NATIONELLT INKUBATORPROGRAM

NATIONELLT INKUBATORPROGRAM VINNOVA Policy VP 2002:2

Titel: Nationellt inkubatorprogram Serie: VINNOVA Policy VP 2002:2 ISSN 1651-3568 Publicerad: Oktober 2002 Utgivare: VINNOVA Verket för Innovationssystem, Stockholm I VINNOVAs Verket för innovationssystem - publikationsserier redovisar forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. De flesta VINNOVA-publikationer finns att beställa, läsa eller ladda ner via www.vinnova.se. Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, VINNOVA Forum och VINNOVA Rapport säljs via FRITZES Offentliga Publikationer, tel 08-690 91 90, fax 08-690 91 91 eller order.fritzes@liber.se. VINNOVA Swedish Agency for Innovation Systems - publications are published at www.vinnova.se

NATIONELLT INKUBATORPROGRAM för start och tidig utveckling av högteknologiska och forskningsbaserade företag främst avknoppningar från högskola, forskningsinstitut och företag Ett principiellt förslag från VINNOVA Verket för innovationssystem med stöd från Teknikparker inom Swedepark och Teknikbrostiftelserna

Förord Föreliggande principförslag till ett nationellt inkubatorprogram har utarbetats av VINNOVA med stöd från Teknikparker inom Swedepark och Teknikbrostiftelserna. VINNOVA har till uppgift att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Införandet av ett nationellt program för inkubatorer skulle innebära en viktig förbättring och effektivisering av det svenska innovationssystemet. Målet med programmet är att generera ökat högteknologiskt och forskningsbaserat nyföretagande med hög tillväxtpotential. I internationell jämförelse kan vi i Sverige bli bättre på att exploatera våra FoU-satsningar. En flaskhals idag är finansiering av nyföretagandets såddstadium, d.v.s. verksamheten fram till verifierad produkt och marknad. Denna verksamhet är förknippad med mycket stor risk och därför oattraktiv för riskkapitalbolag och andra privata finansiärer. Dessutom råder det brist på affärsutvecklingskompetens i denna tidiga fas. Förslaget innebär stöd i tidiga faser till forsknings- och teknikbaserat nyföretagande och att kombinera finansieringen med affärsutvecklingskompetens i en lokal miljö. Arbetsgruppen vid VINNOVA som tagit fram förslaget och bakgrundsmaterialet har bestått av Ann-Louise Persson, Gunnar Jonsson, Thomas Liljemark, David Nordfors, Lennart Norgren och undertecknad. Värdefulla bidrag har lämnats av Olle Stenberg (Swedepark/Chalmers Innovation), Jan Nylander (Handelshögskolan), Lars Christensson (StartupFactory AB),Anders Mertel (CapMan AB), Carl-Johan Svennewall (Centrecourt AB), Mikael von Dorrien, Josef Macznik och Jesper Vasell (CR&T Innovation AB). Per Eriksson Generaldirektör VINNOVA 2

1. Nytt program för inkubatorer Under senare år har ett nytt sätt att stödja och utveckla nya högteknologiska och forskningsintensiva företag utvecklats internationellt och även i Sverige. Med nära anknytning till universitet och högskolor växer det fram inkubatorer med syfte att fungera som acceleratorer för att få fram nya tillväxtföretag med bas i ny teknik. I dagsläget brottas svenska inkubatorer mycket med sin egen finansiering istället för att fokusera på kärnverksamheten som är att stödja och utveckla framtidens tillväxtföretag. Ett nationellt program för inkubatorer är ett viktigt inslag i det svenska innovationssystemet genom att stödja kommersialisering av kunskap genererad inom högskolor, forskningsinstitut och företag, inte minst storföretag. Målet med programmet är att generera ökat högteknologiskt och forskningsbaserat nyföretagande med hög tillväxtpotential. Medlen för att uppnå målet är att delfinansiera uppbyggnad av inkubatorer i anslutning till högskolan och öka tillgången på finansiering för nyföretagandets såddstadium. VINNOVA, som har till uppgift att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning, är en naturlig nationellt ansvarig myndighet för programmet. I samarbete med Teknikbrostiftelserna får programmet en stark regional förankring. För att skapa ett starkt program med ett lyckat resultat krävs en tidshorisont på åtminstone tio år. Det bör innehålla två delar för att bli kraftfullt. Den ena delen är bidrag till uppbyggnad och skötsel av inkubatorerna och den andra är såddfinansiering av nystartade inkubatorföretag. En lämplig nivå på ett program av detta slag är, när det är i full drift, en årlig budget på 250 miljoner kronor för ett 10-tal inkubatorer runt om i landet med vardera ca 10 nya företag. Ca 50 miljoner kr/år behövs för uppbyggnad, underhåll och skötsel och viss nationell koordinering. Resterande 200 miljoner kronor allokeras till finansiering av nyföretagandet i inkubatorerna. I programmet utvecklas metoder och processer för att effektivisera och professionalisera inkubatorerna, överföra best practice mellan dem, samt följa upp resultaten av deras verksamhet. Programmet startas lämpligen genom ett ansökningsförfarande där etablerade och planerade inkubatorer får beskriva sina verksamheter, visioner och nischer. Inkubatorerna är autonoma i förhållande till VINNOVA. Med syfte att säkerställa kvalitén för såväl teknisk-vetenskaplig som affärsmässig bedömning bör följande kriterier gälla för en inkubator i programmet: Inriktning på högteknologiskt och forskningsbaserat nyföretagande med hög tillväxtpotential Hjälper till att finna riskkapital efter såddfasen Tillhandahåller process för affärs- och företagsutveckling (minst ett manår eller 50 procent av inkubatorns resultatomslutning) Tillhandahåller i regel lokaler, infrastruktur och service. (reception, posthantering, telefon/fax/internet osv.) Är egen juridisk person med VD och styrelse. Har i regel geografisk närhet till högskola, universitet eller forskningsinstitut. Har kontakter med kommunala/regionala beslutsfattare Har kontakter med näringslivet (företag, banker, riskkapitalföretag och affärsänglar ) Stimulerar och använder i regel inflöde av kompetens till Sverige 3

