Väg 101. Arkeologisk slutundersökning 2004. Lockarp socken i Malmö stad Skåne län



Relevanta dokument
Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

Naffentorpsgården. Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning Schaktningsövervakning inom RAÄ nr 10:1 Bunkeflo socken

Bilagor. Bilaga 1. Husbeskrivningar

Skogholm 2, fornlämning 89 & 90

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander

Bjärnaboda 1:3 HUNDRASTGÅRD

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Trädgårdsgatan i Skänninge

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun

Gårdstomt sökes. Arkeologisk förundersökning

Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland.

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg

Undersökning av en härd och odlingslager i Åby

Skanör 23:2, Östra Kyrkogatan och Slottsgatan

Äldre stenåldersboplats i Kungsladugård

Väntinge 1:1, fornlämning 195

Viks Fiskeläge 62:1 ANLÄGGANDE AV UTEPLATS

Älgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i

Skärvstenshög och boplatslämningar från stenålder på Malmens flygplats

Heda Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13

Paradisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

En tillfällig aktivitetsplats i Låssby

FRÅN STENÅLDER TILL JÄRNÅLDER INOM OXIE

Ett järnåldersgravfält vid Glan Melby 3:2 och 3:3

Bagare by och Turebergs gård

Tuve 10:143 m. fl., Tuve socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning, steg 2. Petra Aldén Rudd

E6 Bohuslän E E6 Bohuslän 2004

Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård

Malmölandet, Norrköping

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2013:08

Strandängen. Arkeologisk utredning inför nybyggnation, Jönköpings socken och kommun, Jönköpings län

Domherren 18. Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001

Boplatser i Svärtinge, för andra gången

Fossilt odlingslager vid Kimme storhög

Två vindkraftverk vid Runnestad

SANDFICKA PÅ SOFIEDALS GRIFTEGÅRD

Ny gatubelysning framför Skänninge station

UTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB

Kv Intellektet. Arkeologisk utredning med anledning av nya studentbostäder inom Valla koloniområde

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ , By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2

Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad

Rapport 2015:5. Lyngsjö 2:5. Fornlämning nr 77 i Lyngsjö socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.

Arkeologistik, Rapport

Husgrund vid Södra Kulla gård

Ombyggnad av lågspänningsnät vid Sandby

Vasa. Arkeologisk utredning vid. Kompletterande särskild utredning inom del av fastigheten Vasa 1:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland

Mjölbygatan och kv Jarlen 5

En ny miljöstation vid Köping

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Före detta Kungsängsskolan

Stadshotellet i Enköping

Arkeologisk schaktningsövervakning. Uppsala slott. Landshövdingens trädgård. RAÄ 88 Uppsala slott Uppsala stad och kommun Uppland.

Tosteberga 2:49, Trolle-Ljungby socken

VA-ledning Sandviken - etapp I

uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Lisa K. Larsson

Fastigheten Högvakten 5 & 6, fornlämning nr 42

Backenområdet. Södermanland, Huddinge socken; Glömsta 2:1, 4:1, 4:2, 4:5, 4:6, 4:9, 4:10, 4:14, 5:1, 5:29 och 5:37, RAÄ 113 Camilla Grön

Drottninggatan Klostergatan Hamngatan


Munka Ljungby 131:1, fornlämning 67

Hellmanska gården. Michél Carlsson. Nyköpings socken och kommun, RAÄ 231 (stadslager) Södermanland. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Askims socken, Göteborgs kommun. Särskild utredning. Hult 1:126 m. fl. Louise Olsson Thorsberg och Kalle Thorsberg

Anneröd 2:3 Raä 1009

kv Pilgrimen 2 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:14 Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll

Bergaholm i kanten av en boplats i Barva

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed

Schaktningsövervakning vid Snöromsvägen

Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge

I närheten av kung Sigges sten

Ny gatubelysning i centrala Skänninge

På återbesök i Rickomberga

Falsterbo 3:281. Arkeologisk förundersökning 2009 RAÄ FALSTERBO 15:1. Skanör med Falsterbo socken i Vellinge kommun Skåne län.

Renovering och dränering av Uppåkra kyrka

Henriksdalsberget RAPPORT 2014:08 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Stensträngar och murar på

Mossarp 1:31 m fl, Östra Henja industriområde

Husberget i Torshälla

Fibertillskott i Övra Östa

I skuggan av Köpings rådhus

Fjärrvärme utefter Vallgatan och Boregatan i Borensberg

Härdar i utförsbacke. Särskild arkeologisk utredning. inför planerad husbyggnation inom fastigheterna Vattentuben 1 och Bergafoten 1

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr Ann-Marie Pettersson 2007

Rapport 2007:30 Arkeologisk förundersökning. Brokind 1:111. RAÄ 298 Brokind 1:111 Vårdnäs socken Linköping kommun Östergötlands län.

Ledningsarbeten i Svista

ARKEOLOGISK RAPPORT 200 6:4. Räbbåsvägen. Björlanda 365 Boplats Bronsålder/järnålder Förundersökning Göteborgs kommun.

Stadsgas Malmö Öst. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Malmö stad RAÄ 20 Skåne län

Provgropar intill Arbogaåns stenskodda åbrink

Arkeologisk rapport 2013:2. Arkeologisk schaktövervakning i STORSTEN. vid dragning av elkabel genom blästbrukslämning RAÄ 23 och boplats RAÄ 130 i

Rapport 2013:35. Tygelsjö 76:1. Arkeologisk slutundersökning Joakim Frejd

Bilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke

ÅLEDBoplatslämningar från

Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2

Klovsten 2009, gravfält

Månsarp 1:69 och 1:186

Valdemarsvik Gryt Ny fi berkabel

Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome

Transkript:

Arkeologisk slutundersökning 2004 Väg 101 Undersökning inför arbeten med väg 101 norra delen samt tvärförbindelse till Käglingevägen Lockarp socken i Malmö stad Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048 Ellen Stamm Forssblad

Arkeologisk slutundersökning 2004 Väg 101 Undersökning inför arbeten med väg 101 norra delen samt tvärförbindelse till Käglingevägen Lockarp socken i Malmö stad Skåne län

Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Arkeologisk slutundersökning 2004 Väg 101 undersökning inför arbeten med väg 101 norra delen samt tvärförbindelse till Käglingevägen Lockarp socken i Malmö stad. Skåne län Författare: Ellen Stamm Forssblad Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Del av dräktspänne från Väg 101. Fotograf: Vladimira Tabáková. ISSN: 1653-4948 Malmö Kulturmiljö 2006

Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 6 Topografi och fornlämningsmiljö 7 Utrednings- och förundersökningsresultat 8 Undersökningsresultat 8 Område 1A 8 Lämningar från senneolitikum äldre bronsålder 8 Lämningar från äldre järnålder 13 Område 2 14 Lämningar från bronsålder 14 Lämningar från äldre järnålder 17 Lämningar från yngre järnålder 18 Område 3 22 Lämningar från yngre järnålder 22 Tolkning och källkritik 23 Utvärdering 24 Projektorganisation och kvalitetssäkring 27 Referenser 27 Tekniska och administrativa uppgifter 28 Årets rapporter 29 Bilagor Bilaga 1 Översiktskarta över området Bilaga 2 Översiktskarta med undersökningar som omtalas i texten och översiktskarta med lämningar från alla förhistoriska perioder och tidig medeltid Bilaga 3 Översiktskarta med bebyggelse från äldre järnålder Bilaga 4 Översiktskarta med bebyggelse från yngre järnålder och tidig medeltid Bilaga 5 Osteologisk rapport Bilaga 6 Delrapport Väg 101. Metalldetektering i samband med arkeologisk slutundersökning i Lockarp socken, Malmö stad, Skåne

N Väg 101 Figur 1. Översiktskarta med Malmöområdet och undersökningsområdet Väg 101. Undersökningsområdet har markerats med svart. Malmö Stadsbyggnadskontor. Skala 1:150 000. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048

