Carl Aschan tillträdde som verkställande direktör den 1 februari 2007.

Årsredovisning 2007

Året i korthet Carl Aschan tillträdde som verkställande direktör den 1 februari 2007. Under året förvärvade Alpcot Agro mark i fyra regioner i Ryssland, Voronezh, Volgograd, Tambov och Lipetsk. Vid årets utgång hade Bolaget cirka 93 000 hektar under kontroll och ägde, företrädesvis genom landcertifikat, cirka 44 000 hektar. Bolaget sådde i början av maj cirka 1 000 hektar korn med ny västerländsk utrustning i en kommun i Voronezh. Syftet med sådden var främst att visa bolagets vilja att investera och bedriva verksamhet. Kommunen kom senare att bli ett av bolagets viktigaste fokusområden. Bolaget tröskade cirka 10 500 hektar vilket gav en skörd om cirka 12 600 ton spannmål och en intäkt om cirka 16 miljoner kronor. Utöver den varma och torra sommaren berodde den låga skörden på att merparten bestod av övertagen gröda från förvärvade gårdar, där gammal rysk teknik tillämpades vid sådden. Av den skördade arealen utgjorde vete cirka 4 900 ton, korn cirka 4 200 ton, råg cirka 800 ton och solrosor cirka 2 600 ton. Den milda hösten gjorde att höstsådden kunde förlängas till första veckan i oktober. Bolaget höstsådde cirka 18 300 hektar varav 14 600 hektar vete och 3 600 hektar råg, samt ett mindre försök om 90 hektar raps. Bolaget genomförde tre kapitalanskaffningar under 2007 om totalt cirka 862 miljoner kronor. Den första kapitalanskaffningen ägde rum i januari och uppgick till cirka 228 miljoner kronor, den andra genomfördes i oktober och uppgick till cirka 274 miljoner kronor och den tredje kapitalanskaffningen ägde rum i december och uppgick till cirka 360 miljoner kronor. Investeringar under året i nya västerländska maskiner och utrustning uppgick till cirka 30 miljoner kronor medan investeringar i nya ryska maskiner uppgick till cirka 2,4 miljoner kronor. Värdet på maskiner och utrustning som övertagits i samband med förvärv uppgick till cirka 9,7 miljoner kronor. Vid årsskiftet hade Bolaget 299 anställda. VD och ekonomichef rekryterades till det ryska managementbolaget och operativa chefer anställdes till Voronezh respektive Volgograd. Bolaget har vidare haft stort fokus på teoretisk utbildning och praktisk träning av personalen i grundförståelse för den nya jorbrukstekniken och handhavande av maskiner och utrustning. 2008 har Bolaget fortsatt sin expansion och i början av mars kontrollerade Alpcot Agro cirka 109 000 hektar i sex regioner i Ryssland, Voronezh, Volgograd, Tambov, Lipetsk, Kursk och Kurgan. I skrivande stund håller Bolaget på att avsluta sin vårsådd om cirka 30 000 hektar. Aktieägarna i Alpcot Russian Land Fund AB (publ), 556710-3915, ( Bolaget eller Alpcot Agro ) har kallats till årsstämma tisdagen den 13 maj 2008 klockan 16.30, i Markeliussalen på Norrlandsgatan 11, Stockholm. Styrelsen i Alpcot Russian Land Fund AB föreslår att firman ändras till Alpcot Agro AB. Namnändringen syftar till att tydliggöra verksamhetens branschinriktning, markera bolagets långsiktigt operationella målsättning samt reflektera den planerade utvidgningen av bolagets verksamhet till Ukraina. II Alpcot Agro Årsredovisning 2007

Innehåll Alpcot Agro i korthet 2 VD-ord 4 Omvärld och marknad 7 Jordbruk i Ryssland 11 Verksamhet 16 Fokusområden 22 Organisation 28 Medarbetare 31 Miljö och socialt ansvarstagande 32 Aktiekapital och ägarförhållanden 35 Förvaltningsberättelse 37 Koncernens resultaträkning 39 Koncernens balansräkning 40 Koncernens förändring av eget kapital 42 Koncernens kassaflödesanalys 43 Noter 44 Moderbolagets resultaträkning 63 Moderbolagets balansräkning 64 Moderbolagets förändring av eget kapital 66 Moderbolagets kassaflödesanalys 67 Tilläggsupplysningar 68 Revisionsberättelse 71 Styrelsen, ledande befattningshavare och Investeringsrådgivarna 72 Definitioner 74

