Säsongens sista riktiga tävling Söndag 8/11. Vi lyckades även denna tidiga morgon lura in Candy i trailern snart tror jag att hon blivit vuxen o förståndig (peppar, peppar, ta i trä!)! Idag skulle vi på regional LA:1 + MsvB:1 i Sorunda. Sorunda ligger ungefär vid världens ände, eller åtminstone två timmars resväg härifrån, söder om Stockholm. Sara körde, jag läste vägbeskrivning, och Maria tog en stärkande lur i baksätet. Hon blev troligen utmattad i öronen, för Sara och jag babblar rätt så bra när vi är ute o åker så vi tror hon sov för att slippa höra oss! Vi var framme strax före kl. 10. Bilen morrade upprört när Sara försökte krypköra i uppförsbacke på treans växel, men med ettans växel blev den genast på bättre humör. Ut och kolla så Candy mådde bra (det gjorde hon), och så iväg till sekretariatet och framförallt till toa! Efter lite sightseeing runt området var det dags att lasta ur, och tänk så smidigt det går när man är flera! Maria gick på promenad med Candy, jag hittade en grep och en bajstunna, så jag städade lite i trailern efter resan, och Sara bytte till ridstövlar och hjälm och gjorde sig klar för uppsittning. Framridningen var belägen i ett ridtält, och eftersom vi var lite tveksamma till om Candy tänkte gå in där (JA, hon är en dam med egna åsikter!!) så planerade Sara att rida fram på utebanan. Där var det dock tämligen blött och klafsigt, så medan jag gick för att hämta en macka försvann de in i ridtältet utan några som helst synpunkter från fröken häst. Där ser man, inte läskigt alls!
Klockan 11.22 var det dags för start, jag och Maria begav oss till den minimala läktaren i ridhuset, och hängde graciöst över kanten för att titta när Sara red sitt program. Det gick alldeles utmärkt, strax över 64% (vi tycker nog det gick liiite bättre ändå, men det är ju domaren som bestämmer). De lade sig på en sjätteplats, och det var sex placerade i klassen nu skulle vi vänta och vänta och lasta in Candy och vänta och när sista resultatet kom upp så kunde vi konstatera att det räckte hela vägen, och Sara fick gå in på prisutdelning.
De hade skojiga priser i Sorunda! Förutom det man väntar sig (rosett, plakett, anmälningsavgiften åter) så fick Sara en hink av hästmodell innehållande en 8-10 morötter och två bamsiga äpplen, en liten flaska Cola Zero, en påse muffins, en så n där färdigbredd pappersförpackad hårdbrödmacka man kan köpa i mataffären, ett antal chokladbitar/kakor av olika smak och modell, och en termos innehållande rykande varmt kaffe! Dessutom hittade vi i botten en liten mjölktetra! Candy blev mycket uppspelt av att få lite extra morot att blanda upp lunchhöet med, Maria tog tacksamt emot en (för Sara mycket allergiframkallande) Snickers, och Sara
och jag ställde termosen mellan oss, för nu skulle lunchen avslutas med en kopp kaffe. Härligt! Och Sara var särskilt nöjd med att hon fick mjölk till kaffet också. Till detta avnjöts en rulle Dajmchoklad, och se n var vi proppmätta. En del av oss sov sedan middag. Saras starttid i MsvB var satt till 14.55, och en dryg timme innan gick jag ut och serverade Candy lite betfor. Att dricka vatten när man är på tävling är nämligen inte damens favoritsysselsättning, men lite vätska kan vara bra tycker vi, så då blir det betfor! Sött o gott, det slafsade hon i sig med god aptit, samtidigt som hon slabbade ner både mig o trailer men det gör inget, hon såg så nöjd och oskyldig ut så!
Så var det dags för väckning, urlastning, sadling och uppsittning. Candy skötte sig strålande på framridningen, men lade in lite extranummer i programmet (travökning med galoppinslag, skutt o hopp efter skänkel), samt tyckte att rygga sex steg var dumt, det räckte väl fint med fyra?! Tyvärr premierades inte extranumren efter förtjänst, och domaren kunde dessvärre räkna också, men de skrapade ändå ihop drygt 57%, och hade flera stycken bakom sig i resultatlistan när vi åkte hem. Nå t pris skulle det inte bli i denna klass, men det var vid närmare eftertanke ganska skönt klassen skulle inte vara slut förrän framåt 17.45, och det kändes rätt så bra att få åka hemåt istället.
Nu väntar ett par klubbtävlingar bara, se n ska fröken häst få lite jullov! Och så laddar vi tvåbeningar om inför vårsäsongen få se vad lilla hästen hittar på för hyss nästa år! //Agneta (hästskötare och hästmormor )