Institutionen för samhällsvetenskap och humaniora Samhällsvetenskapliga programmet. Benjamin Rolfö Läsår 07/08 Handledare: Mattias Larsson 2008-04-08

Den heliga Birgitta Om hennes möte med det patriarkaliska samhället under 1300-talets Europa, i jämförelse med den demokratikämpande Benazir Bhutto i 1900-talets Pakistan. Institutionen för samhällsvetenskap och humaniora Samhällsvetenskapliga programmet Benjamin Rolfö Läsår 07/08 Handledare: Mattias Larsson 2008-04-08 1

Innehållsförteckning Försättsblad 1 Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 Syfte 5 Frågeställningar 5 Avgränsningar 6 Materialbeskrivning 7 Metod 10 Begreppsapparat/definitioner 11 Historisk bakgrund 12 Avhandling 15 Slutsatser och diskussion 24 Sammanfattning 29 Bibliografi, referenser och käll- och litteraturförteckning 30 2

Förord Det som inte är nedskrivet kommer inte att bli ihågkommet. Detta citat kan kanske mot argumentera varför jag har skrivit denna uppsats, men det gör det faktiskt inte alls. Jag är fullt medveten om att det finns otroliga mängder material om den heliga Birgitta samt Benazir Bhutto. Det intressanta är hur mycket utav det materialet som egentligen intresserar mig som läsare. Min mening med uppsatsen är att få en inblick och förståelse för just de frågeställningar som jag har ämnat besvara i denna uppsats. Jag vill inte och kan inte lära mig hela Birgittas liv respektive Benazir Bhuttos. Om jag skulle försöka hade jag nog tröttnat ganska snabbt och det hade gjort mitt engagemang sällsynt dåligt. Därför vill jag skriva denna artikel som just bara en intressant synvinkel på de nämnda personerna ovan och det är min förhoppning att denna synvinkel ska skapa egna frågor och bli förstående för en bred publik. Jag vill tacka min familj för material till genomförandet av uppsatsen samt för att ha varit ett bollplank som utan vika gått in i en värld av oviss utgång. 3

Inledning Religiöst är ämnet den heliga Birgitta mycket kontroversiellt och fullt av motsättningar. Man kan uttrycka det som så att hon var psykiskt sjukt på grund av hennes sätt att presentera sina källor, alltså genom uppenbarelser från Gud. Man kan också se det som så att hon hade en stor och viktig uppgift att fylla här på jorden. I vilket fall som helst så finns det ingen tvekan om att hon är bland de största svenska personerna genom tiderna. Rent historiskt skapade Birgitta ett utrymme för sin egna kvinnliga åsikt i den allra högsta eliten, både på hemmaplan och ute i Europa. Med en karisma och en handlingsförmåga som inte hade funnits på flera hundra år blev hon bland de mäktigaste personerna på medeltida 1300-talet. Hennes kamp mot det patriarkaliska samhället har varit en symbol och en vägvisare för alla de kvinnor som efter Birgitta har kämpat för kvinnors rätt till åsiktsbildning, att få yttra sig offentligt. Genom hennes engagemang växte en andlig klimatförändring upp runt om i Europa och det är hennes arbete som har smittat av sig i våran kultur här i Sverige ända till våra dagar. Genom att förstå Birgittas arbete i ett patriarkaliskt samhälle skapas utrymme för en annan kvinna att framträda i uppsatsen som en jämförelse, nämligen den pakistanska politikern Benazir Bhutto. Genom att kämpa för demokrati och jämställdhet i ett strikt muslimskt land behövs mod och ansvar för att kunna ge sig själv utrymme. Något som Benazir uppnådde genom hårt arbete och stark tro till det som är rätt för folket och landet. År 1999 samlades flera hundratusen människor runt Birgittas hus i Rom för att hedra denna svenska kvinna. Hon fick samma år utmärkelsen Europas skyddshelgon av påven. Den helig Birgitta har varit och är mycket viktig för många katolska människor och det är denna undrande nyfikenheten som var en av anledningarna till mitt val av ämne. Då jag också tycker det är intressant med medeltiden och då framförallt politiken under denna tid kändes det som ett naturligt val att skriva om den heliga Birgitta. 4

Syfte Mitt syfte med denna uppsats är att mer förstå hur Birgitta kunde skapa sig ett sådant utrymme i det patriarkaliska samhället som var rådande under hennes levnadstid på 1300 - talet. Hur detta samhälle påverkade henne som människa och vidare dra paralleller mellan Birgitta och hennes tid med dagens framåtsträvande kvinnor i ett patriarkaliskt samhälle. Genom förståelse för olika kulturer förstå hur Birgitta var och är viktig för många människor i katolska länder och i hemlandet föga känd bland befolkningen. Det ska dock poängteras att det inte är meningen att man ska kunna läsa ordagrant hur hon är viktig för personer inom den katolska kyrkan och kvinnor i allmänhet utan att man genom att läsa denna uppsats förstå och själv få en egen uppfattning hur Birgitta var och är. Ett ytterliggare syfte ligger i att visa på Birgittas fromhet och handlande i olika situationer. Uppsatsens koncentration ligger på hennes utåtriktade arbete och resan till Rom då också hennes verksamhet där under 1300 talet. Det är inte mitt syfte att utförligt beskriva hennes unga år, samt tiden i Sverige. Frågeställningar På vilket sätt påverkade Birgitta samtidens beslutsfattare, då det var ett sådant starkt patriarkaliskt samhälle under hennes levnadstid på 1300 talet? Hur kunde en kvinna från medeltida fattiga Sverige bli så mäktig i sitt ord och få en sådan stor betydelse i både det politiska och religiösa spelet utanför Sveriges gränser? Vad för slags paralleller kan man idag dra mellan Den heliga Birgitta och den förra pakistanska politikern Benazir Bhutto, då båda försökte göra sig hörda i ett mycket starkt präglat patriarkaliskt samhälle? 5

Avgränsningar Att avgränsa sig i området om det som handlar om den heliga Birgitta är ett måste om man ska kunna skriva en uppsats inom ramen av de avgränsningar vi fått till förfogande. Avgränsningen kommer att innehålla politikern och taktikern Birgitta, mer än modern och den religiösa Birgitta. Avhandlingen kommer att gå in på uppenbarelserna, men uppenbarelserna i sig handlar då enbart om hur hon använde dessa för att kunna komma fram inom politiken och inom ledarpositionerna och inte om dess religiösa betydelse. Hennes arbete inom den kristna kyrkan är ett måste om man ska kunna skriva om den heliga Birgitta. Den heliga Birgitta formades av den kristna kyrkan, den heliga Birgitta levde i hela sitt liv för den kristna kyrkans bästa i allt hon tog till sig. Ett rättssnöre jag ska hålla är att beskriva Birgittas arbete utanför Sveriges gränser, med det ska dock poängteras att om det ska bli möjligt att förstå hennes arbete i Europa måste man först gå in på hennes liv i Sverige. Hur hennes man formade henne som person, och tvärtom, hur hon formade sin man och på så sätt fick hjälp i sitt arbete. Hur viktig hennes relation med hovet var och senare hur hovet och hon kom att splittras för alltid och hur detta påverkade Birgitta. Hur livet i Sverige formade henne som person och religiös människa. 6