Alpcot Agro i korthet AFFÄRSIDÉ Att generera en attraktiv avkastning på investerat kapital genom att förvärva och bruka jordbruksmark i Ryssland och i andra OSS-stater. HISTORIK Alpcot Agro har sedan Bolaget grundades 2006 av Alpcot Capital Management ( ACM ) expanderat i mycket snabb takt. Från Bolagets operationella start i samband med den första nyemissionen i januari 2007 till i mars i år har Bolaget tagit kontroll över cirka 109 000 hektar och har för närvarande mer än 500 anställda. Bolaget genomförde ytterligare två kapitalanskaffningar under 2007 och totalt inbringade de tre kapitalanskaffningarna cirka 862 miljoner kronor. Expansionen har följt en fastställd markförvärvsplan, vilken inneburit att Bolaget under 2007 tagit kontroll över och förvärvat, direkt eller indirekt, jordbruksmark i fyra regioner i Ryssland, Voronezh, Volgograd, Tambov och Lipetsk. I början av 2008 har Bolaget även förvärvat jordbruksmark i ytterligare två regioner, Kursk och Kurgan. Per den 31 de - cember 2007 hade Bolaget cirka 93 000 hektar under kontroll och av dem hade man, direkt eller indirekt, äganderätt till cirka 44 000 hektar. Bolaget har under året också etablerat kontor i Volgograd, Voronezh och Tyumen samt rekryterat nyckelpersoner till ledande befattningar. ORGANISATION Bolaget har genom ett managementavtal tillgång till ACM som investeringsrådgivare för att verkställa Bolagets investeringsstrategi. ACM tillhandahåller förslag och rekommendationer rörande investeringar och andra väsentliga frågor samt verkställer Alpcot Agros investeringsbeslut. (För vidare information om managementavtalet och ACMs huvudsakliga arbetsuppgifter, se sidorna 29 och 58.) Arbetsfördelningen är sådan att Alpcot Agros ledning har som huvudfokus att utveckla organisationen samt jordbruksverksamheten och ACM fokuserar framförallt på landförvärvsprocessen, rekrytering av nyckelpersonal samt övergripande strategifrågor. Alpcot Agro har sitt huvudkontor i Stockholm där ledningsgruppen i form av den verkställande direktören, ekonomichefen samt chefsagronomen är placerade. Ledningsgruppen styr organisationen genom det ryska managementbolaget som i sin tur styr de lokala gårdarna. Bolaget är idag operationellt indelat i sex regioner, Voronezh, Volgograd, Tambov, Lipetsk, Kursk och Kurgan. På gårdsnivå är verksamheten indelad i två delar, en administrativ del som leds av gårdschefen och en växtodlingsdel som utgörs av den lokala agronomen och gårdens traktorteam. Ett traktorteam består av två förare med ansvar för en traktor och tillhörande utrustning. INVESTERINGSSTRATEGI Alpcot Agros expansion leds av Alpcot Agros investeringsrådgivare, ACM. ACM leder arbetet med att registrera arrenden och parallellt förvärva den jordbruksmark som Alpcot Agro brukar. Investeringsmöjligheter utvärderas utifrån nedan angivna kriterier med målsättningen att bygga ett effektivt jordbruksbolag: Jordmån och nederbörd Storlek på fokusområdet Närhet till tätort Närhet och tillgång till infrastruktur Geografisk diversifiering Geografisk utbredning Relationer till lokalpolitiker Alpcot Agros målsättning är att kontrollera cirka 200 000 hektar åkermark i Ryssland vid slutet av 2008. Alpcot Agro Årsredovisning 2007

Alpcot Agro i korthet OPERATIONELL STRATEGI Alpcot Agros operationella strategi syftar till att bedriva ett effektivt konventionellt jordbruk enligt västerländsk modell. Bolagets värdekedja består av tre delar: växtodling, lagring och försäljning. Växtodling Efter förvärv av jordbruksmark bryter Bolaget vid behov träda, varefter arbetsinsatserna inriktas på att öka avkastningen. Detta sker genom en ökad användning av moderna maskiner och utrustning samt genom att tillämpa modern västerländsk jordbruksteknik. Brytande av träda. Marken som förvärvas av Alpcot Agro ligger ofta i träda. För att bryta trädan har Alpcot Agro valt att arbeta med så kallad plöjningsfri teknik som är mindre arbetskrävande och kostsam jämfört med traditionella ryska metoder. Bolaget använder sig vidare av ett flertal olika tekniker för att återställa och preparera åkermarken för sådd. Ökning av avkastningen. När marken tagits i bruk ligger fokus på att maximera produktiviteten. Alpcot Agro arbetar enligt en enkel princip som syftar till att maximera det ekonomiska resultatet utifrån de naturliga begränsningar som bestäms av växtföljden. Handelsgödsel och växtskyddsmedel används i enlighet med fastlagd växtodlingsplan kombinerat med fältbesök för att anpassa insats efter behov under odlings säsongen. Maskiner och utrustning. Alpcot Agro planerar att på sikt använda sig av i huvudsak västerländsk jordbruksutrustning med begränsat inslag av rysk utrustning när detta är ekonomiskt motiverat. Under 2007 och våren 2008 investerade Bolaget cirka 240 miljoner kronor i ny utrustning och bolagets maskinpark är idag väl dimensionerad för att hantera både vårsådden och skördearbetet samt huvudparten av den planerade höstsådden om 50 000 hektar 2008. Lagring av spannmål Egen lagringskapacitet är en viktig del i Alpcot Agros värdekedja eftersom det möjliggör för Bolaget att maximera försäljningsintäkten. Bolaget kan exempelvis välja att sälja sin skörd under vintern när priserna säsongsässigt brukar ligga högre än under själva skördeperioden. Försäljning Bolaget kommer starta en egen central försäljningsorganisation och ser en potential i att effektivisera och optimera sin försäljning. Under året har Bolaget sålt spannmål till lokala och nationella spannmålsuppköpare i huvudsak till så kallad spotpris men Bolaget utvärderar möjligheter att sälja delar av framtida skördar på termin, till exempel genom att handla i den terminshandel som öppnats i Moskva. Årsredovisning 2007 Alpcot Agro