Sammanfattning Med anledning av planerad markexploatering i form av ny sträckning av Väg 101 och en tvärförbindelsen till Käglingevägen, etapp 1 i Lockarp sn, utförde Malmö Kulturmiljö en arkeologisk slutundersökning år 2004. Undersökningsområdet (UO) var ca 21 700 m 2 stort och beläget i den södra delen av Malmö (figur 1). I samband med utredningen (MK 194) påträffades lämningar inom UO som indikerade aktiviteter under järnålder. Det bedömdes därför troligt att området skulle kunna bidra med ökad kunskap om kontinuitet och diskontinuitet i bebyggelsen kring Lockarps by. Lämningar efter bebyggelse inom UO skulle även vara av vikt rörande den generella diskussionen om de medeltida byarnas föregångare under järnåldern. Vidare knöt UO an till den medeltida bebyggelsen vid Lockarps bytomt. Det ansågs därför av vikt att undersöka om denna bebyggelse fortsatte in på UO. Slutligen ansågs den förmodade mindre intensiva bebyggelsen på UO (en uppfattning som grundades på spridningen av anläggningar i sökschakten) göra det möjligt att studera enskilda gårdars struktur. Undersökningen bedömdes även i viss mån kunna bidra med kunskap om nyttjandet av landskapet, både lokalt och med tanke på bebyggelsens närhet till Risebergabäcken. Vidare bedömdes UOs närhet till äldre vägsträckningar i viss mån kunna bidra med kunskap om området hade haft en speciell funktion av profan eller sakral karaktär. Avseende bebyggelsen inom UO var det anmärkningsvärdigt att endast huslämningar från yngre järnålder hade påträffats. Andra typer av lämningar framkom dock från neolitikum, bronsålder och äldre järnålder, vilket visade att UO använts vid flera tillfällen under förhistorisk tid. Att ytterligare bebyggelse mycket väl kan ha varit belägen strax väster om UO antyddes av att hus 1, område 3, fortsatte in i den västra schaktkanten. En avsaknad av hägnader inom UO tolkades eventuellt indikera att behovet av att markera en enstaka gård inte har funnits. Framkomsten av en långhärd inom UO förstärkte en tidigare teori om att sådana kan ha varit viktiga för befolkningen främst kring den södra delen av Risebergabäcken i Malmöområdet. Långhärdarna förefaller därför utmärka undersökningar kring delar av Risebergabäcken. Fyndet av ett fragmenterat dräktspänne strax norr om område 1A visade på aktivitet under folkvandringstid. Dräktspännet kan mycket väl vara relaterat till bebyggelse från yngre järnålder belägen nordöst om UO. En annan möjlighet är att spännet, under förutsättning att det hade primärdeponerats, kan utgöra ett offerfynd i ett våtmarkområde. I samband med slutundersökningen plandokumenterades 562 objekt, varav 77 undersöktes. Av dessa utgick fem lämningar. Den störste andelen av anläggningar utgjordes av stolphål. Inledning Med anledning av en planerad ny sträcka av Väg 101 och tvärförbindelsen till Käglingevägen, etapp 1 i Lockarp sn utförde Malmö Kulturmiljö en arkeologisk slutundersökning av ett ca 21 700 m 2 stort område i den södra delen av Malmö. Uppdragsgivaren var Malmö Stad, Fastighetskontoret. Undersökningen delades upp i fyra områden utifrån spridningen av de fornlämningar som påträffats i samband med utredningen (MK 194). Områdena benämndes 1A, 1B, 2 och 3 (figur 2). Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048 5

Den osteologiska analysen har genomförts av Lena Nilsson, Malmö Kulturmiljö. Jonas Paulsson utförde metalldetekteringen av tillgängliga ytor inom område 1A. N Lockarp Kyrkoväg Område 1A Lockarp k:a Ñ Område 1B Område 3 Område 2 Figur 2. Plan över undersökningsområdet. Skala 1:20 000. Syfte och metod Tre teman i Vetenskapliga program för Malmö Kulturmiljö (Rudebäck m.fl. 2001) var prioriterade vid undersökningen. Dessa var Kontinuitet och diskontinuitet, Byar, kyrkor, borgar och städer och Boplatsens inre struktur. Vidare bedömdes undersökningen även kunna komma att beröra ytterligare två teman, nämligen Landskapsutnyttjande och jordbruk och Kommunikationsleder. Tema Kontinuitet och diskontinuitet Byar, kyrkor, borgar och städer Boplatsens inte struktur Landskapsutnyttjande och jordbruk Kommunikationsleder Frågeställning Vilken omfattning har bebyggelsen söder om Lockarps by jämfört med den norr om byn? Hur långt västerut har bebyggelsen sträckt sig i Lockarps by under medeltiden? Går det att definiera enstaka gårdar inom järnålderbebyggelsen? Hur har området inom UO nyttjats? I vilken grad avspeglar bebyggelsen inom UO närheten till Risebergabäcken? Finns det särdrag som är gemensamma för flera av de undersökta områdena längs bäcken? Har UO haft en speciell funktion av sakral eller profan karaktär vilket skulle kunna bero på områdets närhet till äldre vägar? De metoder som användes i fält var avsökning med metalldetektor och plandokumentation med totalstation. Vid undersökningen av större lämningar användes grävmaskin. Prover togs i utvalda anläggningar (Stamm Forssblad 2004). I samband med uppstarten av undersökningen företogs en metalldetektering av tillgängliga delar av område 1A. Orsaken till detta var områdets anknytning till ett äldre marknamn; Gullfyllingen". Vidare skulle metalldetektering av den norra delen av UO kunna påvisa eventuella artefakter från medeltiden; artefakter som skulle kunna indikera bebyggelse under denna period. Resultaten redovisas i bilaga 6. För att få fram spår efter boplatsens inre strukturer rensades ett större område runt hus 2. Fynden tvättades under fältsäsongen. Anläggningar och fynd registrerades i Intrasis. 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048

Områdena 1A, 2 och 3 undersöktes intensivt medan område 1B enbart undersöktes avseende pollenförekomst. Efter avbaning av området konstaterades att det inte fanns förutsättningar för att finna bevarat pollen i sänkan inom området. I slutundersökningsrapporten redovisas endast de lämningar, fynd och dateringar från undersökningen som är relevanta för besvarandet av de uppställda frågorna. Lämningarnas rumsliga spridning inom UO visas i bilaga 1. Anläggningarna undersöktes till hälften om inget annat uppges. Delar av resultaten från den osteologiska analysen har integrerats i anläggningsbeskrivningarna. Resultaten som helhet redovisas i bilaga 5. Topografi och fornlämningsmiljö Inför undersökningens uppstart var den större delen av UO uppodlad, medan den norra delen av område 1A låg i träda. Området var beläget i ett fullåkerlandskap, ca 1 150 m väster om Risebergabäcken och mellan 37,2 och 40,4 m ö.h. Området sluttade svagt mot söder och den norra delen av UO utgjorde den högst belägna delen. En förhöjning var dock belägen i den nordvästra delen av område 2. I den södra delen av UO var landskapet relativt låglänt. UO gränsade i den nordöstra delen till Lockarps medeltida bytomt (RAÄ 24, Lockarps sn). Området norr om bytomten, samt en del av den, undersöktes 1999 vid en arkeologisk utredning (MHM 12587). På ytan närmast UO förekommer inga kända lämningar. En förundersökning (MHM 12598) genomfördes 1999 2000 inom Lockarps bytomt. Vid undersökningen påträffades anläggningar i form av stolphål, kulturlager, diken, gropar och andra lämningar efter huskonstruktioner. I den nordöstra delen av Lockarps by utfördes år 2001 t.o.m. år 2003 arkeologiska slutundersökningar (MHM 12756, MK 67 och MK 130), varvid det framkom lämningar av bebyggelse m.m. från järnålder, medeltid och historisk tid. Vidare påträffades ett gravfält från yngre bronsålder. År 1983 genomfördes en arkeologisk undersökning (MHM 6670) vilken berörde en del av Lockarps medeltida by. Vid den del av området som tangerar UO förekom lämningar från 1000- eller 1100-tal till och med historisk tid. I anslutning till undersökningen företogs även schaktövervakningar inom byn varvid det påträffades tre gropar. I förbindelse med en arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakningar (MK 47) inom och söder om Lockarps by påträffades kulturlager och nedgrävningar från flera tidsperioder. Nordväst om UO har det även påträffats lämningar efter hus m.m. som daterats till yngre bronsålder/äldre järnålder (MHM 6650:VIII). Norr om UO genomfördes 1997 en arkeologisk utredning (MHM 9093) vid vilken förhistoriska lämningar påträffades. Söder om UO finns en registrerad stenåldersboplats (RAÄ 29, Lockarps sn). Nära den nordvästra delen av UO finns en lösfyndsamling registrerad (RAÄ 25, Lockarps sn). I samma område ligger platsen för en undersökt flatmarksgrav (RAÄ 43, Lockarps sn). Öster om UO utfördes 1991 ytterligare en arkeologisk utredning (MHM 7364) i anslutning till UO, vid vilken det påträffades boplatslämningar i den södra delen av ytan. Väster om detta område undersöktes under perioden 1982 84 (MHM 6518) ett område med lämningar daterade till sten-, brons- och järnålder. Öster om UO har ännu två förundersökningar på två ytor (MHM 12757) utförts. Aktiviteten på den ena härrörde från stenålder. Öster om UO finns en ungefärlig angivelse av platsen för en hög (RAÄ 4, Oxie sn) och ett flatmarksgravfält (RAÄ 1, Glostorps sn). Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048 7