Materialbeskrivning Under arbetets gång har jag använt fyra fackböcker som huvudkälla. Jag har även använt fyra andra fackböcker, med då bara som ett komplement eller möjligtvis en och annan enstaka källa. Jag har även använt Internet som källa några få gånger då information var svårt att hitta på specifika situationer i fackböckerna. Jag har haft tillgång till tre böcker som rent religionsmässigt beskriver den heliga Birgitta, men det En fackbok som jag tyvärr inte hade tillgänglig under arbetets gång var en engelsk biografi, från 2007 som beskriver Benazir Bhuttos liv. Dock har denna boks frånvaro inte gjort att jag legat sömlös under nätterna då jag har fått andra bra källor till min skrivning om Benazir Bhutto. De fyra huvudkällorna är: Christer Öhmans bok som heter Helgon, bönder och krigare, det är en faktabok som beskriver personer ur den svenska medeltiden. Författaren har beskrivit den heliga Birgitta i ett avsnitt ur boken. En beskrivning om Birgittas liv på 37 sidor, med en lättillgänglig text redovisas Birgittas liv och gör den till en källa att luta sig till då man kan behöva få basfakta som kan vara nog så svårt i svårframkomliga böcker. Avsnittet ger en opartisk bild av Birgitta. Historikern Christer Öhman har inget att vinna då han skriver avsnittet om Birgitta med en mycket trovärdig bild. Då han har använt källor från olika nationaliteter skapar det desto mer trovärdighet i avsnittet. I texten har han med saker som kan intygas korrekta i minst fyra andra fackböcker som jag har jämfört. Birger Bergh har skrivit en fackbok om den heliga Birgitta som heter Åttabarnsmor och profet. Boken omfattar som det sägs i rubriken på boken. En fördjupning på profeten och modern Birgitta. Själv har jag haft mycket nytta av just första fördjupningen; profeten. Birger beskriver vilka konsekvenser profeten Birgitta hade på samhället, en bra reflektion som jag hade användning av ett antal gånger i mitt arbete. I inledningen på boken skapar Birger en mycket djupgående förklaring till varför det är så viktigt med en opartisk bildning då man pratar om Birgitta. Genom att ge en förklaring på hur man ser Birgitta i resterande delen av landet respektive resterande delen av världen har han samlat de kändaste historikernas uttalanden om Birgitta i en inledning. Genom en för och en emot inledning skapar Birger förutsättningar för en helt opartisk bild av Birgitta. Ibland kan dock Birger engagemang gå 7

över styr då han i citat ger en för uppseendeväckande bild av Birgitta. Något som på ett nästan rörande sätt visar på Birgittas beroende av vännen och biktfadern Mats. En överdriven bild om hur Birgittas såg på sin hjälpsamme biktfader Mats, i själva verket var Birgitta en mycket återhållsam kvinna som verkligen inte skulle kunna bli rörd av en situation som denna då det utspelar sig i en högst vanlig vardagssituation. I allmänhet är dock boken en trovärdig och bra källa. Sven Stolpe har skrivit två böcker som jag har använt som huvudkälla också. Den ena beskriver i en 466 sidor lång fackbok Birgittas fullständiga liv från födelse till död. Det är en mycket innehållsrik bok som säger det mesta om vem Birgitta var och vad hon gjorde för kristendomen. Den andra boken specialiserar sig på Birgittas liv i Rom. Med en stor läsekrets vill Stolpe med dessa två böcker nå ut till den vanlige medborgaren som han själv kallar det. Sven Stolpe dog 1996 och var, förutom författare av dessa böcker, litteraturforskare och litteraturkritiker. Sven Stolpe var bland de ledande historikerna i att kontrollera trovärdigheten i litterära böcker och han var också mycket engagerad i debatter kring ämnet. Med ett trovärdigt sätt ger Stolpe en nyanserad bild av Birgitta. Stolpe går in i uppenbarelserna och analyserar dem, men för den sakens skull inte skapa en religiös debatt i sitt resonemang. Låt oss granska en annan av Birgittas liknelser, som också på håll har avvisats med föraktfullt fnysande kunde hon stå ut med en sådan person? Böckernas titlar är Birgitta i Rom och Boken om Birgitta. Min källa till Benazir Bhutto avhandlingen har varit mest Internet, men jag har även fått material från en bok som är skriven av henne själv. Boken är kallad Benazir Bhutto Österns dotter. Den ger en bild av hur situationen såg ut för Benazir och hennes familj mellan åren 1960-1988. Då Benazir själv har skrivit den är det svårt att vara säker på materialet. Jag fick därför checka av med uppslagsverk om det stämde det hon skrev. Det var i de flesta sammanhang en bra biografi som visade på hur Pakistan var under diktaturregimen. Men jag poängterade hennes djupa beskrivning av desperation och besatthet för demokratin och jag fick vare sig det var en liten källa alltid kolla med ytterliggare en källa. De Internet källorna jag har använt har varit som ett komplement och då inte varit till någon större hjälp i mitt arbete, men just komplementen har varit trovärdiga då det ofta handlar om termer och om dagens värderingar. 8

Mina fyra andra litterära källor har varit som en back up, i de böcker rör det sig mest om intressant information som kan skapa det lilla extra i avhandlingen. Det är dock så att dessa böcker var vigda åt det religiösa hållet. Genom en djup förklaring om innebörden av uppenbarelserna skapade det en partisk hållning gentemot mina huvudkällor. Just därför använde jag dem bara som komplement. 9

Metod Genom en planering försökte jag hålla mig till en sådan specifik planering som möjligt för att arbeta igenom arbetet i tid. Jag har sökt information och siktat in mig på information i böcker och dylikt som jag skulle skriva om just då. Genom detta system finner jag att det är lättare att koncentrera sig på uppgiften och man får inte ett så brett seende utan kan fokusera på det viktigaste på just det man ska skriva om. Då man har kommit in i ett skede i avhandlingen där man ska fokusera mer på en helhet har jag naturligtvis sett en helhet i böcker och dylikt för att skaffa mig en uppfattning om situationen. Genom god hjälp på lokalt bibliotek och även ett stadsbibliotek (Göteborg) har jag kommit över mycket bra fackböcker som var relevanta för uppgiften och frågeställningarna. Då inte information fanns i utbudet i fackböckerna har jag fått komplettera information ifrån Internet med gott resultat. Både på engelska som på svenska sidor. Jag har använt fyra fackböcker som huvudkälla, men jag har även kompletterat med fem andra böcker då information som jag letade efter inte fanns i huvudkällan. Jag har också använt några få böcker som jämförelse då det kändes viktigt i ett skede då jag ansåg att huvudkällan var partisk åt något håll. Det förekommer böcker som inte står med i fotnoter fast jag har jämfört med huvudkällan. Dessa böcker står med i bibliografin. Då de flesta böckerna har handlat om Birgitta som en helhet har jag använt dessa för att fokusera på just några få ting i hennes liv. Dock ska det poängteras att jag har använt böcker som enbart riktat in sig på hennes tid i Rom eller hennes tid som pilgrim. 10

