Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer

Relevanta dokument
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby

Levnadsvanor och cancer. Sölvi Vejby

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Vi kan förebygga cancer

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kommunikationsavdelningen

Cancerrehabilitering i vårdprocesser


Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.

Alla tjänar på ett starkt team!

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Testa dina levnadsvanor!

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Koncernkontoret Region Skåne

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område

Folkhälsostrategi

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Rökning har inte minskat sedan Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Att leva med Parkinsons sjukdom

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Introduktion till Äldre

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

BIDRA TILL HÄLSA! Sjuksköterskor om förebyggande hälsoarbete

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Hälsa på lika villkor? År 2006

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige Sektion: Tillgång till sjukvård

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Innehållsförteckning:

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse

Stark inför kirurgi stark för livet

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Cancerrehabilitering. Kortversion av nationellt vårdprogram

Rehabiliteringsplan för patienter med gynekologisk cancer

Rehabilitering vid cancersjukdom. Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr

Palliativ vård vid olika diagnoser

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

Högt blodtryck Hypertoni

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer

Motion till riksdagen 2015/16:2483 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En förebyggande strategi för bättre folkhälsa

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

Landstingsstyrelsens förvaltning

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.

Vårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Utblick Fysisk Aktivitet. Maria Bjerstam leg sjukgymnast temagrupps ordförande

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Folkhälsoprogram för åren

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Individuella vårdplaner inom cancervården

Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården

Stadens sociala samband

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

2(16) Innehållsförteckning

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004

Transkript:

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska sjukhuset, Uppsala hans.hagglund@akademiska.se

Med ett och samma piller kan vi Minska risken för flera vanliga former av cancer, bla tjocktarm och bröst Ge ett bra skydd mot många folksjukdomar, hjärt/kärl, stroke, diabetes, benskörhet och demens Minska risken för depression och ångest Förbättra minne- och koncentrationsförmågan Förstärka immunförsvaret Förlänga ditt liv med många år Du kommer dessutom förbättra livskvaliten och må bättre, få mer energi, sova bättre och bli mer koncentrerad

Vilket är pillret och vad kostar det?

Vilket är pillret och vad kostar det? Fysisk aktivtet - 30 minuter snabb promenad dagligen

Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har många fördelar jämfört med sjukhusvård Behövde mindre smärtlindring Mindre behov av näring intravenöst Kortare tid till utskrivning Färre komplikationer Billigare Förbättrad överlevnad Svahn et al, Blood 2002

För mer än 2000 år sedan

Om man ger varje individ en passande mängd näring och motion, icke för lite och icke för mycket, skulle man ha den säkraste vägen till hälsa Hippokrates, 406-370 f.kr

1707-1778 Även i Sverige låg vi tidigt i framkant.

Du skall med jämna mellanrum taga dig lätt kroppsrörelse intill en tredjedel av dagen Både den som äter för mycket och för litet förstör så småningom sin kropp Veklighet försvagar kroppen Tobaksrök, snus, tuggtobak äro alla giftiga Brännvin är ett förgift för dig Läkekonst utan diet gör föga nytta En dåre är den som sätter sin lit till medicin, om dieten har förmåga att hjälpa 1707-1778 (Utdrag ur Linnés 136 levnadsregler 1733)

1839-1924 Och i modern tid

Ofta fick patienterna exakta direktiv om kost och fysisk aktivitet. Han individualiserade och följde upp sina ordinationer noga Jag har inte frågat om hon kan, jag har frågat om hon vill Att hvila är att göra något annat "Lugn och mod. Allt i stor mängd. Resultatet blir gott (text på recept) 1839-1924

Ohälsosamma levnadsvanor -levnadsvanor viktiga för hälsan Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor

Levnadsvanor påverkar vår hälsa, enligt WHO; Sunda levnadsvanor kan förebygga 90% av all diabetes 80% av alla hjärtinfarkter och stroke 30% av all cancer Fördelningen av ohälsosamma levnadsvanor 13% daglig rökning 14% riskabla alkoholvanor 20% ohälsosamma matvanor 35% otillräcklig fysisk aktivitet

Att tänka på, även vid kronisk sjukdom och cancer Den som inte röker, äter hälsosamt, har en måttlig konsumtion av alkohol och är måttligt fysiskt aktiv lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor - ger rekommendationer om hur sjukdom kan förebyggas

Varför nationella riktlinjer? I Sverige har 50 % av alla kvinnor och 65 % av alla män minst en ohälsosam levnadsvana beror 20 % av den samlande sjukdomsbördan på ohälsosamma levnadsvanor av de som dör av kronisk sjukdom hade 90 procent en sjukdom som går att förebygga och behandla Saknas enhetlig praxis för hälsofrämjande arbete i vården Socialt utsatta grupper har oftare ohälsosamma levnadsvanor Vi har inte råd att inte jobba förebyggande

Sveriges Kommuner och Landsting anser: Att hälso och sjukvården skall genomsyras av ett hälsofrämjande arbete Att hälsofrämjande och förebyggande insatser kan vara betydligt mer effektiva än sjukdomsbehandlande och möjliggör åtgärder som motverkar sjukdom och främjar hälsa Källa: Positionspapper Hälsofrämjande hälso och sjukvård, 2013, SKL

Vårdavtal och styrkort Arbetet med levnadsvanor på Akademiska sjukhuset ingår i sjukhusets uppdrag via vårdavtal och styrkort under Hälsofrämjande hälsooch sjukvård. HFS - Nationellt och internationellt nätverk för hälsofrämjande sjukvård

Vad tycker patienterna?