Utrednings- och förundersökningsresultat I samband med utredningen påträffades lämningar inom UO som indikerade aktiviteter under järnålder. Det bedömdes därför troligt att området skulle kunna bidra med ökad kunskap om bebyggelsen söder om Lockarp, vilken skulle vara värdefull i diskussionen om de medeltida byarnas föregångare i järnåldern. Vidare knöt UO an till den medeltida bebyggelsen vid Lockarps bytomt. Det ansågs därför av vikt att få undersöka om denna bebyggelse fortsatte in på UO. Eftersom spridningen av anläggningar i sökschakten antydde en mindre intensiv bebyggelsen på UO, ansågs det möjligt att studera enstaka gårdars struktur. Inom den norra delen av UO, område 1B, framkom i samband med utredningen en sänka. Sänkan ansågs kunna bidra med viktig information om landskapsutnyttjandet i närområdet. Undersökningsresultat Totalt plandokumenterades 562 lämningar inom samtliga undersökningsytor. Av dessa undersöktes 77 lämningar (tabell 1). Lämningarna utgjordes av en brunn, gropar, gropsystem, härdar, lager, odefinierade anläggningar och lämningar efter stolphål (tabell 2). Anläggningar Antal Plandokumenterade objekt 562 Undersökta objekt 77 Avfärdade objekt 5 Faktiska anläggningar 72 Tabell 1. Antal anläggningar på Väg 101. Anläggningar Antal Brunn 1 Grop 8 Gropsystem 2 Härd 5 Lager 3 Lertäkt 2 Odefinierad 3 Stolphål 48 Summa 72 Tabell 2. Anläggningstyper och antal anläggningar på Väg 101. Daterade anläggningar inom respektive delområde kommer att redovisas nedan. Område 1A Lämningar från senneolitikum äldre bronsålder På den norra delen av området påträffades tre anläggningar från senneolitikum eller övergången till äldre bronsålder. Den rumsliga relationen mellan lämningarna, 1601, 4439 och 5369, visas nedan (figur 3). Lämningarna redovisas för sig. 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048

N anl. 1601 anl. 5369 anl. 4439 Figur 3. Plan över anl. 1601, anl. 4439 och anl. 5369. Skala 1:500. Grop; anl. 1601 Delar av anl. 1601 påträffades i samband med utredningen (MK 194). Anl. 1601 var i plan 1,55 x 0,66 m och 0,14 m som djupast. Lämningen bestod av två nedgrävningar; anl. 497 (MK 194) och anl. 507 (MK 194) (figur 4), som redan vid utredningen bedömdes vara härdar. Anl. 507 framkom i kanten på ett utredningsschakt varför dess storlek i väster inte kunde mätas. Den nordvästra gropen var som djupast 0,08 m och den sydöstra 0,12 (figur 4). Hela lämningen undersöktes. N anl. 507 anl. 497 1 anl. 507 anl. 497 2 5 3 4 Figur 4. Till vänster: plan över anl. 497 (MK 194), anl. 507 (MK 194) och anl. 1601. Anl. 1601 har skrafferats. Skala 1:50. Till höger: anl. 1601, sektion från sydväst i skala 1:20. I groparna förekom två likartade fyllningar. Dessa utgjordes av sot (1 och 3) och brungrå sand med inslag av sot (2 och 4). Båda anläggningar hade grävts ned genom gråbrun siltig sand (5) som utgjorde den yngsta fyllningen i anl. 5369. I samband med undersökningen av anl. 1601 påträffades en del flinta (se tabell 3). Vid utredningen framkom handtaget till en ythuggen dolk i ytan på anl. 507 (MK 194), vilket dateras till senneolitikum. Utifrån den likartade fyllningen i den sydvästra och den nordöstra gropen, samt överensstämmelsen mellan den östra delen av anl. 1601 (Väg 101) och anl. 497 (MK 194), förefaller en senneolitisk datering av anl. 1601 rimlig. Fyndtyp Antal (st.) Vikt (g) Flinta Avslag 2 6 Handtag till en ythuggen dolk 1 22 Summa 3 28 Tabell 3. Flinta från anl. 1601. Fynd som har framkommit i samband med plandokumentation av anl. 507 (MK 194) har markerats med kursiv. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048 9

Odefinierad; anl. 4439 I samband med undersökningen påträffades ett antal större och mindre stenar som i ett initialt skede tolkades som en stenpackning (anl. 4439). Lämningen var 4,30 x 2,36 m i plan och var som djupast 0,49 m. Stenarna plandokumenterades till och med nivå 6. Efter nivå 4 framkom nya stenar, främst öster om de tidligare dokumenterade. Spridningen gav ett spretigt intryck som stärktes vid dokumentationen av nivå 5 och 6. Efter nivå 6 användes maskin för att få en längsgående sektion att dokumentera i den resterande delen av stenansamlingen (figur 5). 1 3 2 4 1 Figur 5. Anl. 4439, sektion från väst. Skala 1:20. Vid arbetet iakttogs en sotig fyllning inom delar av lämningen. I plan förekom fyllningen på två ställen inom den västra delen, t.o.m. nivå 4. I sektion syntes förutom matjord (1) även två träkol- och sotpåverkade fyllningar (2 och 4). Fyllning 2 bestod av svartgrå siltig lera med inslag av träkol och sot. Fyllning 4 bestod av gråsvart siltig lera med inslag av mycket träkol och sot. Stenarna i sektionen verkade särskilt knyta an till fyllning 2 och eventuellt till den norra delen av fyllning 4 (se figur 5). Stenar dokumenterades såväl i botten som överst i fyllningarna. I anläggningen påträffades keramik och flinta (tabell 4). I den nordvästra delen av lämningen påträffades en pilspets med urnupen bas och en skära av flinta. Fynden framkom på nivå 2 och nivå 3, men påträffades rumsligt nära varandra. Ungefär 2,50 m sydöst om fynden påträffades en spånskrapa (nivå 2). På nivå 2 och 5 framkom små mängder av obränt ben. Benen på nivå 5 påträffades inom den östra delen av anl. 4439 och det har inte gått att påvisa en relation mellan benen och de övriga fynden. Det har inte gått att datera keramiken. Avseende flintan har både pilen och skäran kunnta hänföras till senneolitikum eller övergången mellan senneolitikum och äldre bronsålder. Fyndtyp Antal (st.) Vikt (g) Keramik Odekorerad 20 42 Summa 20 42 Flinta Avslag 49 199 Avslag, bränd 4 4 Avslag m. retusch 5 48 Skära 1 18 Splitter 1 0 Splitter, bränd 24 0 Spånskrapa 1 14 Ythuggen pilspets m. 1 0 urnupen bas Övrig flinta 14 780 Övrig flinta, bränd 97 319 Summa 197 1382 Tabell 4. Keramik och flinta från anl. 4439. 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048