Begreppsapparat/Definitioner patriarkalisk härstammar från patriarkalism som betyder att ett samhälle eller en grupp av människor är ordnat i ett manssamhälle där männen har de ledande och mäktigaste positionerna karisma inom kristendomen är det en utrustning från Guds Ande att utföra en tjänst för Gud på ett sätt som inte vore möjlig i ren mänsklig kraft opartisk man delar ingen parts åsikter och på det sättet ger lika förutsättningar för båda parter pilgrim är en person som gör en vandring till en religiöst helig plats kanonisationsprocessen en process som behandlades av de största kristna religiösa ledarna efter Birgittas död och syftet var att få en rätt utlagd nunneorder samt en helgonförklaring till Birgitta. kondottiär att man utan moral utför tjänster åt dem som betalar bäst reformation en nytillagd reform som skulle ha till uppgift att förbättra kyrkans ställning påm1300-talet 11

Historisk bakgrund Den heliga Birgitta För omkring 700 år sedan levde Birgitta Birgersdotter, hon skulle i senare sekel efter 1300 - talet bli erkänd som Den heliga Birgitta utav många av de stora personerna inom den kristna kyrka i världen, främst Europa. Hennes uppenbarelser som hon fick från Gud har skapat en mystik kring hennes liv och det har yttrats otaliga åsikter om dessa uppenbarelsers trovärdighet. Men det man kan konstatera är att intresset för denna kvinna har ökat genom åren, främst från 1800 - talet och framåt. 1 Det är viktigt att förstå motsättningarna som finns om trovärdigheten i Birgittas ord, då man oftast kommer till en religiös debatt istället för att koncentrera sig på Birgitta i helhet som var mycket mer än bara profet för kristendomen. Hon ansågs som en ledare för alla som var emot 1300-talets styrelseskick, ett styrelseskick som hade mist sitt fina rykte efter glansdagarna på 1200-talet. Efter Birgittas handlingar, då främst i Italien och Sverige, skapades en ordning i samhället. Även om det många gånger bara var kyrkan som återupprättades så smittades ordning av sig till resterande ledare i samhället. Hennes fromhet och hennes engagemang för det rätta var beviset för en god och förstående Birgitta. 2 Det har varit hjälpsamheten mot oppositionen, de som jobbar för rättvisan, som var en av drivkrafterna i Birgittas arbete, enligt de flesta. Hennes religiöse mentor, Mathias, har yttrat sig många gånger om och sagt att just hennes godhet skapade en person som var förstående och ansvarsfull i sitt handlande. 3 Det ska dock poängteras att engagemanget för det rätta ibland gick över kanten för det som ansågs godkänt, men oftast har Birgitta varit from nog att avstå vissa handlingar som skulle skapa allt för stora rubriker, även fast hon skapade rubriker som låg på en nivå över det acceptabla. 4 Birgitta levde mellan ca 1300 och 1340 i Sverige. Efter det hade hon sin bostad i Italien och vallfärdade till diverse olika länder i området söder om Tyskland. Hennes sista vallfärd blev till det heliga landet som hon alltid hade drömt om och strax därefter dog hon i sin bostad lugnt stilla i Rom år 1373. Det starka intrycket Birgitta hade skapat fick sitt bevis efter hennes död då hon många gånger om fick uttalanden som den viktigaste kvinnan inom kristendomen utav betydande ledare 1 Tergel, Alf, Från Jesus till Moder Teresa, s. 256 f 2 Utgren, Lennart, Harrison, Dick, Birgittas vägar, s. 168 f 3 Ibid 4 Stolpe, Sven, Birgitta i Rom, s. 131 ff 12

runt om i den kristna familjen. Uttalanden var inte allt som den heliga Birgitta fick som bevis för sin storhet. 1377 skapade självaste påven, Gregorius XI, en samling av många av hennes uppenbarelser. Samma år inleds även kanonisationsprocessen som skulle bli klart år 1391. 1378 förnyas Birgittas klosterorden och gör det mer jämställt mellan munkar och nunnor, en mycket viktig del av hennes engagemang var att göra det jämställt mellan munkar och nunnor och nu fick hon det uppfyllt. 5 Den slutgiltiga förklaringen av hennes storhet fick hon år 1391 då hon blev helgonförklarad utav påven, då många människor hade samlats för att hylla den heliga Birgitta vid påvens residens. 6 Benazir Bhutto Benazir Bhutto, född 1953, också känd som österns dotter, var kvinnan som kom från en politisk familj i Pakistan. En familj som förespråkade demokrati i Pakistan, en familj som skapade rubriker i det mycket stränga samhället i landet med muslimsk inriktning som inte någonsin haft demokrati i landet. 7 Hennes pappa, Zulfikar Ali Bhutto, blev tillslut en demokratiskt vald premiärminister år 1973, med många anhängare vid sin sida då folket hade fått nog med den stränga diktaturen. Men fyra år senare störtades han vid en statskupp ledd av antidemokratiska grupperingar. 1979 mördades Zulfikar Ali Bhutto på grund av sin inställning till demokrati och Benazir Bhutto och resterande delen av familjen sattes i fångläger. Först vid 50 års ålder fick Benazir lämna landet och i utlandet försökte hon bekämpa militärdiktaturen i utlandet. 8 I april 1986 återvände Benazir Bhutto till Pakistan efter två års landsflykt och välkomnades av mer än en miljon anhängare till henne som förespråkade demokrati i landet. Dock blev sessionen i Pakistan inget upplyftande för demokratin. Under 1990-talet skapade hon mer och mer lärdom om politik och demokratins kraft i samhället. Hon tog även viktiga examenstitlar i England och det var en lärd kvinna som hösten 2007 ville vinna valet i Pakistan, dock blev slutet för Benazir Bhutto en sorg för alla som kämpade för starkare demokrati i landet. 9 Under en talartid på kvällen i en av de större städerna detonerade en islamistisk extremist en bomb som kom att ta livet av många människor som hade samlats för att lyssna på Benazir, inklusive henne själv. 5 Stolpe, Sven, Birgitta i Rom, s. 156 6 Utgren, Lennart, Harrison, Dick, Birgittas vägar, s. 105 ff 7 http://en.wikipedia.org/wiki/benazir_bhutto, 2008-04-08 8 Ibid 9 Bhutto, Benazir, Österns dotter, s. 257 ff 13