Ohälsosamma levnadsvanor Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Ska diskuteras även med cancerpatienter och kroniskt sjuka!

Hälsofrämjande cancervård Varför skall vi prata om levnadsvanor med cancerpatienter?

Nationella cancerstrategins 5 mål 1. Minska risken att insjukna i cancer 2. Förbättra omhändertagandet av patienter med cancer 3. Förlänga överlevnadstiden och förbättra livskvaliteten efter diagnos 4. Minska regionala skillnader i överlevnadstid 5. Minska skillnader mellan befolkningsgrupper i insjuknande och överlevnadstid

Ett vårdprogram med fokus på levnadsvanor

Cancer Vid cancer spelar ärftlighet en stor roll i 5-10% av fallen livsstilsfaktorer en stor roll i 70% av fallen 55 000 personer/år får cancer i Sverige 1/3 får en cancerdiagnos under sin livstid 65% lever 10 år efter diagnos

En satsning från regeringen Det är viktigt med ett starkare fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser

Tunnelseende i vården Så lätt att fokusera på behandlingen döda bakterien, ta bort tumören, byta ut höften, ge cellgifter, ge insulin, följa rutiner etc.

Vilka är de största fallgroparna? Nutrition Malnutrition kronisk eller akut Felnäring ohälsosamma matvanor Fysisk aktivitet Sängliggande Stillasittande

Vilka är de största riskerna? Infektioner Dålig sårläkning Förlust av muskulatur Trycksår Smärtor Långa vårdtider Lång rehabilitering

Ett vårdprogram med fokus på levnadsvanor Livsstilsrelaterade faktorer kommer in i cancerehabiliteringen i varierande grad, men blir vanligare med växande kunskap och vetenskaplig evidens

Omvårdnadspersonal bör ha ett rehabiliterande förhållningssätt i den dagliga vården uppmuntra och stödja patienter i att utöva fysisk aktivitet under sin cancerbehandling Källa: Vårdprogram cancerrehabilitering påverkar både tillfrisknandet och välbefinnande samt livskvalitet hos individer med cancer

Fysisk aktivitet Fysisk funktion och livskvalité förbättras Färre biverkningar av behandling Minskad trötthet Positiva effekter på kondition Ökad/bibehållen muskelmassa Förlängd överlevnad/minskad återfallsrisk? (Källa: Doyle m.fl., Rajarajeswaran & Vishnupriya, Holick, Meyerhardt) Det finns studier på patienter med koloncancer där fysisk aktivitet minskar risken för återfall!

Tidigare studier Kortare isoleringstid Mindre smärta Kortare trombocytopeni Kortare sjukhusvistelse Dimeo et al (1997), n=60:

Forts Bättre styrka Bättre uthållighet Bättre lungfunktion Bättre livskvalitè Baumann et al (2009), n=64

Forts Mindre mucosit/inflammation och sår i munhåla Mindre magtarm besvär Bättre livskvalité Jarden et.al (2009), n=42

Forts Ökad fysisk styrka och ork Mindre antiemetika Mindre fatigue/trötthet Bättre kognitiv och psykosocial funktion Oechsle et.al (2014),n=58

It appears that exercise is more effective at preventing loss of muscle than of restoring lost muscle mass Källa: The underappreciated role of muscle in health and disease, Wolfe R, 2006

Stillasittande tidsålder Sömn Stillasittande Fysisk aktivitet med låg intensitet Fysisk aktivitet med måttlig intensitet

Sammanfattning rekommendationer fysisk aktivitet Pat som har eller haft cancer: Bör om möjligt följa de rekommendationer som gäller för friska individer Alternativt vara så aktiva som sjukdomen tillåter Undvika inaktivitet, ffa långvarigt stillasittande eller sängläge

Hur anpassar vi då vården och vårdmiljön?

Kost/matvanor Välnutrierad patient under behandlingstiden Regelbundna anpassade måltider Kostregistrering Kaloririk mat och dryck vid malnutrition sond? Kostråd vid cellgifts och strålbehandling Kostråd som del av rehabiliteringen

33% av patienterna på sjukhus är undernärda

Sammanfattning rekommendationer kostvanor Pat som har eller haft cancer: Om möjligt bör följa det allmänna kostrekommendationerna Svårt att göra studier som visar hur kost påverkar cancersjukdomen Under vissa perioder kan patienterna behöva öka intaget av tex söta drycker, vara onyttiga, för att få i sig tillräckligt med kalorier

Rökning Sämre strålbehandlingsresultat Sämre cytostatikaeffekt Sämre immunförsvar Fler biverkningar Fördröjd läkning och fler komplikationer postoperativt Ökad risk för sekundär cancer Rökslut ger allmänt bättre hälsa och livskvalitet (Källa: Cooley et al)

Sammanfattning rekommendationer vid tobaksbruk Varje cancerenhet bör erbjuda kvalificerad rådgivning angående rökavvänjning till patienter som har eller har haft cancer.