Inkubatorn får genom ägarandelar, vinstdelning eller royalty del i företagens framgång för att på sikt generera en viss grad av självfinansiering. Möjlighet bör finnas att fördela delar av detta till nyckelanställda. Uppbyggnad och skötsel En inkubator får bidrag från VINNOVA med maximalt 50 procent av sin budget, minst en miljon kronor upp till ett maxbelopp på 7 miljoner, utifrån ett system med olika nivåer beroende på hur omfattande inkubatorns verksamhet är. Omfattningen av verksamheten är en funktion av det antal företag som inkubatorn arbetar med och andra mätetal som beskriver effekterna av inkubatorns verksamhet. Modell för finansiering av företagen i Inkubatorn Ett nationellt såddfinansieringssystem skapas där finansieringen samordnas och kriterierna för beviljande av finansiering utformas av VINNOVA efter samråd med andra aktörer. Inkubatorn kan lämna förslag till beslut avseende såddfinansering. Storleken på finansieringen varierar utifrån företagens behov. Inkubatorerna finner motfinansiering regionalt, främst från Teknikbrostiftelser med belopp motsvarande vad respektive företag beviljas genom programmet. Uppföljning av mål Målet för programmet är att öka högteknologiskt och forskningsbaserat nyföretagande med hög tillväxtpotential. Framgång för programmet ska mätas, t.ex. i kvoten etablerade företag/finansierade projekt per år inom varje inkubator, etablerade företags utveckling med avseende på antal anställda och omsättning över tid (precisa uppföljningskriterier utvecklas senare). Programmet utvärderas årligen då dessa variabler mäts. En större utvärdering sker efter fem år. Löpande utvärdering av inkubatorernas verksamhet kommer att göras av extern part. Resultaten av uppföljningarna ger indikation för framtida tilldelning av såddfinansiering till inkubatorerna. Finansiering av inkubatorprogrammet Behovet är angett till 250 miljoner kronor per år när programmet är fullt utbyggt. Finansieringen består av en nationell del och en lika stor regional del. Kostnaden för uppbyggnad och underhåll av 10 inkubatorer beräknas till ca 50 milj kr, som till hälften finansieras av VINNOVA och till hälften regionalt, bl a genom Teknikbrostiftelserna. Finansieringen av 10 företag per inkubator har beräknats till totalt 200 milj kr per år. Hälften förutsätts bli finansierat regionalt bl.a. av Teknikbrostiftelserna. Den nationella delen återstår dock att finansiera, lämpligen genom statliga insatser. Utformningen av den nationella delen kommer VINNOVA att vidareutveckla under hösten 2002 i samarbete med andra aktörer. En pilotverksamhet kommer att startas inom kort av VINNOVA för att vinna erfarenheter inför genomförandet av Inkubatorprogrammet. 4