Till historieböckerna går en kvinna som skapade hopp i folks liv och som med sin strävan efter demokrati i ett så strängt land som Pakistan får ses som en kämpe och en ikon för alla de människor som lever under en hård regim i världen. 14

1:5 Avhandling Sverige under 1300 - talets början och också då Birgittas uppväxt präglades av stormiga tider då statskupperna avlöste varandra och en bred misstänksamhet växte fram bland folken. 10 Rövarband härjade i ett Sverige som tycktes ha mist allt vad kristen grund stod för och detta speglade i hög grad in i Birgittas tankevärld som ung adelsflicka. 11 Birgitta började tidigt få uppenbarelser från Gud och redan vid tio års ålder hade hon träffat Jesus Kristus i en drömbild. 12 Dessa drömbilder och uppenbarelser utvecklades och det var en ovanlig kvinna som växte upp i Finsta gård, nuvarande Norrtälje kommun. Hon skapade sig ett namn bland de mäktiga personerna redan vid unga år med sina kontroversiella uttalanden om hennes kontakt med de allra heligaste. 13 I alla anseenden hade Birgitta skapat en åsiktsställning som var helt tvärtemot de religiösa ledarna i landet på denna tid, men detta oroade dem inte speciellt mycket då Birgittas far, Birger Persson var bland dem i Sverige som skänkte mest pengar till kyrkan. 14 Och vid Birgittas 13 års ålder var det en bestämd far som hade trolovat sin dotter till Ulf Gudmarsson som då var 19 år gammal. Enligt lagen skulle ingen kvinna mot sin vilja tvingas att ingå i äktenskap, men då de flesta flickorna var ekonomiskt beroende och det utbredda patriarkaliska samhället var så starkt fanns det ingen möjlighet för Birgitta att överklaga detta beslut. 15 Birgitta var starkt emot faderns, enligt henne, ansvarslösa beslut, då hon nu gick miste om det som hon alltid strävat efter; leva i renhet och i så nära kontakt med Gud som möjligt. Det skall ha varit så att Birgitta fällt tårar och vädjat till Gud om hjälp för denna, enligt henne mycket tragiska situation. 16 Det patriarkaliska förhållandet som Birgitta nu ingick i gjorde henne många gånger upprörd och hon väjde sig inte för att göra skandal i olika sammanhang för att bryta den dominerande makten som hennes man hade i hushållet. 17 Detta ger oss en bild av Birgitta som den viljestarka kvinna hon ändock var. Och genom åren som gift med Ulf skapade hon större utrymme för sina åsikter inom familjen och detta påverkade både henne själv som person och hennes makes tankevärld ändrades till den grad att han blev mer involverad i hennes kristna 10 Stolpe, Sven, Boken om Birgitta, s. 15 11 Ibid. 12 Öhman, Christer, Helgon bönder och krigare, s 82 13 a.a, s. 85 14 a.a, s. 84 15 Stolpe, Sven, Boken om Birgitta, s. 15 16 Kilström, Bengt-Ingmar, Hennes röst skall höras, s. 11 17 a.a, s. 13 15

fromhet. 18 Det skall påpekas att Östgötalagen var den strängaste lagen av dem alla i det svenska konungariket under denna tid och lagen var till stor fördel för männen. 19 Ett exempel på Birgittas påverkan på Ulf ser vi år 1339 då de båda makarna vallfärdar tillsammans, genom ett initiativ från Birgitta själv, till S:t Olofs grav i Nidaros och detta fortsatte i äktenskapet då Ulf blev mer och mer intresserad utav Birgittas fromhet mellan himmel och jord. 20 Birgitta hade skapat en förtroendeingivande ställning gentemot hennes man och likaledes lagman och nära vän till konungafamiljen. Det tycks ha varit så, även då Ulf var en högt aktad man sedd från överheten, att de båda makarna har skapat en givande konversation som formade Birgittas grund till det som komma skulle i utlandet och främst då i Italien, Spanien och England. 21 Efter sina vallfärder med sin make var Birgitta den drivande kraften i de flesta frågor och det var också hon som bestämde var de skulle bosätta sig efter sina långa turer ute i Europa. Ulf var vid det här laget en bruten man som hade sitt bollplank i hans fru och det satte avstamp i rättstvisterna i Östergötland. 22 Birgitta fick som sagt mer att säga till om och det gjorde hon med råge då hon stod upp mot de flesta inom den svenska eliten. Det fanns många som beundrade hennes engagemang, men som också sig bör fanns det i de religiösa leden många som tyckte att hon skämde ut kyrkan i världen och att hon borde vara mer återhållsam i sitt sätt att tala. Genom åren blev Birgitta säkrare på vad hennes uppdrag gick ut på här på jorden; att ge människor insikt i hur långt ifrån det rena kristna det hade kommit och försöka hjälpa dem tillbaka. 23 Då idel uppläxningar skickades från Birgitta till självaste konungen, Magnus Eriksson, kom det att splittra det sociala nätverk som Birgitta hade vid hovet. Detta gjorde att hon ca 1340 inte kunde lita på konungens stöd och ansvarstagande, enligt henne själv, och därmed inte längre komma ut med sin heliga mission. 24 Det var troligtvis under dessa år som hon började fundera om att komma ut med sitt budskap i Europa. Då hon också fått ett antal uppenbarelser om att försöka medla mellan England och Frankrike i det som senare kommer att kallas det hundraåriga kriget kändes det troligtvis ganska uppenbart för Birgitta att ge sig ut i världen. Även att försöka övertala påven att 18 Kilström, Bengt-Ingmar, Hennes röst skall höras, s. 14 19 Stolpe, Sven, Boken om Birgitta, s. 58 20 Kilström, Bengt-Ingmar, Hennes röst skall höras, s. 14 21 Bergh, Birger, Heliga Birgitta-Åttabarnsmor och profet, s. 90 22 Öhman, Christer, Helgon bönder och krigare, s. 94 23 Utgren, Lennart, Harrison, Dick, Birgittas vägar, s. 53 24 Ibid 16