Lager; anl. 5369 Lämningen var ca 30 x 40 m i diameter och 0,42 m som djupast. Ca en tiondel av lämningen undersöktes. Fyra rutor placerades i den sydöstra delen av anläggningen (figur 6). N R 8574 R 8575 R 8573 R 10355 Figur 6. Rutornas placering i anl. 5369. Skala 1:500. I alla rutor framkom mycket stenar vid ca 0,30 0,40 m. Dokumentationen försvårandes av att vatten trängde upp underifrån vid ca 0,60 meters djup. För att kunna dokumentera anläggningen vidare grävdes lämningen med hjälp av grävmaskin. En sektion placerades i nordvästlig sydöstlig riktning. Vid dokumentationstillfället fylldes anläggningen snabbt igen med vatten. Efter att ha pumpat ur vattnet framstod lämningen som en sänka med ett källsprång (5). Sänkan hade fyllts igen med flera ackumulerade fyllningslager Den mittersta delen av sektionen rasade snabbt och kunde därför inte kunnat dokumenteras (se figur 7). 3 2 1 5 4 8 7 6 9 10 11 Figur 7. Anl. 5369, sektion från öster. Skala 1:200. Hypotesen om förekomsten av ett källsprång uppstod när vatten snabbt tillkom och då främst från lager 5 (se figur 7). Ett något organiskt lager (4 och 8), som bestod av grå, något organisk, sandig lera, påträffades på båda sidorna om lager 5. Förekomsten av det organiska lagret kan indikera att denna del av sänkan någon gång har varit vattenfylld och att den i ett senare skede vuxit igen. Ovanför det organiska lagret fanns ett lager bestående av grå sandig silt med järnutfällningar (3 och 7). Järnutfällningar kan indikera fuktig miljö. I ett senare skede har lagren (3 och 7) överlagrats av grå sandig silt (2) och grå sandig slit med mycket stenar (6). Slutligen har sänkan överlagrats av brungrå sandig silt (1). I den norra delen av sänkan verkade lagren överlag vara mera sandiga än i den södra delen, vilket kan påverka bevaringsförhållandena för organiskt material negativt. Det äldsta lagret i sänkan bestod av mörkgrå siltig sand med stenar (11). Bristen på organiskt material i lagret skulle enligt ovanstående kunna förklaras av bevaringsförhållandena och det är därför möjligt att lagret motsvarar lager 4 i den Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048 11

södra delen av sänkan. I ett senare skede har lager 11 överlagrats av grå siltig sand med järnutfällningar (10), vilket eventuellt skulle kunna indikera en fuktig miljö även i denna del av sänkan. Slutligen har lager 10 överlagrats av brungrå sandig silt (9) (figur 7). I rutorna påträffades bearbetad sten, flinta och keramik (tabell 5). Ben framkom i alla rutor utom R 10355. I R 8574 kom benen från nötboskap, medan de i R 8573 kom från häst (se bilaga 5). Keramiken i fyllning 1 härrörde troligen från yngre bronsålder eller äldre järnålder. Keramiken som förekom i anl. 5369 visar att den östra delen av lämningen mycket väl kan ha använts under yngre bronsålder eller äldre järnålder. Utifrån sänkans stratigrafiska relation med anl. 1601 och anl. 4439 dateras den västra delen av anl. 5369 till senneolitikum eller äldre, medan aktivitet har förekommit under yngre bronsålder eller äldre järnålder i den sydöstra delen av lämningen. Fyndtyp Antal (st.) Vikt (g) Keramik Linjer 1 1 Odekorerad 94 183 Summa 95 184 Flinta Avslag 39 203 Avslag, bränd 4 9 Avslag m. retusch 3 84 Splitter 3 0 Splitter, bränd 2 0 Övrig flinta 4 43 Övrig flinta, bränd 17 66 Summa 72 405 Bergart Bearbetad 1 572 Summa 1 572 Tabell 5. Keramik och flinta från anl. 5369. Tolkning av anl. 1601, anl. 4439 och anl. 5369 Anläggning 5369 har varit en vattenpåverkat sänka. Troligen har det funnits ett källsprång i den södra delen av sänkan. Det fuktiga området verkar ha vuxit igen och därefter har fyllningar ackumulerats i den. Den västra delen av sänkan dateras utifrån sänkans stratigrafiska relation med anl. 1601 och anl. 4439 till senneolitikum eller äldre. Fynd i sänkans sydöstra del visar att denna del av lämningen har använts under yngre bronsålder eller äldre järnålder. Under senneolitikum, senneolitikum/äldre bronsålder och yngre bronsålder eller äldre järnålder har området med sänkan använts i samband med olika aktiviteter. Både i den nordvästra och den sydvästra delen av området verkar det ha förekommit aktiviteter som avsatt sot och träkol. Tydligast är detta i den västra delen av anl. 4439, där man kan spåra minst fyra olika händelser. I ett initialt skede har en nedgrävning gjorts i den sydvästra delen av anl. 5369, i nästa skede har nedgrävningen fyllts med en sotig fyllning och stenar. I nästa fas har två obrända fynd troligtvis deponerats och samtidigt verkar flera stenar ha tillkommit inom anl. 4439. Slutligen har ytterligare en sotig fyllning och eldpåverkade stenar tillkommit. Eventuellt kan anl. 1601 ha bildats i samband med liknande aktiviteter som anl. 4439. Avseende flera aspekter skiljer sig dock anl. 1601 från 4439. I anl. 1601 påträffades endast få stenar. Vidare framkom endast fragment av en ythuggen dolk, medan fynden i anl. 4439 var intakta. Utifrån dateringarna av anläggningarna har dessa knappast varit samtida. Sammanfattningsvis kan det sägas att det finns indikationer på eldrelaterade aktiviteter från senneoliti- 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048

kum/äldre bronsålder. Det har dock inte gått att närmare definiera vilken typ av aktivitet som det kan ha rört sig om. Lämningar från äldre järnålder Grop; anl. 955 Anläggningen påträffades i den nordvästra delen av området. Lämningen var ca 4,20 m i diameter i plan och bestod av tre gropar. Grop a som var djupast var 0,44 m djup (figur 8). 39,64 m ö h 1 4 2 3 4 Grop c Grop b Grop a Figur 8. Anl. 955, sektion från söder. Skala 1:50. Den östra nedgrävningssidan var trappformad och nedgrävningen var lite ojämn i botten. I grop a förekom två fyllningar Dessa bestod av lerlinser (4) och gråbrun sand (2). I ett senare skede har två sekundära nedgrävningar, grop b och grop c, tillkommit i den västra respektive den östra delen av grop a. Grop b var 0,48 m djup. De övre delarna av dess nedgrävningskanter var lodräta medan de nedre var sluttande. Bottenkanterna var rundade. Gropens botten var lite ojämn. Gropens fyllning (1) bestod av grå siltig sand. Grop c var som djupast 0,17 m. De övre delarna av nedgrävningskanterna var lodrätta medan de nedre var sluttande. Botten var relativt plan. Fyllningen bestod av sot (3). I anläggningen framkom flinta och keramik (tabell 6). Vidare framkom ben och delar av ett lerblock i grop a. Benen som påträffades i grop a kom från häst (se bilaga 5). Utifrån lerblocket dateras anläggningen till förromersk- eller romersk järnålder (Stilborg 2002: 141). Grop a är stratigrafiskt äldre än grop b och grop c. Grop b och grop c dateras till romersk järnålder eller senare. Tolkning Grop a tolkades vid undersökningstillfället som en lertäkt. Gropens sekundära syfte är okänt men den kan hypotetiskt ha fyllts igen med avfall. Syftet med grop b och c är okänt. Fyndtyp Antal (st.) Vikt (g) Keramik Odekorerad 9 17 Summa 9 17 Flinta Avslag 31 210 Avslag m. retusch 3 14 Spets (avslag) 2 34 Splitter 1 0 Övrig flinta 1 135 Övrig flinta, bränd 10 19 Övrig flinta m. retusch 1 14 Summa 41 426 Tabell 6. Keramik och flinta från anl. 955. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048 13