VD-ord Jag tillträdde den 1 februari 2007 som VD för Alpcot Agro. Året som gått har varit både intensivt och spännande. Det har även varit fullt av starka kontraster. Från att ena dagen träffa finansiella investerare i Europas storstäder till att nästa dag vara ute på den ryska landsbygden och möta kolchosarbetare. Av allt som genomförts och hänt under året minns jag speciellt två tillfällen som gjort ett särskilt intryck på mig. Det ena var när jag för första gången såg alla dessa enorma åkerfält och insåg den outnyttjade potentialen i svartjorden endast tre timmars flygresa från München. Det andra tillfället var i september vid inspektion av Bolagets höstsådd om mer än 18 000 hektar. Så långt ögat kunde se växte en grön matta av höstvete och höstråg som precis hade börjat komma upp ur marken på välpreparerade och jämna fält. Detta fick mig att tänka tillbaka på hur en del av dessa åkerfält sett ut i träda bara månader tidigare, ojämna och ogräsbevuxna. En nyckel till framgång har varit arbetsfördelningen mellan Bolaget och Investeringsrådgivaren, ACM. Investeringsrådgivaren har med sin långa erfarenhet av verksamhet i Ryssland etablerat goda relationer med den lokala administrationen i de olika regionerna, vilket möjliggjort en snabb markförvärvstakt samtidigt som Bolaget har kunnat fokusera på den operationella delen av verksamheten. I början av året gick mycket av min tid åt till att etablera Bolaget, öppna lokala kontor och implementera den legala strukturen samt administrativa rutiner. Jag genomförde även ett antal resor i Ryssland tillsammans med Investeringsrådgivaren för att utvärdera flera investeringsmöjligheter. I takt med att Bolaget har förvärvat mark har mitt fokus på jordbruksverksamheten ökat och mer tid spenderats på att implementera och utveckla Bolagets operationella jordbruksstrategi. Bolaget bestämde tidigt att tillämpa en plöjningsfri jordbruksstrategi. Den plöjningsfria strategin innebär främst färre körningar i fält, vilket sparar diesel och arbetskraft. Jag menar att den plöjningsfria strategin också är speciellt lämpad för svartjorden då den bland annat bevarar markfukt och skapar god markstruktur, vilket i sin tur skapar goda förutsättningar för en stark utveckling av grödan. Under sommaren höll vi utbildning i fält med agronomer och traktorförare på nyförvärvade gårdar. Utbildningen syftade till att lära ut och påvisa fördelarna med den plöjningsfria tekniken jämfört med det traditionella ryska sättet att bruka jorden. Det ingick även lektioner i praktiskt handhavande av den nyinköpta västerländska utrustningen. Sommarens arbete fokuserade på att bryta träda, hantera ogrästryck och förbereda fälten för höstsådden. Jag genomförde med våra regionchefer ett stort antal fältinventeringar tillsammans med de lokala kolchosdirektörerna och gårdsagronomerna. Vi analyserade och diskuterade olika problem i fält och bestämde vilka insatser som skulle göras beroende på bland annat ogrästryck. Uppföljning av fattade beslut ägde rum regelbundet i fält senare under året. I skrivande stund pågår vårsådd på cirka 30 000 hektar. De viktigaste grödorna är korn, vete, solrosor och majs. Under vintern har Bolaget investerat ytterligare i ny västerländsk maskinpark och utbildat och certifierat drygt 120 anställda i den nya jordbrukstekniken och utrustningen. Bolagets nuvarande maskinkapacitet är i huvudsak dimensionerad för att klara den nu planerade höstsådden 2008 om cirka 50 000 hektar. En strategiskt viktig del i Bolagets värdekedja är att säkerställa adekvat lagringskapacitet inför sommarens och höstens skörd. Bolaget driver därför flera parallella projekt för att skaffa egen lagringskapacitet. Bolagets målsättning är att vid slutet av 2008 ha 200 000 hektar under kontroll och äga direkt eller indirekt 100 000 hektar i Ryssland. För att kunna växa i denna takt med bibehållen kontroll kommer fokus under året ligga på att förstärka Bolagets olika ledningsfunktioner samt utveckla rapporterings- och kostnadskontrollrutiner. I vår expansionsplan ingår även att notera Bolagets aktie på en etablerad handelsplats. Vår målsättning är att lista Bolagets aktie på First North under andra halvåret 2008 och ambitionen är att ansöka om listning på OMX Nordiska Börs Stockholm i slutet av 2009. Jag ser med tillförsikt fram emot kommande år och hoppas att vi med skicklighet, hårt arbete och vädret på vår sida kommer att ha många goda skördar framför oss. Carl Aschan Verkställande direktör Alpcot Agro Årsredovisning 2007

Övre bilden: VD Carl Aschan presenterar Bolagets nya teknik för borgmästaren i en kommun Nedre bilden: Höstsådd 2007 Årsredovisning 2007 Alpcot Agro

Övre bilden: 210 hektar höstvete i Volgograd Nedre bilden: Några av de nya traktorerna i Volgograd Alpcot Agro Årsredovisning 2007