komma tillbaka till Rom där det var meningen att han skulle vara och inte i Avignon som han vid denna tid var. Och väl så långt försöka skapa en social relation mellan kejsaren och påven som på denna tid var påtagligt kyliga mot varandra. 25 Ofta är det bilden av en framfusig och ointelligent Birgitta som vi får då vi pratar om hennes uppdrag i Europa. Att hon bara förmedlar genom Gud och att hon spyr ut en massa okloka repliker till dem som sätter sig upp mot henne. 26 Det som stämmer är att hon var mycket hård i sitt handlande, men det man måste förstå är att hon inte var någon amatör i det politiska spelet. Tvärtom, då hon under hela sin tid i Sverige fått vara med i den högsta eliten var det en förberedd Birgitta som påbörjade sin resa mot Europa. Det var också hennes starka psyke som skulle ge henne fördelar många gånger om. 27 Efter Ulfs död år 1345 blev det konkret för Birgitta hur hon skulle lägga upp sin tid här på jorden. Med en skara följeslagare år 1349 ser hon för sista gången Sverige med egna ögon. 28 Hon hade ett år tidigare försökt att medla mellan Frankrike och England, ett krig, en uppgörelse som hon såg som en stor synd då det handlade om landsområden och tronföljder. Hon såg det helt enkelt som sin kristna plikt att försöka få bot på detta onödiga våld som skadade de många kristna värderingarna i länderna. 29 Hennes konkreta fredsplan var, enligt henne själv, himmelskt välsignat då det gick ut på att skapa ett giftermål mellan Englands och Frankrikes släkt så att kriget på det sättet kunde få ett slut. 30 Förgäves blev dock hennes engagemang i konflikten, då dessa krigsländer inte var kristet inriktat under dessa år. Enligt uppgifter från den tiden skall båda kungarna ha skrattat åt förslaget och gjort narr av Birgitta. De undrade vad en kvinna från Sverige skulle ha med deras krig att göra. Samtidigt skickade hon iväg ett budskap till påven i Avignon, i detta brev blev det uppenbart för påven vilken kvinna han hade att göra med. Det som stod i brevet var mycket självklara saker att uppfylla för påven, tyckte Birgitta, som med en längtan väntade på svaren. 31 Det hon ville ha uppfyllt av påven var två saker, dels var det påvens arroganta stil i medlingen mellan England och Frankrike. Birgitta ansåg att det var hög tid att påven tog hand om sin uppgift i medlingen, hon skrev; jag ska ställa dig till svars för att du har varit så ointresserad av att stifta fred mellan kungarna. Hon tyckte också det var okristligt att ta parti 25 Utgren, Lennart, Harrison, Dick, Birgittas vägar, s. 92 26 Stolpe, Sven, Boken om Birgitta, s. 165 27 Stolpe, Sven, Birgitta i Rom, s. 144 28 Bergh, Birger, Heliga Birgitta-Åttabarnsmor och profet, s. 8 29 Utgren, Lennart, Harrison, Dick, Birgittas vägar, s. 94 30 Ibid 31 Öhman, Christer, Helgon bönder och krigare, s. 100, f 17

för en part (kung Filip) i detta blodiga krig. 32 Det andra påven hade till uppgift var att återvända till kyrkornas och religionens huvudstad, Rom, där han borde vara, tyckte Birgitta. Speciellt i de tider som rådde då det var jubelår 1350 och utan påven i sin hemstad skulle det ge stora konsekvenser, inte bara för påven själv utan också för katolicismen i helhet. 33 På ett mycket distinkt sätt försökte hon argumentera för sina förslag och det var en mycket besviken Birgitta som fick ett nej ifrån sin budbärare. Birgitta hade fått några törnen på sitt självförtroende och patriarkalismen lyste igenom gång på gång då hon möttes av hårda tag i det politiska spelet. Emellertid var det helt naturligt då det under denna tid var för det mesta bara män som tyckte och tänkte i de flesta frågor. Om kvinnan skulle få igenom någon åsikt så var det vanligtvis redigerat av en man. Det var också under denna tid som patriarkalismen växte sig klart starkast efter att ha varit något på nedgång under några sekel. 34 Hon beslutade sig för att ta på sig några mindre uppgifter för att senare försöka klara av de stora uppgifterna. Det förfall som hon möttes av i kyrkornas hemstad, Rom, gjorde henne mycket bestört. Halva staden hade slagits i spillror på grund av att två kejsardömen höll på att konkurrera om makten i den delen av Italien. När Birgitta kom hade upproret slutat och bara ett år tidigare hade det varit en stor jordbävning i området. 35 Det var då inte ovanligt för både lågt som högt stående religiösa personer att få sig en salva med förakt från Birgitta. Skoningslöst gick hon fram mot enskilda individer och det var mot dessa som hon skyllde den okristliga tiden på. Det var nu inte ovanligt att hon stod upp mot kungar, kondottiärer och biskopar även fast hon hade tagit på sig mindre uppgifter. 36 Än en gång gick Birgitta på gränsen utav vad patriarkalismen klarade av under 1300 talet och det fick hon känna mer än en gång. En känd situation från Birgittas tid i Italien var när hon gjorde en vandring till Milano. Den vandringen är också känd som den stora skandalen i Milano. 37 En uppgift hon hade på sina axlar under sin pilgrimsresa ute i Europa var att få starta nunneordern i Vadstena. Så att också kvinnor fick ha samma rättigheter som munkarna, med till exempel bedjandet och närheten till Gud. Birgitta trodde att ärkebiskopen i Milano skulle samtycka i detta förslag och på så sätt bli kraftigare i sitt budskap när den dagen skulle komma då hon skulle stå framför påven och föra fram detta förslag. 38 32 Utgren, Lennart, Harrison, Dick, Birgittas vägar, s. 94 33 a,a, s. 96 34 http://www.peterenglund.com/andrabocker_hotadehusettex2.htm, 2008-03-27 35 Stolpe, Sven, Boken om Birgitta, s. 236 36 Bergh, Birger, Heliga Birgitta-Åttabarnsmor och profet, s. 90 37 Stolpe, Sven, Boken om Birgitta, s. 238, f 38 Kilström, Bengt-Ingmar, Hennes röst skall höras, s. 23 18