Grop; anl. 1216 Lämningen påträffades i den nordvästra delen av området. Anläggningen var 9,80 x 3,60 m stor i plan och var som djupast minst 0,15 m. En tiondel av lämningen undersöktes. I lämningen undersöktes två m 2 -rutor. Fyllningen beskrevs som brungrå, något fet, sandig silt, respektive gråsvart, något fet silt. I rutorna framkom även flinta och keramik (tabell 7). Vidare framkom delar av ett lerblock och ett oidentifierat järnföremål. Utifrån förekomsten av lerblock dateras anläggningen till förromersk- eller romersk järnålder (Stilborg 2002: 141). Syftet med gropen är okänt. Fyndtyp Antal (st.) Vikt (g) Keramik Odekorerad 73 75 Summa 73 75 Flinta Avslag 30 126 Avslag m. retusch 1 6 Avslag, bränd 2 2 Splitter, bränd 2 0 Övrig flinta 1 45 Övrig flinta, bränd 43 165 Summa 79 344 Tabell 7. Keramik och flinta från anl. 1216. Sammanfattning Strax söder om Lockarps Kyrkoväg påträffades fem lämningar. De tre äldsta utgjordes av en grop, ett lager och en odefinierad lämning. Den västra delen av lagret daterades till senneolitikum eller äldre, medan gropen daterades till senneolitikum. Den odefinierade lämningen härrörde från senneolitikum eller övergången senneolitikum/äldre bronsålder. Den östra delen av lagret daterades utifrån fynden till yngre bronsålder eller äldre järnålder. Kring 50 m nordväst respektive 70 m väst om lagret påträffades ytterligare två anläggningar. Dessa utgjordes av gropar, varav den ena tolkades som en lertäkt. Groparna daterades till förromersk- eller romersk järnålder. Område 2 Lämningar från bronsålder Grop; anl. 3407 Lämningen påträffades på en förhöjning i den nordvästra delen av området. Den var 4,37 x 2,23 m i plan och 0,65 m djup (figur 9). En fjärdedel av lämningen undersöktes. A B C D 1 1 Figur 9. Anl. 3407. Åt vänster visas sektionen från väst, åt höger visas sektionen från norr. Skala 1:50. 14 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048

I sektion C D förekom indikation på två nedgrävningar. Fyllningen i gropen bestod av gråbrun, humös silt med lite inslag av träkol (1). Vidare märktes ett relativt stort inslag linser av underlaget i fyllningen. I anläggningen påträffades flinta och keramik (tabell 8) samt ben från nötboskap, (bilaga 5). Keramiken har hänförts till bronsåldern. Syftet med nedgrävningen skulle kunna ha varit att ta upp lera, även om andra syften inte kan uteslutas. Fyndtyp Antal (st.) Vikt (g) Keramik Odekorerad 10 210 Summa 10 210 Flinta Avslag 36 347 Avslag m. retusch 3 29 Avslag, bränd 2 7 Övrig flinta 3 139 Summa 44 522 Tabell 8. Keramik och flinta från anl. 3407. Grop; anl. 3677 Anläggningen var belägen på en förhöjning i den nordvästra delen av området och påträffades 12 m västnordväst om anl. 3800. Anl. 3677 var i plan ca 1,2 x 1,6 m och 0,2 m som djupast. En fjärdedel av lämningen undersöktes. Anläggningens södra nedgrävningssida var ganska brant, den övre delen av den östra nedgrävningssidan var mycket brant och den nedre var sluttande. Fyllningen på botten bestod av svartgrå lerig silt med inslag av mycket träkol, sot och eldpåverkade stenar. Denna hade i ett senare skede överlagrats av brungrå lerig silt med inslag av mycket träkol, sot och eldpåverkade stenar. I lämningen påträffades flinta och keramik (tabell 9), samt ben från får/get (bilaga 5). I ytan påträffades en skärva från samma skål som framkom i anl. 3800. Keramiken kan hänföras till den yngre bronsålderns B-fas. Det har inte gått att fastställa gropens primära funktion. Fyndtyp Antal (st.) Vikt (g) Keramik Odekorerad 7 18 Summa 7 18 Flinta Avslag 10 72 Avslag m. bruksretusch 1 0 Avslag, bränd 2 3 Splitter 1 0 Splitter, bränd 1 0 Övrig flinta 1 39 Övrig flinta, bränd 28 77 Summa 44 191 Tabell 9. Keramik och flinta från anl. 3677. Grop; anl. 3800 Anl. 3800 var belägen på en förhöjning i den nordvästra delen av området. Lämningen var i plan ca 2,6 x 2,9 m och var som djupast 0,4 m (figur 10). Hela anläggningen undersöktes. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048 15

4 3 1 2 5 6 Figur 10. Anl. 3800, sektion från sydost. Skala 1:50. Förekomsten av sot har markerats med svart. Fyllningen bestod på botten och längs den sydvästra sidan av gropen av ljusgrå sotig silt (4) och ljusgrå, lerig, sotig silt (5). I ett senare skede har aska (6) och sot kastats ned. I fyllningen som har överlagrat fyllning 5 i gropens sydvästra sida, syns att gropen i ett näst sista skede har rasat in. Underlagsmaterial (3) har lagt sig ovanpå den äldre fyllningen. I ett sista skede har gropen fyllts igen. Fyllningen bestod av mörkgrå, sotig, lerig silt med inslag av träkol och skörbrända stenar (1) samt brungrå, lerig och sotig silt (2). I anläggningen påträffades flinta och keramik (tabell 10), samt ben från nötboskap, får/get, svin, häst och torsk (bilaga 5). Fynden framkom både på ytan och i fyllning 1. I keramikmaterialet fanns delar av en skål och skärvor från ett silkärl samt delar av fem tunnformade förrådskärl med vulst. Keramiken har daterats till bronsålderns B-fas. Dateringen stämmer väl överens med 14 C-dateringen till 830 780 BC 1 (Ua-32319) (tabell 11). Anläggningens form indikerar att dess primära funktion har varit som jordkällare, även om andra syften inte kan uteslutas. Fyndtyp Antal (st.) Vikt (g) Keramik Vulst 27 929 Odekorerad 356 5551 Summa 383 6483 Flinta Avslag 68 652 Avslag, bränd 4 11 Avslag m. retusch 5 34 Borr (avslag) 1 27 Skrapa (avslag) 1 9 Övrig kärna 1 85 Övrig skapa 1 15 Övrig flinta 3 202 Övrig flinta, bränd 22 128 Summa 106 1163 Tabell 10. Keramik och flinta från anl. 3800. Kursiv markerar siffra som är osäkra beroende på att kärlen från lämningen limmades innan de enstaka skärvorna vägdes. 14 Anl. Typ Material C år BP Kal.1 Kal. 2 Lab.nr 3800 Grop (Quercus sp.)/ek 2625 ± 40 830 780BC 900 670BC Ua-32319 Tabell 11. 14 C-datering av träkol från anl. 3800. Grop; anl. 3826 Anläggningen var belägen på en förhöjning i den nordvästra delen av området och påträffades ca 1,20 m sydväst om anl. 3800. Anl. 3826 var i plan ca 2,50 m i diameter och var som mest 0,25 m djup. Hela anläggningen undersöktes. Nedgrävningen beskrivs som regelbunden. I väster sluttade nedgrävningssidan dock något. I botten påträffades en del stenar. Fyllningen bestod av fet sandig lera och bedömdes i fält bestå av omdeponerade massor från t.ex. en avfallshög. Fyllningen bedömdes vara lik den som påträffades i anl. 3800, varför de hypotetiskt skulle kunna ha fyllts igen samtidigt. 16 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048