2. Varför ett program för inkubatorer 2.1 Nyföretagande baserat på forskning och ny teknik viktigt för ökad tillväxt Sverige har under många år befunnit sig i den internationella toppen när det gäller FoUsatsningar i förhållande till BNP. Men inte när det gäller ekonomisk tillväxt. Detta indikerar att vi i Sverige är dåliga på att exploatera FoU-satsningarna. Nyföretagande baserat på forskningsresultat och ny teknik är ett viktigt sätt att exploatera FoU-satsningar. Sådana företag har också ofta en stor tillväxtpotential och kan fungera som tillväxtmotorer genom att generera underleverantörer och servicebehov. Forskning pekar mot att varje nytt arbetstillfälle i ett högteknologiskt företag genererar mellan 2,5 6 arbetstillfällen i andra organisationer. Detta slag av nyföretagande ger därför ett stort bidrag till både industriell dynamik och tillväxt, d.v.s. till att utveckla det svenska innovationssystemet. Statistik visar att nyföretagandet går ner i Sverige. Detta gäller dock inte teknikbaserat nyföretagande (se avsnitt 3). Flödet av nya teknikbaserade idéer verkar inte vara så konjunkturbetingat som nyföretagandet i stort. Den allmänna bedömningen från Swedeparks medlemmar är att det finns mycket stora möjligheter att markant öka takten i genereringen av nya teknikbaserade tillväxtföretag. För nyföretagande, som bygger verksamheten på unik teknik, är inträdesbarriären betydligt större än i annat nyföretagande. I initialskedet behövs investering i teknikutveckling. Senare behövs dessutom stora investeringar för att utveckla marknad och försäljning. Teknik- och affärsriskerna är också betydande. Annat nyföretagande kräver ofta betydligt mindre investeringar för att utvecklas och riskerna är mindre. Nyföretagande baserat på ny teknik har ett stort behov av finansiellt stöd, rådgivning och affärsutveckling. Kännetecknande för teknikbaserat nyföretagande är bl.a. att dynamiken i utvecklingen är mycket stor. Nya situationer tekniska, marknadsmässiga, finansiella uppkommer plötsligt och är i behov av lösning. I det sammanhanget är det viktigt med närhet. Företaget behöver verka i en miljö som klarar att hantera denna dynamik och där det finns en närhet till råd, stödfunktioner och finansiering. 2.2. Problem vid teknikbaserat nyföretagande Otillräcklig finansiering För nyföretagande baserat på ny teknik är det viktigt att det finansiella systemet hänger ihop så att inte finansieringen brister i något stadium. Det första stadiet såddstadiet - avser den verksamhet som leder till en verifierad produkt och marknad. Finansiering av såddstadiet är förknippat med mycket stor risk. Offentlig såddfinansiering är viktig då den fyller gapet från idé till prototyp (d.v.s. finansiering av teknikutveckling) som finns innan privata finansiärer investerar i teknikbaserat nyföretagande. Investeringsbehovet i såddfasen är ofta en till två miljoner kronor. Riskkapitalbranschens aktörer opererar sällan med investeringar i såddfasen. Tiden fram till avkastning på gjord investering är relativt lång. Detta leder till att ekonomiska kalkyler indikerar låg avkastning. Varje enskilt projekt innebär ofta ett mycket stort tekniskt risktagande, vilket ofta gör denna fas oattraktiv för rikskapitalbolag. En dramatisk förändring skedde på den svenska såddkapitalmarknaden under 2001. Intresset från privata riskkapitalbolag för såddfinansiering till teknikbaserat nyföretagande upphörde nästan helt (se avsnitt 3). NUTEKs såddfinansiering minskade också kraftigt, men från och 5

med 2002 kommer Industrifonden i samarbete med NUTEK att finansiera nyföretagande i tidiga faser. Andra såddfinansiärer som SIC och lokala mindre fonder/bidragsgivare täcker inte det behov som finns. Finansiering av det teknikbaserade nyföretagandets såddstadium är idag en flaskhals i det svenska innovationssystemet. Otillräcklig tillgång på kompetenta affärsutvecklingsresurser. På samma sätt som det finns ett gap i finansiering av nyföretagandets tidigaste fas, så finns det också ett kompetensgap. Sverige har idag få människor som har en cross-border profil med kompetens inom både teknologi, affärsutveckling och företagande i tidiga faser. De få inkubatorer som finns har sådan kompetens, men tillgången behöver ökas på kvalificerade affärsutvecklingsresurser, med kompetens att stödja och driva på utveckling i uppstartsskedet av företag med stor utvecklingspotential, bas i forskningsresultat och ny teknik. 2.3. Statens roll i nyföretagande baserat på ny teknik En viktig roll för staten i ett nationellt innovationssystem är att finansiera akademisk forskning och utbildning. Staten bör som ett komplement också skapa strukturer som stödjer och underlättar framväxten av tillväxtföretag med bas i ny teknik, och då fokusera på de delar som normalt inte tas om hand av marknadens aktörer. En viktig roll här är att tillhandahålla finansiering av såddstadiet för forsknings- och teknikbaserat nyföretagande samt kompetent affärsutveckling i tidiga faser av dessa företagsetableringar. I ett innovationssystemperspektiv är det inte effektivt att satsa på generella stödåtgärder för nya företag. De drivande motorerna i industriell utveckling finns i teknikbaserat företagande eftersom sådant företagande genererar många nya serviceföretag och underleverantörer. Insatser bör i betydligt större utsträckning än idag kanaliseras till forsknings- och teknikbaserat nyföretagande. Det bör stödjas genom att i nyföretagandets tidigaste stadium kombinera finansiering och affärsutvecklingskompetens i en lokal miljö. Det är ineffektivt att arbeta endimensionellt i dessa frågor, exempelvis att enbart fokusera på finansiering av såddstadiet. Det är kombinationen av finansiering och affärsutvecklingskompetens i en lokal miljö som behövs. En inkubator erbjuder sådana tjänster, men idag finns endast ett fåtal inkubatorer i Sverige, dessutom är tillgången på finansiering av såddstadiet otillräcklig. 6

