Bredbandsstrategi Ragunda kommun Beslutad av Kommunstyrelsen 2013 09 30
Innehållsförteckning 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 Allmänt om bredband 7 Vision och Mål 9 Finansiering Bilagor 13 Övergripande Mål och Strategier 14 IT i människans tjänst - En digital agenda. 16 Regional utvecklingsstrategi Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet 19 Lokalt kommunalt 20 Nuläge 21 Karta Bredbandsnoder i Jämtlands län 2007 22 Infrastrukturägares ledningar, nät och anläggningar i Ragunda kommun 23 Karta Befintlig fiber i Ragunda kommun 24 Ordlista 2
Sammanfattning Detta dokument utgör Ragunda kommuns bredbandsstrategi. IT och Internet är innovationer som har en stor betydelse för dagens samhälle. Framtiden kommer att medföra ett ökat behov av bredband och IT. Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige med det övergripande målet att Sverige ska ha ett bredband i världsklass. Det innebär att år 2020 bör 95% av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund. Redan år 2015 bör 40% ha tillgång till bredband med den hastigheten. En förutsättning för att möta dessa mål är att det finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. För att kunna uppnå målet krävs en omfattande utbyggnad av nätinfrastrukturen. I dagsläget I Ragunda kommun levereras bredband via ADSL. I stort sett alla nås, men med en varierad överföringskapacitet. En fortsatt utbyggnad av både fast och trådlös IT-infrastruktur än nödvändig för att uppnå behovet hos användarna. Ragunda kommun I Ragunda kommun år 2020 ska minst 90% av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund och övriga minst 10 Mbit/sekund För att kunna uppnå målet i Ragunda kommun krävs insatser i form av bland annat utbyggnad av bredband med fiberbaserade nät, god planering i kommunens översiktsplan och samordning av bredbandssatsningar. Det blir en utmaning att säkerställa bredband både i tätorterna och på landsbygden. 3
Inledning Bakgrund Regeringen har beslutat om en bredbandsstrategi för Sverige, där det övergripande målet är att Sverige ska ha ett bredband i världsklass. En förutsättning för att möta dessa mål är att det finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. För att kunna säkerställa det krävs en omfattande utbyggnad av nätinfrastrukturen. För att kunna uppnå målet och kartlägga behovet har denna bredbandsstrategi för Ragunda kommun tagits fram. Uppdrag År 2012 beslutade kommunstyrelsen att en ny bredbandsstrategi för Ragunda kommun skulle tas fram. Arbetet med framtagandet av bredbandsstrategin har gjorts av landbygdsutvecklare/bredbandssamordnare tillsammans med ITenheten. Syfte Syftet med bredbandsstrategin är att på en övergripande nivå fastställa en långsiktig strategi för utvecklingen av bredbandsinfrastrukturen i Ragunda kommun. Mål I Ragunda kommun år 2020 ska minst 90% av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund och övriga minst 10 Mbit/sekund Målgrupper Bredbandsstrategin riktar sig främst till politiker och tjänstemän i Ragunda kommun samt Regionförbundet i Jämtland och länsstyrelsen i Jämtlands län. Bredbandsstrategins syfte är att målgruppen som är slutkunder och marknadens aktörer: privatpersoner, företag och bredbandsbolag ska kunna bilda sig en bra överblick över strategin för utbyggnad av bredband i Ragunda Kommun. 4
Allmänt om bredband Nytta med bredband IT och Internet är innovationer som har en stor betydelse för samhället. Sverige är, i ett internationellt perspektiv, ledande när det gäller tillgången till bredband och användningen av IT. Studier visar att dessa instrument har varit en bidragande faktor till Sveriges tillväxt och utveckling senare år. Studier visar också att investeringar i elektronisk infrastruktur är samhällsekonomiskt lönsamma. IT och bredband har stor betydelse för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Samhällsekonomiskt är det en miljövänlig teknik, då bl a arbetsresor kan sparas och transporter kan effektiviseras. Utmaningen är att se den nytta och de möjligheter som finns. En hög användning av IT och Internet kan skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, konkurrenskraft och ökad innovationsförmåga. Det kan också hjälpa till att möta utmaningar som globalisering, klimatförändringar och den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning. En hög användning av IT bidrar även till att utveckla kunskapssamhället. Bredband med en hög överföringskapacitet har en stor betydelse för såväl privatpersoner, företag, organisationer som offentliga förvaltningar. E-kommunikation bidrar till social tillgänglighet på det privata planet. För företagen kan bredband innebära förbättrade möjligheter till flexibilitet på arbetsmarknaden och gynnsammare förutsättningar att starta eget. I många fall är det inte längre möjligt att bedriva verksamheten i företaget om de inte har tillgång till Internet. Bredband ger möjligheter till utvecklad service, bättre tillgänglighet och effektivare verksamhet inom både sjukvård och offentlig förvaltning. Samtidigt kan det ge en åldrande befolkning möjligheter till en meningsfull sysselsättning och vård i hemmet, med lägre kostnader för samhället som följd. Tillgång till bredband ger människor möjlighet att bo och arbeta både i tätorter och på landsbygden. Bredband handlar till således i mångt och mycket om att ha en fungerande vardag. Bredband kan därför ses som en demokrati- och rättighetsfråga. Tekniken anses i dag ha nått långt. Utvecklingen av ITinfrastrukturen kommer dock att fortsätta, eftersom teknikutvecklingen går fort fram och den globala konkurrensen ökar. För närvarande pågår stora satsningar på IT-infrastruktur även i andra länder. 5
Användning av bredband I Sverige hade 98 % av befolkningen tillgång till Internet hemma år 2009, varav 83 % hade bredband. 90 % av företagen använde Internet och hade bredbandsuppkoppling. Det finns stora geografiska skillnader. Investeringar i infrastruktur är både kostsamma och kräver ett visst kundunderlag för att vara lönsamma. Förutsättningarna för investeringar i glesbygd är därför sämre, trots att behovet där är minst lika stort. Mobilt bredband och bredband vid det fasta telenätet (xdsl) finns i nästan hela landet, medan fiberanslutningar och bredband via kabel-tv främst är koncentrerat till större tätorter. Privatpersoner Privatpersoner tillbringar mer och mer tid på Internet och alltmer data överförs mellan datorer och annan elektronisk utrustning som kräver bredband. Hushållens bredbandsbehov förväntas fortsätta öka. Privatpersoner använder främst Internet och bredband för att göra ärenden, söka information och ta del av nyheter. Kommunikationen är vanligtvis enkelriktad, men trenden går mot en tvåvägskommunikation, med användare som både producerar och konsumerar innehåll i nätverk (såsom bloggar, fildelning och andra sociala media). Det finns också en trend mot att använda kapacitetskrävande digitala media och underhållning mer i form av musik, tv, videoklipp och videotjänster. Hos privatpersoner finns behov av att bredbandsnätet har en hög kapacitet. Det finns också ett ökat behov av mobilitet och till förlitlighet av Internet och bredbandstjänster. Dagens medborgare ställer höga krav på social tillgänglighet avseende e-kommunikation. Företag Företag använder Internet och bredband till att hantera dokument, sköta administration, ha delar av verksamheten online, lagra information och arbeta i virtuella nätverk. Omfattningen av ehandel har ökat senare år. Användningen av video och konferenssystem över Internet förväntas öka hos företag. Därutöver finns naturligtvis även företag vars affärsidé bygger på IT. Företag har ett stort behov av bredbandsförbindelser med hög tillgänglighet och säkerhet samt av ett bredbandsnät med hög kapacitet. 6
Offentlig sektor I offentlig sektor används IT och Internet till att göra verksamheten mer tillgänglig för medborgarna genom att tillhandahålla bättre och effektivare tjänster. Många offentliga förvaltningar har webbtjänster där medborgarna kan göra allt från att fylla i blanketter, välja skola, deklarera mm. Bredband är också ett ovärderligt verktyg för de som är anställda i offentlig sektor och andra användare såsom elever m m. Idag är flera kommuner aktiva på sociala media, såsom facebook, twitter och YouTube. För politikerna har användningen av sociala media även blivit ett viktigt instrument för att föra ut sittbudskap och för att kommunicera med väljarna. Det kommer också att bli allt större krav på utveckling av e- demokratifunktioner. Vision och Mål Vision Alla medborgare hushåll och fritidsboende samt företag och arbetsplatser, oavsett var i kommunen de befinner sig, ska ha möjligheter till digitala kommunikationer på likvärdiga villkor utifrån de krav som finns i samhället. Mål I Ragunda kommun år 2020 ska minst 90 % av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund och övriga minst 10 Mbit/sekund Handlingsplan Vägar mot målen Målen är mycket högt ställda då Ragunda kommun är en glesbygdskommun med långa avstånd mellan hushållen. Det är osannolikt att fiber kommer att dras till alla boende och arbetsplatser inom överskådlig framtid enbart genom de kommersiella aktörernas försorg. I vissa delar av kommunen kommer andra lösningar än fiber att vara den främsta accesstekniken för bredband. Detta ställer krav: på kommunen att skapa förutsättningar för att hushåll och företag ska kunna ansluta sig. på hushåll och företag att med engagemang och egen finansiering skapa anslutning till fibernätet. 7
Genomförande Övergripande strategier Utbyggnaden av bredband ska fokuseras på byggnation av fiberbaserade bredbandsnät då denna teknik är en grundförutsättning för såväl fasta som mobila bredbandsnät i framtiden. Bredbandsnäten ska kunna tillgodose både befintligt och framtida behov av kapacitet och tillgänglighet. Planering och utbyggnad av bredband ska så långt som möjligt samordnas med satsningar på nationell och regional nivå. Samverkan ska ske med omkringliggande län och grannkommuner. Lokala strategier Kommunen ska verka för att även de orter där marknadens intresse är lågt även får tillgång till fiber. Kommunen ska verka för att tillgången av bredband möjliggörs vid nybyggnad genom att utrymme för bredband ges i de planer som tas fram, både på översikts- och detaljplanenivå. Kommunen ska verka för att fiberbaserad IT-infrastruktur i största möjliga mån säkerställs vid nyexploateringar av bostads- och industriområden, vindkraftsparker samt vägar och fjärrvärme. Kommunen ska bistå bredbandsleverantörerna vid planering och utbyggnad av bredbandnät. Kommunen ska verka för att de bredbandsnät som byggs ut i kommunen är öppna för alla bredbandsleverantörer. Kommunen ska verka för god konkurrens på bredbandsmarknaden. Marknadskrafterna ska råda. Kommunen ska stötta ideella krafter för att bygga ut bredband genom att uppmuntra och tillvarata lokala initiativ. Kommunen ska dock inte delta i deras val av teknik, entreprenör eller operatör. Kommunen ska informera hushåll och företag om bredband och hur de kan arbeta för att få tillgång till bredband. 8
Kommunen ska kartlägga fiberutbyggnaden med berörda aktörer. Delar av kostnaden för utbyggnad av fibernät kommer i delar av kommunen att behöva täckas genom offentligt stöd. För att dessa medel optimalt ska nyttjas bör utbyggnaden ske i kommunal regi. Med en utökad fibrering av kommunen kan även den mobila täckningen bli bättre, detta eftersom mobiloperatörerna med hjälp av fiber kan öka kapaciteten på masterna. Kommunala lokaler runt om i kommunen kräver en bättre och säkrare anslutning. Dagens anslutningar med begränsad kapacitet, har betydande kostnader. Dessa medel borde därför nyttjas till fibrering av dessa lokaler. Det kopparbaserade telenätet kommer sannolikt på sikt att i allt större omfattning avvecklas. Vidare finns det osäkerheter för hur länge ADSL via befintliga länkar kan bibehållas. Upprätthållandet kan komma att kräva offentlig finansiering. Dessa medel bör hellre nyttjas till utbyggnad av fiber. Finansiering Ur ett medborgarperspektiv är det viktigt att så många som möjligt har tillgång till bredband av hög kvalité oavsett var du bor. Bedömningen är att kostnaderna för utbyggnad av fibernät till småorter och landsbygd är förhållandevis stora. De geografiska förutsättningarna påverkar kostnadsnivån. Slutsatsen blir att en fortsatt utbyggnad i huvudsak inte är genomförbar utan stöd av offentlig finansiering av något slag. En utbyggnad och anslutning förutsätter också en egeninsats av hushåll och företag. En hög anslutningsavgift verkar dock avskräckande för vissa. En möjlighet är att genom att ställa krediter till förfogande kan denna kostnad fördelas t.ex. som förhöjda månadsavgifter under exempelvis 5 år. 9
Möjligheter till stöd för bredbandsutbyggnad Det finns olika möjligheter till offentligt stöd (EU och statliga medel) för bredbandsutbyggnad. Då dessa ständigt är under förändring hänvisas till beskrivning Bredbandsstrategi för Jämtlands län samt till Tillväxtverket, Post- och Telestyrelsen (PTS), Jordbruksverket och Länsstyrelsen. Stöden kräver normalt en egenfinansiering från kommunen eller byn Utöver detta så kan bygdeavgiftsmedel och vindkraftsåterbäring användas till bredbandsutbyggnad. Prioriteringar I de fall prioriteringar behöver göras är kommunens bedömning att följande punkter skall vara styrande: Områden med relativt många hushåll och företag prioriteras före ett område med färre. Graden av lokalt engagemang och efterfrågan är väsentlig. Ett område där många är intresserade av att investera i bredband prioriteras före ett område med ett fåtal intresserade. Om det finns kommunal verksamhet i ett område kommer prioriteten att höjas. Samma resonemang tillämpas om ett område har omfattande näringsdrivande verksamhet. Kostnaden för att bygga fibernät kan påverka ett områdes prioritet. -kostnad per hushåll eller arbetsställe eller sysselsatt (kostnadseffektivitet) Möjligheter till fortsatt utbyggnad 10
Sammanfattning Kommunens fortsatta arbete kring bredbandsutbyggnad bör genomföras enligt följande: I några av tätorterna är kommunens bedömning att intresset för att ansluta hushåll och näringsliv till fibernät är så pass stort att kommunal eller annan offentlig medfinansiering inte bör vara nödvändig för att tillgodose behoven av anslutning. En viktig faktor i denna utbyggnad är också anslutningen av kommunala verksamheter till fibernäten. På landsbygden, inklusive kommunens mindre orter, är däremot bedömningen att antalet anslutna hushåll och företag inte fullt ut kan finansiera en utbyggnad av fiber. Detta innebär att olika stöd här behöver nyttjas. Kommunen ska noga följa utvecklingen; nationellt, regionalt och lokalt för att ha uppdaterad information om operatörer, marknad och stöd, planerade lednings- och grävarbeten, infrastrukturutbyggnad, kommunala verksamhetens behov, behov och önskemål från kommunens medborgare, hushåll och företag. För att på bästa sätt styra utbyggnaden och med säkerhet få effekt av offentliga stödmedel bör Ragunda kommun bygga ut ett eget nät. Utbyggnaden finansieras genom olika slags stöd och bidrag samt kommunala medel. Genom uthyrning av nätet till operatörer sker en återbetalning av satsade kommunala medel. Kommunen har begränsade resurser att leda och driva ett eget nät. Därför bör drift av nätet ske i samarbete med andra aktörer. Det står andra aktörer att fritt bygga ut fibernät i olika delar av kommunen. Årligen i anslutning till kommunens budgetprocess sker en planering för utbyggnad kommande år. 11
Fortsatt arbete Kommunen ska årligen i budgetarbete för kommande år ge uppgifter om och avdela medel för finansiering av bredbandsutbyggnad. Detta kan omfatta: Uppdrag att bygga stadsnät i viss del av kommunen. Vilka ekonomiska resurser som ställs till förfogande. Delegation att fatta beslut om att rör för fiber ska läggas ner då grävning sker. 12
BILAGOR Övergripande Mål och strategier Bredbandsstrategi för Sverige Regeringen har 2009 tagit fram en bredbandsstrategi för Sverige, som tydliggör politikens inriktning. Det övergripande målet i strategin är att Sverige ska ha bredband i världsklass. En förutsättning för att kunna uppnå målet är att det finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. Marknadsaktörernas roll är att styra och driva den tekniska utvecklingen av bredband, genom utveckling av nya tjänster och investeringar i infrastruktur. Regeringens roll är att se till att marknaden fungerar effektivt och att aktörerna ges förutsättningar för sin verksamhet. För att målen ska uppfyllas föreslås ett antal insatser. De handlar om att ge bra förutsättningar för en fungerande konkurrens, en ny modell för frekvensförvaltning och främjande av investeringar i bredband i glesbebyggda områden. Offentlig sektors roll är som beställare med ansvar för att stimulera utvecklingen av nya tjänster och för etablering av infrastruktur. Behovet av bredband ska ingå i kommunens planerings- och utvecklingsarbete och i det regionala tillväxtarbetet. Offentlig sektor ska även vara förebilder och pådrivande för att alla ska ha tillgång till IT på samma villkor. Forskarsamhällets roll är att generera kunskap som kan förnya, förbättra och understödja utvecklingen av en konkurrenskraftig bredbandsteknik. Det civila samhällets - privatpersoner, företag och organisationers roll är som användare, kunder och kravställare. Samtliga har ett ansvar för att samverka för att Sverige ska ha ett bredband av världsklass. Målen bygger på att investeringar genomförs i det fasta nätet (utbyggnad av fiberbaserade nät) och i det mobila nätet. En utbyggnad av ny teknik i det mobila nätet kommer vara avgörande. För att det mobila nätet ska kunna leverera höga överföringshastigheter krävs att det har tillgång till frekvenser i tillräckligt breda och sammanhängande frekvensband. 13
IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige Regeringskansliet har tagit fram en digital agenda för Sverige och föreslagit ett nytt mål för ITpolitiken: Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringen avser inrätta en digitaliseringskommision, som ska arbeta strategiskt med långsiktiga ITpolitiska frågor. Agendan pekar ut behov av åtgärder inom fyra strategiska områden, med utgångspunkt från användarens perspektiv: Lätt och säkert att använda Alla som vill ska kunna använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Öppnare och smartare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet behövs. Alla i arbetsför ålder ska ha en god digital kompetens för att vara anställningsbara eller kunna starta och driva företag. Användning av IT och Internet ska präglas av säkerhetsmedvetande och tillit. Tjänster som skapar nytta En enklare vardag för privatpersoner och företag samt en effektivare offentlig förvaltning ska skapas. IT:s potential ska tillvaratas för att öka företagens tillväxt, konkurrenskraft och handel. Det nationella arbetet inom e-hälsa inriktas på att skapa synliga och konkreta förbättringar för individen, vård- och omsorgspersonal, beslutsfattare inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Elever ska och lärare bör ha tillgång till moderna lärverktyg. Varje elev ska efter genomgången grundskola kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. IT ska vara ett stöd för medborgardialog samt bidra till att öka medborgarnas kunskap, samhällsengagemang, insyn och inflytande. 14
