Antaget av kommunfullmäktige 1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i 2011-2014 1. Verksamhetsbeskrivning Folkhälsorådet svarar genom olika samverkansformer med kommuninvånare och övriga intressenter som verkar i för att utveckla ett långsiktigt och hållbart samhälle som ger en livsmiljö där var och en kan uppnå bästa möjliga hälsa och livskvalitet. Folkhälsorådet är ett rådgivande samverkansorgan, inte ett beslutande organ. Varje verksamhet har sitt eget ansvar. Folkhälsoperspektivet Folkhälsa är ett uttryck för det allmänna hälsotillståndet inom en befolkning och tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. Ett folkhälsoperspektiv innebär att befolkningens hälsotillstånd starkt kopplas samman med hur samhället utvecklas. En hälsofrämjande utveckling är mångas ansvar och förutsätter ett långsiktigt samarbete över verksamhets- och sektorsgränser. Folkhälsoperspektivet innehåller samhälls-, hållbarhets-, likabehandlings-, hälsofrämjande-, förebyggande- och ett medicinskt perspektiv. Folkhälsoarbetet utgår från en helhetssyn på människors livsvillkor och kunskap om vilka faktorer som påverkar förutsättningar för en god hälsa, ett gott liv. Folkhälsoarbete är ett systematiskt och målinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Det innebär både att skapa för hälsan gynnsamma förutsättningar och miljöer och att förmedla kunskap och öka medvetenheten om samband mellan levnadsvanor och hälsa. Folkhälsoarbete innefattar därför hela skalan av åtgärder från ekonomisk politik och lagstiftning till hälsoupplysning. Genom utmaningarna i policyn kopplas s vision samman med s folkhälsoarbete. Målsättning för folkhälsoarbetet anges i respektive verksamhet 1. Hälsans bestämningsfaktorer Faktorer som påverkar folkhälsan varierar över tid i takt med samhällsutvecklingen. De faktorer som påverkar folkhälsan benämns hälsans bestämningsfaktorer. Många av dessa faktorer, som påverkar befolkningens livsvillkor, ligger utanför den enskilda människans kontroll. En bestämningsfaktor kan verka både som frisk- skydds- och hälsofrämjande faktor eller som riskfaktor. 1 Verksamhet. Kommunala nämnder, förvaltningar och bolag samt samverkanspartners. 1
Antaget av kommunfullmäktige 2(11) Svanström och Haglund modell Hälsans bestämningsfaktorer beskriver att hälsans påverkansfaktorer finns inom många verksamhetsområden. Modellen visar också vilken bredd folkhälsoarbetet måste ha. 2. Målsättning och syfte Målsättningen med en kommunövergripande policy för folkhälsoarbetet är att finna strategier för att verka för det nationellt fastslagna folkhälsomålet; att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen och utveckla ett långsiktigt hållbart samhälle med god livsmiljö i vilken jämlika förutsättningar för en god hälsa främjas. Policyns målsättning är också att skapa mervärde och tydliggöra rollerna i det folkhälsoarbete som redan bedrivs i. Genom samarbete och kommunikation förbättra hälsa, livskvalité och samhörighet hos kommunens invånare. Med utgångspunkt från nationella och regionala styrdokument lyfta fram det kommunala folkhälsoarbetet. I samverkan med Statens folkhälsoinstitut, Länsstyrelsen, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne ta del av evidensbaserade 2 metoder för att öka kvalitén i utveckling av s folkhälsoarbete. 1 Evidensbaserade metoder bygger på vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet 2
Antaget av kommunfullmäktige 3(11) Helhetssynen på folkhälsoarbetet är att insatser som görs inom folkhälsoarbetets ram skall gälla hela befolkningen. Det innebär att satsning inte enbart får fokusera på högriskgrupper - målet är istället att aktivera och engagera hela befolkningen. Folkhälsoarbetets breda perspektiv ska vara en naturlig del inom alla kommunala verksamhetsområden och ett stöd och komplement till övriga kommunövergripande strategier, planer och program och bör även införlivas i befintliga planer på verksamhetsnivå. Genom samverkan och samarbete skapas förutsättningar för en god och jämlik folkhälsa i samhället, vilket ökar möjligheten för individen att själv göra hälsosamma val och ta ansvar för sin egen hälsa och sina levnadsvillkor. Vid strategisk planering av insatser i s folkhälsoarbete ska de nationella och regionala målen beaktas, detta för att nå synergieffekter och ett mervärde vid genomförande av insatser. Målsättningen är också att: Öka medvetenheten inom alla verksamhetsområden om de faktorer som skapar förutsättningar för en hälsofrämjande utveckling. Förankra