3. Inkubator, Teknikpark och Såddfinansiering Inkubator En inkubator är en miljö med kommersialiseringsstödjande verksamhet för start och tillväxt av företag med sin bas i ny teknik. Inkubatorn stödjer den tidiga utvecklingsprocessen i ett begränsat antal enskilda entreprenörer och företag. En inkubator erbjuder nyetablerade företag ett utvecklat kontaktnät som utnyttjas för olika former av rådgivning, finansiering och stöd. Vidare erbjuds utrustade kontor med tillhörande fysiska faciliteter som t ex Internet, kopiering, fax samt gemensamma lokaler. I en inkubators aktiviteter ingår också uppsökande och attitydförändrande verksamhet i universitetet eller högskola. Den syftar till att få studenter och forskare intresserade av att starta egna företag. Verksamheten består även i att söka reda på vad forskare gör och om deras forskning kan vara intressant för kommersialisering. (Anders Falkeström och Marcus Larsson, En studie av det svenska inkubatorsystemet. Linköpings Universitet) Inkubatorn fokuserar på avknoppningar från universitet och högskolor samt från stora företag. Det handlar om att fånga upp idéer och entreprenörer och att ge entreprenören möjligheten att testa sin idé. Inkubatorn kan liknas vid en brygga mellan högskola och näringsliv, en fysisk plats i en kreativ miljö som uppmuntrar till kontakt och erfarenhetsutbyten genom ett etablerat nätverk. I Sverige finns idag få renodlade inkubatorer. De flesta större teknikparker har inslag av inkubator-element i sin verksamhet. Dessutom är ett antal nya inkubatorer på väg att etableras. Svenska inkubatorers tillkomst har ofta varit ett resultat av initiativ från en eller flera av följande aktörer: kommuner och regionala förvaltningar, teknikparker, högskoleledningar och studenter. Som finansiärer står både offentliga och privata intressenter. I huvudsak rör det sig om offentliga medel ifrån kommuner, universitet och högskolor, Teknikbrostiftelser, ALMI, NUTEK, EU, Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnden samt ett antal regionala forskningsråd. I de fall det handlar om privata medel är det i första hand riskkapitalbolag, banker, revisionsbyråer och fastighetsbolag. Teknikpark En teknikpark är en miljö som stimulerar företagstillväxt med fokus på högteknologiskt, kunskapsintensivt och forskningsbaserat företagande. En park ger möjligheter till samverkan med universitet och/eller andra institut med högre utbildning och forskning. Den erbjuder tjänster som underlättar för nya företag i uppbyggnadsskedet och som stimulerar företagsutveckling. I parken underlättas också teknologi- och kunskapsöverföring mellan universitet och näringsliv. I en teknikpark finns det både nyetablerade företag och andra företag som har behov av universitetsanknytning. Distinktionen mellan inkubatorer och teknikparker ligger i att inkubatorer är inriktade helt och hållet på nystartade företag med sin bas i ny teknik. I teknikparker däremot finns även etablerade företag (www.swedepark.se). Den svenska sammanslutningen av teknikparker kallas Swedepark. Dess medlemmar utgörs av 30 teknikparker som i början av 2002 representerade ca 1 700 företag med ca 50 000 anställda. Detta motsvarar en ökning sedan 1998 med 400 företag och 8 000 anställda. Under de senaste tre åren har ca 700 nya företag (ca 4 800 anställda) startats i parkmiljöerna, företrädesvis inom ramen för parkernas inkubatorverksamhet. Parkmiljöerna har inte följt den allmänna nedåtgående tendensen när det gäller nyföretagande. Aktuella siffror är: 1999 startades 213 företag i parkerna som per 1/10-01 hade 1566 anställda, 2000 startades 296 7