Det behövs infrastruktur Sverige ska verka för ett tillgängligt, öppet och robust Internet i Sverige och globalt. Privata och offentliga informationssystem ska säkras i syfte att värna demokrati, personlig integritet, tillväxt, ekonomisk och politisk stabilitet i samhället. För att digitaliseringens möjligheter ska kunna användas fullt ut behövs en fungerande mjuk infrastruktur. Det offentliga Sverige ska använda geografisk information som är beskriven i nationellt bestämda referenssystem och som bygger på internationella överenskommelser. Robust elektronisk kommunikation innebär att kommunikationerna ska vara uppbyggda på ett driftsäkert sätt. Sverige ska ha ett bredband i världsklass. IT:s roll för samhällsutvecklingen I forskningsverksamhet och innovationsprocesser ska digital information och digitala verktyg användas i ökad utsträckning. IT ska bidra till ett miljöanpassat samhälle. Jämställdhet inom IT-området ska öka kraftigt. För att stärka friheten på nätet ska Sverige verka för att mänskliga rättigheterna respekteras på Internet. I syfte att främja kreativitet och innovation ska det vara enkelt att sluta avtal om upphovsrätt i den digitala miljön. Användningen av IT i biståndet ska bidra till fattigdomsminskning, demokratisering och respekt för de mänskliga rättigheterna. 15
Regionalt Regional utvecklingsstrategi Arbetet med Regional utvecklingsstrategi för Jämtland län Innovativt och attraktivt 2014-2030 pågår: I förslag på den nya skrivningen har bredbandsfrågan fått en högre status än i tidigare program Bredbandsstrategi för Jämtland Länsstyrelsen i Jämtland har tagit fram ett förslag till bredbandsstrategi för Jämtland, som för närvarande är på remiss. Syftet är att skapa en gemensam målbild för bredbandsutbyggnaden i Jämtland och att belysa utvecklingsbehoven ur ett samhällsperspektiv och att ta fram förslag på en konkret handlingsplan som belyser olika aktörers ansvar, finansieringsmetoder och utbyggnadsstrategier för att nå det uppsatta målet. Jämtlandsbefolkning har god tillgång till ADSL. Målet i förslaget till bredbandsstrategin är att minst 90 % av Jämtlands hushåll respektive arbetsplatser ska ha möjlighet att ansluta sig till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s, till en rimlig kostnad för slutkunden. 100 % av alla skolor och offentliga inrättningar ska ha tillgång till 100 Mbit/s. Alla bredbandsutbyggnad ska ske genom öppna och konkurrensneutrala nät. Principer för kommunala insatser på Bredbandsområdet Post- och telestyrelsen (PTS) har i samarbete med Konkurrensverket (KKV) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram ett antal gemensamma principer för kommunala insatser på bredbandsområdet. PTS fick i samband med regeringens bredbandsstrategi i uppdrag att genomföra riktade insatser mot kommunerna. Allmänt Kommuner ska i översikts- och detaljplanearbetet beakta behoven av bredbandsutbyggnad i kommunen. Kommuner bör verka för god konkurrens på alla områden och eftersträva en god dialog med det privata näringslivet rörande konkurrensfrågor. 16
Kommuner bör undvika monopolisering av infrastrukturen. Kommuner bör främja parallelletablering av fiber där så är möjligt och lämpligt. Vid tecknande av avtal och i muntliga överenskommelser ska kommuner ge privata och offentliga aktörer samma villkor, om det inte finns särskilda skäl för olika villkor. Kommunen som markägare Kommuner bör ha en policy som klargör villkor för tillträde till kommunal mark för bredbandsutbyggnad och annan infrastrukturutbyggnad. Kommunen bör beakta värdet av såväl fungerande elektroniska kommunikationer och konkurrens på bredbandsmarknaden som övriga allmänna samhällsintressen när den tar fram en sådan policy. Kommuner bör hantera alla aktörers önskemål utan oskäligt dröjsmål och utan att ställa upp ovidkommande villkor för tillträdet. Kommuner bör teckna markavtal på skäliga och icke diskriminerande villkor när det är lämpligt att upplåta kommunens mark för bredbandsutbyggnad. Kommuner bör aktivt verka för att samordning av grävarbeten och att samförläggning av ledning sker. Kommunen som ägare av bredbandsnät Kommunala aktörer bör träda in endast när det inte finns kommersiella förutsättningar. Kommunal verksamhet på bredbandsområdet ska drivas utan vinstsyfte, utan underprissättning och med transparent redovisning av kostnader. Kommunal säljverksamhet och förfarande i kommunal säljverksamhet kan i enlighet med konkurrenslagen förbjudas om de snedvrider eller 17
hämmar konkurrensen eller är ägnade av snedvrida eller hämma konkurrensen. När kommunala aktörer ges tillträde till den egna infrastrukturen ska det ske på skäliga och icke diskriminerade villkor. I tillträdet till den egna infrastrukturen ska kommunen beakta behovet av att undvika monopolisering av infrastrukturen. I de fall kommunala stadsnät själva agerar på kapacitets- eller tjänstebaserad nivå bör kommunen regelbundet ompröva om rådande behovskulle kunna tillgodoses genom privatfinansierade aktörer. Kommunen bör verka för att kommunala bostadsbolag beaktar behovet av konkurrens och valfrihet för slutkunder. 18
Lokalt kommunalt Översiktsplan I kommunens översiktsplan redovisas inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön, i enlighet med plan- och bygglagen. Översiktsplanen ger vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljö ska användas, utvecklas och bevaras. I översiktsplanen ska hänsyn till allmänna intressen, såsom infrastruktur, tas. En ny plan- och bygglag trädde i kraft den 2 maj 2011. Enligt den nya lagen ska frågor om elektronisk kommunikation finnas med vid planläggning och annan prövning. Kommunens planeringsansvar med koppling till infrastruktur stärks i den nya lagen. Ragunda kommun IT infrastrukturprogram Ragunda kommun har ett IT-infrastrukturprogram, från 2001-2005 IT-infrastrukturprogrammets målsättning är att redogöra för utformning och utbyggnad av IT-infrastruktur i Ragunda kommun enligt de krav och riktlinjer staten beslutat. Programmet är också en del av Ragunda kommuns insatser inom ramen för SPD Mål 1 dokumentet (Utvecklingskraft och kunskapsdriven tillväxt) i åtgärden 4.2 Informationsteknisk infrastruktur. Kommunens vision - 100 % Ragunda Vision/mål Ragunda kommuns övergripande vision är: 100 % Ragunda Vi ger alltid 100 % för Ragunda. Vi kan inte göra allt med det vi gör ska vi göra till 100 %. Visionen bygger på fyra ledord: Kreativitet, kompetens, kommunikation och kundservice. Övergripande mål För att uppfylla visionen och skapa förutsättningar för kommunen att fortleva finns fyra övergripande 100 % mål: Företagande - 100 nya jobb Befolkning - 100 nya personer Turism - 100 000 besökare 100 % service verksamheten ska ge rätt service till rätt personer i rätt tid. 19
Nuläge Bredband via det kopparbaserade analoga telenätet, ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line), är den dominerande tekniken för bredband idag. ADSL är det bredbandsnät som når flest hushåll. 98 % av alla kan få tillgång till bredband via telenätet. Men andelen minskar, vilket dels beror på att gamla telestationer läggs ner och dels beror på att kraven ökar. Den högsta överföringshastigheten för ADSL är 24 Mbit/s i teorin, men vanligtvis är den högsta möjliga överföringshastigheten endast 8-12 Mbit/s. Hastigheten avtar dock med avståndet från telestationen och sjunker ned till ca 2 Mbit/s på ett avstånd på 6 km. I Ragunda levereras ADSL via telenätet med en uppkoppling från 0,25 Mbit/s till 24 Mbit/s, beroende på avstånd från telestation. 20
21
Infrastrukturägares ledningar, nät och anläggningar i Ragunda kommun Skanova Har ett stomnät från Midskog i väster till länsgränsen nära Utanede i öster. En avstickare till Överammer finns också. I Skanovas nät kan kommunikationsoperatör hyra svartfiber på sträckan Bispgården Näverede. Svenska Kraftnät Har intresse att säkra elleveranser från vindkraften i området men man har inte för avsikt att erbjuda utbyggnad av f iber i området förutom den befintliga. Trafikverket Har fiber i banvallen längs den del av järnvägen som passerar genom Ragunda kommun. Här finns endast möjligheten att hyra kapacitet i fiber, d.v.s. inte unik, egen svartfiber. Detta gör att det blir svårt för kommunikationsoperatör att få någon lönsamhet på ett relativt litet geografiskt område. Inga planerade vägbyggen/upprustningar som skulle kunna underlätta nyförläggning av slang föreligger. Jämtkraft Äger en fiber från Östersund fram till Midskog (hyrd plats i SVK:S kraftledning). Sollefteå stadsnät Har fiber ner mot Bispgården som kan utnyttjas om intresse finns. ServaNet Har fiber i till Bispgården och är ihopkopplade med Sollefteå stadsnät. Sammanfattning nuläge En del medborgare kan uppfatta att den förbindelse man har i dag t.ex. via ADSL är tillräcklig. Det framtida tjänsteutbudet kräver dock högre kapaciteter. Dessutom finns osäkerheter hur länge ADSL nätet kommer att vara tillgängligt. Erfarenheter från andra kommuner pekar på att fiber är den mest framtidssäkra lösningen. 22
23
Ordlista 4G Fjärde generationens mobilnät (4G) har teoretiska överföringshastigheter upp till 100 Mbit/s.Tekniken bygger på LTE (LongTerm Evolution). ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line) står för AsymmetriskDSL. Det innebär att bandbreddentill abonnenten i normalfallet är flera gånger större än från abonnenten. Bandbredd är skillnaden mellan den övre och den lägre avbrytande frekvensen, som t ex används vid informationsöverföring i radiokommunikation eller som släpps igenom ett signalfilter. Bandbredd mäts vanligtvis i Hertz [Hz]. Bandbredd är ett centralt begrepp i många områden, t ex inom elektronik. Bredband är ett enkelt sätt att sammanfatta olika tekniker för att koppla upp datorer och många andra apparater till internet. Den tekniska definitionen på bredband är ett överföringsmedium som tillåter brett frekvensspektrum att användas utan att signalen förvrängs eller dämpas. Fiber är en anslutning som helt eller delvis baseras på optisk fiber. Optisk fiber, en särskilt typ av mineraliska glasfibrer, är avsedd för överföring av ljussignaler med mycket hög kapacitet över långa avstånd, exempelvis data- och telekommunikation. Gbit/s (Gigabit per sekund) är en enhet för överföringskapalitet. Gbit/s är 1 000 ggr större än Mbit/s. Internet är världens största datornätverk och ett system för enkel och effektiv kommunikation av text, ljud och bild. World Wide Web, e-post och fildelning är populära användningsområden för internet. Det har gjort det möjligt att kommunicera världen över och har en stor betydelse för många människor. IT är en förkortning av informationsteknik. Det är ett samlingsbegrepp för de möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation. Kabel-tv är television som mottages på en punkt, en huvudcentral och därefter vidare sänder signalerna till en mängd hushåll. Varje kabelnät består, som namnet antyder av kablar, som installeras i marken och i fastigheter. Tvsignalerna distribueras från sändaren till mottagaren genom kabeln. Ett returaktiverat kabel-tv nät som kan erbjuda bredbandstjänster. Koax Viktiga användningsområden för koax är bl a tv-teknik, mätsystem och datorkommunikation. Förr användes koaxialkabeln i telenätet, men sedan 1980 har fiberoptik i stor utsträckning ersatt koaxialkabel i Sverige. 24
Mbit/s (Megabit per sekund) är en enhet för överföringskapacitet. Enheten omfattar 1 000 000 bit/s. En Mbit motsvarar 125 000 tecken, vilket i sin tur är ca 110 stycken A4-sidor. Mobilt bredband är ett samlings namn för bredbandstjänster som levereras via mobilnätet. Optisk fiber/ optokabel är en fiberbaserad infrastruktur. Optisk fiber är en tunn gasledning av kiseldioxid (glas), som överför information via ljus. Optisk fiber används för dataöverföring. Med optokabel avses ett antal optofibrer i ett skyddande hölje. PPP (Public Private Partnership) betecknar en form av offentlig upphandling där ett privat företag eller konsortium tilldelas uppdraget att finansiera, bygga och under en längre tid driva en offentlig nyttighet, t ex en infrastrukturinvestering. Det går att säga att det inte bara själva byggandet överlåts på ett privat företag, utan även finansiering och eventuellt drift. xdsl (Digital Subscriber Line), förkortat DSL eller xdsl, betyder fritt översatt digital abonnentanslutning. Det är en teknik för att överföra stora mängder data över telefonledningar av koppar. Överförings hastighet mäts i heten bit per sekund. Det talas oftast om kilobit (1 000 bitar) eller megabit (1 miljon bitar) per sekund. Ju högre hastigheten är, desto snabbare är överföringen. 25
Bredbandsstrategi Ragunda kommun Beslutad av Kommunstyrelsen 2013 09 30
Innehållsförteckning 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 Allmänt om bredband 7 Vision och Mål 9 Finansiering Bilagor 13 Övergripande Mål och Strategier 14 IT i människans tjänst - En digital agenda. 16 Regional utvecklingsstrategi Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet 19 Lokalt kommunalt 20 Nuläge 21 Karta Bredbandsnoder i Jämtlands län 2007 22 Infrastrukturägares ledningar, nät och anläggningar i Ragunda kommun 23 Karta Befintlig fiber i Ragunda kommun 24 Ordlista 2
Sammanfattning Detta dokument utgör Ragunda kommuns bredbandsstrategi. IT och Internet är innovationer som har en stor betydelse för dagens samhälle. Framtiden kommer att medföra ett ökat behov av bredband och IT. Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige med det övergripande målet att Sverige ska ha ett bredband i världsklass. Det innebär att år 2020 bör 95% av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund. Redan år 2015 bör 40% ha tillgång till bredband med den hastigheten. En förutsättning för att möta dessa mål är att det finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. För att kunna uppnå målet krävs en omfattande utbyggnad av nätinfrastrukturen. I dagsläget I Ragunda kommun levereras bredband via ADSL. I stort sett alla nås, men med en varierad överföringskapacitet. En fortsatt utbyggnad av både fast och trådlös IT-infrastruktur än nödvändig för att uppnå behovet hos användarna. Ragunda kommun I Ragunda kommun år 2020 ska minst 90% av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund och övriga minst 10 Mbit/sekund För att kunna uppnå målet i Ragunda kommun krävs insatser i form av bland annat utbyggnad av bredband med fiberbaserade nät, god planering i kommunens översiktsplan och samordning av bredbandssatsningar. Det blir en utmaning att säkerställa bredband både i tätorterna och på landsbygden. 3
Inledning Bakgrund Regeringen har beslutat om en bredbandsstrategi för Sverige, där det övergripande målet är att Sverige ska ha ett bredband i världsklass. En förutsättning för att möta dessa mål är att det finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. För att kunna säkerställa det krävs en omfattande utbyggnad av nätinfrastrukturen. För att kunna uppnå målet och kartlägga behovet har denna bredbandsstrategi för Ragunda kommun tagits fram. Uppdrag År 2012 beslutade kommunstyrelsen att en ny bredbandsstrategi för Ragunda kommun skulle tas fram. Arbetet med framtagandet av bredbandsstrategin har gjorts av landbygdsutvecklare/bredbandssamordnare tillsammans med ITenheten. Syfte Syftet med bredbandsstrategin är att på en övergripande nivå fastställa en långsiktig strategi för utvecklingen av bredbandsinfrastrukturen i Ragunda kommun. Mål I Ragunda kommun år 2020 ska minst 90% av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund och övriga minst 10 Mbit/sekund Målgrupper Bredbandsstrategin riktar sig främst till politiker och tjänstemän i Ragunda kommun samt Regionförbundet i Jämtland och länsstyrelsen i Jämtlands län. Bredbandsstrategins syfte är att målgruppen som är slutkunder och marknadens aktörer: privatpersoner, företag och bredbandsbolag ska kunna bilda sig en bra överblick över strategin för utbyggnad av bredband i Ragunda Kommun. 4
Allmänt om bredband Nytta med bredband IT och Internet är innovationer som har en stor betydelse för samhället. Sverige är, i ett internationellt perspektiv, ledande när det gäller tillgången till bredband och användningen av IT. Studier visar att dessa instrument har varit en bidragande faktor till Sveriges tillväxt och utveckling senare år. Studier visar också att investeringar i elektronisk infrastruktur är samhällsekonomiskt lönsamma. IT och bredband har stor betydelse för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Samhällsekonomiskt är det en miljövänlig teknik, då bl a arbetsresor kan sparas och transporter kan effektiviseras. Utmaningen är att se den nytta och de möjligheter som finns. En hög användning av IT och Internet kan skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, konkurrenskraft och ökad innovationsförmåga. Det kan också hjälpa till att möta utmaningar som globalisering, klimatförändringar och den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning. En hög användning av IT bidrar även till att utveckla kunskapssamhället. Bredband med en hög överföringskapacitet har en stor betydelse för såväl privatpersoner, företag, organisationer som offentliga förvaltningar. E-kommunikation bidrar till social tillgänglighet på det privata planet. För företagen kan bredband innebära förbättrade möjligheter till flexibilitet på arbetsmarknaden och gynnsammare förutsättningar att starta eget. I många fall är det inte längre möjligt att bedriva verksamheten i företaget om de inte har tillgång till Internet. Bredband ger möjligheter till utvecklad service, bättre tillgänglighet och effektivare verksamhet inom både sjukvård och offentlig förvaltning. Samtidigt kan det ge en åldrande befolkning möjligheter till en meningsfull sysselsättning och vård i hemmet, med lägre kostnader för samhället som följd. Tillgång till bredband ger människor möjlighet att bo och arbeta både i tätorter och på landsbygden. Bredband handlar till således i mångt och mycket om att ha en fungerande vardag. Bredband kan därför ses som en demokrati- och rättighetsfråga. Tekniken anses i dag ha nått långt. Utvecklingen av ITinfrastrukturen kommer dock att fortsätta, eftersom teknikutvecklingen går fort fram och den globala konkurrensen ökar. För närvarande pågår stora satsningar på IT-infrastruktur även i andra länder. 5
Användning av bredband I Sverige hade 98 % av befolkningen tillgång till Internet hemma år 2009, varav 83 % hade bredband. 90 % av företagen använde Internet och hade bredbandsuppkoppling. Det finns stora geografiska skillnader. Investeringar i infrastruktur är både kostsamma och kräver ett visst kundunderlag för att vara lönsamma. Förutsättningarna för investeringar i glesbygd är därför sämre, trots att behovet där är minst lika stort. Mobilt bredband och bredband vid det fasta telenätet (xdsl) finns i nästan hela landet, medan fiberanslutningar och bredband via kabel-tv främst är koncentrerat till större tätorter. Privatpersoner Privatpersoner tillbringar mer och mer tid på Internet och alltmer data överförs mellan datorer och annan elektronisk utrustning som kräver bredband. Hushållens bredbandsbehov förväntas fortsätta öka. Privatpersoner använder främst Internet och bredband för att göra ärenden, söka information och ta del av nyheter. Kommunikationen är vanligtvis enkelriktad, men trenden går mot en tvåvägskommunikation, med användare som både producerar och konsumerar innehåll i nätverk (såsom bloggar, fildelning och andra sociala media). Det finns också en trend mot att använda kapacitetskrävande digitala media och underhållning mer i form av musik, tv, videoklipp och videotjänster. Hos privatpersoner finns behov av att bredbandsnätet har en hög kapacitet. Det finns också ett ökat behov av mobilitet och till förlitlighet av Internet och bredbandstjänster. Dagens medborgare ställer höga krav på social tillgänglighet avseende e-kommunikation. Företag Företag använder Internet och bredband till att hantera dokument, sköta administration, ha delar av verksamheten online, lagra information och arbeta i virtuella nätverk. Omfattningen av ehandel har ökat senare år. Användningen av video och konferenssystem över Internet förväntas öka hos företag. Därutöver finns naturligtvis även företag vars affärsidé bygger på IT. Företag har ett stort behov av bredbandsförbindelser med hög tillgänglighet och säkerhet samt av ett bredbandsnät med hög kapacitet. 6