Omvärld och marknad GLOBALA FÖRUTSÄTTNINGAR De globala förutsättningarna för jordbruk är för närvarande mycket goda. Befolkningstillväxten i världen, ett ökande ekonomiskt välstånd, förändrade dieter samt efterfrågan från biobränslesektorn har medfört att marknaderna för flera jordbruksprodukter har gått från att vara utbudsstyrda till att vara efterfrågestyrda. Produktionen av jordbruksprodukter kommer givetvis att öka framöver som en direkt konsekvens av de högre prisnivåerna, men generellt sett förefaller flera av de positiva trenderna att hålla i sig. Klimatförändringar kan också påverka produktionen av jordbruksprodukter i framtiden, även om det är mycket oklart hur detta kommer påverka den totala produktionen. Befolkningstillväxt Idag finns det runt 6,8 miljarder människor i världen och denna siffra förväntas växa med i genomsnitt 1,1 procent per år de närmaste tio åren. FN förutspår att världens befolkning når 9,2 miljarder år 2050, en ökning på 35 procent från dagens nivå. Befolkningstillväxten beräknas vara starkast i utvecklingsländerna, framför allt i Afrika, Latinamerika och delar av Mellanöstern och Asien medan OSSstaterna förväntas ha en i princip konstant befolkningsmängd de närmaste tio åren. förväntas spela en allt större roll i världsekonomin. Dessa länder växer mycket snabbt och enligt investmentbanken Goldman Sachs kan de inom mindre än 40 år tillsammans ha en större ekonomi än G6- länderna 1) tillsammans. Av dagens G6-länder kanske bara USA och Japan kvarstår bland världens sex största ekonomier år 2050. Ändrade matvanor I takt med att människor får det bättre så förändras deras dieter och framför allt sker ett skifte mot matvaror med högre kalori- och proteininnehåll, exempelvis kött. Befolkningstillväxten och den ökande ekonomiska välfärden leder alltså till en ökad köttkonsumtion. Köttkonsumtionen per capita i Kina och Ryssland förväntas enligt FAPRI öka med 2,9 procent respektive 2,7 procent per år mellan åren 2003 och 2010. I utvecklade länder som USA och EU växer köttkonsumtionen betydligt långsammare (0,3 procent respektive 0,1 procent för motsvarande period). Köttproduktion kräver stora mängder spannmål som foder. Enligt FAO krävs det 3 kilo spannmål för produktion av ett kilo kyckling, 4 kilo spannmål för ett kilo fläskkött och 8 kilo spannmål för ett kilo nötkött. En ökad köttkonsumtion fungerar således som en multiplikator för efterfrågan på spannmål. Ekonomiskt välstånd Världsekonomin växer starkt och enligt IMF kommer världens bruttonationalprodukt att öka med i snitt 4,5 procent per år mellan 2008 och 2013. Tillväxten kommer framför allt från världens utvecklingsländer och särskilt från de så kallade BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) som Nya energikällor Som en följd av de stigande oljepriserna har intresset för biobränslen ökat. Biobränslen används som en ersättning för fossila bränslen som bensin och delas in i två kategorier: bioetanol (baserat på vete, majs, sockerrör eller sockerbetor) och bio diesel (deriverat från raps-, palm- eller sojaolja). Köttkonsumtion per capita, kg 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2) Årlig tillväxt 2003 2010 Brasilien 76,8 78,1 82,9 84,7 85,5 86,2 87,2 88,1 2,0% Indien 2,9 3,1 3,2 3,3 3,4 3,3 3,3 3,4 2,4% Kina 49,0 50,5 53,0 55,5 56,4 57,5 58,5 59,7 2,9% Ryssland 44,9 44,0 49,9 50,6 51,6 52,4 53,2 53,9 2,7% Ukraina 26,2 33,7 31,9 32,9 34,6 35,7 36,8 37,8 5,4% EU 81,2 80,4 80,3 80,9 80,8 81,1 81,5 81,7 0,1% USA 115,3 117,2 116,8 117,3 117,0 117,2 117,2 117,3 0,3% Källa: FAPRI 1) USA, Storbritannien, Tyskland, Japan, Frankrike och Italien. 2) Geometriskt genomsnitt av tillväxten mellan åren 2003 och 2010. Årsredovisning 2007 Alpcot Agro

Omvärld och marknad Konsumtionen av biobränslen har ökat markant och oecd uppskattar att användningen i Europa kommer att växa med 170 procent mellan 2006 och 2010. Ett direktiv från EU uppställer som mål att andelen biobränsle i den totala transportbränslekonsumtionen ska vara 5,75 procent år 2010 och 10 procent år 2020. Utvecklingen är likartad i USA och enligt IFIF kan 25 30 procent av USAs odlade majs komma att användas till produktion av bioetanol år 2011 2012. RYSSLAND Ekonomisk tillväxt Den ekonomiska tillväxten i Ryssland uppgick till 8,1 procent under 2007. Tillväxten förväntas mattas något under 2008 och 2009 som en konsekvens av stramare globala kreditförhållanden, en starkare rubelkurs samt ökande import. Med fortsatt höga oljepriser förväntas den ryska ekonomin utvecklas starkt de närmaste åren, framförallt drivet av inhemsk konsumtion och investeringar. Ryssland har starka statsfinanser med ett överskott 2007 på motsvarande 5,4 procent av BNP, vilket är något lägre än 7,4 procent för 2006. Den ryska staten förväntas spendera en större del av överskottet under de kommande åren, vilket kommer att stimulera den ekonomiska tillväxten. Rysslands överskott i bytesbalansen 2007 uppgick till 76,1 miljarder dollar, vilket är 20 procent lägre än 2006. Under 2007 steg exporten med 16 procent, medan importen steg 37 procent, och trenden med minskande överskott i utrikeshandel förväntas fortsätta under 2008 och 2009. Penningpolitik Den ryska centralbankens målsättning har uppgivits vara att både bekämpa inflation och bibehålla det ryska näringslivets konkurrenskraft. Ryssland har en rörlig växelkurs, men ryska centralbanken intervenerar för att styra kursen i önskvärd riktning. Inflationstrycket har successivt ökat sedan 2007 beroende på höga energipriser, stora kapitalinflöden och en mindre återhållsam finanspolitik. Högre priser på mat och tjänster har också bidragit till att driva upp inflationen till 12,6 procent i Ryssland i februari 2008 på rullande 12-månaders basis. Inflation i Ryssland 100 80 60 84,4 BNP tillväxt i Ryssland 40 36,5 25 20 11,00 20,2 18,6 15,1 12,0 11,7 10,9 9,0 11,9 11,5 20 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008P 15 Källa: Economist Intelligence Unit 10 5 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008p 2009p BNP tillväxt Offentlig konsumtion Privat konsumtion Investeringar Källa: Economist Intelligence Unit Alpcot Agro Årsredovisning 2007

Omvärld och marknad Politik Ryssland har upplevt politisk stabilitet sedan Vladimir Putin valdes till president 2000. Dmitrij Medvedev erhöll 70 procent av rösterna i presidentvalet i mars 2008, och tillträder i maj i år som president. Kritik har framförts företrädesvis i väst mot maktkoncentrationen runt de styrande i Kreml samt mot hur exempelvis statlig TV utnyttjades partiskt för att gynna Medvedevs kandidatur. Så länge den ryska medelklassen är tillfreds med den ekonomiska utvecklingen och sitt nyvunna välstånd, förväntas den interna kritiken i Ryssland att vara begränsad. Den marknadsorienterade politiken förväntas fortsätta, med inslag av statlig intervention och kontroll av strategiska sektorer. Prognosöversikt i Ryssland (% om inte annat anges) 2006 2007 2008p 2009p BNP-tillväxt 7,4 8,1 7,1 6,2 Arbetslöshet 7,2 6,2 6,7 6,6 Inflation 9.0 11,9 11,5 9,5 Budgetsaldo (% av BNP) 7,4 5,4 2,5 1,4 Bytesbalans (miljarder USD) 94,5 76,1 80,8 50,8 Bytesbalans (% av BNP) 9,6 5,9 5,1 2,5 Växelkurs RUB:USD (31 december) 26,3 24,55 25,1 25,7 Källa: Economist Intelligence Unit Höstvete i Voronezh i början av oktober 2007 Årsredovisning 2007 Alpcot Agro