Det hon borde ha gjort var att frambringa budskap försiktigt med en stor portion ödmjukhet, men som många gånger innan intog Birgitta en ställning som var allt ifrån ödmjuk, mot franciskanerna uppe i norr. Det började med att hon mötte en munk innan mötet med ärkebiskopen. Birgitta ser att munken inte uppfyller de kriterierna som en franciskansk munk skall ha; inga ägodelar och leva i fattigdom för att på så sätt komma närmare Gud. 39 Birgitta ger munken tre frågor, tre tillsägelser och samtidigt tre exempel på hans dåliga beteende. Detta stannar inte framför fyra ögon utan snabbt skickas det vidare innan Birgitta har kommit till ärkebiskopen. 40 Biskopen har då fått reda på händelsen då Birgitta stiger fram och ger honom ordern och en uppenbarelse från Gud om att de fördriver sin tid här på jorden på ett sätt som kommer att sätta avstamp i deras själar, enligt Birgitta själv. Hon fortsätter sitt tal till den mäktigaste mannen i Milano med att likna honom vid en sköldpadda som ligger i smuts och drar huvudet vid marken. 41 Magister Mathias, som var med i sällskapet uppe i norra Italien skall, enligt uppgifter ha varit med Birgitta när hon talade med ärkebiskopen i staden och han förstår vad Birgitta nu gör. Självklart gör hon skandal uppe i Milano, hon är inte direkt en förebild för andra kvinnor anser ärkebiskopen. Uppe i norr ser man ner på henne, men hennes agerande skapade inte en skandal i resterande delen av Italien, tvärtom. Birgitta handlade mycket förståndigt och klokt då ärkebiskopen och påven hade varit i fejd över landmassor och nu såg Birgitta en väg in för att övertyga påven om hennes önskningar som han skulle göra för henne. 42 Hon blir på detta sätt en vän med påven, som hon tidigare hade haft dispyt med. 43 Detta rävspel går till den grad att hon, med hjälp av redigering, till slut får sin orden från påven år 1370 44 Hon hade lyckats med det som ingen annan svensk hade lyckats med innan eller efter, att hon var en kvinna från konungariket Sverige gjorde att folk imponerades ytterligare. 1300 talet var inget lätt sekel att bedriva reformationer på. Birgitta fick slita ont för att göra så att den kristna tron stod i första rummet hos folket. De två stora orsakerna till kristendomens svacka var; oroligheterna i Europa och pestens invasion. 45 Det sistnämnda sågs många gånger som människornas förlorade tro och Birgitta såg pesten med egna ögon då en 39 Kilström, Bengt-Ingmar, Hennes röst skall höras, s. 23 40 a, a, s. 241 41 Ibid 42 Stolpe, Sven, Boken om Birgitta, s. 241 43 Ibid 44 Bergh, Birger, Heliga Birgitta-Åttabarnsmor och profet, s. 8 45 Stolpe, Sven, Boken om Birgitta, s. 246 19

god vän som hade följt henne sedan Sverige tiden, insjuknade och dog. Men det var också pesten som gjorde det möjligt för Birgitta att fortsätta sitt arbete med missionen. 46 Påven, Clemens II, hade avlidit innan Birgitta hade fått godkännandet att starta en orden för enbart nunnor. Det hade tillträtt redan två nya påvar och den tredje i skaran under hennes tid i Italien fick hon bra kontakt med. Det var förövrigt denne som godkände många av Birgittas och Katarinas, Birgittas dotter, önskningar under 1355 och framåt. Hennes intresse för att den nya påven, Urban V, skulle komma hem till Rom var påtaglig, hon försökte även medla med kejsaren, Karl IV, om att göra ett statsbesök tillsammans med påven. Detta hade, som sagt, emellertid inte hänt sedan många år tillbaka och det var inte heller många som trodde att det skulle hända. Fast i de tiderna som rådde så fanns det ändå vissa indikationer på att kontakten mellan de stora makterna hade blivit bättre. 47 År 1368 behövde inte Birgitta vänta längre, bara ett år efter att den nya påven hade tillträtt stegade han, tillsammans med kejsaren, in under Roms portar. Birgitta såg detta som ett tecken på bättre tider från Gud. Nu skulle kristendomen bli het i var mans hjärta, trodde hon. 48 Dock var hennes inställning till den nya påven återhållsam och hon ville ha tydliga bevis på att påven var beredd att reformera för kristendomens bästa. Hon skrev ner med hjälp av en uppenbarelse (uppenbarelserna kom som ett synonym i de flesta sammanhang nu) en otydlig förfrågan till påven om att han skulle vara opartisk i sitt handlande och Birgitta gjorde även den omtalade förfrågan om påven själv kunde rannsaka sig själv innan man kunde ta tag i problemen som fanns inom kristendomen. 49 Birgitta träffade också påven under sin vistelse i Rom, där skall påven ha hjälpt Birgitta som tolk för Birgitta kunde inte hantera grammatiken i latinet (med franskt uttal också!), hon skall ha sagt till påven med blygsam hållning att hon bara är en förmedlare för den högste i himmelen och att hennes egna brister skall alltid rannsakas för hennes egna bästa. Hennes uttalande i sammanhanget lyder; Jag är som en tarvlig löpare som går omkring med en stor herres brev, där det står många viktiga ting, och själv rör sig på krogar och osnygga ställen men på intet sätt förstör eller ändrar sin herres brev eller rubbar på dess innehåll; den herre som skickar mig vet, vad jag kommer att säga, och att jag varken kommer att lägga till eller dra ifrån det ringaste. Med en blygsamhet, men också ett tecken på hur hennes djärva 46 Stolpe, Sven, Boken om Birgitta, s. 246 47 Stolpe, Sven, Birgitta i Rom, s. 150, ff 48 Öhman, Christer, Helgon bönder och krigare, s. 102 49 Stolpe, Sven, Birgitta i Rom, s. 152, ff 20

beslutsamhet i att uttrycka sig, gör sig påmind och det är ett lysande exempel på Birgittas klipska sätt att uttrycka sig för att hantera olika situationer respektive personer. 50 Påven Urban stannade inte länge i Rom utan åkte tillbaka till Frankrike igen efter ett års tid i Rom. Birgitta skall ha varit i stor sorg och naturligtvis skrivit ner allt i en uppenbarelse där hon kritiserar påven starkt för sitt sätt att hantera sitt ämbete. Exempelvis skriver Birgitta; Hans tänder skall gnissla och slås ut, lemmarna i sin kropp skall skälva. 51 Alltså var det mot den högste mannen inom den kristna kyrkan som Birgitta nu hotade till döden, och då genom en uppenbarelse, så nu hade påven fått en dödsdom från Gud genom Birgitta. Starka ord för att komma ifrån denna tid. Ännu starkare blir det om det kommer från en kvinna, men ledarna i Europa var vana vid kontroversiella uttalanden från Birgitta och ansåg nu att hon uppnått så stor betydelse för kyrkan. Därför avlöste skandalerna inte varandra längre utan Birgitta blev mer och mer respekterad från olika håll. 52 Under slutet av 1350-talet var det en orolig tid i hemlandet Sverige, Skåne hade gått förlorat till dansken och i öster gick det i stå. Många framstående politiker och korrespondenter besökte Birgitta i Rom och berättade om läget i fosterlandet. De flesta skyllde situationen på konungen, Magnus Eriksson, som inte kunde hantera två tunga krigssituationer samtidigt och var bristfällig i sitt handlande av andra inhemska situationerna. Birgittas son, tillika politiker i hemlandet, Ulf Ulfsson, var den som gav mest information till sin mor och berättade grundläggande om situationen. 53 Birgitta kände sig skyldig till att åtgärda den dåliga situationen i hemlandet och skrev till konungen, Magnus Eriksson. Hon skriver om hans dåliga handlingsförmåga i kritiska situationer och ber honom stiga av tronen, det kan också tolkas att Birgitta redan har hittat en ny kung åt Sverige som ser Gud på ett mer kristet vis än vad Magnus gjorde. 54 Hon skrev också ett brev till fyra olika aristokrater som skulle meddela konungen om hans brutna löfte om att göra allt i sin makt för fosterlandet. Dessa fyra herrar skulle i olika omgångar stiga fram till konungen och avge brevets innehåll. De fyra överträdelserna som konungen hade gjort var; ha haft sexuell kontakt med män (Birgitta ansåg detta var sannolikt, även om det inte var bevisat), trots förbud att besöka mässan i kyrkan har konungen gjort det, svikit landet och varit en dålig företrädare för landet och att inte ha varit säker inför framtiden. 55 Det konungen hade för val var antingen att ändra sig eller att ge över tronen till sonen Håkan som 50 Stolpe, Sven, Birgitta i Rom, s. 160, ff 51 a,a, s. 161 ff 52 Ibid 53 Stolpe, Sven, Boken om Birgitta s. 345, ff 54 Stolpe, Sven, Boken om Birgitta, s. 346 55 a,a, s. 347, ff 21

