambulans och räddningstjänst samt adress och om det behövs färdbeskrivning. Bestämmelser om första hjälpen finns även i AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd. Brand Brandredskap ska finnas och vara lättåtkomliga. Platserna där de finns ska märkas ut med skyltar. Om det behövs ska även branddetektorer och alarmsystem finnas. De kan behövas t.ex. där brandfarliga ämnen används, där utrymningsvägarna är långa eller där ett stort antal personer uppehåller sig samtidigt. Lämpliga övningar ska genomföras regelbundet. Nödbelysning Nödbelysning av tillräcklig styrka ska finnas där särskilda risker uppstår vid strömavbrott. Om ljuset plötsligt slocknar där arbete med t.ex. byggsåg eller uppförande av byggnadsställning pågår kan svåra olyckor inträffa om inte nödbelysning finns.