företag som den 1/10-01 hade 1647 anställda och 2001 (t.o.m. 1/10) startades 195 företag som den 1/10-01 hade 1667 anställda (information från Swedepark). Såddfinansiering Såddkapital är en del av det större begreppet venture capital som också består av start-up capital och expansion stage capital. Såddkapital förmedlas till en uppfinnare eller entreprenör för att utvärdera eller pröva ett koncept eller en idé för att utveckla en produkt innan företaget har etablerats. Det kan även innebära finansiering av forskningsprojekt med kommersiell potential. Start-up capital är kapital som avser finansiering till företag för att användas till produktutveckling eller inledande marknadsföring. Företaget har precis startat eller bara varit i gång ett kort tag. Produkten har vanligen inte blivit testad kommersiellt. Hit kan också föras finansiering till företag som har förbrukat sitt ursprungskapital och behöver ytterligare kapital för att sätta igång med kommersiell tillverkning och försäljning. Expansion stage capital kan delas upp i tidig och sen expansion. Tidig expansion innebär finansiering till företag då tillverkning och försäljning ökar stadigt och det finns ett behov av ytterligare rörelsekapital. Företaget har troligen ännu inte börjat redovisa några vinster. I det senare expansionsstadiet finansieras företag i kraftig tillväxt vars försäljning ökar kraftigt och är lönsamma. Kapitalet används vanligen till utbyggnad, marknadsföring, rörelsekapital eller produktförbättringar (Riskkapitalföreningens definition). Den svenska traditionen av såddfinansiering är svag, vilket innebär att tillgången är begränsad på riskvilliga finansiärer med genuint engagemang i teknikbaserade småföretags utveckling. Det begränsar i sin tur antalet och kvalitén på nystartade högteknologiska och forskningsbaserade företag. Svenska såddfinansiärer inkluderar idag ett flertal organisationer, både privata och offentliga, som söker stimulera framväxandet av nya teknikbaserade företag. Inkubatorer Teknikbrostiftelser Industrifonden/NUTEK Stiftelsen Innovationscentrum Venture capital företag med såddaktiviteter: Bidrar med både kapital och kompetens till icke listade företag. Venture capitalists investerar ofta senare än inkubatorer. Företagsänglar som är privata personer som investerar sitt eget kapital och kompetens i nyetablerade företag. Venture capital företagens investeringar minskade från mitten av 80-talet till början av 90- talet. Till följd av nedgången i investeringarna introducerade staten två nya venture capital fonder 1992, Atle och Bure, med ett kapital på totalt 6.2 miljarder. I mitten av 90-talet ändrade Atle och Bure inriktning till investering i mogna och listade företag. Detta byte av fokus låg i linje med resten av venture capital industrin. Vid mitten av 90-talet, genomgick marknaden en stark tillväxt vilket figur 1 visar. Det totala antalet VC-företag ökade från mindre än 10 stycken 1990 till runt 130 stycken 1999. Den totala summan av kapital översteg 80 miljarder år 2000. Huvudorsaken bakom denna stegrande utveckling var börsens ökade värde, ökade inhemska privata besparingar och ökad fördelning av pensions fonder till venture capital företag. 8

Figur 1. Antal venture capital företag samt antal fonder mellan 1973 och 1998. Cumulative Number of firms 90 Total Cumulative Funds raised by firms since their establishment (1998) 50000 80 45000 70 40000 60 50 40 30 20 35000 30000 25000 20000 15000 10000 10 5000 0 1973 1974 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Establishment Year Cumulative Number of firms Total Cumulative Funds (1998) 0 Källa: Seed capital the Nordic Countries Best Practice. Centre for Economic and Business Research, Copenhagen, 2001. Den svenska riskkapitalbranschens investeringsfokus har förändrats under senare år, från nyföretagandets såddstadie till expansionsstadiet. Framgångsrika venture capital företag reser påföljande fonder med avsevärt större belopp än den första fonden och tappar därmed intresset för investeringar i tidiga skeden. En konsekvens är att antalet investeringar i sådd och start-up faserna minskar (se figur 2). Förändringen av fokus mot expansionsstadiet är lika tydlig om investeringarna mäts i miljoner kronor investerat kapital. Figur 2. Antal investeringar av venture capital företag i nyföretagandets olika stadier 1998-2001 350 Antal investeringar 300 250 200 150 100 Sådd Start-up Expansion 50 0 1998 1999 2000 2001 År Källa: Svenska Riskkapitalföreningen 9