Övre bilden: Inspektion av höstvetet i Volgograd Nedre bilden: Påfyllning av handelsgödsel i en kombisåmaskin, vårbruket 2008 10 Alpcot Agro Årsredovisning 2007

Jordbruk i Ryssland INTRODUKTION Ryssland har cirka 125 miljoner hektar jordbruksmark, vilket motsvarar 7,3 procent av landets totala yta. Under sovjettiden var produktionen i Ryssland i hög grad beroende av kraftiga subventioner. Efter kommunismens fall tvingades de ryska jordbrukarna betala marknadspriser för insatsvaror som diesel och handelsgödsel, vilket minskade användningen dramatiskt. Som en följd sjönk produktionen och avkastningen kraftigt. Exempelvis minskade användningen av diesel och handelsgödsel 1990 från 20,0 respektive 11,1 miljoner ton till 5,0 respektive 1,4 miljoner ton år 2000. Efter tio års nedgång i ryskt jordbruk började sektorn uppvisa små tecken på återhämtning. Övergången till ett marknadsorienterat system medförde ett ekonomiskt ansvarstagande, något som innebar högre avkastning när jordbrukare försökte bibehålla produktionen samtidigt som de tog kostnaderna för insatsvaror i beaktande. Huvudskälet för återhämtningen i det ryska jordbruket är den växande rollen för privat jordbruk. Småskaliga familjegårdar och andra privata jordbrukare svarade för nära 59 procent av jordbruksproduktionen 2006. Jordbruksorganisationer, bestående huvudsakligen av transformerade sovchoser och kolchoser, kontrollerade nära tre fjärdedelar av jordbruksarealen, men producerade runt 41 procent av jordbruksproduktionen 2006. DEN RYSKA DJURHÅLLNINGEN Även djurhållningen kollapsade efter kommunismens fall, vilket gjort Ryssland till en stor nettoimportör av fläsk- och nötkött samt kyckling. Djurhållning, miljoner djur 60 50 40 30 20 10 0 1993 Källa: Rosstat 1996 2001 2002 2003 2004 2005 Kor Slaktsvin och grisar Får och getter 2006 2007 Den ryska regeringen har gjort återhämtningen i djurhållningen till en nationell prioritet som reflekteras i det nationella jordbruksprogrammet, vilket är ett av fem nationella program som finansieras genom den federala budgeten. Det nationella programmet ger privata initiativ inom djurhållning, företrädesvis mjölkproduktion, räntesubventioner, skatte lättnader och andra förmåner under en period av upp till åtta år. Årsredovisning 2007 Alpcot Agro 11

Jordbruk i Ryssland DEN RYSKA SPANNMÅLSPRODUKTIONEN Avkastningen för spannmål ligger avsevärt under avkastningsnivåerna i andra betydande spannmålsproducerande länder, men en markant återhämtning i avkastningen har kunnat registreras sedan 1998. Vidare finns det på lokal nivå tecken på betydligt högre avkastning i många ryska regioner där investeringar har genomförts och där modern jordbruksteknik tillämpas. Enligt jordbruksminister Alexej Gordejev är den officiella målsättningen att öka spannmålsproduktionen under 2008 till 85 miljoner ton, en ökning med 3,6 procent från 2007 och fram till 2012 är målet att öka produktionen till 100 miljoner ton. Gordejev förväntar sig att exporten under växtodlingsåret 2008/2009 skall uppgå till 15 miljoner ton, vilket är en liten ökning jämfört med innevarande växtodlingsår. Till 2010 är den ryska regeringens mål att öka spannmålsexporten till 25 30 miljoner ton. Kraftigt stigande matpriser i Ryssland har tvingat den ryska regeringen till både prisstopp på vissa matvaror och exporttullar på spannmål. Den senare åtgärden har dämpat prisutvecklingen på spannmål i Ryssland, men bara temporärt och i begränsad utsträckning eftersom även den inhemska efterfrågan är stark. Exporttullarna som upphör den första juli 2008 uppgår till 40 procent (dock ej lägre än 105 euro per ton) för vete och rågvete, och 30 procent (dock ej lägre än 70 euro per ton) för korn. DEN RYSKA PRODUKTIONEN AV OLJEväxter Den ryska produktionen av oljeväxter domineras av solrosor. Produktionen av solrosor minskade med 1,1 miljoner ton till 5,7 miljoner ton 2007, främst beroende på att arealen för odling av solrosor minskade med 14 procent. Produktionen av sojabönor minskade 2007 med 19 procent till 650 000 ton. Produktionen av raps ökade däremot med 21 procent till 632 000 ton. Landets totala produktion av oljeväxter minskade till 7,0 miljoner ton 2007 från 8,2 miljoner ton föregående år. Den positiva trenden i produktionen sedan 2001 har därmed temporärt brutits. Nedgången i produktionen av oljeväxter har lett till prisnivåer för solrosor runt 22 000 rubel per ton under våren 2008, vilket kan jämföras med priser runt 6 300 rubel vid motsvarande tidpunkt föregående år. Sovekon bedömer att arealen för odling av solrosor kommer öka under 2008 i Rysslands södra regioner som svar på de mycket höga prisnivåerna. Tusen ton 8 7 6 5 4 3 Historisk skörd och avkastning (Solrosor) Ton per hektar 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 Historisk skörd och avkastning (Spannmål) Miljoner ton 140 120 100 80 Ton per hektar 2,5 2,0 1,5 2 0,4 1 0,2 0 0,0-90 -91-92 -93-94 -95-96 -97-98 -99-00 -01-02 -03-04 -05-06 -07 Skörd Avkastning Källa : USDA Foreign Agricultural Service/Sovekon 60 1,0 40 0,5 20 0 0,0-90 -91-92 -93-94 -95-96 -97-98 -99-00 -01-02 -03-04 -05-06 -07 Skörd Avkastning Källa: Sovekon DEN RYSKA PRODUKTIONEN AV SOCKERBETOR Produktionen av sockerbetor ökade stadigt mellan 2000 och 2006. 2006 registrerades en rekordskörd på 30,9 miljoner ton. 2007 sjönk produktionen till 28,8 miljoner ton, bland annat beroende på en lägre avkastning på 29 ton per hektar jämfört med 32 ton per hektar 2006. Ryska jordbrukare skyddas av importtullar på sockerrör. Ryssland kommer att minska arealen för odling av sockerbetor under 2008 med knappt 7 procent enligt analytiker från Ryska Sockerföreningen. 12 Alpcot Agro Årsredovisning 2007