Offentlig sektor I offentlig sektor används IT och Internet till att göra verksamheten mer tillgänglig för medborgarna genom att tillhandahålla bättre och effektivare tjänster. Många offentliga förvaltningar har webbtjänster där medborgarna kan göra allt från att fylla i blanketter, välja skola, deklarera mm. Bredband är också ett ovärderligt verktyg för de som är anställda i offentlig sektor och andra användare såsom elever m m. Idag är flera kommuner aktiva på sociala media, såsom facebook, twitter och YouTube. För politikerna har användningen av sociala media även blivit ett viktigt instrument för att föra ut sittbudskap och för att kommunicera med väljarna. Det kommer också att bli allt större krav på utveckling av e- demokratifunktioner. Vision och Mål Vision Alla medborgare hushåll och fritidsboende samt företag och arbetsplatser, oavsett var i kommunen de befinner sig, ska ha möjligheter till digitala kommunikationer på likvärdiga villkor utifrån de krav som finns i samhället. Mål I Ragunda kommun år 2020 ska minst 90 % av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund och övriga minst 10 Mbit/sekund Handlingsplan Vägar mot målen Målen är mycket högt ställda då Ragunda kommun är en glesbygdskommun med långa avstånd mellan hushållen. Det är osannolikt att fiber kommer att dras till alla boende och arbetsplatser inom överskådlig framtid enbart genom de kommersiella aktörernas försorg. I vissa delar av kommunen kommer andra lösningar än fiber att vara den främsta accesstekniken för bredband. Detta ställer krav: på kommunen att skapa förutsättningar för att hushåll och företag ska kunna ansluta sig. på hushåll och företag att med engagemang och egen finansiering skapa anslutning till fibernätet. 7
Genomförande Övergripande strategier Utbyggnaden av bredband ska fokuseras på byggnation av fiberbaserade bredbandsnät då denna teknik är en grundförutsättning för såväl fasta som mobila bredbandsnät i framtiden. Bredbandsnäten ska kunna tillgodose både befintligt och framtida behov av kapacitet och tillgänglighet. Planering och utbyggnad av bredband ska så långt som möjligt samordnas med satsningar på nationell och regional nivå. Samverkan ska ske med omkringliggande län och grannkommuner. Lokala strategier Kommunen ska verka för att även de orter där marknadens intresse är lågt även får tillgång till fiber. Kommunen ska verka för att tillgången av bredband möjliggörs vid nybyggnad genom att utrymme för bredband ges i de planer som tas fram, både på översikts- och detaljplanenivå. Kommunen ska verka för att fiberbaserad IT-infrastruktur i största möjliga mån säkerställs vid nyexploateringar av bostads- och industriområden, vindkraftsparker samt vägar och fjärrvärme. Kommunen ska bistå bredbandsleverantörerna vid planering och utbyggnad av bredbandnät. Kommunen ska verka för att de bredbandsnät som byggs ut i kommunen är öppna för alla bredbandsleverantörer. Kommunen ska verka för god konkurrens på bredbandsmarknaden. Marknadskrafterna ska råda. Kommunen ska stötta ideella krafter för att bygga ut bredband genom att uppmuntra och tillvarata lokala initiativ. Kommunen ska dock inte delta i deras val av teknik, entreprenör eller operatör. Kommunen ska informera hushåll och företag om bredband och hur de kan arbeta för att få tillgång till bredband. 8
Kommunen ska kartlägga fiberutbyggnaden med berörda aktörer. Delar av kostnaden för utbyggnad av fibernät kommer i delar av kommunen att behöva täckas genom offentligt stöd. För att dessa medel optimalt ska nyttjas bör utbyggnaden ske i kommunal regi. Med en utökad fibrering av kommunen kan även den mobila täckningen bli bättre, detta eftersom mobiloperatörerna med hjälp av fiber kan öka kapaciteten på masterna. Kommunala lokaler runt om i kommunen kräver en bättre och säkrare anslutning. Dagens anslutningar med begränsad kapacitet, har betydande kostnader. Dessa medel borde därför nyttjas till fibrering av dessa lokaler. Det kopparbaserade telenätet kommer sannolikt på sikt att i allt större omfattning avvecklas. Vidare finns det osäkerheter för hur länge ADSL via befintliga länkar kan bibehållas. Upprätthållandet kan komma att kräva offentlig finansiering. Dessa medel bör hellre nyttjas till utbyggnad av fiber. Finansiering Ur ett medborgarperspektiv är det viktigt att så många som möjligt har tillgång till bredband av hög kvalité oavsett var du bor. Bedömningen är att kostnaderna för utbyggnad av fibernät till småorter och landsbygd är förhållandevis stora. De geografiska förutsättningarna påverkar kostnadsnivån. Slutsatsen blir att en fortsatt utbyggnad i huvudsak inte är genomförbar utan stöd av offentlig finansiering av något slag. En utbyggnad och anslutning förutsätter också en egeninsats av hushåll och företag. En hög anslutningsavgift verkar dock avskräckande för vissa. En möjlighet är att genom att ställa krediter till förfogande kan denna kostnad fördelas t.ex. som förhöjda månadsavgifter under exempelvis 5 år. 9
Möjligheter till stöd för bredbandsutbyggnad Det finns olika möjligheter till offentligt stöd (EU och statliga medel) för bredbandsutbyggnad. Då dessa ständigt är under förändring hänvisas till beskrivning Bredbandsstrategi för Jämtlands län samt till Tillväxtverket, Post- och Telestyrelsen (PTS), Jordbruksverket och Länsstyrelsen. Stöden kräver normalt en egenfinansiering från kommunen eller byn Utöver detta så kan bygdeavgiftsmedel och vindkraftsåterbäring användas till bredbandsutbyggnad. Prioriteringar I de fall prioriteringar behöver göras är kommunens bedömning att följande punkter skall vara styrande: Områden med relativt många hushåll och företag prioriteras före ett område med färre. Graden av lokalt engagemang och efterfrågan är väsentlig. Ett område där många är intresserade av att investera i bredband prioriteras före ett område med ett fåtal intresserade. Om det finns kommunal verksamhet i ett område kommer prioriteten att höjas. Samma resonemang tillämpas om ett område har omfattande näringsdrivande verksamhet. Kostnaden för att bygga fibernät kan påverka ett områdes prioritet. -kostnad per hushåll eller arbetsställe eller sysselsatt (kostnadseffektivitet) Möjligheter till fortsatt utbyggnad 10
Sammanfattning Kommunens fortsatta arbete kring bredbandsutbyggnad bör genomföras enligt följande: I några av tätorterna är kommunens bedömning att intresset för att ansluta hushåll och näringsliv till fibernät är så pass stort att kommunal eller annan offentlig medfinansiering inte bör vara nödvändig för att tillgodose behoven av anslutning. En viktig faktor i denna utbyggnad är också anslutningen av kommunala verksamheter till fibernäten. På landsbygden, inklusive kommunens mindre orter, är däremot bedömningen att antalet anslutna hushåll och företag inte fullt ut kan finansiera en utbyggnad av fiber. Detta innebär att olika stöd här behöver nyttjas. Kommunen ska noga följa utvecklingen; nationellt, regionalt och lokalt för att ha uppdaterad information om operatörer, marknad och stöd, planerade lednings- och grävarbeten, infrastrukturutbyggnad, kommunala verksamhetens behov, behov och önskemål från kommunens medborgare, hushåll och företag. För att på bästa sätt styra utbyggnaden och med säkerhet få effekt av offentliga stödmedel bör Ragunda kommun bygga ut ett eget nät. Utbyggnaden finansieras genom olika slags stöd och bidrag samt kommunala medel. Genom uthyrning av nätet till operatörer sker en återbetalning av satsade kommunala medel. Kommunen har begränsade resurser att leda och driva ett eget nät. Därför bör drift av nätet ske i samarbete med andra aktörer. Det står andra aktörer att fritt bygga ut fibernät i olika delar av kommunen. Årligen i anslutning till kommunens budgetprocess sker en planering för utbyggnad kommande år. 11
Fortsatt arbete Kommunen ska årligen i budgetarbete för kommande år ge uppgifter om och avdela medel för finansiering av bredbandsutbyggnad. Detta kan omfatta: Uppdrag att bygga stadsnät i viss del av kommunen. Vilka ekonomiska resurser som ställs till förfogande. Delegation att fatta beslut om att rör för fiber ska läggas ner då grävning sker. 12
BILAGOR Övergripande Mål och strategier Bredbandsstrategi för Sverige Regeringen har 2009 tagit fram en bredbandsstrategi för Sverige, som tydliggör politikens inriktning. Det övergripande målet i strategin är att Sverige ska ha bredband i världsklass. En förutsättning för att kunna uppnå målet är att det finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. Marknadsaktörernas roll är att styra och driva den tekniska utvecklingen av bredband, genom utveckling av nya tjänster och investeringar i infrastruktur. Regeringens roll är att se till att marknaden fungerar effektivt och att aktörerna ges förutsättningar för sin verksamhet. För att målen ska uppfyllas föreslås ett antal insatser. De handlar om att ge bra förutsättningar för en fungerande konkurrens, en ny modell för frekvensförvaltning och främjande av investeringar i bredband i glesbebyggda områden. Offentlig sektors roll är som beställare med ansvar för att stimulera utvecklingen av nya tjänster och för etablering av infrastruktur. Behovet av bredband ska ingå i kommunens planerings- och utvecklingsarbete och i det regionala tillväxtarbetet. Offentlig sektor ska även vara förebilder och pådrivande för att alla ska ha tillgång till IT på samma villkor. Forskarsamhällets roll är att generera kunskap som kan förnya, förbättra och understödja utvecklingen av en konkurrenskraftig bredbandsteknik. Det civila samhällets - privatpersoner, företag och organisationers roll är som användare, kunder och kravställare. Samtliga har ett ansvar för att samverka för att Sverige ska ha ett bredband av världsklass. Målen bygger på att investeringar genomförs i det fasta nätet (utbyggnad av fiberbaserade nät) och i det mobila nätet. En utbyggnad av ny teknik i det mobila nätet kommer vara avgörande. För att det mobila nätet ska kunna leverera höga överföringshastigheter krävs att det har tillgång till frekvenser i tillräckligt breda och sammanhängande frekvensband. 13
IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige Regeringskansliet har tagit fram en digital agenda för Sverige och föreslagit ett nytt mål för ITpolitiken: Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringen avser inrätta en digitaliseringskommision, som ska arbeta strategiskt med långsiktiga ITpolitiska frågor. Agendan pekar ut behov av åtgärder inom fyra strategiska områden, med utgångspunkt från användarens perspektiv: Lätt och säkert att använda Alla som vill ska kunna använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Öppnare och smartare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet behövs. Alla i arbetsför ålder ska ha en god digital kompetens för att vara anställningsbara eller kunna starta och driva företag. Användning av IT och Internet ska präglas av säkerhetsmedvetande och tillit. Tjänster som skapar nytta En enklare vardag för privatpersoner och företag samt en effektivare offentlig förvaltning ska skapas. IT:s potential ska tillvaratas för att öka företagens tillväxt, konkurrenskraft och handel. Det nationella arbetet inom e-hälsa inriktas på att skapa synliga och konkreta förbättringar för individen, vård- och omsorgspersonal, beslutsfattare inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Elever ska och lärare bör ha tillgång till moderna lärverktyg. Varje elev ska efter genomgången grundskola kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. IT ska vara ett stöd för medborgardialog samt bidra till att öka medborgarnas kunskap, samhällsengagemang, insyn och inflytande. 14
Det behövs infrastruktur Sverige ska verka för ett tillgängligt, öppet och robust Internet i Sverige och globalt. Privata och offentliga informationssystem ska säkras i syfte att värna demokrati, personlig integritet, tillväxt, ekonomisk och politisk stabilitet i samhället. För att digitaliseringens möjligheter ska kunna användas fullt ut behövs en fungerande mjuk infrastruktur. Det offentliga Sverige ska använda geografisk information som är beskriven i nationellt bestämda referenssystem och som bygger på internationella överenskommelser. Robust elektronisk kommunikation innebär att kommunikationerna ska vara uppbyggda på ett driftsäkert sätt. Sverige ska ha ett bredband i världsklass. IT:s roll för samhällsutvecklingen I forskningsverksamhet och innovationsprocesser ska digital information och digitala verktyg användas i ökad utsträckning. IT ska bidra till ett miljöanpassat samhälle. Jämställdhet inom IT-området ska öka kraftigt. För att stärka friheten på nätet ska Sverige verka för att mänskliga rättigheterna respekteras på Internet. I syfte att främja kreativitet och innovation ska det vara enkelt att sluta avtal om upphovsrätt i den digitala miljön. Användningen av IT i biståndet ska bidra till fattigdomsminskning, demokratisering och respekt för de mänskliga rättigheterna. 15
Regionalt Regional utvecklingsstrategi Arbetet med Regional utvecklingsstrategi för Jämtland län Innovativt och attraktivt 2014-2030 pågår: I förslag på den nya skrivningen har bredbandsfrågan fått en högre status än i tidigare program Bredbandsstrategi för Jämtland Länsstyrelsen i Jämtland har tagit fram ett förslag till bredbandsstrategi för Jämtland, som för närvarande är på remiss. Syftet är att skapa en gemensam målbild för bredbandsutbyggnaden i Jämtland och att belysa utvecklingsbehoven ur ett samhällsperspektiv och att ta fram förslag på en konkret handlingsplan som belyser olika aktörers ansvar, finansieringsmetoder och utbyggnadsstrategier för att nå det uppsatta målet. Jämtlandsbefolkning har god tillgång till ADSL. Målet i förslaget till bredbandsstrategin är att minst 90 % av Jämtlands hushåll respektive arbetsplatser ska ha möjlighet att ansluta sig till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s, till en rimlig kostnad för slutkunden. 100 % av alla skolor och offentliga inrättningar ska ha tillgång till 100 Mbit/s. Alla bredbandsutbyggnad ska ske genom öppna och konkurrensneutrala nät. Principer för kommunala insatser på Bredbandsområdet Post- och telestyrelsen (PTS) har i samarbete med Konkurrensverket (KKV) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram ett antal gemensamma principer för kommunala insatser på bredbandsområdet. PTS fick i samband med regeringens bredbandsstrategi i uppdrag att genomföra riktade insatser mot kommunerna. Allmänt Kommuner ska i översikts- och detaljplanearbetet beakta behoven av bredbandsutbyggnad i kommunen. Kommuner bör verka för god konkurrens på alla områden och eftersträva en god dialog med det privata näringslivet rörande konkurrensfrågor. 16
Kommuner bör undvika monopolisering av infrastrukturen. Kommuner bör främja parallelletablering av fiber där så är möjligt och lämpligt. Vid tecknande av avtal och i muntliga överenskommelser ska kommuner ge privata och offentliga aktörer samma villkor, om det inte finns särskilda skäl för olika villkor. Kommunen som markägare Kommuner bör ha en policy som klargör villkor för tillträde till kommunal mark för bredbandsutbyggnad och annan infrastrukturutbyggnad. Kommunen bör beakta värdet av såväl fungerande elektroniska kommunikationer och konkurrens på bredbandsmarknaden som övriga allmänna samhällsintressen när den tar fram en sådan policy. Kommuner bör hantera alla aktörers önskemål utan oskäligt dröjsmål och utan att ställa upp ovidkommande villkor för tillträdet. Kommuner bör teckna markavtal på skäliga och icke diskriminerande villkor när det är lämpligt att upplåta kommunens mark för bredbandsutbyggnad. Kommuner bör aktivt verka för att samordning av grävarbeten och att samförläggning av ledning sker. Kommunen som ägare av bredbandsnät Kommunala aktörer bör träda in endast när det inte finns kommersiella förutsättningar. Kommunal verksamhet på bredbandsområdet ska drivas utan vinstsyfte, utan underprissättning och med transparent redovisning av kostnader. Kommunal säljverksamhet och förfarande i kommunal säljverksamhet kan i enlighet med konkurrenslagen förbjudas om de snedvrider eller 17
hämmar konkurrensen eller är ägnade av snedvrida eller hämma konkurrensen. När kommunala aktörer ges tillträde till den egna infrastrukturen ska det ske på skäliga och icke diskriminerade villkor. I tillträdet till den egna infrastrukturen ska kommunen beakta behovet av att undvika monopolisering av infrastrukturen. I de fall kommunala stadsnät själva agerar på kapacitets- eller tjänstebaserad nivå bör kommunen regelbundet ompröva om rådande behovskulle kunna tillgodoses genom privatfinansierade aktörer. Kommunen bör verka för att kommunala bostadsbolag beaktar behovet av konkurrens och valfrihet för slutkunder. 18
Lokalt kommunalt Översiktsplan I kommunens översiktsplan redovisas inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön, i enlighet med plan- och bygglagen. Översiktsplanen ger vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljö ska användas, utvecklas och bevaras. I översiktsplanen ska hänsyn till allmänna intressen, såsom infrastruktur, tas. En ny plan- och bygglag trädde i kraft den 2 maj 2011. Enligt den nya lagen ska frågor om elektronisk kommunikation finnas med vid planläggning och annan prövning. Kommunens planeringsansvar med koppling till infrastruktur stärks i den nya lagen. Ragunda kommun IT infrastrukturprogram Ragunda kommun har ett IT-infrastrukturprogram, från 2001-2005 IT-infrastrukturprogrammets målsättning är att redogöra för utformning och utbyggnad av IT-infrastruktur i Ragunda kommun enligt de krav och riktlinjer staten beslutat. Programmet är också en del av Ragunda kommuns insatser inom ramen för SPD Mål 1 dokumentet (Utvecklingskraft och kunskapsdriven tillväxt) i åtgärden 4.2 Informationsteknisk infrastruktur. Kommunens vision - 100 % Ragunda Vision/mål Ragunda kommuns övergripande vision är: 100 % Ragunda Vi ger alltid 100 % för Ragunda. Vi kan inte göra allt med det vi gör ska vi göra till 100 %. Visionen bygger på fyra ledord: Kreativitet, kompetens, kommunikation och kundservice. Övergripande mål För att uppfylla visionen och skapa förutsättningar för kommunen att fortleva finns fyra övergripande 100 % mål: Företagande - 100 nya jobb Befolkning - 100 nya personer Turism - 100 000 besökare 100 % service verksamheten ska ge rätt service till rätt personer i rätt tid. 19
Nuläge Bredband via det kopparbaserade analoga telenätet, ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line), är den dominerande tekniken för bredband idag. ADSL är det bredbandsnät som når flest hushåll. 98 % av alla kan få tillgång till bredband via telenätet. Men andelen minskar, vilket dels beror på att gamla telestationer läggs ner och dels beror på att kraven ökar. Den högsta överföringshastigheten för ADSL är 24 Mbit/s i teorin, men vanligtvis är den högsta möjliga överföringshastigheten endast 8-12 Mbit/s. Hastigheten avtar dock med avståndet från telestationen och sjunker ned till ca 2 Mbit/s på ett avstånd på 6 km. I Ragunda levereras ADSL via telenätet med en uppkoppling från 0,25 Mbit/s till 24 Mbit/s, beroende på avstånd från telestation. 20
21
Infrastrukturägares ledningar, nät och anläggningar i Ragunda kommun Skanova Har ett stomnät från Midskog i väster till länsgränsen nära Utanede i öster. En avstickare till Överammer finns också. I Skanovas nät kan kommunikationsoperatör hyra svartfiber på sträckan Bispgården Näverede. Svenska Kraftnät Har intresse att säkra elleveranser från vindkraften i området men man har inte för avsikt att erbjuda utbyggnad av f iber i området förutom den befintliga. Trafikverket Har fiber i banvallen längs den del av järnvägen som passerar genom Ragunda kommun. Här finns endast möjligheten att hyra kapacitet i fiber, d.v.s. inte unik, egen svartfiber. Detta gör att det blir svårt för kommunikationsoperatör att få någon lönsamhet på ett relativt litet geografiskt område. Inga planerade vägbyggen/upprustningar som skulle kunna underlätta nyförläggning av slang föreligger. Jämtkraft Äger en fiber från Östersund fram till Midskog (hyrd plats i SVK:S kraftledning). Sollefteå stadsnät Har fiber ner mot Bispgården som kan utnyttjas om intresse finns. ServaNet Har fiber i till Bispgården och är ihopkopplade med Sollefteå stadsnät. Sammanfattning nuläge En del medborgare kan uppfatta att den förbindelse man har i dag t.ex. via ADSL är tillräcklig. Det framtida tjänsteutbudet kräver dock högre kapaciteter. Dessutom finns osäkerheter hur länge ADSL nätet kommer att vara tillgängligt. Erfarenheter från andra kommuner pekar på att fiber är den mest framtidssäkra lösningen. 22