Under hösten 2001 blev det tydligt att det skedde och skulle komma att ske stora förändringar på den svenska riskkapitalmarknaden i allmänhet och på såddkapitalmarknaden i synnerhet. Jämfört med det första kvartalet 2001 sjönk andelen av venture capital företagens investeringar i såddstadiet från 9 procent av investeringarna till endast 1 procent under fjärde kvartalet. I absoluta tal minskade såddinvesteringarna från 125 till 24 miljoner kronor (se tabell 1). 10 stycken såddinvesteringar gjordes under fjärde kvartalet. Sex av dem var investeringar i nya bolag. De övriga fyra var följdinvesteringar. Tabell 1. Svenska venture capital investeringar i miljoner kronor (MSEK) under de fyra kvartalen år 2001 fördelade på investeringsstadier Investeringsstadium Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 MSEK % MSEK % MSEK % MSEK % Sådd 125 8,6 59 6,6 39 4,6 24 1,2 Start-up 335 23 254 28,5 166 19,8 154 15,4 Expansion 994 68,4 578 64,9 634 75,6 1759 90,8 Totalt 1454 100 891 100 839 100 1937 100 Källa: Riskkapitalbolagens aktiviteter, R2002:2, NUTEK och Svenska Riskkapitalföreningen I tabellen ingår inte NUTEKs eller Stiftelsen Innovationscentrums (SIC) såddfinansiering. För 2001 uppgick NUTEKs budget för såddfinansiering till 73 miljoner kronor och SICs beviljade 481 ansökningar motsvarande 80 miljoner kronor. SIC upphör 2004 och ca 300 miljoner kronor återstår att fördela (uppgifter från SIC). Under 2002 har NUTEK 10 miljoner kronor för såddverksamhet. Industrifonden och NUTEK startade år 2002 en verksamhet för att erbjuda finansiering till teknikbaserade utvecklingsföretag i tidiga skeden. Industrifonden står för finansieringen och fattar beslut. NUTEK tar emot ansökningar, gör utvärderingar och bereder dem och lämnar därefter förslag till Industrifonden på vilka som rekommenderas ska få finansiering. 10

4. Exempel på inkubatorprogram i andra länder Israel I Israel finns 26 inkubatorer. Flertalet av dem samarbetar med universitet eller forskningsinstitut som bidrar med utrustning, bibliotek, databaser och expertråd inom relevanta områden. Universiteten deltar i inkubatorernas styrelser och är delaktiga i beslut. Nyföretagandet i inkubatorerna är uteslutande inriktat på högteknologiska produkter. Följande villkor gäller för ett inkubatorprojekt: Projektet ska vara baserat på FoU-projekt och innovativ teknologi. Målet är att utveckla en produkt med exportpotential. Innovatören skall inte ha någon tidigare erfarenhet av entreprenörskap. Projektteamet skall bestå av 3-6 personer. Minst hälften av projektdeltagarna måste vara nya immigranter på väg att bli israeliska medborgare. Produkten ska framställas i Israel. Det statliga stödet till betalas tillbaka genom royalty från företagets intäkt (tre procent per år). Inkubatorerna är inte vinstdrivande bolag, men ingår som delägare i de nystartade företagen. En inkubator får årligen ca 1,9 miljoner kr från staten för att täcka sina löpande driftskostnader. Inkubatorn tar in projektförslag och gör ett eget val av de inkomna förslagen (styrelsen och inkubatorprojekt-kommittén, vilken består av beslutsfattare från forskning och näringslivet). Det slutgiltiga beslutet tas av OCS (office of the chef scientist of the ministry of industry and trade). Det finansiella projektstöd som ges är maximalt ca 3,2 miljoner kronor under en två års period. Det statliga stödet får inte överskrida 85 % av projektbudgeten. Resterande 15 % finansieras av privat kapital (Technological Incubators in Israel Immigrants start-up High-Tech companies. D. Nordfors och O. Shalit) Danmark Den danska regeringen beslöt att mellan 1998-2000 etablera sex inkubatorer (innovationsmiljöer) med en total finansiering av 539 miljoner danska kronor fram till och med 2004. Idag är antalet åtta. Efter 2004 ska inkubatorerna vara självförsörjande. Huvudmotivet för att starta inkubator programmet var att stimulera nyföretagande baserad på ny teknik, dvs spin-offs från universitet och etablerade företag. Programmets intention är att kommersialisera forskningsresultat och stimulera entreprenörskap bland forskare, studenter och andra specialister genom att tillhandahålla kommersialiseringstjänster samt genom att undanröja finansieringshinder i såddfasen Programmet erbjuder entreprenörer och företag baserade på ny teknik upp till 50 000 danska kronor för att analysera en projektidées affärspotential. Om potentialen bedöms vara god kan upp till 750 000 danska kronor erbjudas mot att inkubatorn får ett 20-25 procentigt ägande i företaget (privat motfinansiering på 10% krävs). Inkubatorn använder eventuella vinster från investeringarna till nya företagsinvesteringar. Beslut om tilldelningen av finansiering fattas av danska näringsdepartementet (via Erhvervsfremme Styrelsen) baserat på ansökningar från inkubatorerna. Statens roll är också att följa upp hur programmet utvecklas. (Seed capital the Nordic Countries Best Practice. Centre for Economic and Business Research, Copenhagen, 2001). 11