I anläggningen påträffades flinta och keramik (tabell 12), samt ben från nötboskap, får/get och svin (bilaga 5). Keramiken har daterats till den yngre bronsålderns B-fas. Lämningen tolkades i fält som en förvaringsgrop. Fyndtyp Antal (st.) Vikt (g) Keramik Vulst 1 11 Odekorerad 321 1389 Summa 322 1400 Flinta Avslag 96 546 Avslag, bränd 1 7 Borr (avslag) 1 28 Spets (avslag) 1 34 Splitter 1 0 Övrig flinta 1 25 Övrig flinta, bränd 14 75 Summa 115 715 Tabell 12. Keramik och flinta från anl. 3826. Härd; anl. 7081 Anl. 7081 påträffades i den södra delen av hus 2. Lämningen var i plan ca 0,68 x 0,49 m och som mest 0,06 m djup (figur 11). 1 2 Figur 11. Anl. 7081, sektion från sydväst. Skala 1:20 Fyllningen var av mörkgrå, nästintill svart, fet, sotig silt med inslag av eldpåverkade stenar (1). Under fyllningen framkom en horisont av grå, sotpåverkad silt (2). Flinta påträffades i lämningen (tabell 13). 14 C-dateringen gav resultatet 845 790BC 1 (Ua-32321) (tabell 14), vilket indikerar att härden har använts under yngre bronsålder. Dateringen stämmer dock inte överens med hus 2, se nedan. Utifrån härdens rumsliga placering inom hus 2, längst i söder, förefaller det troligt att härden inte är samtida med huset. Härden bör snarare relateras till någon aktivitet som förekommit inom område 2 under yngre bronsålder. Fyndtyp Antal (st.) Vikt (g) Flinta Avslag 2 18 Övriga flinta, bränd 8 26 Summa 10 44 Tabell 13. Flinta från anl. 7081. Anl. Typ Material 14 C år BP Kal.1 Kal. 2 Lab.nr 7081 Härd Corylus avellana, Hassel 2655 ± 40 845 790BC 910 780BC Ua-32321 Tabell 14. 14 C datering av träkol från anl. 7081. Lämningar från äldre järnålder Grop; anl. 7589 Anläggningen framkom på den södra delen av området och var i plan 3,80 x 1,98 m och som djupast 0,46 m (figur 12). Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048 17

1 2 Figur 12. Anl. 7589, sektion från väst. Skala 1:50. I botten av lämningen bestod fyllningen av svartgrå, något sotig, sandig silt med inslag av träkol (2). Fyllning (2) hade i ett senare skede överlagrats av brungrå sandig silt med inslag av träkol (1). I anläggningen framkom flinta och keramik (tabell 15). Vidare påträffades bränd lera och ben. Benen kom från nötboskap, får, får/get och svin (bilaga 5). Slutligen framkom ett oidentifierat järnföremål. Det har inte gått att datera fynden från lämningen. Däremot gav en 14 C analys resultatet 360 190 BC 1 (Ua-32318), vilket indikerar att lämningen använts under förromersk järnålder (tabell 16). Stenarna som framkom i mitten av lämningen tolkades i fält som nedslängda snarare än att ha ingått i en konstruktion. Däremot uppfattades den brända leran som tillkommen i samband med användning av gropen. Den brända leran skulle möjligen kunna ha haft en funktion som isolerande material eventuellt tillsammans med organiskt material. Gropens syfte skulle kunna ha varit en förvaringsgrop även om alternativa tolkningar inte kan uteslutas. Fyndtyp Antal (st.) Vikt (g) Keramik Odekorerad 23 63 Summa 23 63 Flinta Avslag 21 106 Avslag m. retusch 5 52 Avslag, bränd 3 15 Övrig flinta, bränd 22 49 Summa 51 222 Tabell 15. Keramik och flinta från anl. 7589. Observer att siffrorna anger minimum antal och minimum vikt. Under fältsäsongen försvann enstaka fynd från lämningen vid ett inbrott. 14 Anl. Typ Material C år BP Kal.1 Kal. 2 Lab.nr 7589 Grop Hordeum Vulgare, Skalkorn 2190 ± 35 360 190BC 380 160BC Ua-32318 Tabell 16. 14 C datering av makrofossil från anl. 7589. Lämningar från yngre järnålder Hus 2 Hus 2 var ett treskeppigt hus beläget 39,06 m ö.h. Det var orienterat i västnordvästlig östsydöstlig riktning. Huset påträffades på den mittersta delen av området. Platsen sluttade mot öster, ca 1 m fall på 35,80 m. Huset var minst 35,8 m långt och bestod av tio och ett halvt bockpar (figur 13). Enstaka stolphål från den norra respektive den södra vägglinjen påträffades. Både den norra och den södra raden av stolphål efter takbärande stolpar låg i raka rader. Avståndet mellan de takbärande bockparen var oregelbundet (dvs. att variationen var en 1 m eller mera). Uppskattningsvis har huset varit 5 6 m brett (tabell 17). Det var inte möjligt att få fram hela konstruktionen i dess östligaste del (se avsnittet Tolkning och källkritik ). Initialt tolkades huset som två konstruktioner; en i öster och en i väster. Eftersom 14 C dateringarna, som härrör från den östra respektive den västra delen, 18 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048

stämmer överens stärks dock en tolkning av att alla stolphålen kan ha ingått i en samtida konstruktion. Det stora avståndet mellan den östra och den västra delen kan eventuellt förklaras utifrån källkritiska faktorer. En annan förklaring kan vara att ett möjligt uppehåll mellan den östra och den västra delen av konstruktionen indikerar att de respektive delarna har haft olika funktioner. Eventuellt kan en tendens till ett mindre djup på lämningarna efter de takbärande stolparna i den östra delen av hus 2 stärka denna teori. N Anl. 6870 Anl. 6972 Anl. 6991 Anl. 6981 Anl. 7860 Anl. 9614 Anl. 9574 Figur 13. Plan över hus 2. Lagret som påträffades innanför konstruktionen, anl. 8611, har markerats med mörkgrått medan stigarna, anl. 9574 och anl. 9614, har markerats med ett grått streck. Skala 1:250. Delar av flera relativt svårtavgränsade lager framkom både i den mittersta och i den västra delen av konstruktionen, samt strax utanför denna. Ganska centralt i huset påträffades ytterligare ett lager; anl. 8611. Lämningen var stratigrafisk äldre än konstruktionen (se anl. 8611). Strax söder om huset framkom två anläggningar, anl. 9574 och anl. 9614, som i fält tolkades som lämningar efter stigar. Stigarna sträckte sig från huset ner mot ett lägre beläget område som eventuellt kan ha varit ett betesområde, söder om huset. Fyllningen i anl. 9574 bestod av brungrå, fet silt med fragment av bränd träkol och lera, medan fyllningen i anl. 9614 bestod av brungrå, fet silt. Flinta påträffades vid rensning av hus 2, bland annat i form av avslag, borr, och spån. Flertalet fynd bör kopplas till lagren innanför och strax utanför konstruktionen. Vidare kan en tvärpil som framkom i ytan av anl. 6870 troligen kopplas till lagren innanför konstruktionen. I lämningarna efter de takbärande stolparna påträffades också fynd; i anl. 6972, anl. 6981 och anl. 6991. I anl. 6981, och anl. 6972 utgjordes fynden av bränd lera, medan avslag, bränd lera, odaterbar keramik och övrig flinta framkom i anl. 6991. Dateringen av huset baseras på 14 C-analyser. Resultaten 550 620AD 1 (Ua- 32316) respektive 540 610AD (Ua-32317) visar att huset troligen har byggts vid övergången mellan folkvandringstid och vendeltid, eller under den tidigare delen av vendeltid (tabell 18). Längd Bredd Bockbredd Bockavstånd Stolphål, takbärande Stolphål, vägg (djup) (djup) 35,80 1,70 1,90 (5 6) 2,20 3,90 / 8,40 0,14 0,38 Tabell 17. Måttuppgifter på hus 2. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048 19