23
Ordlista 4G Fjärde generationens mobilnät (4G) har teoretiska överföringshastigheter upp till 100 Mbit/s.Tekniken bygger på LTE (LongTerm Evolution). ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line) står för AsymmetriskDSL. Det innebär att bandbreddentill abonnenten i normalfallet är flera gånger större än från abonnenten. Bandbredd är skillnaden mellan den övre och den lägre avbrytande frekvensen, som t ex används vid informationsöverföring i radiokommunikation eller som släpps igenom ett signalfilter. Bandbredd mäts vanligtvis i Hertz [Hz]. Bandbredd är ett centralt begrepp i många områden, t ex inom elektronik. Bredband är ett enkelt sätt att sammanfatta olika tekniker för att koppla upp datorer och många andra apparater till internet. Den tekniska definitionen på bredband är ett överföringsmedium som tillåter brett frekvensspektrum att användas utan att signalen förvrängs eller dämpas. Fiber är en anslutning som helt eller delvis baseras på optisk fiber. Optisk fiber, en särskilt typ av mineraliska glasfibrer, är avsedd för överföring av ljussignaler med mycket hög kapacitet över långa avstånd, exempelvis data- och telekommunikation. Gbit/s (Gigabit per sekund) är en enhet för överföringskapalitet. Gbit/s är 1 000 ggr större än Mbit/s. Internet är världens största datornätverk och ett system för enkel och effektiv kommunikation av text, ljud och bild. World Wide Web, e-post och fildelning är populära användningsområden för internet. Det har gjort det möjligt att kommunicera världen över och har en stor betydelse för många människor. IT är en förkortning av informationsteknik. Det är ett samlingsbegrepp för de möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation. Kabel-tv är television som mottages på en punkt, en huvudcentral och därefter vidare sänder signalerna till en mängd hushåll. Varje kabelnät består, som namnet antyder av kablar, som installeras i marken och i fastigheter. Tvsignalerna distribueras från sändaren till mottagaren genom kabeln. Ett returaktiverat kabel-tv nät som kan erbjuda bredbandstjänster. Koax Viktiga användningsområden för koax är bl a tv-teknik, mätsystem och datorkommunikation. Förr användes koaxialkabeln i telenätet, men sedan 1980 har fiberoptik i stor utsträckning ersatt koaxialkabel i Sverige. 24
Mbit/s (Megabit per sekund) är en enhet för överföringskapacitet. Enheten omfattar 1 000 000 bit/s. En Mbit motsvarar 125 000 tecken, vilket i sin tur är ca 110 stycken A4-sidor. Mobilt bredband är ett samlings namn för bredbandstjänster som levereras via mobilnätet. Optisk fiber/ optokabel är en fiberbaserad infrastruktur. Optisk fiber är en tunn gasledning av kiseldioxid (glas), som överför information via ljus. Optisk fiber används för dataöverföring. Med optokabel avses ett antal optofibrer i ett skyddande hölje. PPP (Public Private Partnership) betecknar en form av offentlig upphandling där ett privat företag eller konsortium tilldelas uppdraget att finansiera, bygga och under en längre tid driva en offentlig nyttighet, t ex en infrastrukturinvestering. Det går att säga att det inte bara själva byggandet överlåts på ett privat företag, utan även finansiering och eventuellt drift. xdsl (Digital Subscriber Line), förkortat DSL eller xdsl, betyder fritt översatt digital abonnentanslutning. Det är en teknik för att överföra stora mängder data över telefonledningar av koppar. Överförings hastighet mäts i heten bit per sekund. Det talas oftast om kilobit (1 000 bitar) eller megabit (1 miljon bitar) per sekund. Ju högre hastigheten är, desto snabbare är överföringen. 25
Bredbandsstrategi Ragunda kommun Beslutad av Kommunstyrelsen 2013 09 30
Innehållsförteckning 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 Allmänt om bredband 7 Vision och Mål 9 Finansiering Bilagor 13 Övergripande Mål och Strategier 14 IT i människans tjänst - En digital agenda. 16 Regional utvecklingsstrategi Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet 19 Lokalt kommunalt 20 Nuläge 21 Karta Bredbandsnoder i Jämtlands län 2007 22 Infrastrukturägares ledningar, nät och anläggningar i Ragunda kommun 23 Karta Befintlig fiber i Ragunda kommun 24 Ordlista 2
Sammanfattning Detta dokument utgör Ragunda kommuns bredbandsstrategi. IT och Internet är innovationer som har en stor betydelse för dagens samhälle. Framtiden kommer att medföra ett ökat behov av bredband och IT. Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige med det övergripande målet att Sverige ska ha ett bredband i världsklass. Det innebär att år 2020 bör 95% av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund. Redan år 2015 bör 40% ha tillgång till bredband med den hastigheten. En förutsättning för att möta dessa mål är att det finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. För att kunna uppnå målet krävs en omfattande utbyggnad av nätinfrastrukturen. I dagsläget I Ragunda kommun levereras bredband via ADSL. I stort sett alla nås, men med en varierad överföringskapacitet. En fortsatt utbyggnad av både fast och trådlös IT-infrastruktur än nödvändig för att uppnå behovet hos användarna. Ragunda kommun I Ragunda kommun år 2020 ska minst 90% av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund och övriga minst 10 Mbit/sekund För att kunna uppnå målet i Ragunda kommun krävs insatser i form av bland annat utbyggnad av bredband med fiberbaserade nät, god planering i kommunens översiktsplan och samordning av bredbandssatsningar. Det blir en utmaning att säkerställa bredband både i tätorterna och på landsbygden. 3
Inledning Bakgrund Regeringen har beslutat om en bredbandsstrategi för Sverige, där det övergripande målet är att Sverige ska ha ett bredband i världsklass. En förutsättning för att möta dessa mål är att det finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. För att kunna säkerställa det krävs en omfattande utbyggnad av nätinfrastrukturen. För att kunna uppnå målet och kartlägga behovet har denna bredbandsstrategi för Ragunda kommun tagits fram. Uppdrag År 2012 beslutade kommunstyrelsen att en ny bredbandsstrategi för Ragunda kommun skulle tas fram. Arbetet med framtagandet av bredbandsstrategin har gjorts av landbygdsutvecklare/bredbandssamordnare tillsammans med ITenheten. Syfte Syftet med bredbandsstrategin är att på en övergripande nivå fastställa en långsiktig strategi för utvecklingen av bredbandsinfrastrukturen i Ragunda kommun. Mål I Ragunda kommun år 2020 ska minst 90% av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund och övriga minst 10 Mbit/sekund Målgrupper Bredbandsstrategin riktar sig främst till politiker och tjänstemän i Ragunda kommun samt Regionförbundet i Jämtland och länsstyrelsen i Jämtlands län. Bredbandsstrategins syfte är att målgruppen som är slutkunder och marknadens aktörer: privatpersoner, företag och bredbandsbolag ska kunna bilda sig en bra överblick över strategin för utbyggnad av bredband i Ragunda Kommun. 4
Allmänt om bredband Nytta med bredband IT och Internet är innovationer som har en stor betydelse för samhället. Sverige är, i ett internationellt perspektiv, ledande när det gäller tillgången till bredband och användningen av IT. Studier visar att dessa instrument har varit en bidragande faktor till Sveriges tillväxt och utveckling senare år. Studier visar också att investeringar i elektronisk infrastruktur är samhällsekonomiskt lönsamma. IT och bredband har stor betydelse för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Samhällsekonomiskt är det en miljövänlig teknik, då bl a arbetsresor kan sparas och transporter kan effektiviseras. Utmaningen är att se den nytta och de möjligheter som finns. En hög användning av IT och Internet kan skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, konkurrenskraft och ökad innovationsförmåga. Det kan också hjälpa till att möta utmaningar som globalisering, klimatförändringar och den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning. En hög användning av IT bidrar även till att utveckla kunskapssamhället. Bredband med en hög överföringskapacitet har en stor betydelse för såväl privatpersoner, företag, organisationer som offentliga förvaltningar. E-kommunikation bidrar till social tillgänglighet på det privata planet. För företagen kan bredband innebära förbättrade möjligheter till flexibilitet på arbetsmarknaden och gynnsammare förutsättningar att starta eget. I många fall är det inte längre möjligt att bedriva verksamheten i företaget om de inte har tillgång till Internet. Bredband ger möjligheter till utvecklad service, bättre tillgänglighet och effektivare verksamhet inom både sjukvård och offentlig förvaltning. Samtidigt kan det ge en åldrande befolkning möjligheter till en meningsfull sysselsättning och vård i hemmet, med lägre kostnader för samhället som följd. Tillgång till bredband ger människor möjlighet att bo och arbeta både i tätorter och på landsbygden. Bredband handlar till således i mångt och mycket om att ha en fungerande vardag. Bredband kan därför ses som en demokrati- och rättighetsfråga. Tekniken anses i dag ha nått långt. Utvecklingen av ITinfrastrukturen kommer dock att fortsätta, eftersom teknikutvecklingen går fort fram och den globala konkurrensen ökar. För närvarande pågår stora satsningar på IT-infrastruktur även i andra länder. 5
Användning av bredband I Sverige hade 98 % av befolkningen tillgång till Internet hemma år 2009, varav 83 % hade bredband. 90 % av företagen använde Internet och hade bredbandsuppkoppling. Det finns stora geografiska skillnader. Investeringar i infrastruktur är både kostsamma och kräver ett visst kundunderlag för att vara lönsamma. Förutsättningarna för investeringar i glesbygd är därför sämre, trots att behovet där är minst lika stort. Mobilt bredband och bredband vid det fasta telenätet (xdsl) finns i nästan hela landet, medan fiberanslutningar och bredband via kabel-tv främst är koncentrerat till större tätorter. Privatpersoner Privatpersoner tillbringar mer och mer tid på Internet och alltmer data överförs mellan datorer och annan elektronisk utrustning som kräver bredband. Hushållens bredbandsbehov förväntas fortsätta öka. Privatpersoner använder främst Internet och bredband för att göra ärenden, söka information och ta del av nyheter. Kommunikationen är vanligtvis enkelriktad, men trenden går mot en tvåvägskommunikation, med användare som både producerar och konsumerar innehåll i nätverk (såsom bloggar, fildelning och andra sociala media). Det finns också en trend mot att använda kapacitetskrävande digitala media och underhållning mer i form av musik, tv, videoklipp och videotjänster. Hos privatpersoner finns behov av att bredbandsnätet har en hög kapacitet. Det finns också ett ökat behov av mobilitet och till förlitlighet av Internet och bredbandstjänster. Dagens medborgare ställer höga krav på social tillgänglighet avseende e-kommunikation. Företag Företag använder Internet och bredband till att hantera dokument, sköta administration, ha delar av verksamheten online, lagra information och arbeta i virtuella nätverk. Omfattningen av ehandel har ökat senare år. Användningen av video och konferenssystem över Internet förväntas öka hos företag. Därutöver finns naturligtvis även företag vars affärsidé bygger på IT. Företag har ett stort behov av bredbandsförbindelser med hög tillgänglighet och säkerhet samt av ett bredbandsnät med hög kapacitet. 6
Offentlig sektor I offentlig sektor används IT och Internet till att göra verksamheten mer tillgänglig för medborgarna genom att tillhandahålla bättre och effektivare tjänster. Många offentliga förvaltningar har webbtjänster där medborgarna kan göra allt från att fylla i blanketter, välja skola, deklarera mm. Bredband är också ett ovärderligt verktyg för de som är anställda i offentlig sektor och andra användare såsom elever m m. Idag är flera kommuner aktiva på sociala media, såsom facebook, twitter och YouTube. För politikerna har användningen av sociala media även blivit ett viktigt instrument för att föra ut sittbudskap och för att kommunicera med väljarna. Det kommer också att bli allt större krav på utveckling av e- demokratifunktioner. Vision och Mål Vision Alla medborgare hushåll och fritidsboende samt företag och arbetsplatser, oavsett var i kommunen de befinner sig, ska ha möjligheter till digitala kommunikationer på likvärdiga villkor utifrån de krav som finns i samhället. Mål I Ragunda kommun år 2020 ska minst 90 % av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund och övriga minst 10 Mbit/sekund Handlingsplan Vägar mot målen Målen är mycket högt ställda då Ragunda kommun är en glesbygdskommun med långa avstånd mellan hushållen. Det är osannolikt att fiber kommer att dras till alla boende och arbetsplatser inom överskådlig framtid enbart genom de kommersiella aktörernas försorg. I vissa delar av kommunen kommer andra lösningar än fiber att vara den främsta accesstekniken för bredband. Detta ställer krav: på kommunen att skapa förutsättningar för att hushåll och företag ska kunna ansluta sig. på hushåll och företag att med engagemang och egen finansiering skapa anslutning till fibernätet. 7
Genomförande Övergripande strategier Utbyggnaden av bredband ska fokuseras på byggnation av fiberbaserade bredbandsnät då denna teknik är en grundförutsättning för såväl fasta som mobila bredbandsnät i framtiden. Bredbandsnäten ska kunna tillgodose både befintligt och framtida behov av kapacitet och tillgänglighet. Planering och utbyggnad av bredband ska så långt som möjligt samordnas med satsningar på nationell och regional nivå. Samverkan ska ske med omkringliggande län och grannkommuner. Lokala strategier Kommunen ska verka för att även de orter där marknadens intresse är lågt även får tillgång till fiber. Kommunen ska verka för att tillgången av bredband möjliggörs vid nybyggnad genom att utrymme för bredband ges i de planer som tas fram, både på översikts- och detaljplanenivå. Kommunen ska verka för att fiberbaserad IT-infrastruktur i största möjliga mån säkerställs vid nyexploateringar av bostads- och industriområden, vindkraftsparker samt vägar och fjärrvärme. Kommunen ska bistå bredbandsleverantörerna vid planering och utbyggnad av bredbandnät. Kommunen ska verka för att de bredbandsnät som byggs ut i kommunen är öppna för alla bredbandsleverantörer. Kommunen ska verka för god konkurrens på bredbandsmarknaden. Marknadskrafterna ska råda. Kommunen ska stötta ideella krafter för att bygga ut bredband genom att uppmuntra och tillvarata lokala initiativ. Kommunen ska dock inte delta i deras val av teknik, entreprenör eller operatör. Kommunen ska informera hushåll och företag om bredband och hur de kan arbeta för att få tillgång till bredband. 8
Kommunen ska kartlägga fiberutbyggnaden med berörda aktörer. Delar av kostnaden för utbyggnad av fibernät kommer i delar av kommunen att behöva täckas genom offentligt stöd. För att dessa medel optimalt ska nyttjas bör utbyggnaden ske i kommunal regi. Med en utökad fibrering av kommunen kan även den mobila täckningen bli bättre, detta eftersom mobiloperatörerna med hjälp av fiber kan öka kapaciteten på masterna. Kommunala lokaler runt om i kommunen kräver en bättre och säkrare anslutning. Dagens anslutningar med begränsad kapacitet, har betydande kostnader. Dessa medel borde därför nyttjas till fibrering av dessa lokaler. Det kopparbaserade telenätet kommer sannolikt på sikt att i allt större omfattning avvecklas. Vidare finns det osäkerheter för hur länge ADSL via befintliga länkar kan bibehållas. Upprätthållandet kan komma att kräva offentlig finansiering. Dessa medel bör hellre nyttjas till utbyggnad av fiber. Finansiering Ur ett medborgarperspektiv är det viktigt att så många som möjligt har tillgång till bredband av hög kvalité oavsett var du bor. Bedömningen är att kostnaderna för utbyggnad av fibernät till småorter och landsbygd är förhållandevis stora. De geografiska förutsättningarna påverkar kostnadsnivån. Slutsatsen blir att en fortsatt utbyggnad i huvudsak inte är genomförbar utan stöd av offentlig finansiering av något slag. En utbyggnad och anslutning förutsätter också en egeninsats av hushåll och företag. En hög anslutningsavgift verkar dock avskräckande för vissa. En möjlighet är att genom att ställa krediter till förfogande kan denna kostnad fördelas t.ex. som förhöjda månadsavgifter under exempelvis 5 år. 9
Möjligheter till stöd för bredbandsutbyggnad Det finns olika möjligheter till offentligt stöd (EU och statliga medel) för bredbandsutbyggnad. Då dessa ständigt är under förändring hänvisas till beskrivning Bredbandsstrategi för Jämtlands län samt till Tillväxtverket, Post- och Telestyrelsen (PTS), Jordbruksverket och Länsstyrelsen. Stöden kräver normalt en egenfinansiering från kommunen eller byn Utöver detta så kan bygdeavgiftsmedel och vindkraftsåterbäring användas till bredbandsutbyggnad. Prioriteringar I de fall prioriteringar behöver göras är kommunens bedömning att följande punkter skall vara styrande: Områden med relativt många hushåll och företag prioriteras före ett område med färre. Graden av lokalt engagemang och efterfrågan är väsentlig. Ett område där många är intresserade av att investera i bredband prioriteras före ett område med ett fåtal intresserade. Om det finns kommunal verksamhet i ett område kommer prioriteten att höjas. Samma resonemang tillämpas om ett område har omfattande näringsdrivande verksamhet. Kostnaden för att bygga fibernät kan påverka ett områdes prioritet. -kostnad per hushåll eller arbetsställe eller sysselsatt (kostnadseffektivitet) Möjligheter till fortsatt utbyggnad 10
Sammanfattning Kommunens fortsatta arbete kring bredbandsutbyggnad bör genomföras enligt följande: I några av tätorterna är kommunens bedömning att intresset för att ansluta hushåll och näringsliv till fibernät är så pass stort att kommunal eller annan offentlig medfinansiering inte bör vara nödvändig för att tillgodose behoven av anslutning. En viktig faktor i denna utbyggnad är också anslutningen av kommunala verksamheter till fibernäten. På landsbygden, inklusive kommunens mindre orter, är däremot bedömningen att antalet anslutna hushåll och företag inte fullt ut kan finansiera en utbyggnad av fiber. Detta innebär att olika stöd här behöver nyttjas. Kommunen ska noga följa utvecklingen; nationellt, regionalt och lokalt för att ha uppdaterad information om operatörer, marknad och stöd, planerade lednings- och grävarbeten, infrastrukturutbyggnad, kommunala verksamhetens behov, behov och önskemål från kommunens medborgare, hushåll och företag. För att på bästa sätt styra utbyggnaden och med säkerhet få effekt av offentliga stödmedel bör Ragunda kommun bygga ut ett eget nät. Utbyggnaden finansieras genom olika slags stöd och bidrag samt kommunala medel. Genom uthyrning av nätet till operatörer sker en återbetalning av satsade kommunala medel. Kommunen har begränsade resurser att leda och driva ett eget nät. Därför bör drift av nätet ske i samarbete med andra aktörer. Det står andra aktörer att fritt bygga ut fibernät i olika delar av kommunen. Årligen i anslutning till kommunens budgetprocess sker en planering för utbyggnad kommande år. 11
Fortsatt arbete Kommunen ska årligen i budgetarbete för kommande år ge uppgifter om och avdela medel för finansiering av bredbandsutbyggnad. Detta kan omfatta: Uppdrag att bygga stadsnät i viss del av kommunen. Vilka ekonomiska resurser som ställs till förfogande. Delegation att fatta beslut om att rör för fiber ska läggas ner då grävning sker. 12