VINNOVAs publikationer VINNOVA Rapport VR 2002: 1 Explorative System-Integrated Technologies EXSITE 2 Rationalitet och etik i samhällsekonomisk analys och Nollvision. Expertseminarium november 2001. Endast PDF 3 Regionala innovationssystem. En fördjupad kunskapsöversikt. Endast PDF 4 Funktionshindrades resmöjligheter. Sammanfattning av senaste årens forskning. CD med alla relaterade rapporter 5 Organisationsövergångar och unika kulturer. Förändringsdynamik och utvecklingsstöd via Växtkraft Mål 4. För kortversion se VR 2002:21 6 Metanoldrivna bilar i Trollhättan Göteborg. Förstudie. Endast PDF 7 Hållbart arbete i informationssamhället. Slutrapport från projektet Callcenter i utveckling långsiktigt hållbart arbete med kunder på distans 8 Knowledge exchange, communication and context in electronic networks (KnowHow). Endast PDF 9 Systemiskt lärande som ansats i logistikutvecklingen en studie av internethandeln. Endast PDF 10 Framväxten av en ny vetenskapsbaserad basteknologi (nanoteknik) och dess relevans för det transportteknologiska området. Förstudie. Endast PDF 11 Den nya ekonomin ett internet-perspektiv. För kortversion se VR 2002:12 12 Den nya ekonomin ett internet-perspektiv. Kortversion av VR 2002:11 13 Under produktion 14 Under produktion 15 Under produktion 16 Nya material och produkter från förnyelsebara råvaror. En framtidsbild och vägen dit. För kortversion se VR 2002:22 17 Transportinformatik och personlig integritet. Endast PDF 18 Utvecklade leverantör kundrelationer: Supply Link Management. Endast PDF 19 Trämekanisk framsyn. Ett projekt för utveckling av den trämekaniska industrin. Slutrapport. Endast PDF 20 Transport and Environment R&D in Sweden 2002 21 En sammanfattning av boken: Organisationsövergångar och unika kulturer. Förändringsdynamik och utvecklingsstöd via Växtkraft Mål 4.. Kortversion av VR 2002:5 22 Nya material och produkter från förnyelsebara råvaror. Kortversion av VR 2002:16 23 Transporteffektivisering med integrerad informationsteknologi, TRANSMIT. Endast PDF VR 2001: 1 Paving the way for the electric vehicle. Endast PDF 2 PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar. Svenska delen. Endast PDF 3 Innovative Transit Systems. Endast PDF 4 Arbetssituation och stresshantering hos kabinpersonal. Endast PDF 5 Japan inför nya fordonsbränslen och drivsystem. En översikt hösten 2000. Endast PDF 6 Bilden som roar och klargör. En jämförande studie mellan tidiga illustrerade läroböcker och dagens pedagogiska CD-ROM. 7 Hållbarhetsanpassade transporter. En rättsvetenskaplig studie av transporternas miljöeffekter. Endast PDF 8 Komfortens betydelse för spår- och busstrafik. Trafikantvärderingar, modeller och prognoser för lokala arbetsor (för kortversion se VR 2001:22). Endast PDF 9 Se VI 2001:11 10 Perspektiv på nätverkssamhällets framväxt mot en ny ekonomi och en ny arbetsvärld 11 Strategi för bränslen i framtida fordon 12 Den kollektive trafik i Danmark. Endast PDF 13 En föränderlig medievärld teknik, ekonomi och journalistik. Endast PDF 14 Samordnad godstransport inom lantbrukssektorn för att främja ett uthålligt transportsystem. Endast PDF 15 Framtida flygtrafikledning i Sverige. Pilotstudie, slutrapport. Endast PDF 16 Projekt PÅLBUS. Teknisk slutrapport. Endast PDF 17 The Impact of CO2 Emissions Trading on the European Transport Sector 18 Användarperspektivet. Strategier för att förstärka samspelet mellan användare och utvecklare 19 Utrustning för rationell säkring av last på fordon. Endast PDF 20 Förstudie om teknik för gasdrivna fordon. Endast PDF 21 Trafiken på avvägar finns det utvägar? Sammanfattning av VINNOVAs och UTVÄGARs workshop jan 2001 22 Hur åker du? Om hur folk väljer färdmedel. Kortversion av VR 2001:8 23 Resenärer om sin färdtjänst 24 Resenärer om sin färdtjänst. Teknisk rapport 25 Vägen, resan och mobilen. Scenario med frågor för vägtrafik. Endast PDF 26 IT, demokrati och medborgarnas deltagande 27 Erfarenhet av samordning av färdtjänst och sjukresor i Dalsland. Endast PDF 28 Dags för trängselavgifter i Stockholmstrafiken! Referat från en konferens. Endast PDF 31 Ostkustbanan - Modell och verklighet. Slutrapport. Endast PDF 32 Rädslans rum trygghetens rum 33 Granskning av livbåtssystem TENGIS. Endast PDF 34 Air Safety at Sea. Endast PDF 35 Flervånings trähus i Tyskland och Japan 36 Global Drivers and Megatrends in the Wood Products Industry 37 Ökad träanvändning i bostadsbyggandet 38 Industriellt byggande i trä och 3D baserat IT-system för flervånings trähus 39 3D-baserat IT-stöd för lättbyggnadsteknik i trä 40 WIS Wood Interface System 41 Storskalighet och småföretagande. En studie av strategiska grupper inom svensk möbelindustri