verkade mer lämplig som rikets ledare. Dock ska man förstå att ändra sig inte var det lättaste att göra då korruptionen inom landet var tryckande speciellt för en ledare med dålig ekonomi och med förluster i krig. Blev breven någon vinnig överhuvudtaget? Det är sant att Birgitta inte riktig förstod Magnus girighet och ska ha slängt iväg breven, men Håkan blev kung tillslut och han påbörjade reformationer på det religiösa planet som gav ett intryck om att vara god mot Birgitta då han förstod hennes fromhet och makt i det politiska spelet inom Sveriges gränser trots att hon bodde i Italien. 56 Birgitta drog till sig erkänt starka namn på sin allierade sida och hon gjorde även viktiga uttalanden för att säkra freden runt Medelhavet under 1360-talet, hennes väg för att skapa en ren kyrka och gå tillbaka till det enda riktiga fortsatte, mycket hjälp fick hon från hennes vackra dotter Katarina som många gånger om skulle liknas vid hennes mor. 57 Ett bevis på hennes storhet kan beskrivas i hur den sista dagen blev för Birgitta. När nyheten spreds i Rom att Birgitta hade avlidit skapades en folkmassa så stor att de inte kunde flytta kroppen från huset till begravningsplatsen på två dagar. 58 Från 1300-tal till nutida Pakistan och Benazir Bhuttos kamp mot demokrati Många kvinnor har under årens lopp efter Birgitta försökt att förmedla en mer jämställd ideologi i olika länder. Det som skapar förutsättningar för att patriarkalismen inte ska ta överhanden är den rika demokratin i landet. Många gånger har demokrati inte varit till hands när kvinnor försökt förmedla en ideologi som inte trycker ner kvinnor i politiken, ett tydligt exempel på detta var den politiskt aktiva pakistanska kvinnan Benazir Bhutto. När Benazir Bhutto kandiderade för premiärministerposten år 1988 var det under hot och ifrågasättningar från många håll. Genom att Pakistan var och är ett sådant starkt islamistiskt land fanns det ifrågasättningar från koranen som oppositionen stödjer sina argument på. I koranen står det nämligen att om ett folk har en kvinna som ledare så är inte det folket 56 Stolpe, Sven, Boken om Birgitta, s. 351 57 Stolpe, Sven, Birgitta i Rom, s. 228 ff 58 Stolpe, Sven, Birgitta i Rom, s. 254 22

lyckligt. 59 Oppositionen såg detta som ett tecken på att man inte kan ha en kvinna vid makten. Många gånger om skulle Benazir få höra detta uttryck som en bortförklaring mot henne själv. Bara att man ger koranen en feministisk innebörd skapade starka ifrågasättningar från många håll i landet och även i övriga världen där islam är starkt. Självklart är det i religionen som mycket grundar sig, också i Benazirs hemland. Religion skapar automatiskt kulturen som vidare ger en bild om huruvida mycket en kvinna har rätt att säga till om. 60 Då Benazirs far hade uttryckt sitt stöd för demokratin och på de grunderna blivit mördad var det desto svårare för Benazir då hon hade två argument emot sig; att vara kvinna och hennes kamp mot demokratin i landet. Genom demokratin var det många som gav Benazir sitt stöd under hennes valkampanjer i slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet, då Pakistan hade varit med om decennier av oroligheter och en växande och mer utbredd fattigdom. Oppositionen var dock mycket stark och genom att de inte ville ha en friare roll för vare sig kvinnan eller demokratin var det också lättare för oppositionen att förmedla sitt budskap då korruption och hot ofta låg nära till hands. 61 Det som gjorde Benazir unik i sammanhanget var hennes utbildning och lärdom om demokrati. Då hennes pappa var den förra premiärministern i Pakistan och tillika en rik man fanns det inga begränsningar för Benazir och hennes syskon att skaffa en bra utbildning. Genom att hon fick studera bland annat politik på Harvard skapade hon ett nytt synsätt, hon förstod utifrån vad samhället hade för brister i Pakistan. Då hon under ett antal år fick se vad demokrati kunde skapa för möjligheter för ett land blev hon också mer och mer övertygad om demokratins kraft i ett samhälle. Detta gjorde att hennes engagemang för det Pakistanska folket var stort. 62 Då Benazir klev in i kandidatsammanhanget klev hon också in i en värld utav hot och oroligheter, en oskyddad värld där Benazir inte kunde veta ifall nästa situation skulle bli den sista. Benazirs far hade, under tiden då Benazir var och studerade i Oxford på 1970-talet, försökt göra demokratin till ett samhällssystem att lita på, men trots det var den konservative, icke västvänlige människan majoriteten i landet. Oppositionen skapade också religionen som ett starkt motargument i sina tal. Det har sagts att en röst för demokratins fördel är lika mycket värd som böner i hundratusentals år. 63 59 http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/20/32/6ee3e777.pdf, 2008-03-15 60 Ibid 61 http://en.wikipedia.org/wiki/benazir_bhutto, 2008-03-15 62 http://en.wikipedia.org/wiki/benazir_bhutto, 2008-03-15 63 Bhutto, Benazir, Österns dotter, s. 94 ff 23