BILAGOR Övergripande Mål och strategier Bredbandsstrategi för Sverige Regeringen har 2009 tagit fram en bredbandsstrategi för Sverige, som tydliggör politikens inriktning. Det övergripande målet i strategin är att Sverige ska ha bredband i världsklass. En förutsättning för att kunna uppnå målet är att det finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. Marknadsaktörernas roll är att styra och driva den tekniska utvecklingen av bredband, genom utveckling av nya tjänster och investeringar i infrastruktur. Regeringens roll är att se till att marknaden fungerar effektivt och att aktörerna ges förutsättningar för sin verksamhet. För att målen ska uppfyllas föreslås ett antal insatser. De handlar om att ge bra förutsättningar för en fungerande konkurrens, en ny modell för frekvensförvaltning och främjande av investeringar i bredband i glesbebyggda områden. Offentlig sektors roll är som beställare med ansvar för att stimulera utvecklingen av nya tjänster och för etablering av infrastruktur. Behovet av bredband ska ingå i kommunens planerings- och utvecklingsarbete och i det regionala tillväxtarbetet. Offentlig sektor ska även vara förebilder och pådrivande för att alla ska ha tillgång till IT på samma villkor. Forskarsamhällets roll är att generera kunskap som kan förnya, förbättra och understödja utvecklingen av en konkurrenskraftig bredbandsteknik. Det civila samhällets - privatpersoner, företag och organisationers roll är som användare, kunder och kravställare. Samtliga har ett ansvar för att samverka för att Sverige ska ha ett bredband av världsklass. Målen bygger på att investeringar genomförs i det fasta nätet (utbyggnad av fiberbaserade nät) och i det mobila nätet. En utbyggnad av ny teknik i det mobila nätet kommer vara avgörande. För att det mobila nätet ska kunna leverera höga överföringshastigheter krävs att det har tillgång till frekvenser i tillräckligt breda och sammanhängande frekvensband. 13
IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige Regeringskansliet har tagit fram en digital agenda för Sverige och föreslagit ett nytt mål för ITpolitiken: Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringen avser inrätta en digitaliseringskommision, som ska arbeta strategiskt med långsiktiga ITpolitiska frågor. Agendan pekar ut behov av åtgärder inom fyra strategiska områden, med utgångspunkt från användarens perspektiv: Lätt och säkert att använda Alla som vill ska kunna använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Öppnare och smartare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet behövs. Alla i arbetsför ålder ska ha en god digital kompetens för att vara anställningsbara eller kunna starta och driva företag. Användning av IT och Internet ska präglas av säkerhetsmedvetande och tillit. Tjänster som skapar nytta En enklare vardag för privatpersoner och företag samt en effektivare offentlig förvaltning ska skapas. IT:s potential ska tillvaratas för att öka företagens tillväxt, konkurrenskraft och handel. Det nationella arbetet inom e-hälsa inriktas på att skapa synliga och konkreta förbättringar för individen, vård- och omsorgspersonal, beslutsfattare inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Elever ska och lärare bör ha tillgång till moderna lärverktyg. Varje elev ska efter genomgången grundskola kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. IT ska vara ett stöd för medborgardialog samt bidra till att öka medborgarnas kunskap, samhällsengagemang, insyn och inflytande. 14
Det behövs infrastruktur Sverige ska verka för ett tillgängligt, öppet och robust Internet i Sverige och globalt. Privata och offentliga informationssystem ska säkras i syfte att värna demokrati, personlig integritet, tillväxt, ekonomisk och politisk stabilitet i samhället. För att digitaliseringens möjligheter ska kunna användas fullt ut behövs en fungerande mjuk infrastruktur. Det offentliga Sverige ska använda geografisk information som är beskriven i nationellt bestämda referenssystem och som bygger på internationella överenskommelser. Robust elektronisk kommunikation innebär att kommunikationerna ska vara uppbyggda på ett driftsäkert sätt. Sverige ska ha ett bredband i världsklass. IT:s roll för samhällsutvecklingen I forskningsverksamhet och innovationsprocesser ska digital information och digitala verktyg användas i ökad utsträckning. IT ska bidra till ett miljöanpassat samhälle. Jämställdhet inom IT-området ska öka kraftigt. För att stärka friheten på nätet ska Sverige verka för att mänskliga rättigheterna respekteras på Internet. I syfte att främja kreativitet och innovation ska det vara enkelt att sluta avtal om upphovsrätt i den digitala miljön. Användningen av IT i biståndet ska bidra till fattigdomsminskning, demokratisering och respekt för de mänskliga rättigheterna. 15
Regionalt Regional utvecklingsstrategi Arbetet med Regional utvecklingsstrategi för Jämtland län Innovativt och attraktivt 2014-2030 pågår: I förslag på den nya skrivningen har bredbandsfrågan fått en högre status än i tidigare program Bredbandsstrategi för Jämtland Länsstyrelsen i Jämtland har tagit fram ett förslag till bredbandsstrategi för Jämtland, som för närvarande är på remiss. Syftet är att skapa en gemensam målbild för bredbandsutbyggnaden i Jämtland och att belysa utvecklingsbehoven ur ett samhällsperspektiv och att ta fram förslag på en konkret handlingsplan som belyser olika aktörers ansvar, finansieringsmetoder och utbyggnadsstrategier för att nå det uppsatta målet. Jämtlandsbefolkning har god tillgång till ADSL. Målet i förslaget till bredbandsstrategin är att minst 90 % av Jämtlands hushåll respektive arbetsplatser ska ha möjlighet att ansluta sig till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s, till en rimlig kostnad för slutkunden. 100 % av alla skolor och offentliga inrättningar ska ha tillgång till 100 Mbit/s. Alla bredbandsutbyggnad ska ske genom öppna och konkurrensneutrala nät. Principer för kommunala insatser på Bredbandsområdet Post- och telestyrelsen (PTS) har i samarbete med Konkurrensverket (KKV) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram ett antal gemensamma principer för kommunala insatser på bredbandsområdet. PTS fick i samband med regeringens bredbandsstrategi i uppdrag att genomföra riktade insatser mot kommunerna. Allmänt Kommuner ska i översikts- och detaljplanearbetet beakta behoven av bredbandsutbyggnad i kommunen. Kommuner bör verka för god konkurrens på alla områden och eftersträva en god dialog med det privata näringslivet rörande konkurrensfrågor. 16
Kommuner bör undvika monopolisering av infrastrukturen. Kommuner bör främja parallelletablering av fiber där så är möjligt och lämpligt. Vid tecknande av avtal och i muntliga överenskommelser ska kommuner ge privata och offentliga aktörer samma villkor, om det inte finns särskilda skäl för olika villkor. Kommunen som markägare Kommuner bör ha en policy som klargör villkor för tillträde till kommunal mark för bredbandsutbyggnad och annan infrastrukturutbyggnad. Kommunen bör beakta värdet av såväl fungerande elektroniska kommunikationer och konkurrens på bredbandsmarknaden som övriga allmänna samhällsintressen när den tar fram en sådan policy. Kommuner bör hantera alla aktörers önskemål utan oskäligt dröjsmål och utan att ställa upp ovidkommande villkor för tillträdet. Kommuner bör teckna markavtal på skäliga och icke diskriminerande villkor när det är lämpligt att upplåta kommunens mark för bredbandsutbyggnad. Kommuner bör aktivt verka för att samordning av grävarbeten och att samförläggning av ledning sker. Kommunen som ägare av bredbandsnät Kommunala aktörer bör träda in endast när det inte finns kommersiella förutsättningar. Kommunal verksamhet på bredbandsområdet ska drivas utan vinstsyfte, utan underprissättning och med transparent redovisning av kostnader. Kommunal säljverksamhet och förfarande i kommunal säljverksamhet kan i enlighet med konkurrenslagen förbjudas om de snedvrider eller 17
hämmar konkurrensen eller är ägnade av snedvrida eller hämma konkurrensen. När kommunala aktörer ges tillträde till den egna infrastrukturen ska det ske på skäliga och icke diskriminerade villkor. I tillträdet till den egna infrastrukturen ska kommunen beakta behovet av att undvika monopolisering av infrastrukturen. I de fall kommunala stadsnät själva agerar på kapacitets- eller tjänstebaserad nivå bör kommunen regelbundet ompröva om rådande behovskulle kunna tillgodoses genom privatfinansierade aktörer. Kommunen bör verka för att kommunala bostadsbolag beaktar behovet av konkurrens och valfrihet för slutkunder. 18
Lokalt kommunalt Översiktsplan I kommunens översiktsplan redovisas inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön, i enlighet med plan- och bygglagen. Översiktsplanen ger vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljö ska användas, utvecklas och bevaras. I översiktsplanen ska hänsyn till allmänna intressen, såsom infrastruktur, tas. En ny plan- och bygglag trädde i kraft den 2 maj 2011. Enligt den nya lagen ska frågor om elektronisk kommunikation finnas med vid planläggning och annan prövning. Kommunens planeringsansvar med koppling till infrastruktur stärks i den nya lagen. Ragunda kommun IT infrastrukturprogram Ragunda kommun har ett IT-infrastrukturprogram, från 2001-2005 IT-infrastrukturprogrammets målsättning är att redogöra för utformning och utbyggnad av IT-infrastruktur i Ragunda kommun enligt de krav och riktlinjer staten beslutat. Programmet är också en del av Ragunda kommuns insatser inom ramen för SPD Mål 1 dokumentet (Utvecklingskraft och kunskapsdriven tillväxt) i åtgärden 4.2 Informationsteknisk infrastruktur. Kommunens vision - 100 % Ragunda Vision/mål Ragunda kommuns övergripande vision är: 100 % Ragunda Vi ger alltid 100 % för Ragunda. Vi kan inte göra allt med det vi gör ska vi göra till 100 %. Visionen bygger på fyra ledord: Kreativitet, kompetens, kommunikation och kundservice. Övergripande mål För att uppfylla visionen och skapa förutsättningar för kommunen att fortleva finns fyra övergripande 100 % mål: Företagande - 100 nya jobb Befolkning - 100 nya personer Turism - 100 000 besökare 100 % service verksamheten ska ge rätt service till rätt personer i rätt tid. 19
Nuläge Bredband via det kopparbaserade analoga telenätet, ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line), är den dominerande tekniken för bredband idag. ADSL är det bredbandsnät som når flest hushåll. 98 % av alla kan få tillgång till bredband via telenätet. Men andelen minskar, vilket dels beror på att gamla telestationer läggs ner och dels beror på att kraven ökar. Den högsta överföringshastigheten för ADSL är 24 Mbit/s i teorin, men vanligtvis är den högsta möjliga överföringshastigheten endast 8-12 Mbit/s. Hastigheten avtar dock med avståndet från telestationen och sjunker ned till ca 2 Mbit/s på ett avstånd på 6 km. I Ragunda levereras ADSL via telenätet med en uppkoppling från 0,25 Mbit/s till 24 Mbit/s, beroende på avstånd från telestation. 20
21
Infrastrukturägares ledningar, nät och anläggningar i Ragunda kommun Skanova Har ett stomnät från Midskog i väster till länsgränsen nära Utanede i öster. En avstickare till Överammer finns också. I Skanovas nät kan kommunikationsoperatör hyra svartfiber på sträckan Bispgården Näverede. Svenska Kraftnät Har intresse att säkra elleveranser från vindkraften i området men man har inte för avsikt att erbjuda utbyggnad av f iber i området förutom den befintliga. Trafikverket Har fiber i banvallen längs den del av järnvägen som passerar genom Ragunda kommun. Här finns endast möjligheten att hyra kapacitet i fiber, d.v.s. inte unik, egen svartfiber. Detta gör att det blir svårt för kommunikationsoperatör att få någon lönsamhet på ett relativt litet geografiskt område. Inga planerade vägbyggen/upprustningar som skulle kunna underlätta nyförläggning av slang föreligger. Jämtkraft Äger en fiber från Östersund fram till Midskog (hyrd plats i SVK:S kraftledning). Sollefteå stadsnät Har fiber ner mot Bispgården som kan utnyttjas om intresse finns. ServaNet Har fiber i till Bispgården och är ihopkopplade med Sollefteå stadsnät. Sammanfattning nuläge En del medborgare kan uppfatta att den förbindelse man har i dag t.ex. via ADSL är tillräcklig. Det framtida tjänsteutbudet kräver dock högre kapaciteter. Dessutom finns osäkerheter hur länge ADSL nätet kommer att vara tillgängligt. Erfarenheter från andra kommuner pekar på att fiber är den mest framtidssäkra lösningen. 22
23
Ordlista 4G Fjärde generationens mobilnät (4G) har teoretiska överföringshastigheter upp till 100 Mbit/s.Tekniken bygger på LTE (LongTerm Evolution). ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line) står för AsymmetriskDSL. Det innebär att bandbreddentill abonnenten i normalfallet är flera gånger större än från abonnenten. Bandbredd är skillnaden mellan den övre och den lägre avbrytande frekvensen, som t ex används vid informationsöverföring i radiokommunikation eller som släpps igenom ett signalfilter. Bandbredd mäts vanligtvis i Hertz [Hz]. Bandbredd är ett centralt begrepp i många områden, t ex inom elektronik. Bredband är ett enkelt sätt att sammanfatta olika tekniker för att koppla upp datorer och många andra apparater till internet. Den tekniska definitionen på bredband är ett överföringsmedium som tillåter brett frekvensspektrum att användas utan att signalen förvrängs eller dämpas. Fiber är en anslutning som helt eller delvis baseras på optisk fiber. Optisk fiber, en särskilt typ av mineraliska glasfibrer, är avsedd för överföring av ljussignaler med mycket hög kapacitet över långa avstånd, exempelvis data- och telekommunikation. Gbit/s (Gigabit per sekund) är en enhet för överföringskapalitet. Gbit/s är 1 000 ggr större än Mbit/s. Internet är världens största datornätverk och ett system för enkel och effektiv kommunikation av text, ljud och bild. World Wide Web, e-post och fildelning är populära användningsområden för internet. Det har gjort det möjligt att kommunicera världen över och har en stor betydelse för många människor. IT är en förkortning av informationsteknik. Det är ett samlingsbegrepp för de möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation. Kabel-tv är television som mottages på en punkt, en huvudcentral och därefter vidare sänder signalerna till en mängd hushåll. Varje kabelnät består, som namnet antyder av kablar, som installeras i marken och i fastigheter. Tvsignalerna distribueras från sändaren till mottagaren genom kabeln. Ett returaktiverat kabel-tv nät som kan erbjuda bredbandstjänster. Koax Viktiga användningsområden för koax är bl a tv-teknik, mätsystem och datorkommunikation. Förr användes koaxialkabeln i telenätet, men sedan 1980 har fiberoptik i stor utsträckning ersatt koaxialkabel i Sverige. 24
Mbit/s (Megabit per sekund) är en enhet för överföringskapacitet. Enheten omfattar 1 000 000 bit/s. En Mbit motsvarar 125 000 tecken, vilket i sin tur är ca 110 stycken A4-sidor. Mobilt bredband är ett samlings namn för bredbandstjänster som levereras via mobilnätet. Optisk fiber/ optokabel är en fiberbaserad infrastruktur. Optisk fiber är en tunn gasledning av kiseldioxid (glas), som överför information via ljus. Optisk fiber används för dataöverföring. Med optokabel avses ett antal optofibrer i ett skyddande hölje. PPP (Public Private Partnership) betecknar en form av offentlig upphandling där ett privat företag eller konsortium tilldelas uppdraget att finansiera, bygga och under en längre tid driva en offentlig nyttighet, t ex en infrastrukturinvestering. Det går att säga att det inte bara själva byggandet överlåts på ett privat företag, utan även finansiering och eventuellt drift. xdsl (Digital Subscriber Line), förkortat DSL eller xdsl, betyder fritt översatt digital abonnentanslutning. Det är en teknik för att överföra stora mängder data över telefonledningar av koppar. Överförings hastighet mäts i heten bit per sekund. Det talas oftast om kilobit (1 000 bitar) eller megabit (1 miljon bitar) per sekund. Ju högre hastigheten är, desto snabbare är överföringen. 25
Bredbandsstrategi Ragunda kommun Beslutad av Kommunstyrelsen 2013 09 30
Innehållsförteckning 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 Allmänt om bredband 7 Vision och Mål 9 Finansiering Bilagor 13 Övergripande Mål och Strategier 14 IT i människans tjänst - En digital agenda. 16 Regional utvecklingsstrategi Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet 19 Lokalt kommunalt 20 Nuläge 21 Karta Bredbandsnoder i Jämtlands län 2007 22 Infrastrukturägares ledningar, nät och anläggningar i Ragunda kommun 23 Karta Befintlig fiber i Ragunda kommun 24 Ordlista 2
Sammanfattning Detta dokument utgör Ragunda kommuns bredbandsstrategi. IT och Internet är innovationer som har en stor betydelse för dagens samhälle. Framtiden kommer att medföra ett ökat behov av bredband och IT. Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige med det övergripande målet att Sverige ska ha ett bredband i världsklass. Det innebär att år 2020 bör 95% av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund. Redan år 2015 bör 40% ha tillgång till bredband med den hastigheten. En förutsättning för att möta dessa mål är att det finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. För att kunna uppnå målet krävs en omfattande utbyggnad av nätinfrastrukturen. I dagsläget I Ragunda kommun levereras bredband via ADSL. I stort sett alla nås, men med en varierad överföringskapacitet. En fortsatt utbyggnad av både fast och trådlös IT-infrastruktur än nödvändig för att uppnå behovet hos användarna. Ragunda kommun I Ragunda kommun år 2020 ska minst 90% av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund och övriga minst 10 Mbit/sekund För att kunna uppnå målet i Ragunda kommun krävs insatser i form av bland annat utbyggnad av bredband med fiberbaserade nät, god planering i kommunens översiktsplan och samordning av bredbandssatsningar. Det blir en utmaning att säkerställa bredband både i tätorterna och på landsbygden. 3
Inledning Bakgrund Regeringen har beslutat om en bredbandsstrategi för Sverige, där det övergripande målet är att Sverige ska ha ett bredband i världsklass. En förutsättning för att möta dessa mål är att det finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. För att kunna säkerställa det krävs en omfattande utbyggnad av nätinfrastrukturen. För att kunna uppnå målet och kartlägga behovet har denna bredbandsstrategi för Ragunda kommun tagits fram. Uppdrag År 2012 beslutade kommunstyrelsen att en ny bredbandsstrategi för Ragunda kommun skulle tas fram. Arbetet med framtagandet av bredbandsstrategin har gjorts av landbygdsutvecklare/bredbandssamordnare tillsammans med ITenheten. Syfte Syftet med bredbandsstrategin är att på en övergripande nivå fastställa en långsiktig strategi för utvecklingen av bredbandsinfrastrukturen i Ragunda kommun. Mål I Ragunda kommun år 2020 ska minst 90% av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund och övriga minst 10 Mbit/sekund Målgrupper Bredbandsstrategin riktar sig främst till politiker och tjänstemän i Ragunda kommun samt Regionförbundet i Jämtland och länsstyrelsen i Jämtlands län. Bredbandsstrategins syfte är att målgruppen som är slutkunder och marknadens aktörer: privatpersoner, företag och bredbandsbolag ska kunna bilda sig en bra överblick över strategin för utbyggnad av bredband i Ragunda Kommun. 4