14 Anl. Typ Material C år BP Kal.1 Kal. 2 Lab.nr 6981 Stolphål Hordeum Vulgare, Skalkorn 1480 ± 35 550 620AD 460-650AD Ua-32316 7860 Stolphål Hordeum Vulgare, Skalkorn 1490 ± 35 540 610AD 440-650AD Ua-32317 Tabell 18. 14 C-datering av makrofossil från anl. 6981 och anl. 7860. Brunn; anl. 9020 Lämningen framkom på den södra delen av området, ca 50 m söder om hus 2. I ett initialt skede undersöktes anläggningen för hand. Vid ca 0,5 m trängde dock vatten upp underifrån och för att kunna dokumentera anläggningen vidare användes grävmaskin. Det vatten som trängde upp försvårade dock såväl dokumentation som provtagning. Anläggningen var 2,3 x 2,1 m i plan, 1,4 m djup och var trattformad (figur 14). Botten var plan och lämningen har sannolikt grävts ned i ett vattenförande lager. 1 Figur 14. Anl. 9020, sektion från syd. Skala 1:50. Fyllningen i brunnen bestod av gråbrun humös lerig silt. I lämningen framkom flinta (tabell 19). Fyndtyp Antal (st.) Vikt (g) Flinta Avslag 2 10 Summa 2 10 Tabell 19. Flinta från anl. 9020. Brunnen har genom 14 C-analys daterats till senare delen av folkvandringstid eller tidigare delen av vendeltid (tabell 20). Brunnen kan ha haft en koppling till hus 1 eller hus 2, vilket indikeras av att dateringen delvis stämmer överens med 14 C- dateringarna av husen. Brunnen framkom ca 150 m nordöst om hus 1 och ca 50 m sydöst om hus 2. Anl. Typ Material 14 C år BP Kal.1 Kal. 2 Lab.nr 9020 Brunn Hordeum Vulgare, Skalkorn 1510 ± 470 610AD 430 640AD Ua-32322 35 Tabell 20. 14 C-datering av makrofossil från anl. 9020. Långhärd; anl. 6260 Anläggningen var belägen i den norra delen av området, ca 41 m norr om hus 2. Lämningen var i plan ca 1,6 x 4,9 m och som djupast 0,2 m (figur 15). Kring tre fjärdedelar av anläggningen undersöktes. 1 2 Figur 15. Anl. 6260, sektion från nord. Skala 1:20 20 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048

Fyllningen bestod av kraftigt eldpåverkade stenar, sot och träkol (1). Därunder påträffades en horisont av sotig svart silt (2). Anläggningen var fyndtom. Claes Hadevik och Kristina Gidlöf har gjort en sammanställning över kriterier som karakteriserar långhärdar, samt gemensamma drag för belägenheten av lämningstypen. Långhärdarna inom Malmöområdet har alla påträffats en bit bort från närmsta hus med samtida datering (Hadevik och Gidlöf 2003: 191 ff.) Härden, anl. 6260, uppfyllde alla uppställda kriterier för en långhärd och har 14 C- daterats till senare delen av folkvandringstid eller tidigare delen av vendeltid (tabell 21). En eventuell samtidighet med hus 2, beläget ca 40 m söder om långhärden, kan diskuteras eftersom Hus 2 daterades till övergången folkvandringstid/vendeltid eller den tidigare delen av vendeltid. 14 Anl. Typ Material C år BP Kal.1 Kal. 2 Lab.nr 6260 Härd Fagus silvatica, Bok 1510 ± 35 470 610AD 430 640AD Ua-32320 Tabell 21. 14 C datering av träkol från anl. 6260. Lager; anl. 8611 Lämningen påträffades inom hus 2. Anläggningen var i plan ca 2,00 x 3,50 m och som mest 0,26 m djup (figur 16). En femtedel av anläggningen undersöktes. anl. 100671 1 anl. 6953 anl. 6963 anl. 7952 1 1 2 Figur 16. Anl. 8611, sektion från väst. Skala 1:50. Lagret bestod av grå lera (1) och grå sandig silt (2). Fyllning 1 tolkades i fält som härrörande från markberedning, dvs. medvetet påförd jord vars syfte varit att jämna ut terrängen inför uppförandet av huset. Nivåskillnaden mellan den norra och den södra delen av huset var ca 0,50 m, vilket skulle kunna förklara ett eventuellt behov av att jämna ut underlaget. En annan förklaring på förekomsten av anl. 8611 skulle kunna vara erosion av jord från det topografiskt högre belägna området. Ytterligare en möjlighet är att lagret skulle kunna ha utgjort en nordlig del av ett ej identifierat större kulturlager. Det är dock inte möjligt utifrån dokumentationsmaterialet att dra några slutgiltiga slutsatser. Det kan dock inte helt uteslutas att lagret, som påträffades strax norr om den norra vägglinjen, eventuellt kan vara en lämning efter markberedning. Att lagret fortsatte söder om huset, fyllning 2, kan dock indikera att så inte är fallet. Inga fynd har säkert kunnat knytas till lagret. Det kan dock inte uteslutas att en del av fynden som framkom vid rensning av hus 2 kan ha varit belägna inom lagret. Lagret är stratigrafiskt äldre än huset och dateras till den tidigare delen av vendeltid eller äldre. Sammanfattning På området påträffades 12 lämningar. De fem äldsta, som alla påträffades inom den norra delen, utgjordes av fyra gropar och en härd. Lämningarna härrörde från bronsålder; fyra av dem daterades till den yngre bronsålderns B-fas. Tre av groparna har funktionsbestämts som förvaringsgrop (anl. 3407), jordkällare (anl. 3800) och lertäkt (anl. 3826). Sju lämningar från järnålder påträffades på den mittersta delen respektive den södra delen av området. En av anläggningarna, en grop, härrörde från äldre järnålder medan de övriga daterades till yngre järnålder. Lämningarna från yngre järnålder utgjordes av en brunn, ett hus, en långhärd, ett lager och två stigar. Lagret påträffades i huset och har endast terminus ante quem-daterats. Eventuellt skulle lagret kunna ha utgjort ett markberedningslager. Vidare påträffades två stigar strax söder om hus 2. Stigarna förde ned mot ett Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048 21

lägre beläget område söder om huset, vilket hypotetiskt kunna ha varit ett betesområde. Anläggningarna kan utifrån deras rumliga belägenhet troligen dateras till yngre järnålder. Område 3 Lämningar från yngre järnålder Hus 1 Huset var treskeppigt och beläget 38,69 m ö.h. Det var orienterat i östvästlig riktning och påträffades inom den nordvästra delen av område 3. Det fortsatte in i den västra schaktkanten. Platsen sluttade något åt öster, med höjdfall på ca 0,50 m på 28,80 m från väster till öster. N Anl. 661 Figur 17. Plan över hus 1, skala 1:200. Huset har varit minst 25,80 m långt och besått av sju och ett halvt bockpar (figur 17). Inga vägglinjerna eller gavelspår påträffades. Båda den norra och den södra raden av stolphål efter takbärande stolpar låg i ganska raka rader, medan avståndet mellan de takbärande bockparen var oregelbundet. Uppskattningsvis har huset varit 5 6 m brett (tabell 22). Huset har 14 C-daterats till 460 490AD 1 (Ua-32315), vilket indikerar att det troligen har byggts under folkvandringstid (tabell 23). Det finns likheter mellan detta hus (hus 1) och hus 12 från undersökningen Citytunnelprojektet (CT), område 6 (MHM 12880) och hus 3 från en undersökning vid Lunnebjär (MK 14). Särskilt bockbredden stämmer väl överens. Däremot förekommer det betydande större variation i avstånden mellan stolphålen från de takbärande bockpar i hus 1 än i de andra. Husen från CT område 6 och Lunnebjär MK 14 har genom 14 C-analys daterats till folkvandringstid (Krister Hansson, under utgivning och Åsa Björklund, under utgivning). Längd Bredd Bockbredd Bockavstånd Stolphål, takbärande Stolphål, vägg (djup) (djup) 22,80 1,60 1,80 (5 6) 2,00 5,00 0,10 0,34 Tabell 22. Måttuppgifter på hus 1. 14 Anl. Typ Material C år BP Kal.1 Kal. 2 Lab.nr 661 Stolphål Hordeum Vulgare, Skalkorn 1515 ± 35 460 490AD 430-620AD Ua-32315 Tabell 23. 14 C datering av makrofossil från anl. 661. 22 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048