VINNOVA Information VI 2002: 1 Research and innovation for sustainable growth. Ersätter VI 2001:2 2 VINNOVAs verksamhet pågående och planerade aktiviteter. Juli 2002. Ersätter VI 2001:10 3 Tillväxt i regioner genom dynamiska innovationssystem 4 VINNOVAs årsredovisning 2001 5 IT i verkstadsindustrin. Program för mångvetenskaplig forskning i samverkan industri, högskola och institut 6 Regionala företagskonsortier 1994-2001 7 Effekter 1975 2000. Stöd till behovsmotiverad forskning. Populärversion av VF 2002:1 8 Impact of R&D during the period 1975-2000. The impact of VINNOVAs predecessors support for needs. Engelsk version av VI 2002:7 VI 2001: 1 Se VI 2001:12 2 Se VI 2002:1 3 Verksamhet som VINNOVA övetagit från NUTEK år 2000 4 Framtida kommunikationsnät 5 The Competence Centres Programme. Second, Mid-Term, International Evaluation, Group 4 (5 Centres) and Overall Impressions 6 Bioprocesser i industrin. Program för forskning, utveckling och demonstration. VINNOVA 2001 2005 7 Innovativa livsmedel. Program för forskning, utveckling och demonstration. VINNOVA 2001 2005. Endast PDF 8 Biomedicinsk teknologi. Program för forskning, utveckling och demonstration VINNOVA 2001 2005. Endast PDF 9 VINNOVA s views on the European Commsission s proposal for the Sixth Framework Programme 2002-2006. Endast PDF 10 Se VI 2002:2 11 Projektredovisning för möbelprogrammet 1998-2001. Ersätter VR 2001:9 12 Forskning och innovation för hållbar tillväxt. Ersätter VI 2001:1 13 Projektkatalog Trä- och byggprogrammet Beviljade projekt VINNOVA Analys (f d Innovation i Fokus) VA 2002: 1 Under produktion 2 Det Svenska Nyföretagandet 1986-1997 förändringar i företagsstrukturer och sysselsättningseffekter. VF 2002: 1 Effekter av VINNOVAs föregångares stöd till behovsmotiverad forskning Fyra effektanalyster av insatser under perioden 1975 2000 (för populärversion på svenska och engelska, se VI 2002:7 och VI 2002:8). Endast PDF 2 Stimulating International Technological Collaboration in Small and Medium-Sized Enterprises. A Study of VINNOVA s SMINT Programme. 3 Regional ekonomisk tillväxt i Sverige 1986 2001. En studie av tillväxtens utveckling i Sveriges lokala arbetsmarknader. VF 2001: 1 Drivers of Environmental Innovation 2 The Swedish biotechnology innovation system 3 Elektronisk handel inom musik- och stålindustrin. Endast PDF 4 Electronic Commerce in the Music Industry and Steel Industry in Sweden. Endast PDF VINNOVA Forum (f d VINNOVA Debatt) VFI 2002: 1 Betydelsen av innovationssystem: utmaningar för samhället och för politiken (Innovationspolitik i Fokus) 2 Innovationspolitik för Sverige: mål, skäl, problem och åtgärder (Innovationspolitik i Fokus) VD 2001: 1 Gender equality and sustainable development: The need for debate in transportation policy in Sweden (Transportpolitik i Fokus) 2 Bortom Dennispaketet (Transportpolitik i Fokus) 3 Transportsektorns koldioxidutsläpp och den svenska miljöpolitiken. En kritisk granskning (Transportpolitik i Fokus). Endast PDF VINNOVA Policy VP 2002: 1 Behovsmotiverad forskning och effektiva innovationssystem för hållbar tillväxt. VINNOVAs verksamhetsplanering 2003-2007. 2 Nationellt inkubatorprogram Hur följer jag VINNOVAs verksamhet? Här är några förslag: Regelbundna besök på www.vinnova.se Där finns många av VINNOVAs publikationer som gratis nerladdningsbara PDF-filer Nyhetsbladet VINNOVA-Nytt (du prenumererar gratis) Tidskriften Magasin VINNOVA (även den gratis). Oktober 2002

VINNOVA - Verket för innovationssystem Produktion: VINNOVA Kommunikationspolicy Tryck: Bromma tryck AB Oktober 2002

VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning VINNOVA, SE-101 58 Stockholm Tel +46 (0)8 473 30 00 Fax +46 (0)8 473 30 05 VINNOVA@VINNOVA.se WWW.VINNOVA.se Besöksadress: Mäster Samuelsgatan 56