Allmänt om bredband Nytta med bredband IT och Internet är innovationer som har en stor betydelse för samhället. Sverige är, i ett internationellt perspektiv, ledande när det gäller tillgången till bredband och användningen av IT. Studier visar att dessa instrument har varit en bidragande faktor till Sveriges tillväxt och utveckling senare år. Studier visar också att investeringar i elektronisk infrastruktur är samhällsekonomiskt lönsamma. IT och bredband har stor betydelse för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Samhällsekonomiskt är det en miljövänlig teknik, då bl a arbetsresor kan sparas och transporter kan effektiviseras. Utmaningen är att se den nytta och de möjligheter som finns. En hög användning av IT och Internet kan skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, konkurrenskraft och ökad innovationsförmåga. Det kan också hjälpa till att möta utmaningar som globalisering, klimatförändringar och den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning. En hög användning av IT bidrar även till att utveckla kunskapssamhället. Bredband med en hög överföringskapacitet har en stor betydelse för såväl privatpersoner, företag, organisationer som offentliga förvaltningar. E-kommunikation bidrar till social tillgänglighet på det privata planet. För företagen kan bredband innebära förbättrade möjligheter till flexibilitet på arbetsmarknaden och gynnsammare förutsättningar att starta eget. I många fall är det inte längre möjligt att bedriva verksamheten i företaget om de inte har tillgång till Internet. Bredband ger möjligheter till utvecklad service, bättre tillgänglighet och effektivare verksamhet inom både sjukvård och offentlig förvaltning. Samtidigt kan det ge en åldrande befolkning möjligheter till en meningsfull sysselsättning och vård i hemmet, med lägre kostnader för samhället som följd. Tillgång till bredband ger människor möjlighet att bo och arbeta både i tätorter och på landsbygden. Bredband handlar till således i mångt och mycket om att ha en fungerande vardag. Bredband kan därför ses som en demokrati- och rättighetsfråga. Tekniken anses i dag ha nått långt. Utvecklingen av ITinfrastrukturen kommer dock att fortsätta, eftersom teknikutvecklingen går fort fram och den globala konkurrensen ökar. För närvarande pågår stora satsningar på IT-infrastruktur även i andra länder. 5
Användning av bredband I Sverige hade 98 % av befolkningen tillgång till Internet hemma år 2009, varav 83 % hade bredband. 90 % av företagen använde Internet och hade bredbandsuppkoppling. Det finns stora geografiska skillnader. Investeringar i infrastruktur är både kostsamma och kräver ett visst kundunderlag för att vara lönsamma. Förutsättningarna för investeringar i glesbygd är därför sämre, trots att behovet där är minst lika stort. Mobilt bredband och bredband vid det fasta telenätet (xdsl) finns i nästan hela landet, medan fiberanslutningar och bredband via kabel-tv främst är koncentrerat till större tätorter. Privatpersoner Privatpersoner tillbringar mer och mer tid på Internet och alltmer data överförs mellan datorer och annan elektronisk utrustning som kräver bredband. Hushållens bredbandsbehov förväntas fortsätta öka. Privatpersoner använder främst Internet och bredband för att göra ärenden, söka information och ta del av nyheter. Kommunikationen är vanligtvis enkelriktad, men trenden går mot en tvåvägskommunikation, med användare som både producerar och konsumerar innehåll i nätverk (såsom bloggar, fildelning och andra sociala media). Det finns också en trend mot att använda kapacitetskrävande digitala media och underhållning mer i form av musik, tv, videoklipp och videotjänster. Hos privatpersoner finns behov av att bredbandsnätet har en hög kapacitet. Det finns också ett ökat behov av mobilitet och till förlitlighet av Internet och bredbandstjänster. Dagens medborgare ställer höga krav på social tillgänglighet avseende e-kommunikation. Företag Företag använder Internet och bredband till att hantera dokument, sköta administration, ha delar av verksamheten online, lagra information och arbeta i virtuella nätverk. Omfattningen av ehandel har ökat senare år. Användningen av video och konferenssystem över Internet förväntas öka hos företag. Därutöver finns naturligtvis även företag vars affärsidé bygger på IT. Företag har ett stort behov av bredbandsförbindelser med hög tillgänglighet och säkerhet samt av ett bredbandsnät med hög kapacitet. 6
Offentlig sektor I offentlig sektor används IT och Internet till att göra verksamheten mer tillgänglig för medborgarna genom att tillhandahålla bättre och effektivare tjänster. Många offentliga förvaltningar har webbtjänster där medborgarna kan göra allt från att fylla i blanketter, välja skola, deklarera mm. Bredband är också ett ovärderligt verktyg för de som är anställda i offentlig sektor och andra användare såsom elever m m. Idag är flera kommuner aktiva på sociala media, såsom facebook, twitter och YouTube. För politikerna har användningen av sociala media även blivit ett viktigt instrument för att föra ut sittbudskap och för att kommunicera med väljarna. Det kommer också att bli allt större krav på utveckling av e- demokratifunktioner. Vision och Mål Vision Alla medborgare hushåll och fritidsboende samt företag och arbetsplatser, oavsett var i kommunen de befinner sig, ska ha möjligheter till digitala kommunikationer på likvärdiga villkor utifrån de krav som finns i samhället. Mål I Ragunda kommun år 2020 ska minst 90 % av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund och övriga minst 10 Mbit/sekund Handlingsplan Vägar mot målen Målen är mycket högt ställda då Ragunda kommun är en glesbygdskommun med långa avstånd mellan hushållen. Det är osannolikt att fiber kommer att dras till alla boende och arbetsplatser inom överskådlig framtid enbart genom de kommersiella aktörernas försorg. I vissa delar av kommunen kommer andra lösningar än fiber att vara den främsta accesstekniken för bredband. Detta ställer krav: på kommunen att skapa förutsättningar för att hushåll och företag ska kunna ansluta sig. på hushåll och företag att med engagemang och egen finansiering skapa anslutning till fibernätet. 7
Genomförande Övergripande strategier Utbyggnaden av bredband ska fokuseras på byggnation av fiberbaserade bredbandsnät då denna teknik är en grundförutsättning för såväl fasta som mobila bredbandsnät i framtiden. Bredbandsnäten ska kunna tillgodose både befintligt och framtida behov av kapacitet och tillgänglighet. Planering och utbyggnad av bredband ska så långt som möjligt samordnas med satsningar på nationell och regional nivå. Samverkan ska ske med omkringliggande län och grannkommuner. Lokala strategier Kommunen ska verka för att även de orter där marknadens intresse är lågt även får tillgång till fiber. Kommunen ska verka för att tillgången av bredband möjliggörs vid nybyggnad genom att utrymme för bredband ges i de planer som tas fram, både på översikts- och detaljplanenivå. Kommunen ska verka för att fiberbaserad IT-infrastruktur i största möjliga mån säkerställs vid nyexploateringar av bostads- och industriområden, vindkraftsparker samt vägar och fjärrvärme. Kommunen ska bistå bredbandsleverantörerna vid planering och utbyggnad av bredbandnät. Kommunen ska verka för att de bredbandsnät som byggs ut i kommunen är öppna för alla bredbandsleverantörer. Kommunen ska verka för god konkurrens på bredbandsmarknaden. Marknadskrafterna ska råda. Kommunen ska stötta ideella krafter för att bygga ut bredband genom att uppmuntra och tillvarata lokala initiativ. Kommunen ska dock inte delta i deras val av teknik, entreprenör eller operatör. Kommunen ska informera hushåll och företag om bredband och hur de kan arbeta för att få tillgång till bredband. 8
Kommunen ska kartlägga fiberutbyggnaden med berörda aktörer. Delar av kostnaden för utbyggnad av fibernät kommer i delar av kommunen att behöva täckas genom offentligt stöd. För att dessa medel optimalt ska nyttjas bör utbyggnaden ske i kommunal regi. Med en utökad fibrering av kommunen kan även den mobila täckningen bli bättre, detta eftersom mobiloperatörerna med hjälp av fiber kan öka kapaciteten på masterna. Kommunala lokaler runt om i kommunen kräver en bättre och säkrare anslutning. Dagens anslutningar med begränsad kapacitet, har betydande kostnader. Dessa medel borde därför nyttjas till fibrering av dessa lokaler. Det kopparbaserade telenätet kommer sannolikt på sikt att i allt större omfattning avvecklas. Vidare finns det osäkerheter för hur länge ADSL via befintliga länkar kan bibehållas. Upprätthållandet kan komma att kräva offentlig finansiering. Dessa medel bör hellre nyttjas till utbyggnad av fiber. Finansiering Ur ett medborgarperspektiv är det viktigt att så många som möjligt har tillgång till bredband av hög kvalité oavsett var du bor. Bedömningen är att kostnaderna för utbyggnad av fibernät till småorter och landsbygd är förhållandevis stora. De geografiska förutsättningarna påverkar kostnadsnivån. Slutsatsen blir att en fortsatt utbyggnad i huvudsak inte är genomförbar utan stöd av offentlig finansiering av något slag. En utbyggnad och anslutning förutsätter också en egeninsats av hushåll och företag. En hög anslutningsavgift verkar dock avskräckande för vissa. En möjlighet är att genom att ställa krediter till förfogande kan denna kostnad fördelas t.ex. som förhöjda månadsavgifter under exempelvis 5 år. 9
Möjligheter till stöd för bredbandsutbyggnad Det finns olika möjligheter till offentligt stöd (EU och statliga medel) för bredbandsutbyggnad. Då dessa ständigt är under förändring hänvisas till beskrivning Bredbandsstrategi för Jämtlands län samt till Tillväxtverket, Post- och Telestyrelsen (PTS), Jordbruksverket och Länsstyrelsen. Stöden kräver normalt en egenfinansiering från kommunen eller byn Utöver detta så kan bygdeavgiftsmedel och vindkraftsåterbäring användas till bredbandsutbyggnad. Prioriteringar I de fall prioriteringar behöver göras är kommunens bedömning att följande punkter skall vara styrande: Områden med relativt många hushåll och företag prioriteras före ett område med färre. Graden av lokalt engagemang och efterfrågan är väsentlig. Ett område där många är intresserade av att investera i bredband prioriteras före ett område med ett fåtal intresserade. Om det finns kommunal verksamhet i ett område kommer prioriteten att höjas. Samma resonemang tillämpas om ett område har omfattande näringsdrivande verksamhet. Kostnaden för att bygga fibernät kan påverka ett områdes prioritet. -kostnad per hushåll eller arbetsställe eller sysselsatt (kostnadseffektivitet) Möjligheter till fortsatt utbyggnad 10
Sammanfattning Kommunens fortsatta arbete kring bredbandsutbyggnad bör genomföras enligt följande: I några av tätorterna är kommunens bedömning att intresset för att ansluta hushåll och näringsliv till fibernät är så pass stort att kommunal eller annan offentlig medfinansiering inte bör vara nödvändig för att tillgodose behoven av anslutning. En viktig faktor i denna utbyggnad är också anslutningen av kommunala verksamheter till fibernäten. På landsbygden, inklusive kommunens mindre orter, är däremot bedömningen att antalet anslutna hushåll och företag inte fullt ut kan finansiera en utbyggnad av fiber. Detta innebär att olika stöd här behöver nyttjas. Kommunen ska noga följa utvecklingen; nationellt, regionalt och lokalt för att ha uppdaterad information om operatörer, marknad och stöd, planerade lednings- och grävarbeten, infrastrukturutbyggnad, kommunala verksamhetens behov, behov och önskemål från kommunens medborgare, hushåll och företag. För att på bästa sätt styra utbyggnaden och med säkerhet få effekt av offentliga stödmedel bör Ragunda kommun bygga ut ett eget nät. Utbyggnaden finansieras genom olika slags stöd och bidrag samt kommunala medel. Genom uthyrning av nätet till operatörer sker en återbetalning av satsade kommunala medel. Kommunen har begränsade resurser att leda och driva ett eget nät. Därför bör drift av nätet ske i samarbete med andra aktörer. Det står andra aktörer att fritt bygga ut fibernät i olika delar av kommunen. Årligen i anslutning till kommunens budgetprocess sker en planering för utbyggnad kommande år. 11
Fortsatt arbete Kommunen ska årligen i budgetarbete för kommande år ge uppgifter om och avdela medel för finansiering av bredbandsutbyggnad. Detta kan omfatta: Uppdrag att bygga stadsnät i viss del av kommunen. Vilka ekonomiska resurser som ställs till förfogande. Delegation att fatta beslut om att rör för fiber ska läggas ner då grävning sker. 12
BILAGOR Övergripande Mål och strategier Bredbandsstrategi för Sverige Regeringen har 2009 tagit fram en bredbandsstrategi för Sverige, som tydliggör politikens inriktning. Det övergripande målet i strategin är att Sverige ska ha bredband i världsklass. En förutsättning för att kunna uppnå målet är att det finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. Marknadsaktörernas roll är att styra och driva den tekniska utvecklingen av bredband, genom utveckling av nya tjänster och investeringar i infrastruktur. Regeringens roll är att se till att marknaden fungerar effektivt och att aktörerna ges förutsättningar för sin verksamhet. För att målen ska uppfyllas föreslås ett antal insatser. De handlar om att ge bra förutsättningar för en fungerande konkurrens, en ny modell för frekvensförvaltning och främjande av investeringar i bredband i glesbebyggda områden. Offentlig sektors roll är som beställare med ansvar för att stimulera utvecklingen av nya tjänster och för etablering av infrastruktur. Behovet av bredband ska ingå i kommunens planerings- och utvecklingsarbete och i det regionala tillväxtarbetet. Offentlig sektor ska även vara förebilder och pådrivande för att alla ska ha tillgång till IT på samma villkor. Forskarsamhällets roll är att generera kunskap som kan förnya, förbättra och understödja utvecklingen av en konkurrenskraftig bredbandsteknik. Det civila samhällets - privatpersoner, företag och organisationers roll är som användare, kunder och kravställare. Samtliga har ett ansvar för att samverka för att Sverige ska ha ett bredband av världsklass. Målen bygger på att investeringar genomförs i det fasta nätet (utbyggnad av fiberbaserade nät) och i det mobila nätet. En utbyggnad av ny teknik i det mobila nätet kommer vara avgörande. För att det mobila nätet ska kunna leverera höga överföringshastigheter krävs att det har tillgång till frekvenser i tillräckligt breda och sammanhängande frekvensband. 13
IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige Regeringskansliet har tagit fram en digital agenda för Sverige och föreslagit ett nytt mål för ITpolitiken: Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringen avser inrätta en digitaliseringskommision, som ska arbeta strategiskt med långsiktiga ITpolitiska frågor. Agendan pekar ut behov av åtgärder inom fyra strategiska områden, med utgångspunkt från användarens perspektiv: Lätt och säkert att använda Alla som vill ska kunna använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Öppnare och smartare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet behövs. Alla i arbetsför ålder ska ha en god digital kompetens för att vara anställningsbara eller kunna starta och driva företag. Användning av IT och Internet ska präglas av säkerhetsmedvetande och tillit. Tjänster som skapar nytta En enklare vardag för privatpersoner och företag samt en effektivare offentlig förvaltning ska skapas. IT:s potential ska tillvaratas för att öka företagens tillväxt, konkurrenskraft och handel. Det nationella arbetet inom e-hälsa inriktas på att skapa synliga och konkreta förbättringar för individen, vård- och omsorgspersonal, beslutsfattare inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Elever ska och lärare bör ha tillgång till moderna lärverktyg. Varje elev ska efter genomgången grundskola kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. IT ska vara ett stöd för medborgardialog samt bidra till att öka medborgarnas kunskap, samhällsengagemang, insyn och inflytande. 14
Det behövs infrastruktur Sverige ska verka för ett tillgängligt, öppet och robust Internet i Sverige och globalt. Privata och offentliga informationssystem ska säkras i syfte att värna demokrati, personlig integritet, tillväxt, ekonomisk och politisk stabilitet i samhället. För att digitaliseringens möjligheter ska kunna användas fullt ut behövs en fungerande mjuk infrastruktur. Det offentliga Sverige ska använda geografisk information som är beskriven i nationellt bestämda referenssystem och som bygger på internationella överenskommelser. Robust elektronisk kommunikation innebär att kommunikationerna ska vara uppbyggda på ett driftsäkert sätt. Sverige ska ha ett bredband i världsklass. IT:s roll för samhällsutvecklingen I forskningsverksamhet och innovationsprocesser ska digital information och digitala verktyg användas i ökad utsträckning. IT ska bidra till ett miljöanpassat samhälle. Jämställdhet inom IT-området ska öka kraftigt. För att stärka friheten på nätet ska Sverige verka för att mänskliga rättigheterna respekteras på Internet. I syfte att främja kreativitet och innovation ska det vara enkelt att sluta avtal om upphovsrätt i den digitala miljön. Användningen av IT i biståndet ska bidra till fattigdomsminskning, demokratisering och respekt för de mänskliga rättigheterna. 15
Regionalt Regional utvecklingsstrategi Arbetet med Regional utvecklingsstrategi för Jämtland län Innovativt och attraktivt 2014-2030 pågår: I förslag på den nya skrivningen har bredbandsfrågan fått en högre status än i tidigare program Bredbandsstrategi för Jämtland Länsstyrelsen i Jämtland har tagit fram ett förslag till bredbandsstrategi för Jämtland, som för närvarande är på remiss. Syftet är att skapa en gemensam målbild för bredbandsutbyggnaden i Jämtland och att belysa utvecklingsbehoven ur ett samhällsperspektiv och att ta fram förslag på en konkret handlingsplan som belyser olika aktörers ansvar, finansieringsmetoder och utbyggnadsstrategier för att nå det uppsatta målet. Jämtlandsbefolkning har god tillgång till ADSL. Målet i förslaget till bredbandsstrategin är att minst 90 % av Jämtlands hushåll respektive arbetsplatser ska ha möjlighet att ansluta sig till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s, till en rimlig kostnad för slutkunden. 100 % av alla skolor och offentliga inrättningar ska ha tillgång till 100 Mbit/s. Alla bredbandsutbyggnad ska ske genom öppna och konkurrensneutrala nät. Principer för kommunala insatser på Bredbandsområdet Post- och telestyrelsen (PTS) har i samarbete med Konkurrensverket (KKV) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram ett antal gemensamma principer för kommunala insatser på bredbandsområdet. PTS fick i samband med regeringens bredbandsstrategi i uppdrag att genomföra riktade insatser mot kommunerna. Allmänt Kommuner ska i översikts- och detaljplanearbetet beakta behoven av bredbandsutbyggnad i kommunen. Kommuner bör verka för god konkurrens på alla områden och eftersträva en god dialog med det privata näringslivet rörande konkurrensfrågor. 16
Kommuner bör undvika monopolisering av infrastrukturen. Kommuner bör främja parallelletablering av fiber där så är möjligt och lämpligt. Vid tecknande av avtal och i muntliga överenskommelser ska kommuner ge privata och offentliga aktörer samma villkor, om det inte finns särskilda skäl för olika villkor. Kommunen som markägare Kommuner bör ha en policy som klargör villkor för tillträde till kommunal mark för bredbandsutbyggnad och annan infrastrukturutbyggnad. Kommunen bör beakta värdet av såväl fungerande elektroniska kommunikationer och konkurrens på bredbandsmarknaden som övriga allmänna samhällsintressen när den tar fram en sådan policy. Kommuner bör hantera alla aktörers önskemål utan oskäligt dröjsmål och utan att ställa upp ovidkommande villkor för tillträdet. Kommuner bör teckna markavtal på skäliga och icke diskriminerande villkor när det är lämpligt att upplåta kommunens mark för bredbandsutbyggnad. Kommuner bör aktivt verka för att samordning av grävarbeten och att samförläggning av ledning sker. Kommunen som ägare av bredbandsnät Kommunala aktörer bör träda in endast när det inte finns kommersiella förutsättningar. Kommunal verksamhet på bredbandsområdet ska drivas utan vinstsyfte, utan underprissättning och med transparent redovisning av kostnader. Kommunal säljverksamhet och förfarande i kommunal säljverksamhet kan i enlighet med konkurrenslagen förbjudas om de snedvrider eller 17