Alkohol Följsamhet till behandling påverkas negativt Interaktioner med läkemedel Påverkan på organ, ffa lever och njurar Bidrar till nedstämdhet Kan förstärka fatigue Lokal smärta Ökar risken för sekundär och ny primärcancer

Sammanfattning rekommendationer vid alkoholkonsumtion Ett mycket moderat alkoholintag under cancerbehandling och rehabilitering

Omvårdnad vid cancer K R A M ost ökning lkohol otion

Jämlik vård Alla personer med cancersjukdom bör ha rätt till samma information kring levnadsvanornas påverkan på behandlingsresultatet oavsett vart i landet man söker vård

Cancer Idag lever ca 450 000 (5%) personer som har eller har haft cancer Allt fler lever längre även med andra kroniska sjukdomar Viktigt med ökat fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser även efter diagnos och behandling för bättre hälsa och livskvalitet

Cancervården resurskrävande Läkemedelskostnaderna på min klinik (ca 150 miljoner) var 2013 dubbelt så stora som personalkostnaderna Bättre resultat av behandling om patienten är frisk Även den som är sjuk kan göra hälsovinster Vid sjukdom viktigt att underlätta och förbättra tillfrisknande och förbättra livskvalitén Vårdprogram, riktlinjer och kvalitetsregister Kontaktsjuksköterskor och individuell vårdplan diskutera och följa upp levnadsvanor

Johan 34 år

Johan 2 år efter transplantationen

Cancerrehabilitering nationellt vårdprogram. Sammanfattning Är ett samlingsbegrepp för alla insatser som görs för att möta fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov som patienter och närstående har i samband med cancersjukdom Syftar till bästa möjliga livskvalitet inför, under och efter behandling Ingår i den individuella vårdplanen, och ska innehålla råd om egenvård, tex rökstopp, motion och särskilda kostråd

Cancerrehabilitering nationellt vårdprogram. Sammanfattning Kontaktsjuksköterskans roll och rehabiliteringskompetensen är viktig, arbetsterapeut, kurator, dietist, sjukgymnast, mfl Även viktigt att omvårdnadspersonal och läkare har ett rehabiliterande förhållningssätt i den dagliga omvårdnaden, tex uppmuntra fysisk aktivitet Fysisk aktivitet ger förbättrad livskvalitet, minskad trötthet, förbättrad överlevnad

Svårigheter Omorientering av hälso- och sjukvården mot en mer hälsofrämjande inriktning Otydlighet från ledningen, tidsbrist, personalbrist, resursbrist, för många mål/kvalitetsindikatorer

Framgångsfaktorer För att nå målsättningen - bättre hälsa/livskvalitet och resursbesparing Hälso- och sjukvårdspersonal måste ha tillräcklig kunskap Patienterna har rätt att få veta hur levnadsvanor kan påverka hälsotillståndet genom samtal och rådgivning Patienten har en centrala roll i sin egen hälsoutveckling Bättre resultat om Hälso- och sjukvården samarbetar med kommun, skola, arbetslivet etc

Hur når vi dit? Kunskap om levnadsvanor i samhället, utbildning bör starta tidigt Sprida kunskap om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Levnadsvanor ska diskuteras även med cancerpatienter och kroniskt sjuka Tydliga signaler och stöd från beslutsfattare och ledningen till verksamheterna, tex styrkort

Hur når vi dit? Struktur, förutsättningar och fungerande arbetssätt Utbildning av personal och patienter, tex kontaktsjuksköterska Plocka upp goda exempel Uppföljning av resultat och feedback, tex individuell vårdplan Annan ekonomisk styrning, öronmärkt ersättning/intäkt, projektform Kampanjer och projekt! (6-8 skivor bröd ) Livsstilskliniker på sjukhusen? Begränsa behandlingen vid osunda levnadsvanor?

Sölvi Veijby, sköterska på hematologen, Akademiska i Uppsala Anslag blodcancerfonden, nov 2014 Implementering av ett rehabiliterande förhållningssätt gällande fysisk aktivitet på en hematologisk vårdavdelning

Sölvi Veijby, sköterska på hematologen, Akademiska i Uppsala Målsättning 1. Planera och genomföra en observationsstudie 2. Interprofessionellt samarbete 3. Vårdplan för fysisk aktivitet 4. Anpassa patientrummet 5. Sprida budskap/resultat i nationellt och internationellt

"God hälsa är mer värd än största rikedom" Medicus curat, natura sanat