Jordbruk i Ryssland Sockerbetor kommer att odlas på cirka 994 000 hektar 2008, vilket är cirka 72 000 hektar mindre än 2007. Minskningen beror på osäkerhet kring importen av råsocker till Ryssland under andra halvåret 2008 och prissättningen av sockerbetor under denna period. Dessutom har en kraftig ökning av kostnaden för handelsgödsel haft en återhållande inverkan på odling av sockerbetor. Enligt den Ryska Sockerföreningen kan kostnaderna för sockerbetesodling öka med 46 procent till följd av högre kostnader för handelsgödsel. Högre priser för spannmål och andra grödor har också medfört lägre produktion av sockerbetor. Historisk skörd och avkastning (Sockerbetor) Miljoner ton Ton per hektar 35 35 30 30 25 25 20 20 15 15 10 10 5 5 0 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Skörd Avkastning Källa: Sovekon DEN INHEMSKA SPANNMÅLSMARKNADEN Priser på jordbruksprodukter har generellt stigit mycket kraftigt på världsmarknaderna beroende på de faktorer som belyses under avsnittet Omvärld och marknad. Prisutveckling vete och majs Index 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 januari 2005 mars 2005 februari 2005 april 2005 maj 2005 juni 2005 juli 2005 augusti 2005 september 2005 oktober 2005 november 2005 december 2005 januari 2006 februari 2006 mars 2006 april 2006 maj 2006 juni 2006 juli 2006 augusti 2006 september 2006 oktober 2006 november 2006 december 2006 januari 2007 februari 2007 mars 2007 april 2007 maj 2007 juni 2007 juli 2007 augusti 2007 september 2007 oktober 2007 november 2007 december 2007 januari 2008 februari 2008 mars 2008 april 2008 Fodervete (Chicago) Fodermajs (Chicago) Källa: Agronomics Världens vetelager har minskat till de lägsta nivåerna i modern tid, men det Londonbaserade International Grains Council räknar med att världens veteproduktion stiger från 604 miljoner ton jordbruksåret 2007/2008 till 646 miljoner ton 2008/2009. De höga vetepriserna har lett till att vete har konkurrerat ut andra grödor, exempelvis beräknas majsproduktionen minska med 20 miljoner ton till 748 miljoner ton 2008/2009. Generellt sett förväntas marknaderna för jordbruksprodukter att vara efterfrågestyrda även framöver, vilket bör medföra goda förutsättningar för höga spannmålspriser. De inhemska priserna för jordbruksprodukter i Ryssland är starkt korrelerade med världsmarknadspriserna. Generellt uppvisar priserna i Ryssland ett tydligare säsongsmönster, det vill säga med lägre Årsredovisning 2007 Alpcot Agro 13

Jordbruk i Ryssland Veteprisets utveckling USD/ton 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 januari 2005 februari 2005 mars 2005 april 2005 maj 2005 juni 2005 juli 2005 augusti 2005 september 2005 oktober 2005 november 2005 december 2005 januari 2006 februari 2006 mars 2006 april 2006 maj 2006 juni 2006 juli 2006 augusti 2006 september 2006 oktober 2006 november 2006 december 2006 januari 2007 februari 2007 mars 2007 april 2007 maj 2007 juni 2007 juli 2007 augusti 2007 september 2007 oktober 2007 november 2007 december 2007 januari 2008 februari 2008 mars 2008 Kvarnvete Ryssland (FCA centrala regionen) Benchmark från Agronomics (veteklass B leverans Hamburg) Källa : Reuters, Agronomics priser under skördetiden och högre priser under vintermånaderna. En anledning till det utpräglade säsongsmönstret är att infrastrukturen i form av lagringskapacitet inte är lika utvecklad i Ryssland som i väst, vilket medför ett lokalt överutbud under skörde perioden. Vidare har inrättande av exporttullar på vissa grödor medfört att priserna lokalt i Ryssland ligger lägre än de internationella nivåerna. FINANSIERINGSMÖJLIGHETER Hypotekslån på mark har ännu inte introducerats i Ryssland, men bankerna godtar registrerade långtidsarrenden samt registrerad mark som en del av säkerheten vid beviljande av långa investeringskrediter. Den federala myndigheten i samarbete med de lokala myndigheterna erbjuder en rad stödåtgärder till jordbrukssektorn, däribland bidrag till försäkringspremier, stöd till utsädesodlare och djuruppfödare, samt räntebidrag till jordbruksföretag. Beroende på region utgår även stöd för handelsgödsel och växtskyddsmedel. För att kvalificera för dessa bidrag och stödåtgärder krävs att minst 70 procent av bolagets intäkter härrör från växtodling eller djuruppfödning. Räntebidrag utgår med 2/3 av styrräntan från den federala budgeten och under vissa omständigheter med 1/3 av styrräntan från de lokala budgetarna. De direkta bidragen varierar från region till region. WTO-MEDLEMSKAP Ett medlemskap i WTO uppges vara en explicit målsättning för den ryska regeringen. Generellt kommer ett sådant medlemskap innebära att importtullar måste sänkas samt att ryska exportörer får bättre tillgång till världsmarknaderna. De sektorer i Ryssland som idag skyddas av höga importtullar kommer att påverkas negativt, exempelvis köttproducenter och livsmedelsindustrin. Ryska exportörer av exempelvis spannmål kommer att påverkas positivt av ett medlemskap genom säkrare och en mer transparent tillgång till utländska marknader inom ramen för ett multilateralt regelbaserat system till skillnad från dagens situation där WTO-medlemmar fritt kan införa icke-tariffiära handelshinder mot rysk export. Medlemsförhandlingar pågår och inom jordbruksområdet rör den viktigaste frågeställningen storleken på de statliga subventionerna till jordbruket i Ryssland. Ryssland har begärt att jordbruksstödet skall uppgå till motsvarande 9,2 miljarder dollar. Ett ryskt medlemskap i WTO har försenats av en rad omständigheter, men ett av de allvarligaste hindren idag utgörs av de ryska exporttullarna på timmer som påverkar exempelvis den svenska och finska skogsindustrin negativt. 14 Alpcot Agro Årsredovisning 2007