Tolkning och källkritik Undersökningen genomfördes under senhösten 2004. Tack vara en hög ambitionsnivå hos alla involverade genomfördes den på ett mycket tillfredsställande sätt, trots vissa svårigheter Kombinationen av blöt mark och tunga maskiner förorsakade så stora skadar på underlaget att den östligaste delen av område 2 inte kunde undersökas. Detta påverkade möjligheten att få fram hela den östra delen av hus 2. Vidare påverkade svåra väderförhållanden schaktningen i den södra delen av område 2, vilket påverkade spridningsbilden av fornlämningar negativt. Ytterligare en huslämning påverkades negativt i samband med markarbete strax norr om område 3. Slutligen försvann enstaka fynd från undersökningen vid ett inbrott. Inbrottet var beklagligt, men påverkade endast fyndförekomsten i en anläggning. På den norra delen av område 1A, norr om Lockarps Kyrkoväg, var underlaget påtagligt påverkat av modern aktivitet. Det var därför inte möjligt att identifiera lämningar äldre än historisk tid. På område 1A, strax söder om Lockarp Kyrkoväg, påträffades gropar, ett lager, och en odefinierad lämning. Anläggningarna härrörde från neolitikum och eller övergången senneolitikum/äldre bronsålder, yngre bronsålder eller äldre järnålder, samt äldre järnålder. De neolitiska aktiviteterna verkade i viss mån ha varit relaterade till eld, vilket antyds i form av deponering av träkol och sot. Område 1B prioriterades inte eftersom det efter avbaning konstaterades att förutsättningar för bevarat av pollen saknades. På område 2 framkom de mest omfattande boplatslämningarna. Lämningarna utgjordes av en brunn, fem gropar, ett hus, två härdar, ett lager och två stigar. I den norra delen av område 2 påträffades gropar från den yngre delen av bronsåldern. De övriga boplatslämningarna framkom i den mittersta och södra delen av UO. Två av dessa utgjordes av en härd och en grop från bronsålder respektive äldre järnålder. De övriga lämningarna härrörde från yngre järnålder. I hus 2, daterat till övergången mellan folkvandringstid och vendeltid, eller den tidiga delen av vendeltid, framkom ett lager som eventuellt skulle kunna ha varit ett markberedningslager. En annan möjlighet är att lagret tillkommit i samband med tidigare aktiviteter. Strax söder om huset påträffades två stigar som ledde ner mot ett lägre beläget område som hypotetiskt skulle kunna ha utgjort ett betesområde. Kring 40 m norr om hus 2 påträffades en långhärd som genom 14 C-analys daterades till den senare delen av folkvandringstid eller den tidigare delen av vendeltid. En koppling mellan huset och långhärden kan inte uteslutas eftersom 14 C-dateringarna delvis sammanfaller. Långhärdarnas funktion har diskuterats i tidigare skrifter (Björhem och Säfvestad 1993: 317 f.; Gidlöf 2000; Hadevik och Gidlöf 2003: 195 f. och Björhem och Magnusson Staaf under utgivning) och kommer inte att behandlas vidare inom ramen för denna slutundersökningsrapport. Brunnen på område 2 daterades genom 14 C-analys till den senare delen av folkvandringstid eller den tidigare delen av vendeltid. Dateringen indikerade att brunnen möjligen hade varit i användning samtidigt som hus 1, beläget ca 150 m sydväst om denna, eller hus 2, beläget ca 50 m åt nordväst. På den västra delen av område 3 påträffades en huslämning (hus 1) som härrörde från folkvandringstid. Avseende bebyggelse inom UO var det anmärkningsvärdigt att endast huslämningar från yngre järnålder har påträffats. Andra typer av lämningar framkom dock från neolitikum, bronsålder och äldre järnålder, vilket visar att UO har använts vid flera tillfällen under förhistorisk tid. Att ytterligare bebyggelse mycket väl kan ha funnits strax väster om UO är en möjlighet som stärks av att hus 1 fortsatte in i den västra schaktkanten. Vidare visade fyndet av ett fragmenterat dräktspänne, strax norr om område 1A, på aktivitet under folkvandringstid. Dräktspännet kan mycket väl vara relaterat till bebyggelsen från yngre järnålder, Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048 23

belägen nordöst om UO. En annan möjlighet är att spännet, under förutsättning att det primärdeponerats, kan utgöra ett offerfynd i ett våtmarkområde (Paulsson, bilaga 6). Utvärdering Frågeställningen med utgångspunkt i temat Kontinuitet och diskontinuitet i Vetenskapligt program för Malmö Kulturmiljö kan besvaras genom att integrera resultat från undersökningar som genomförts i området kring Lockarps by. Ett omfattande arkeologisk material har här påträffats, främst i samband med undersökningen Fosie IV och projekten Öresundsförbindelsen och Citytunneln (CT). Undersökningarna som har tagits med är belägna upp till 1 km norr, respektive söder om Lockarps by (bilaga 2). I dagsläget verkar bebyggelsen norr om byn ha varit mycket mer omfattande än den söder om byn. Att hus och grophus har valts ut som indikatorer på bebyggelse i ett initialt skede, beror på att båda typerna av lämningar får anses representera längre uppehåll inom ett och samma område. Inom alla undersökningar som visas har lämningar från minst en period påträffats. Fyra undersökningar skiljer sig från de övriga. I samband med Fosie IV, Fosie 11A, och Lockarp 7E, norr om Lockarps by, samt Käglinge grustäkt I och II söder om Lockarps by, har framkommit hus och/eller grophus från minst tre perioder (Thörn 1992; Björhem och Säfvestad 1993; Hadevik och Gidlöf 2003 och Nord och Sarnäs 2005). Vidare föreligger en tendens att lämningar från äldre och yngre järnålder påträffas inom samma undersökningar. På Bageritomten, CT, delområde 6, CT, delområde 7, CT, delområde 8, CT provisorisk väg, Fosie IV, Fosie 11 A, och Lockarp 7E har hus och eller grophus från både äldre och yngre järnålder påträffats (Björhem och Säfvestad 1993; Celin 2003; Nord och Sarnäs 2005; Ifverson och Heimer under utgivning; Hansson under utgivning och Sarnäs och Engström under utgivning). Vid flera av undersökningarna norr om Lockarps by, nämligen Bageritomten, Fosie IV, Fosie 11A och Lockarp 7E, har ett omfattande husmaterial från främst järnålder påträffats (Björhem och Säfvestad 1993; Hadevik och Gidlöf 2003; Nord och Sarnäs 2005 och Sarnäs och Engström under utgivning). Utifrån förekomsten av huslämningar från yngre järnålder på UO är det av särskilt vikt att belysa dessa tillsammans med samtida hus i området kring Lockarps by. Att spridningen av huslämningar från hela järnåldern och tidig medeltid visas i bilagorna beror på ambitionen att belysa kontinuitet och diskontinuitet under såväl järnålder som övergången mellan yngre järnålder och tidig medeltid (bilaga 3 och bilaga 4). Nils Björhem och Björn Magnusson Staff har tidigare belyst frågan om kontinuitet och diskontinuitet avseende bebyggelsen under järnåldern i Malmöområdet (Björhem 2003 och Björhem och Magnusson Staff under utgivning). Författarna pekar bland annat på att det kring 300 e.kr. sker en omstrukturering av bebyggelsen. I bilaga 4 presenteras husmaterial som daterats till den yngre delen av romersk järnålder tillsammans med husmaterial från yngre järnålder. 14 C- dateringar har i största möjligaste mån använts för att kunna hänföra lämningarna till äldre respektive yngre järnålder. Dateringar med kalibrering på 1 som givit ett medelvärde på 300 AD eller senare, visas tillsammans med huslämningar från yngre järnålder. Huslämningarna från Fosie IV daterades dock främst utifrån lämningarnas typologiska drag (Björhem och Säfvestad 1993, figur 503). Spridningen av hus från äldre och yngre järnålder kan därför endast ge en grov bild av skillnader inom husmaterialet. Trots detta kan vissa tendenser urskiljas. Vidare visar spridningskartan den rumsliga relationen mellan huslämningar från yngre järnålder och tidig medeltid. 24 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:048