Benazir blev också under sin tid i Pakistan bortgift mot sin vilja, detta var oerhört frustrerande för Benazir då hon vill viga sitt liv åt politiken och försöka skapa ett bättre samhälle, inte viga sig åt en man som hon inte kände. Med resultatlösa gräl med föräldrarna blev till sist giftermålet ett faktum och hon gifte sig den 18 december 1987 med Asif Zardari. I början av äktenskapet var det en mycket förtvivlad Benazir som försökte få insikt i vad hennes föräldrar hade dragit in henne i. Hon kunde inte förstå varför det var viktigt med ett giftermål. 64 Men ju längre tiden gick i äktenskapet, ju mer kom de båda att börja tala och diskutera om den politiska situationen som Pakistan var i. Benazir insåg värdet i hennes man och många gånger om i sitt liv skulle hon få hjälp av Asif. Både som bollplank eller som ren talesman blev han mycket viktig i Benazirs arbete för demokratin. Efter Benazirs död var det också Asif som skulle ta över partiet inför valkampanjen år 2008. 65 Benazirs tid vid makten skapade förutsättningar för demokratin att växa och uttryckte sitt fulla stöd för att komma tillbaka efter att ha tvingats till landsflykt i mitten 1990-talet. I början av 2007 skapades en tillväxt i demokratin då Benazir skulle kandidera till ledare ännu en gång och anhängarskaran blev mer och mer. Benazir skapade en bra grogrund för att utveckla samhället när hon innan sin död, i december 2007, förmedlade ett hopp till folket. Och att det var en kvinna som tog sig utrymme i ett starkt präglat patriarkaliskt samhälle gör det hela ännu mera betydelsefullt för framtida arbete i frågan. 66 64 Bhutto, Benazir, Österns dotter, s. 363 ff 65 a,a, s. 128 66 http://en.wikipedia.org/wiki/benazir_bhutto, 2008-03-15 24

Slutsatser och diskussion Att bli ett skyddshelgon för Europa är inget en vanlig människa kan bli, den heliga Birgitta var i många anseenden inte vanlig. Genom en stark tro på att det rätta skulle förverkligas så klarade Birgitta att reformera inte bara kyrkan utan hela den politiska maktställningen under flera sekel framöver. Man ser än idag ekon som härstammat från Birgitta på 1300-talet och det med många andra orsaker gör den heliga Birgitta så stor bland oss idag. Där hon skulle bli ihågkommen var i de katolska länderna, främst Italien, Frankrike och Spanien. Orsakerna till detta var att hennes storhetstid som person var när hon hade flyttat ut från Sverige 40 år gammal. I Sverige sågs hon som en kvinna som ville göra för mycket, något som makten i Sverige inte kunde godkänna. En annan orsak för att storheten i Birgitta skulle komma utomlands var att hennes uppgifter fanns i utlandet och då främst Italien. Hon ville t.ex. få ett godkännande från påven om att starta en nunneorder. Hennes uppoffrande arbetsinsats för att förverkliga de uppgifter hon fick från Gud var drivkraften som skulle hjälpa henne många gånger om. Antingen om det var att skälla ut någon högt uppsats person eller be om godkännande för något så kom alltid källan från Gud genom uppenbarelserna. Uppenbarelserna var Birgittas stöttepelare i många situationer som gick över styr. Då hon själv inte kom på uppgifterna så kunde hon inte skylla på sig själv om att komma på fel uppgifter, detta skapade självklart ett självförtroende och ett lugn hos Birgitta som hon skulle ha användning av många gånger om. Det ska dock påpekas att Birgitta många gånger klandrade sig själv för att inte framlägga uppgiften på rätt sätt. Under hennes år utomlands bland eliten bland makthavarna skapade hon en erfarenhet som är imponerande. Genom denna erfarenhet blev hennes förmåga större för att uträtta saker rätt. Hennes anseende ökade rejält och på ålderns höst var hon en av de frommaste inom den kristna kyrkan som de flesta respekterade och ville få råd ifrån. En ganska stark kontrast kan man se, genom att i början ha blivit hånad till att i slutet få upprättelse och bli hedrad för sitt sätt att arbeta och gå emot det okända som inte många andra vågade eller klarade av. På samma sätt kan man konstatera Benazir Bhuttos arbete inom politiken i Pakistan. I början av karriären var det minoriteten som stödde Benazirs familjs kamp mot demokrati. En orsak man brukar peka på är den utbredda fattigdomen bland folket, även korruption brukar räknas in som orsak. Genom fattigdom skapas inga förutsättningar för folket att kunna se framtiden som demokratisk. Man försöker enbart hitta man för dagen. Genom ett hårt arbete mot oppositionen i den starkt islamistiska staten Pakistan vann hon respekt hos folket trots 25

mordhot och diverse överträdelser mot det som för oss är rimligt. Hon fick utstå mycket kritik bland de konservativa, men till slut fick hon igenom det hon drömde om; demokrati i landet. Hennes utbildningsförmåga respektive hennes politiska förmåga var de två stora grunderna för hennes lyckade insatser i arbetet mot ett demokratiskt Pakistan. Det man kan konstatera är att den heliga Birgitta fick de bästa möjligheterna för att komma fram i det dåvarande patriarkaliska samhället på 1300-talet. För det första kom hon från en adelsfamilj som hade pengar att satsa på barnen. Man kunde ge Birgitta en gedigen och bra utbildning. Detta visade sig vara ytterst viktig när hon senare skulle debattera med de högre ledande instanserna inom politiken. Det samma gäller Benazir Bhutto och hennes familjs situation i Pakistan under uppväxtåren på 1960-talet. Pappan var en framstående politiker med mycket pengar och makt omkring sig. Han kunde med hjälp av kontakter ge den utbildningen till Benazir som hon behövde för att komma fram i politiken. Både Birgitta och Benazir hade familjer med hög rang inom landet och det var ytterst viktigt för båda två. Birgitta hade kontakter med hovet i Sverige och Benazir hade sin pappa som bollplank till den politiska eliten i Pakistan. En intressant slutsats man kan dra i jämförelse mellan dessa kvinnor är att när de går emot det som skall vara det rätta, alltså när de någon gång gick mot strömmen så handlade det om tunga beslut som skulle ha betydelse ända tills den dagen då de båda kvinnorna dog. För att ge ett exempel på varje: Birgitta hade under sin tid i Sverige börjat misströsta den svenska politiken och framförallt hur den sköttes av ledarna. Då hon öppet gick ut med missnöjet skapades det en lucka mellan hovet och adelsflickan Birgitta. Den luckan skulle aldrig täppas igen och inte med hovet på sin sida beslutade hon sig för att ge sig iväg från Sverige för att senare i livet få upprättning på hemmaplan. Genom att skapa sig ett namn utomlands klarade hon att indirekt avsätta den svenska konungen Magnus Eriksson. I Benazirs situation hittar vi ungefär samma scenario då hon hade en far som förespråkade demokrati och gjorde allt i sin makt för att skapa demokrati. När så Benazir kom in i politiken och gick för demokratin tog det tvärstopp och hon fick inte den responsen som hon hade hoppats på. Hon blev missnöjd, men också så övertygad över demokratins framtida storhet i ett land som Pakistan att hon åkte iväg från landet för att skaffa sig erfarenhet och för att studera demokratin mer. Efterhand kom hon ju också tillbaka till Pakistan och blev också premiärminister trots opposition mot sig. Det har varit och är fortfarande så att männen har makten. Männen har varit de som har bestämt över kvinnan i så gott som alla kulturer genom tiderna och därför behövs de en 26