Övre bilden: Bearbetar och förbereder fälten för höstsådden 2007 Nedre bilden: Inspektion och kvalitetssäkring av utförda åtgärder i fält Årsredovisning 2007 Alpcot Agro 15

Verksamhet Moskva Lipetsk Tambov Kiev Voronezh Volgograd 0 500 1 000 1 500 km VERKSAMHETEN UNDER 2007 Alpcot Agro påbörjade sin verksamhet senvåren 2007 i Voronezh-regionen i Ryssland och Bolaget hade därför inte möjlighet att vårså några större arealer. Bolaget kunde med hjälp av ny inköpt modern utrustning att vårså 1 000 hektar korn i egen regi, men huvuddelen av den areal Alpcot Agro skördade under hösten kom från gårdar Bolaget förvärvade fram till skördeperiodens inledning i slutet av juli 2007. Totalt tröskade Bolaget cirka 10 500 hektar, varav 8 200 i Voronezh och 2 300 i Volgograd. Det gjordes således inget aktivt val av fördelningen mellan olika grödor 2007, utan resultatet är en konsekvens av förvärvsaktiviteten av gårdar fram till juli månad. Vete och korn var de dominerande grödorna, vilket framgår av tabellen på nästa sida. Avkastningen per hektar påverkades negativt av det torra vädret som rådde i Ryssland under sommaren. Bolagets gårdar i Tambov och Lipetsk förvärvades under senhösten 2007, varför endast mindre operationell verksamhet hann inledas under året. 16 Alpcot Agro Årsredovisning 2007

Verksamhet Gröda Hektar Ton/ha Skörd (ton) Voronezh Vete 2 298 1,38 3 182 Råg 960 0,88 840 Korn 3 311 1,28 4 247 Solrosor 1 674 1,27 2 133 8 243 10 402 Volgograd Vete 1 078 1,33 1 438 Solrosor 716 0,71 508 Bovete 499 0,51 252 2 293 2 198 Totalt 10 536 12 600 Källa: Alpcot Agro Bolagets huvudfokus under sommaren 2007 var att bryta och förbereda så många hektar trädad åkermark som möjligt inför höstsådden. Alpcot Agro höstsådde med nyinköpta västerländska traktorer och såmaskiner cirka 18 300 hektar, varav cirka 14 600 hektar vete och cirka 3 600 hektar råg. Fördelningen av höstsådden mellan olika regioner och mellan olika grödor framgår av tabellen nedan. I skrivande stund pågår vårbruk om drygt 30 000 hektar. Bolaget planerar att under 2008 skörda cirka 50 000 hektar. Hektar Höstvete Råg Vinterraps Totalt Voronezh 9 830 3 612 91 13 533 Volgograd 4 272 4 272 Lipetsk 480 480 Totalt 14 582 3 612 91 18 285 Källa: Alpcot Agro VERKSAMHETENS delar Bearbetning av jorden Brytande av träda Eftersom jordbruket i Ryssland varit eftersatt under många år, är delar av den mark som Alpcot Agro förvärvar i sådant skick att den måste bearbetas innan den kan brukas. Ofta är trädesarealerna både ojämna och bemängda med ogräs. Alpcot Agro har valt att arbeta med så kallad plöjningsfri teknik. Den innebär att Bolaget inte använder sig av plog utan av olika typer av kultivatorer för att förbereda fälten inför sådd. Endast undantagsvis vid särskilt packnings- och strukturskadade fält tillämpas djupbearbetning. Den förvärvade arealen har ofta legat i träda ett flertal år, vilket naturligt har återskapat en god markstruktur. Detta minskar behovet av djupbearbetning som är arbets krävande och kostsamt. En annan mycket viktig åtgärd för att förhindra uppkomsten av packnings- och strukturskador är ett förbud mot körning i fält med däck som har högt lufttryck. Beroende på trädans karaktär tillämpar Bolaget olika strategier för att återställa och preparera åkermarken för nästkommande såperiod. För att så kostnadseffektivt som möjligt förbereda en trädad åker inför sådd utvärderas trädan gemensamt av västerländsk expertis och de lokala agronomerna innan beslut om maskininsats fattas. Utöver sedvanlig ogräsbekämpning genom besprutning bearbetas trädan olika djupt beroende på typ av ogräs och markstruktur. Vid långtidsträda använder Bolaget en tallrikskultivatorer för att effektivt skära ned ogräset samt skära sönder underliggande rotsystem. En tallrikskultivator används med fördel på träda som blivit vildvuxen. Efter bearbetning utjämnas och återpackas såbädden på fältet med en lättare harv. Vid korttidsträda använder Bolaget en så kallad TopDown-kultivator som kan bearbeta fältet på mellan 8 och 25 centimeters djup, förbereda såbädden samt återpacka jorden. Normalt räcker det men en till två körningar i fält för att åkern skall vara preparerad med denna ansats. För att Bolaget ska nå fullt kapacitetsutnyttjande på samtliga maskiner i fält är det strategiskt viktigt med jämna fält. Jämna fält möjliggör ökad produktivitet, exempelvis kan jordbruksmaskiner hålla högre fart med mindre risk för skador på maskiner och utrustning. Utjämning säkrar också en enhetligare uppkomst av grödan efter sådd, vilket ger en jämnare mognad inför skörd och således en effektivare tröskning. Ökning av avkastningen När marken tagits i bruk ligger fokus på att maximera avkastningen. Detta sker genom att säkerställa att växtnäringsstatus upprätthålls och att ogräs bekämpas i växande gröda. Gödning och ogräsbekämpning sker löpande i enlighet med fastlagd växtodlingsplan kombinerat med fältbesök för att anpassa insats efter behov under odlingssäsongen. Årsredovisning 2007 Alpcot Agro 17