folkhälsoperspektivet och låta det löpa som en röd tråd i all verksamhet i. Skapa ett förhållningssätt och en samsyn som bygger på ett folkhälsofrämjande perspektiv. Metoder och verktyg I bedrivs en hälsoinriktad kommunalpolitik som främjar gynnsamma och jämlika förutsättningar för en god hälsa i hela befolkningen vilket är en förutsättning för ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Tvärsektoriellt arbetssätt En metod för att uppnå samverkan och samsyn är att bedriva ett tvärsektoriellt arbetssätt. Genom att lyfta fram och samordna det hälsofrämjande och förebyggande arbete som bedrivs i olika verksamheter och visa på möjligt samarbete mellan olika aktörer kan ett helhetsperspektiv skapas. Hälsokonsekvensbedömning Att belysa hälsokonsekvenser är en metod att öka medvetenheten om beslut och planers påverkan på hälsans bestämningsfaktorer generellt och för olika grupper i befolkningen. Hälsokonsekvensbedömningar kan utföras lokalt och anpassas till enskilda förslag, planer och politiska beslut på olika nivåer. 3
Antaget av kommunfullmäktige 4(11) 3. Folkhälsa i ett förändrat klimat Allmänt Klimatförändringarna kommer att påverka vårt samhälle inom en rad olika områden, erfarenheter från tidigare drabbade samhälle visar att förändringarna kan komma snabbt och får ibland stora och omfattande hälsokonsekvenser för de människor som drabbas. Klimatförändringarna kräver en noggrann och bra samhällsplanering för att vi skall kunna vidmakthålla och utveckla en god folkhälsa. Människors hälsa kommer att påverkas både positivt och negativt av klimatförändringarna. En del av de ökade hälsoriskerna kan lösas genom planering och samverkan mellan myndigheter och frivilliga organisationer. Vi har alla ett ansvar för att minska den negativa påverkan på klimatet. Temperatur Förebyggande åtgärder och beredskap för extremt höga temperaturer bör tas in i den kommunala samhällsplaneringen. Inom ramen för förebyggande åtgärder kan t.ex. beredskapsplan för värmeböljor, identifiering av sårbara grupper och utformning av byggnader finnas. Planering av grönområde och möjligheter att med vegetation säkra skuggmiljöer vid offentliga byggnader och platser bör beaktas. Ett varmare klimat innebär även att nederbörden ökar vilket ökar risken för smittspridning. Dricksvatten Konsekvenserna av klimatförändringarna kan för dricksvattenförsörjningen bli avsevärda. Kvaliteten på råvatten kommer sannolikt att försämras med ökade humushalter och ökad förorening av mikroorganismer. Risken för avbrott och föroreningar av dricksvattnet ökar med risken för översvämning, ras och skred. (-Klimat- och sårbarhetsutredningen, 2007). En kommunal vattenförsörjningsplan är ett viktigt instrument för att säkerställa att kommunen har en säker och trygg dricksvattenförsörjning. Samverkan mellan myndigheter och kommuner kan vara nödvändigt för att nå framgång i den framtida vattenförsörjningen. Luft Luftföroreningarna väntas öka något på grund av klimatförändringarna men andra faktorer ger större förändringar (-Klimat- och sårbarhetsutredningen, 2007). Ur ett hälsoperspektiv påverkas människor av luftburna ämnen genom att riskerna för bl.a. astma och allergisjukdomar ökar. Den globala uppvärmningen leder även till att pollensäsongen blir både längre och intensivare. Att mäta pollen och luftföreningar och varna befolkningen är ett sätt att stödja folkhälsan, ett annat är att genom ett aktivt miljöarbete bidra till att minska luftföroreningarna. 4
Antaget av kommunfullmäktige 5(11) 4. Kommunala målområden 2011 2014 Satsningar och prioriteringar inom det kommunala folkhälsoarbetet kommer under perioden att riktas mot barn, ungdomar, unga kvinnor samt äldre. Målgruppen äldre, 60-75 år med lättare sjuklighet, nås vid medverkan i Statens folkhälsoinstituts projekt Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande 2011-2013. Kommunen ska också verka för en etablering av en ungdomsmottagning i. Målområde 1: Livskvalitet s invånare ska må bra, känna gemenskap genom att vara delaktiga, de ska genom hälsofrämjande levnadsvanor ha en aktiv och valbar fritid. Arbetet ska präglas av ett salutogent 3 synsätt och skapa känslan av sammanhang (KASAM 4 ). Ett gott liv och en aktiv fritid varje dag Utmaning: Hälsofrämjande levnadsvanor och friskvård främjas. Överskulden 5 hos invånarna samt missbruk i form av alkohol, tobak, övriga droger och spelmissbruk minskar. Förutsättningar skapas för en etablering av en ungdomsmottagning i kommunen. Tillgänglighet och delaktighet Utmaning: Förutsättningar för arbetet med ökad tillgänglighet och delaktighet finns i kommunen. Attraktivt och mångsidigt boende Utmaning: Förutsättningar finns för den enskilde att välja ett boende i olika miljöer som upplevs trygga och säkra. Mångfald och valfrihet Utmaning: Kommunen är öppen för alla oavsett etnisk bakgrund, kultur, religion eller sexuell läggning. 3 Salutogent synsätt fokuserar på faktorer för att bevara hälsa. 4 KASAM står för känslan av sammanhang. Begreppet myntades av sociologen A Antonovsky och består av tre delkomponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. 5 Överskuld är när personer är skuldsatta över sin betalningsförmåga. 5