hämmar konkurrensen eller är ägnade av snedvrida eller hämma konkurrensen. När kommunala aktörer ges tillträde till den egna infrastrukturen ska det ske på skäliga och icke diskriminerade villkor. I tillträdet till den egna infrastrukturen ska kommunen beakta behovet av att undvika monopolisering av infrastrukturen. I de fall kommunala stadsnät själva agerar på kapacitets- eller tjänstebaserad nivå bör kommunen regelbundet ompröva om rådande behovskulle kunna tillgodoses genom privatfinansierade aktörer. Kommunen bör verka för att kommunala bostadsbolag beaktar behovet av konkurrens och valfrihet för slutkunder. 18
Lokalt kommunalt Översiktsplan I kommunens översiktsplan redovisas inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön, i enlighet med plan- och bygglagen. Översiktsplanen ger vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljö ska användas, utvecklas och bevaras. I översiktsplanen ska hänsyn till allmänna intressen, såsom infrastruktur, tas. En ny plan- och bygglag trädde i kraft den 2 maj 2011. Enligt den nya lagen ska frågor om elektronisk kommunikation finnas med vid planläggning och annan prövning. Kommunens planeringsansvar med koppling till infrastruktur stärks i den nya lagen. Ragunda kommun IT infrastrukturprogram Ragunda kommun har ett IT-infrastrukturprogram, från 2001-2005 IT-infrastrukturprogrammets målsättning är att redogöra för utformning och utbyggnad av IT-infrastruktur i Ragunda kommun enligt de krav och riktlinjer staten beslutat. Programmet är också en del av Ragunda kommuns insatser inom ramen för SPD Mål 1 dokumentet (Utvecklingskraft och kunskapsdriven tillväxt) i åtgärden 4.2 Informationsteknisk infrastruktur. Kommunens vision - 100 % Ragunda Vision/mål Ragunda kommuns övergripande vision är: 100 % Ragunda Vi ger alltid 100 % för Ragunda. Vi kan inte göra allt med det vi gör ska vi göra till 100 %. Visionen bygger på fyra ledord: Kreativitet, kompetens, kommunikation och kundservice. Övergripande mål För att uppfylla visionen och skapa förutsättningar för kommunen att fortleva finns fyra övergripande 100 % mål: Företagande - 100 nya jobb Befolkning - 100 nya personer Turism - 100 000 besökare 100 % service verksamheten ska ge rätt service till rätt personer i rätt tid. 19
Nuläge Bredband via det kopparbaserade analoga telenätet, ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line), är den dominerande tekniken för bredband idag. ADSL är det bredbandsnät som når flest hushåll. 98 % av alla kan få tillgång till bredband via telenätet. Men andelen minskar, vilket dels beror på att gamla telestationer läggs ner och dels beror på att kraven ökar. Den högsta överföringshastigheten för ADSL är 24 Mbit/s i teorin, men vanligtvis är den högsta möjliga överföringshastigheten endast 8-12 Mbit/s. Hastigheten avtar dock med avståndet från telestationen och sjunker ned till ca 2 Mbit/s på ett avstånd på 6 km. I Ragunda levereras ADSL via telenätet med en uppkoppling från 0,25 Mbit/s till 24 Mbit/s, beroende på avstånd från telestation. 20
21
Infrastrukturägares ledningar, nät och anläggningar i Ragunda kommun Skanova Har ett stomnät från Midskog i väster till länsgränsen nära Utanede i öster. En avstickare till Överammer finns också. I Skanovas nät kan kommunikationsoperatör hyra svartfiber på sträckan Bispgården Näverede. Svenska Kraftnät Har intresse att säkra elleveranser från vindkraften i området men man har inte för avsikt att erbjuda utbyggnad av f iber i området förutom den befintliga. Trafikverket Har fiber i banvallen längs den del av järnvägen som passerar genom Ragunda kommun. Här finns endast möjligheten att hyra kapacitet i fiber, d.v.s. inte unik, egen svartfiber. Detta gör att det blir svårt för kommunikationsoperatör att få någon lönsamhet på ett relativt litet geografiskt område. Inga planerade vägbyggen/upprustningar som skulle kunna underlätta nyförläggning av slang föreligger. Jämtkraft Äger en fiber från Östersund fram till Midskog (hyrd plats i SVK:S kraftledning). Sollefteå stadsnät Har fiber ner mot Bispgården som kan utnyttjas om intresse finns. ServaNet Har fiber i till Bispgården och är ihopkopplade med Sollefteå stadsnät. Sammanfattning nuläge En del medborgare kan uppfatta att den förbindelse man har i dag t.ex. via ADSL är tillräcklig. Det framtida tjänsteutbudet kräver dock högre kapaciteter. Dessutom finns osäkerheter hur länge ADSL nätet kommer att vara tillgängligt. Erfarenheter från andra kommuner pekar på att fiber är den mest framtidssäkra lösningen. 22
23
Ordlista 4G Fjärde generationens mobilnät (4G) har teoretiska överföringshastigheter upp till 100 Mbit/s.Tekniken bygger på LTE (LongTerm Evolution). ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line) står för AsymmetriskDSL. Det innebär att bandbreddentill abonnenten i normalfallet är flera gånger större än från abonnenten. Bandbredd är skillnaden mellan den övre och den lägre avbrytande frekvensen, som t ex används vid informationsöverföring i radiokommunikation eller som släpps igenom ett signalfilter. Bandbredd mäts vanligtvis i Hertz [Hz]. Bandbredd är ett centralt begrepp i många områden, t ex inom elektronik. Bredband är ett enkelt sätt att sammanfatta olika tekniker för att koppla upp datorer och många andra apparater till internet. Den tekniska definitionen på bredband är ett överföringsmedium som tillåter brett frekvensspektrum att användas utan att signalen förvrängs eller dämpas. Fiber är en anslutning som helt eller delvis baseras på optisk fiber. Optisk fiber, en särskilt typ av mineraliska glasfibrer, är avsedd för överföring av ljussignaler med mycket hög kapacitet över långa avstånd, exempelvis data- och telekommunikation. Gbit/s (Gigabit per sekund) är en enhet för överföringskapalitet. Gbit/s är 1 000 ggr större än Mbit/s. Internet är världens största datornätverk och ett system för enkel och effektiv kommunikation av text, ljud och bild. World Wide Web, e-post och fildelning är populära användningsområden för internet. Det har gjort det möjligt att kommunicera världen över och har en stor betydelse för många människor. IT är en förkortning av informationsteknik. Det är ett samlingsbegrepp för de möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation. Kabel-tv är television som mottages på en punkt, en huvudcentral och därefter vidare sänder signalerna till en mängd hushåll. Varje kabelnät består, som namnet antyder av kablar, som installeras i marken och i fastigheter. Tvsignalerna distribueras från sändaren till mottagaren genom kabeln. Ett returaktiverat kabel-tv nät som kan erbjuda bredbandstjänster. Koax Viktiga användningsområden för koax är bl a tv-teknik, mätsystem och datorkommunikation. Förr användes koaxialkabeln i telenätet, men sedan 1980 har fiberoptik i stor utsträckning ersatt koaxialkabel i Sverige. 24
Mbit/s (Megabit per sekund) är en enhet för överföringskapacitet. Enheten omfattar 1 000 000 bit/s. En Mbit motsvarar 125 000 tecken, vilket i sin tur är ca 110 stycken A4-sidor. Mobilt bredband är ett samlings namn för bredbandstjänster som levereras via mobilnätet. Optisk fiber/ optokabel är en fiberbaserad infrastruktur. Optisk fiber är en tunn gasledning av kiseldioxid (glas), som överför information via ljus. Optisk fiber används för dataöverföring. Med optokabel avses ett antal optofibrer i ett skyddande hölje. PPP (Public Private Partnership) betecknar en form av offentlig upphandling där ett privat företag eller konsortium tilldelas uppdraget att finansiera, bygga och under en längre tid driva en offentlig nyttighet, t ex en infrastrukturinvestering. Det går att säga att det inte bara själva byggandet överlåts på ett privat företag, utan även finansiering och eventuellt drift. xdsl (Digital Subscriber Line), förkortat DSL eller xdsl, betyder fritt översatt digital abonnentanslutning. Det är en teknik för att överföra stora mängder data över telefonledningar av koppar. Överförings hastighet mäts i heten bit per sekund. Det talas oftast om kilobit (1 000 bitar) eller megabit (1 miljon bitar) per sekund. Ju högre hastigheten är, desto snabbare är överföringen. 25
Bredbandsstrategi Ragunda kommun Beslutad av Kommunstyrelsen 2013 09 30
Innehållsförteckning 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 Allmänt om bredband 7 Vision och Mål 9 Finansiering Bilagor 13 Övergripande Mål och Strategier 14 IT i människans tjänst - En digital agenda. 16 Regional utvecklingsstrategi Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet 19 Lokalt kommunalt 20 Nuläge 21 Karta Bredbandsnoder i Jämtlands län 2007 22 Infrastrukturägares ledningar, nät och anläggningar i Ragunda kommun 23 Karta Befintlig fiber i Ragunda kommun 24 Ordlista 2
Sammanfattning Detta dokument utgör Ragunda kommuns bredbandsstrategi. IT och Internet är innovationer som har en stor betydelse för dagens samhälle. Framtiden kommer att medföra ett ökat behov av bredband och IT. Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige med det övergripande målet att Sverige ska ha ett bredband i världsklass. Det innebär att år 2020 bör 95% av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund. Redan år 2015 bör 40% ha tillgång till bredband med den hastigheten. En förutsättning för att möta dessa mål är att det finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. För att kunna uppnå målet krävs en omfattande utbyggnad av nätinfrastrukturen. I dagsläget I Ragunda kommun levereras bredband via ADSL. I stort sett alla nås, men med en varierad överföringskapacitet. En fortsatt utbyggnad av både fast och trådlös IT-infrastruktur än nödvändig för att uppnå behovet hos användarna. Ragunda kommun I Ragunda kommun år 2020 ska minst 90% av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund och övriga minst 10 Mbit/sekund För att kunna uppnå målet i Ragunda kommun krävs insatser i form av bland annat utbyggnad av bredband med fiberbaserade nät, god planering i kommunens översiktsplan och samordning av bredbandssatsningar. Det blir en utmaning att säkerställa bredband både i tätorterna och på landsbygden. 3
Inledning Bakgrund Regeringen har beslutat om en bredbandsstrategi för Sverige, där det övergripande målet är att Sverige ska ha ett bredband i världsklass. En förutsättning för att möta dessa mål är att det finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. För att kunna säkerställa det krävs en omfattande utbyggnad av nätinfrastrukturen. För att kunna uppnå målet och kartlägga behovet har denna bredbandsstrategi för Ragunda kommun tagits fram. Uppdrag År 2012 beslutade kommunstyrelsen att en ny bredbandsstrategi för Ragunda kommun skulle tas fram. Arbetet med framtagandet av bredbandsstrategin har gjorts av landbygdsutvecklare/bredbandssamordnare tillsammans med ITenheten. Syfte Syftet med bredbandsstrategin är att på en övergripande nivå fastställa en långsiktig strategi för utvecklingen av bredbandsinfrastrukturen i Ragunda kommun. Mål I Ragunda kommun år 2020 ska minst 90% av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund och övriga minst 10 Mbit/sekund Målgrupper Bredbandsstrategin riktar sig främst till politiker och tjänstemän i Ragunda kommun samt Regionförbundet i Jämtland och länsstyrelsen i Jämtlands län. Bredbandsstrategins syfte är att målgruppen som är slutkunder och marknadens aktörer: privatpersoner, företag och bredbandsbolag ska kunna bilda sig en bra överblick över strategin för utbyggnad av bredband i Ragunda Kommun. 4
Allmänt om bredband Nytta med bredband IT och Internet är innovationer som har en stor betydelse för samhället. Sverige är, i ett internationellt perspektiv, ledande när det gäller tillgången till bredband och användningen av IT. Studier visar att dessa instrument har varit en bidragande faktor till Sveriges tillväxt och utveckling senare år. Studier visar också att investeringar i elektronisk infrastruktur är samhällsekonomiskt lönsamma. IT och bredband har stor betydelse för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Samhällsekonomiskt är det en miljövänlig teknik, då bl a arbetsresor kan sparas och transporter kan effektiviseras. Utmaningen är att se den nytta och de möjligheter som finns. En hög användning av IT och Internet kan skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, konkurrenskraft och ökad innovationsförmåga. Det kan också hjälpa till att möta utmaningar som globalisering, klimatförändringar och den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning. En hög användning av IT bidrar även till att utveckla kunskapssamhället. Bredband med en hög överföringskapacitet har en stor betydelse för såväl privatpersoner, företag, organisationer som offentliga förvaltningar. E-kommunikation bidrar till social tillgänglighet på det privata planet. För företagen kan bredband innebära förbättrade möjligheter till flexibilitet på arbetsmarknaden och gynnsammare förutsättningar att starta eget. I många fall är det inte längre möjligt att bedriva verksamheten i företaget om de inte har tillgång till Internet. Bredband ger möjligheter till utvecklad service, bättre tillgänglighet och effektivare verksamhet inom både sjukvård och offentlig förvaltning. Samtidigt kan det ge en åldrande befolkning möjligheter till en meningsfull sysselsättning och vård i hemmet, med lägre kostnader för samhället som följd. Tillgång till bredband ger människor möjlighet att bo och arbeta både i tätorter och på landsbygden. Bredband handlar till således i mångt och mycket om att ha en fungerande vardag. Bredband kan därför ses som en demokrati- och rättighetsfråga. Tekniken anses i dag ha nått långt. Utvecklingen av ITinfrastrukturen kommer dock att fortsätta, eftersom teknikutvecklingen går fort fram och den globala konkurrensen ökar. För närvarande pågår stora satsningar på IT-infrastruktur även i andra länder. 5
Användning av bredband I Sverige hade 98 % av befolkningen tillgång till Internet hemma år 2009, varav 83 % hade bredband. 90 % av företagen använde Internet och hade bredbandsuppkoppling. Det finns stora geografiska skillnader. Investeringar i infrastruktur är både kostsamma och kräver ett visst kundunderlag för att vara lönsamma. Förutsättningarna för investeringar i glesbygd är därför sämre, trots att behovet där är minst lika stort. Mobilt bredband och bredband vid det fasta telenätet (xdsl) finns i nästan hela landet, medan fiberanslutningar och bredband via kabel-tv främst är koncentrerat till större tätorter. Privatpersoner Privatpersoner tillbringar mer och mer tid på Internet och alltmer data överförs mellan datorer och annan elektronisk utrustning som kräver bredband. Hushållens bredbandsbehov förväntas fortsätta öka. Privatpersoner använder främst Internet och bredband för att göra ärenden, söka information och ta del av nyheter. Kommunikationen är vanligtvis enkelriktad, men trenden går mot en tvåvägskommunikation, med användare som både producerar och konsumerar innehåll i nätverk (såsom bloggar, fildelning och andra sociala media). Det finns också en trend mot att använda kapacitetskrävande digitala media och underhållning mer i form av musik, tv, videoklipp och videotjänster. Hos privatpersoner finns behov av att bredbandsnätet har en hög kapacitet. Det finns också ett ökat behov av mobilitet och till förlitlighet av Internet och bredbandstjänster. Dagens medborgare ställer höga krav på social tillgänglighet avseende e-kommunikation. Företag Företag använder Internet och bredband till att hantera dokument, sköta administration, ha delar av verksamheten online, lagra information och arbeta i virtuella nätverk. Omfattningen av ehandel har ökat senare år. Användningen av video och konferenssystem över Internet förväntas öka hos företag. Därutöver finns naturligtvis även företag vars affärsidé bygger på IT. Företag har ett stort behov av bredbandsförbindelser med hög tillgänglighet och säkerhet samt av ett bredbandsnät med hög kapacitet. 6
Offentlig sektor I offentlig sektor används IT och Internet till att göra verksamheten mer tillgänglig för medborgarna genom att tillhandahålla bättre och effektivare tjänster. Många offentliga förvaltningar har webbtjänster där medborgarna kan göra allt från att fylla i blanketter, välja skola, deklarera mm. Bredband är också ett ovärderligt verktyg för de som är anställda i offentlig sektor och andra användare såsom elever m m. Idag är flera kommuner aktiva på sociala media, såsom facebook, twitter och YouTube. För politikerna har användningen av sociala media även blivit ett viktigt instrument för att föra ut sittbudskap och för att kommunicera med väljarna. Det kommer också att bli allt större krav på utveckling av e- demokratifunktioner. Vision och Mål Vision Alla medborgare hushåll och fritidsboende samt företag och arbetsplatser, oavsett var i kommunen de befinner sig, ska ha möjligheter till digitala kommunikationer på likvärdiga villkor utifrån de krav som finns i samhället. Mål I Ragunda kommun år 2020 ska minst 90 % av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund och övriga minst 10 Mbit/sekund Handlingsplan Vägar mot målen Målen är mycket högt ställda då Ragunda kommun är en glesbygdskommun med långa avstånd mellan hushållen. Det är osannolikt att fiber kommer att dras till alla boende och arbetsplatser inom överskådlig framtid enbart genom de kommersiella aktörernas försorg. I vissa delar av kommunen kommer andra lösningar än fiber att vara den främsta accesstekniken för bredband. Detta ställer krav: på kommunen att skapa förutsättningar för att hushåll och företag ska kunna ansluta sig. på hushåll och företag att med engagemang och egen finansiering skapa anslutning till fibernätet. 7
Genomförande Övergripande strategier Utbyggnaden av bredband ska fokuseras på byggnation av fiberbaserade bredbandsnät då denna teknik är en grundförutsättning för såväl fasta som mobila bredbandsnät i framtiden. Bredbandsnäten ska kunna tillgodose både befintligt och framtida behov av kapacitet och tillgänglighet. Planering och utbyggnad av bredband ska så långt som möjligt samordnas med satsningar på nationell och regional nivå. Samverkan ska ske med omkringliggande län och grannkommuner. Lokala strategier Kommunen ska verka för att även de orter där marknadens intresse är lågt även får tillgång till fiber. Kommunen ska verka för att tillgången av bredband möjliggörs vid nybyggnad genom att utrymme för bredband ges i de planer som tas fram, både på översikts- och detaljplanenivå. Kommunen ska verka för att fiberbaserad IT-infrastruktur i största möjliga mån säkerställs vid nyexploateringar av bostads- och industriområden, vindkraftsparker samt vägar och fjärrvärme. Kommunen ska bistå bredbandsleverantörerna vid planering och utbyggnad av bredbandnät. Kommunen ska verka för att de bredbandsnät som byggs ut i kommunen är öppna för alla bredbandsleverantörer. Kommunen ska verka för god konkurrens på bredbandsmarknaden. Marknadskrafterna ska råda. Kommunen ska stötta ideella krafter för att bygga ut bredband genom att uppmuntra och tillvarata lokala initiativ. Kommunen ska dock inte delta i deras val av teknik, entreprenör eller operatör. Kommunen ska informera hushåll och företag om bredband och hur de kan arbeta för att få tillgång till bredband. 8
Kommunen ska kartlägga fiberutbyggnaden med berörda aktörer. Delar av kostnaden för utbyggnad av fibernät kommer i delar av kommunen att behöva täckas genom offentligt stöd. För att dessa medel optimalt ska nyttjas bör utbyggnaden ske i kommunal regi. Med en utökad fibrering av kommunen kan även den mobila täckningen bli bättre, detta eftersom mobiloperatörerna med hjälp av fiber kan öka kapaciteten på masterna. Kommunala lokaler runt om i kommunen kräver en bättre och säkrare anslutning. Dagens anslutningar med begränsad kapacitet, har betydande kostnader. Dessa medel borde därför nyttjas till fibrering av dessa lokaler. Det kopparbaserade telenätet kommer sannolikt på sikt att i allt större omfattning avvecklas. Vidare finns det osäkerheter för hur länge ADSL via befintliga länkar kan bibehållas. Upprätthållandet kan komma att kräva offentlig finansiering. Dessa medel bör hellre nyttjas till utbyggnad av fiber. Finansiering Ur ett medborgarperspektiv är det viktigt att så många som möjligt har tillgång till bredband av hög kvalité oavsett var du bor. Bedömningen är att kostnaderna för utbyggnad av fibernät till småorter och landsbygd är förhållandevis stora. De geografiska förutsättningarna påverkar kostnadsnivån. Slutsatsen blir att en fortsatt utbyggnad i huvudsak inte är genomförbar utan stöd av offentlig finansiering av något slag. En utbyggnad och anslutning förutsätter också en egeninsats av hushåll och företag. En hög anslutningsavgift verkar dock avskräckande för vissa. En möjlighet är att genom att ställa krediter till förfogande kan denna kostnad fördelas t.ex. som förhöjda månadsavgifter under exempelvis 5 år. 9