Verksamhet En löpande uppföljning och anpassning av fastlagd växtodlingsplan är viktig då gödning och ogräsbekämpning är relativt kostnadskrävande moment. Bolaget arbetar efter en princip som syftar till att maximera det ekonomiska resultatet utifrån de naturliga begränsningar som bestäms av växtföljden och genomför löpande utvärderingar för att optimera användningen av handelsgödsel på den brukande marken. Maskiner och utrustning Alpcot Agro planerar att på sikt använda sig av i huvudsak västerländsk jordbruksutrustning med begränsade inslag av rysk utrustning när detta är ekonomiskt motiverat. I samband med markköp övertas ofta rysk utrustning, men huvudparten av de ryska jordbruksmaskinerna kan inte effektivt användas för fältarbete. Undantaget är mindre traktorer, sprutor och spridare samt supportfordon för vägtransporter som lastbilar och tankbilar. Dessa typer av utrustning och maskiner är ofta fullt användbara och kommer att nyttjas hela sin livslängd. Alpcot Agro har under 2007 och våren 2008 gjort betydande investeringar i ny västerländsk utrustning motsvarande cirka 240 miljoner kronor. Bolaget äger efter leverans 48 nya John Deere-traktorer, 31 Rapid-, Seedhawk- och Optima-såmaskiner anpassade till Bolagets växodlingsplan, 20 TopDown- och Carrierkultivatorer för att återställa träda och förbereda såbädd, 15 sprutor, bland annat Kvarneland och Lemken, samt 17 spridare, bland annat Rau och Bogballe för växtskyddsinsatser och handelsgödsel. Bolaget har också investerat i 20 nya Claas-tröskor samt i samband med förvärv av gårdar övertagit åtta begagnade väster ländska tröskor av god kvalitet.tio fältvagnar har också köpts in för att komplettera logistikkedjan i fält i samband med tröskning. Slutligen har Bolaget också köpt in 20 nya Kamaz-lastbilar. Bolagets maskinpark är därmed väl dimensionerad för att hantera både vårsådden och skördearbetet samt huvudparten av den planerade höstsådden om 50 000 hektar 2008. Principen vid förvärv av ny utrustning är att använda sig av ett begränsat antal modeller och fabrikat från ett fåtal leverantörer. Dels leder koncentrerade inköp till lägre styckpriser för utrustningen, dels underlättas utbildning av traktor- och tröskförare. Slutligen underlättas reparationer och hanteringen av reservdelar. Samtliga nya traktorer och lastbilar har utrustats med GPS och SIM-system. Systemet positionsanger respektive fordon samt mäter fordonets diesel förbruk ning och antalet timmar fordonet är i rörelse. Maskinernas aktiviteter följs upp centralt, vilket minskar behovet av fysisk övervakning i fält. Lagring av spannmål Det är inte ovanligt att spannmålspriserna i Ryssland är utsatta för kraftiga variationer under året. Exempelvis steg det inhemska priset på vete från cirka 5 400 rubel per ton i augusti 2007 till 7 300 rubel per ton i mars 2008. Detta illustrerar vikten av att ha lagringskapacitet som en integrerad del av jordbruksverksamheten. Egen lagringskapacitet är en viktig del i Alpcot Agros värdekedja. Vidare måste Bolaget kunna torka, lagra, rensa och behandla eget utsäde inför nästkommande såperiod. Alpcot Agro avser att använda sig av fyra olika typer av lagring: Planlager är den enklaste formen av lager och används ofta som mellanlager under skördeperioden. Användning av planlager kan förlängas till tidig höst under förutsättning att spannmålet inte har för hög vattenhalt. Lufttät lagring kommer att användas för medeltill långtidslagring. Ryska siloanläggningar med egen torkkapacitet samt järnvägsanslutning för både ut- och inskeppning av spannmål och insatsvaror. Nybyggda silos enligt västerländsk standard med egen torkkapacitet för den mest värdefulla skörden och eget utsäde. Bolaget arbetar löpande med att expandera sin lagringskapacitet i takt med att den brukade arealen ökar. På sikt förväntas Bolagets spannmålslager vara uppbyggt så att kapaciteten huvudsakligen utgörs av ryska eller nybyggda siloanläggningar och enbart endast i begränsad utsträckning av planlager. Försäljning Det är Bolagets ambition att starta en egen central försäljningsorganisation eftersom det finns en stor potential i att effektivisera och optimera Bolagets försäljning. Tillgången på lagringskapacitet möjliggör för Bolaget att minimera volatiliteten i intäkterna. 18 Alpcot Agro Årsredovisning 2007