Antaget av kommunfullmäktige 6(11) Målområde 2: Kunskap s invånare ska ha förutsättningar för att uppleva sin skolgång positiv. Förutsättningar ska ges för att nå goda resultat och klara sig bra inom ramen för ett livslångt lärande. Elevens förutsättningar står i centrum Utmaning: Eleverna har delaktighet och inflytande över sitt lärande och skolans arbete. Hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten Utmaning: Evidensbaserade metoder och nya pedagogiska rön tas tillvara i skolarbetet. Personal och elever på våra skolor erbjuds kompetensutveckling inom folkhälsoområdet. Möjligheter till livslångt lärande Utmaning: Kompetensutveckling genom olika studievägar finns för alla åldrar. Yrkesinriktad högre utbildning Utmaning: Högre studie- och yrkesutbildningar i samarbete med högskolor och universitet erbjuds i kommunen. Målområde 3: Företagande och arbete s företagare ska uppleva företagsklimatet positivt. Det finns goda möjligheter till etablering och utveckling av företag och arbetskraft. Genom ett aktivt och delaktigt näringsliv minskar ungdomsarbetslösheten i kommunen. Positivt klimat för entreprenörskap Utmaning: Kommunen erbjuder goda förutsättningar för företagsutveckling.. Kommunen värnar om småföretag i alla branscher, planer eller strategier som gynnar utvecklingen finns. Förutsättningar för utveckling av Ung företagsamhet och sommarlovsentreprenörer finns. Fortsatt satsning på de gröna näringarna Utmaning: Förutsättningar ges för en positiv lantbruksutveckling i kommunen. Förutsättningar ges för utveckling av alternativa energimetoder och de gröna näringarna. Djuromsorg och livsmedelproduktion håller hög kvalitet för att erbjuda medborgarna närproducerade livsmedel och tjänster. Ett livskraftigt näringsliv Utmaning: Eftersträva att erbjuda de utbildningar som efterfrågas. Näringslivet präglas av resurshushållning och utvecklingskraft. Tillgången på utbildad arbetskraft är god. 6
Antaget av kommunfullmäktige 7(11) Samverkan med forskning och utbildning Utmaning: Kommunala projekt drivs i samverkan med universitet och högskola. Nya innovationer, produkter och forskningsrön utvecklar skolor, utbildning och kommunens näringsliv. Målområde 4: Infrastruktur s invånare ska uppleva att det bor i en tillgänglig och trafiksäker kommun med väl fungerande kommunikationer. Utbyggnad av vägnät och ökad trafiksäkerhet Utmaning: Vägar, cykel- och gångstigar håller god standard och hög säkerhet, förebyggande åtgärder prioriteras så att svåra olyckor och dödsolyckor i trafikmiljön minskar. Marknadsandelen för resor med gång-, cykel och kollektivtrafik ökar. Kortare pendlingstider, fler bussturer och spårbunden trafik Utmaning: Pendlingstiden minskar, bussturerna ökar och spårbunden trafik finns. Modern ICT informations- och kommunikationsteknik Utmaning: Genom bredband ges samtliga hushåll möjlighet att nå Internet. Kommunen ökar antalet e-tjänster. Kommunikation och struktur Utmaning: Nybyggnation sker kollektivtrafiknära i miljöer med urbana kvaliteter. Fysisk planering sker i samverkan med regional nivå. Vi är aktsamma om vår högvärdiga jordbruksmark och andra värdefulla naturmiljöer. Rekreation och aktiv fritid värderas högt. Kommunen tar aktiv del i Region Skånes arbete inom ramen för strukturbild 2.0. Målområde 5: Hållbar utveckling - inom miljö s invånare upplever delaktighet genom att aktivt delta i bevarandet och utvecklandet av våra miljö-, natur och kulturvärden. Alla invånare ska kunna bo och verka i med minsta möjliga miljöpåverkan Utmaning: Vi tar del av nya forskningsrön om återvinning och sophantering. Klimat- och energirådgivning finns tillgängligt för våra medborgare. Kommuninvånare ges kunskap om att transporterna för den enskilde måste minska. Våra parkmiljöer bevaras och utvecklas för att stärka friluftsliv och rekreationsmöjligheter. 7