Möjligheter till stöd för bredbandsutbyggnad Det finns olika möjligheter till offentligt stöd (EU och statliga medel) för bredbandsutbyggnad. Då dessa ständigt är under förändring hänvisas till beskrivning Bredbandsstrategi för Jämtlands län samt till Tillväxtverket, Post- och Telestyrelsen (PTS), Jordbruksverket och Länsstyrelsen. Stöden kräver normalt en egenfinansiering från kommunen eller byn Utöver detta så kan bygdeavgiftsmedel och vindkraftsåterbäring användas till bredbandsutbyggnad. Prioriteringar I de fall prioriteringar behöver göras är kommunens bedömning att följande punkter skall vara styrande: Områden med relativt många hushåll och företag prioriteras före ett område med färre. Graden av lokalt engagemang och efterfrågan är väsentlig. Ett område där många är intresserade av att investera i bredband prioriteras före ett område med ett fåtal intresserade. Om det finns kommunal verksamhet i ett område kommer prioriteten att höjas. Samma resonemang tillämpas om ett område har omfattande näringsdrivande verksamhet. Kostnaden för att bygga fibernät kan påverka ett områdes prioritet. -kostnad per hushåll eller arbetsställe eller sysselsatt (kostnadseffektivitet) Möjligheter till fortsatt utbyggnad 10
Sammanfattning Kommunens fortsatta arbete kring bredbandsutbyggnad bör genomföras enligt följande: I några av tätorterna är kommunens bedömning att intresset för att ansluta hushåll och näringsliv till fibernät är så pass stort att kommunal eller annan offentlig medfinansiering inte bör vara nödvändig för att tillgodose behoven av anslutning. En viktig faktor i denna utbyggnad är också anslutningen av kommunala verksamheter till fibernäten. På landsbygden, inklusive kommunens mindre orter, är däremot bedömningen att antalet anslutna hushåll och företag inte fullt ut kan finansiera en utbyggnad av fiber. Detta innebär att olika stöd här behöver nyttjas. Kommunen ska noga följa utvecklingen; nationellt, regionalt och lokalt för att ha uppdaterad information om operatörer, marknad och stöd, planerade lednings- och grävarbeten, infrastrukturutbyggnad, kommunala verksamhetens behov, behov och önskemål från kommunens medborgare, hushåll och företag. För att på bästa sätt styra utbyggnaden och med säkerhet få effekt av offentliga stödmedel bör Ragunda kommun bygga ut ett eget nät. Utbyggnaden finansieras genom olika slags stöd och bidrag samt kommunala medel. Genom uthyrning av nätet till operatörer sker en återbetalning av satsade kommunala medel. Kommunen har begränsade resurser att leda och driva ett eget nät. Därför bör drift av nätet ske i samarbete med andra aktörer. Det står andra aktörer att fritt bygga ut fibernät i olika delar av kommunen. Årligen i anslutning till kommunens budgetprocess sker en planering för utbyggnad kommande år. 11
Fortsatt arbete Kommunen ska årligen i budgetarbete för kommande år ge uppgifter om och avdela medel för finansiering av bredbandsutbyggnad. Detta kan omfatta: Uppdrag att bygga stadsnät i viss del av kommunen. Vilka ekonomiska resurser som ställs till förfogande. Delegation att fatta beslut om att rör för fiber ska läggas ner då grävning sker. 12
BILAGOR Övergripande Mål och strategier Bredbandsstrategi för Sverige Regeringen har 2009 tagit fram en bredbandsstrategi för Sverige, som tydliggör politikens inriktning. Det övergripande målet i strategin är att Sverige ska ha bredband i världsklass. En förutsättning för att kunna uppnå målet är att det finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. Marknadsaktörernas roll är att styra och driva den tekniska utvecklingen av bredband, genom utveckling av nya tjänster och investeringar i infrastruktur. Regeringens roll är att se till att marknaden fungerar effektivt och att aktörerna ges förutsättningar för sin verksamhet. För att målen ska uppfyllas föreslås ett antal insatser. De handlar om att ge bra förutsättningar för en fungerande konkurrens, en ny modell för frekvensförvaltning och främjande av investeringar i bredband i glesbebyggda områden. Offentlig sektors roll är som beställare med ansvar för att stimulera utvecklingen av nya tjänster och för etablering av infrastruktur. Behovet av bredband ska ingå i kommunens planerings- och utvecklingsarbete och i det regionala tillväxtarbetet. Offentlig sektor ska även vara förebilder och pådrivande för att alla ska ha tillgång till IT på samma villkor. Forskarsamhällets roll är att generera kunskap som kan förnya, förbättra och understödja utvecklingen av en konkurrenskraftig bredbandsteknik. Det civila samhällets - privatpersoner, företag och organisationers roll är som användare, kunder och kravställare. Samtliga har ett ansvar för att samverka för att Sverige ska ha ett bredband av världsklass. Målen bygger på att investeringar genomförs i det fasta nätet (utbyggnad av fiberbaserade nät) och i det mobila nätet. En utbyggnad av ny teknik i det mobila nätet kommer vara avgörande. För att det mobila nätet ska kunna leverera höga överföringshastigheter krävs att det har tillgång till frekvenser i tillräckligt breda och sammanhängande frekvensband. 13
IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige Regeringskansliet har tagit fram en digital agenda för Sverige och föreslagit ett nytt mål för ITpolitiken: Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringen avser inrätta en digitaliseringskommision, som ska arbeta strategiskt med långsiktiga ITpolitiska frågor. Agendan pekar ut behov av åtgärder inom fyra strategiska områden, med utgångspunkt från användarens perspektiv: Lätt och säkert att använda Alla som vill ska kunna använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Öppnare och smartare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet behövs. Alla i arbetsför ålder ska ha en god digital kompetens för att vara anställningsbara eller kunna starta och driva företag. Användning av IT och Internet ska präglas av säkerhetsmedvetande och tillit. Tjänster som skapar nytta En enklare vardag för privatpersoner och företag samt en effektivare offentlig förvaltning ska skapas. IT:s potential ska tillvaratas för att öka företagens tillväxt, konkurrenskraft och handel. Det nationella arbetet inom e-hälsa inriktas på att skapa synliga och konkreta förbättringar för individen, vård- och omsorgspersonal, beslutsfattare inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Elever ska och lärare bör ha tillgång till moderna lärverktyg. Varje elev ska efter genomgången grundskola kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. IT ska vara ett stöd för medborgardialog samt bidra till att öka medborgarnas kunskap, samhällsengagemang, insyn och inflytande. 14
Det behövs infrastruktur Sverige ska verka för ett tillgängligt, öppet och robust Internet i Sverige och globalt. Privata och offentliga informationssystem ska säkras i syfte att värna demokrati, personlig integritet, tillväxt, ekonomisk och politisk stabilitet i samhället. För att digitaliseringens möjligheter ska kunna användas fullt ut behövs en fungerande mjuk infrastruktur. Det offentliga Sverige ska använda geografisk information som är beskriven i nationellt bestämda referenssystem och som bygger på internationella överenskommelser. Robust elektronisk kommunikation innebär att kommunikationerna ska vara uppbyggda på ett driftsäkert sätt. Sverige ska ha ett bredband i världsklass. IT:s roll för samhällsutvecklingen I forskningsverksamhet och innovationsprocesser ska digital information och digitala verktyg användas i ökad utsträckning. IT ska bidra till ett miljöanpassat samhälle. Jämställdhet inom IT-området ska öka kraftigt. För att stärka friheten på nätet ska Sverige verka för att mänskliga rättigheterna respekteras på Internet. I syfte att främja kreativitet och innovation ska det vara enkelt att sluta avtal om upphovsrätt i den digitala miljön. Användningen av IT i biståndet ska bidra till fattigdomsminskning, demokratisering och respekt för de mänskliga rättigheterna. 15
Regionalt Regional utvecklingsstrategi Arbetet med Regional utvecklingsstrategi för Jämtland län Innovativt och attraktivt 2014-2030 pågår: I förslag på den nya skrivningen har bredbandsfrågan fått en högre status än i tidigare program Bredbandsstrategi för Jämtland Länsstyrelsen i Jämtland har tagit fram ett förslag till bredbandsstrategi för Jämtland, som för närvarande är på remiss. Syftet är att skapa en gemensam målbild för bredbandsutbyggnaden i Jämtland och att belysa utvecklingsbehoven ur ett samhällsperspektiv och att ta fram förslag på en konkret handlingsplan som belyser olika aktörers ansvar, finansieringsmetoder och utbyggnadsstrategier för att nå det uppsatta målet. Jämtlandsbefolkning har god tillgång till ADSL. Målet i förslaget till bredbandsstrategin är att minst 90 % av Jämtlands hushåll respektive arbetsplatser ska ha möjlighet att ansluta sig till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s, till en rimlig kostnad för slutkunden. 100 % av alla skolor och offentliga inrättningar ska ha tillgång till 100 Mbit/s. Alla bredbandsutbyggnad ska ske genom öppna och konkurrensneutrala nät. Principer för kommunala insatser på Bredbandsområdet Post- och telestyrelsen (PTS) har i samarbete med Konkurrensverket (KKV) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram ett antal gemensamma principer för kommunala insatser på bredbandsområdet. PTS fick i samband med regeringens bredbandsstrategi i uppdrag att genomföra riktade insatser mot kommunerna. Allmänt Kommuner ska i översikts- och detaljplanearbetet beakta behoven av bredbandsutbyggnad i kommunen. Kommuner bör verka för god konkurrens på alla områden och eftersträva en god dialog med det privata näringslivet rörande konkurrensfrågor. 16
Kommuner bör undvika monopolisering av infrastrukturen. Kommuner bör främja parallelletablering av fiber där så är möjligt och lämpligt. Vid tecknande av avtal och i muntliga överenskommelser ska kommuner ge privata och offentliga aktörer samma villkor, om det inte finns särskilda skäl för olika villkor. Kommunen som markägare Kommuner bör ha en policy som klargör villkor för tillträde till kommunal mark för bredbandsutbyggnad och annan infrastrukturutbyggnad. Kommunen bör beakta värdet av såväl fungerande elektroniska kommunikationer och konkurrens på bredbandsmarknaden som övriga allmänna samhällsintressen när den tar fram en sådan policy. Kommuner bör hantera alla aktörers önskemål utan oskäligt dröjsmål och utan att ställa upp ovidkommande villkor för tillträdet. Kommuner bör teckna markavtal på skäliga och icke diskriminerande villkor när det är lämpligt att upplåta kommunens mark för bredbandsutbyggnad. Kommuner bör aktivt verka för att samordning av grävarbeten och att samförläggning av ledning sker. Kommunen som ägare av bredbandsnät Kommunala aktörer bör träda in endast när det inte finns kommersiella förutsättningar. Kommunal verksamhet på bredbandsområdet ska drivas utan vinstsyfte, utan underprissättning och med transparent redovisning av kostnader. Kommunal säljverksamhet och förfarande i kommunal säljverksamhet kan i enlighet med konkurrenslagen förbjudas om de snedvrider eller 17
hämmar konkurrensen eller är ägnade av snedvrida eller hämma konkurrensen. När kommunala aktörer ges tillträde till den egna infrastrukturen ska det ske på skäliga och icke diskriminerade villkor. I tillträdet till den egna infrastrukturen ska kommunen beakta behovet av att undvika monopolisering av infrastrukturen. I de fall kommunala stadsnät själva agerar på kapacitets- eller tjänstebaserad nivå bör kommunen regelbundet ompröva om rådande behovskulle kunna tillgodoses genom privatfinansierade aktörer. Kommunen bör verka för att kommunala bostadsbolag beaktar behovet av konkurrens och valfrihet för slutkunder. 18
Lokalt kommunalt Översiktsplan I kommunens översiktsplan redovisas inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön, i enlighet med plan- och bygglagen. Översiktsplanen ger vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljö ska användas, utvecklas och bevaras. I översiktsplanen ska hänsyn till allmänna intressen, såsom infrastruktur, tas. En ny plan- och bygglag trädde i kraft den 2 maj 2011. Enligt den nya lagen ska frågor om elektronisk kommunikation finnas med vid planläggning och annan prövning. Kommunens planeringsansvar med koppling till infrastruktur stärks i den nya lagen. Ragunda kommun IT infrastrukturprogram Ragunda kommun har ett IT-infrastrukturprogram, från 2001-2005 IT-infrastrukturprogrammets målsättning är att redogöra för utformning och utbyggnad av IT-infrastruktur i Ragunda kommun enligt de krav och riktlinjer staten beslutat. Programmet är också en del av Ragunda kommuns insatser inom ramen för SPD Mål 1 dokumentet (Utvecklingskraft och kunskapsdriven tillväxt) i åtgärden 4.2 Informationsteknisk infrastruktur. Kommunens vision - 100 % Ragunda Vision/mål Ragunda kommuns övergripande vision är: 100 % Ragunda Vi ger alltid 100 % för Ragunda. Vi kan inte göra allt med det vi gör ska vi göra till 100 %. Visionen bygger på fyra ledord: Kreativitet, kompetens, kommunikation och kundservice. Övergripande mål För att uppfylla visionen och skapa förutsättningar för kommunen att fortleva finns fyra övergripande 100 % mål: Företagande - 100 nya jobb Befolkning - 100 nya personer Turism - 100 000 besökare 100 % service verksamheten ska ge rätt service till rätt personer i rätt tid. 19
Nuläge Bredband via det kopparbaserade analoga telenätet, ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line), är den dominerande tekniken för bredband idag. ADSL är det bredbandsnät som når flest hushåll. 98 % av alla kan få tillgång till bredband via telenätet. Men andelen minskar, vilket dels beror på att gamla telestationer läggs ner och dels beror på att kraven ökar. Den högsta överföringshastigheten för ADSL är 24 Mbit/s i teorin, men vanligtvis är den högsta möjliga överföringshastigheten endast 8-12 Mbit/s. Hastigheten avtar dock med avståndet från telestationen och sjunker ned till ca 2 Mbit/s på ett avstånd på 6 km. I Ragunda levereras ADSL via telenätet med en uppkoppling från 0,25 Mbit/s till 24 Mbit/s, beroende på avstånd från telestation. 20
21
Infrastrukturägares ledningar, nät och anläggningar i Ragunda kommun Skanova Har ett stomnät från Midskog i väster till länsgränsen nära Utanede i öster. En avstickare till Överammer finns också. I Skanovas nät kan kommunikationsoperatör hyra svartfiber på sträckan Bispgården Näverede. Svenska Kraftnät Har intresse att säkra elleveranser från vindkraften i området men man har inte för avsikt att erbjuda utbyggnad av f iber i området förutom den befintliga. Trafikverket Har fiber i banvallen längs den del av järnvägen som passerar genom Ragunda kommun. Här finns endast möjligheten att hyra kapacitet i fiber, d.v.s. inte unik, egen svartfiber. Detta gör att det blir svårt för kommunikationsoperatör att få någon lönsamhet på ett relativt litet geografiskt område. Inga planerade vägbyggen/upprustningar som skulle kunna underlätta nyförläggning av slang föreligger. Jämtkraft Äger en fiber från Östersund fram till Midskog (hyrd plats i SVK:S kraftledning). Sollefteå stadsnät Har fiber ner mot Bispgården som kan utnyttjas om intresse finns. ServaNet Har fiber i till Bispgården och är ihopkopplade med Sollefteå stadsnät. Sammanfattning nuläge En del medborgare kan uppfatta att den förbindelse man har i dag t.ex. via ADSL är tillräcklig. Det framtida tjänsteutbudet kräver dock högre kapaciteter. Dessutom finns osäkerheter hur länge ADSL nätet kommer att vara tillgängligt. Erfarenheter från andra kommuner pekar på att fiber är den mest framtidssäkra lösningen. 22
23
Ordlista 4G Fjärde generationens mobilnät (4G) har teoretiska överföringshastigheter upp till 100 Mbit/s.Tekniken bygger på LTE (LongTerm Evolution). ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line) står för AsymmetriskDSL. Det innebär att bandbreddentill abonnenten i normalfallet är flera gånger större än från abonnenten. Bandbredd är skillnaden mellan den övre och den lägre avbrytande frekvensen, som t ex används vid informationsöverföring i radiokommunikation eller som släpps igenom ett signalfilter. Bandbredd mäts vanligtvis i Hertz [Hz]. Bandbredd är ett centralt begrepp i många områden, t ex inom elektronik. Bredband är ett enkelt sätt att sammanfatta olika tekniker för att koppla upp datorer och många andra apparater till internet. Den tekniska definitionen på bredband är ett överföringsmedium som tillåter brett frekvensspektrum att användas utan att signalen förvrängs eller dämpas. Fiber är en anslutning som helt eller delvis baseras på optisk fiber. Optisk fiber, en särskilt typ av mineraliska glasfibrer, är avsedd för överföring av ljussignaler med mycket hög kapacitet över långa avstånd, exempelvis data- och telekommunikation. Gbit/s (Gigabit per sekund) är en enhet för överföringskapalitet. Gbit/s är 1 000 ggr större än Mbit/s. Internet är världens största datornätverk och ett system för enkel och effektiv kommunikation av text, ljud och bild. World Wide Web, e-post och fildelning är populära användningsområden för internet. Det har gjort det möjligt att kommunicera världen över och har en stor betydelse för många människor. IT är en förkortning av informationsteknik. Det är ett samlingsbegrepp för de möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation. Kabel-tv är television som mottages på en punkt, en huvudcentral och därefter vidare sänder signalerna till en mängd hushåll. Varje kabelnät består, som namnet antyder av kablar, som installeras i marken och i fastigheter. Tvsignalerna distribueras från sändaren till mottagaren genom kabeln. Ett returaktiverat kabel-tv nät som kan erbjuda bredbandstjänster. Koax Viktiga användningsområden för koax är bl a tv-teknik, mätsystem och datorkommunikation. Förr användes koaxialkabeln i telenätet, men sedan 1980 har fiberoptik i stor utsträckning ersatt koaxialkabel i Sverige. 24
Mbit/s (Megabit per sekund) är en enhet för överföringskapacitet. Enheten omfattar 1 000 000 bit/s. En Mbit motsvarar 125 000 tecken, vilket i sin tur är ca 110 stycken A4-sidor. Mobilt bredband är ett samlings namn för bredbandstjänster som levereras via mobilnätet. Optisk fiber/ optokabel är en fiberbaserad infrastruktur. Optisk fiber är en tunn gasledning av kiseldioxid (glas), som överför information via ljus. Optisk fiber används för dataöverföring. Med optokabel avses ett antal optofibrer i ett skyddande hölje. PPP (Public Private Partnership) betecknar en form av offentlig upphandling där ett privat företag eller konsortium tilldelas uppdraget att finansiera, bygga och under en längre tid driva en offentlig nyttighet, t ex en infrastrukturinvestering. Det går att säga att det inte bara själva byggandet överlåts på ett privat företag, utan även finansiering och eventuellt drift. xdsl (Digital Subscriber Line), förkortat DSL eller xdsl, betyder fritt översatt digital abonnentanslutning. Det är en teknik för att överföra stora mängder data över telefonledningar av koppar. Överförings hastighet mäts i heten bit per sekund. Det talas oftast om kilobit (1 000 bitar) eller megabit (1 miljon bitar) per sekund. Ju högre hastigheten är, desto snabbare är överföringen. 25