Antaget av kommunfullmäktige 8(11) Förutsättningar för utbyggnad av förnyelsebar energi skapas Utmaning: Vi tar del av evidensbaserade metoder och nya rön om forskning och satsning på energiområdet. Vid nyproduktion beaktas miljövänlig energiförsörjning. Vi hushållar med våra naturresurser Utmaning: Genom kommunens övergripande vattenbruksplan möjliggörs hushållning av våra vattenresurser. Genom kommunens grönstruktur- och naturvårdsprogram möjliggörs bevarande och utveckling av naturmiljöer. Vi tar hänsyn till våra miljövärden och klimatutvecklingen Utmaning: Koldioxidutsläpp per invånare i kommunen minskar. Resepolicy som främjar hållbart resande för kommunanställda tas fram. Kommunens tjänstebilar tankas med alternativa klimatsmarta drivmedel. Tankställen med alternativa klimatsmarta drivmedel finns i kommunen. 5. Uppföljning s lokala hållbarhetsbokslut är en modell för att styra och följa upp kommunal verksamhet. Den följer ordinarie beslutsfunktioner i kommunala styr- och uppföljningssystem. Lokalt hållbarhetsbokslut lämnas inför s årsredovisning. Kommentar De basindikatorer som finns för folkhälsan redovisas tidigast i juni/juli efterföljande år i Statens folkhälsoinstituts kommunala basfakta, vilket är för sent för att komma med i årsredovisningen. Det är dock möjligt att använda statistik från ett år tidigare. Uppföljning sker också vart fjärde år genom Region Skånes folkhälsoenkät. Folkhälsoenkäten presenteras som kommunala folkhälsoprofiler (s.k. spindeldiagram). Folkhälsoenkäten (och spindeldiagrammen) har genomförts år 2000, 2004 och 2008. Redovisning sker på hösten året efter. Under 2012 kommer även en levnadsvaneundersökning att genomföras i åk 6, åk 9 samt gymnasiets år 2. En barndatabas tas fram vilket gör att vi kan följa kommuninvånarna från vaggan till graven. Levnadsvaneundersökningen synkroniseras med folkhälsoenkäten (målgrupp 18-80 år). Dessa båda undersökningar redovisas först under hösten 2013. Folkhälsoutvecklingen är svår att följa och se förändringar/trender på årsbasis. Detta har gjort att en del av de skånska kommunerna numera endast tar fram ett hållbarhetsbokslut eller välfärdsbokslut vart fjärde år. 8
Antaget av kommunfullmäktige 9(11) Utgångspunkter Bilaga 1 Regeringsformen 1 kap. Statsskickets grunder 2 Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilde människans frihet och värdighet. Den enskildes personlig, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet. Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värda den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt och etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas. Lag (2002:903). Av riksdagen antagna propositioner 2002/03:35 Mål för folkhälsan och 2007/08:110 En ny folkhälsopolitik är viktiga utgångspunkter för kommunernas folkhälsoarbete. 9
Antaget av kommunfullmäktige 10(11) Nationella målområden Bilaga 2 Det övergripande folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsans elva målområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 10
Antaget av kommunfullmäktige 11(11) Regionala målsättningar 2010-2013 Bilaga 3 Delaktighet, inflytande och jämlik hälsa Utmaning: Skapa förutsättningar för ökad delaktighet och inflytande och en mer jämlik hälsa. Målsättningar: Den ojämlika hälsan skall minska. De geografiska skillnaderna i hälsa ska minskas. Delaktigheten och inflytandet ska öka och utanförskapet ska minska. Hälsofrämjande levnadsvanor Utmaning: Öka förutsättningarna för hälsosamma val och mer hälsofrämjande levnadsvanor. Målsättningar: Övervikten ska minska med 5 %. Andelen fysiskt aktiva individer ska öka med 10 %. Psykosocial hälsa Utmaning: Den psykosociala hälsan ska öka i Skåne. Målsättning: Fler individer skall uppleva att de kan påverka sin hälsoutveckling i positiv riktning. Insatser ska riktas till de grupper som är särskilt utsatta bland barn/ungdomar och unga kvinnor. Alkohol, tobak, övriga droger samt spelmissbruk Utmaning: Skapa förutsättningar för en minskad konsumtion av alkohol och övriga droger. Målsättningar: Konsumtionen ska minska ner till 2000 års nivå, bruk av narkotika och dopning ska minska. Andelen individer med spelberoende ska minska. Tobaksbruket skall fortsätta att minska. Satsningar, framförallt riktade mot barn, unga samt äldre är prioriterade under strategiperioden. Följande processer kommer även fortsättningsvis att betonas i Region Skånes arbete; hälsofrämjande skolutveckling, hälsofrämjande och kreativa arbetsplatser, hälsofrämjande boende, hälsofrämjande fritid, hälsosamt åldrande. 11