Kritisk prisnivå för industrin



Relevanta dokument
Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Efter en avvaktande vår har nu vårfloden kommit igång ordenligt. Spotpriserna föll därför på elmarknaden under veckan som gick.

Fortsatt kyla och utebliven snösmältning medförde att onsdagens systempris blev det högsta på över två månader.

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Temperaturer långt under normalt ökade elanvändningen och drev upp priserna i stora delar av Norden under veckan som gick.

Den gångna veckan kännetecknades av fortsatt låga priser på terminsmarknaden och en vårflod som nu tar med sig systempriset nedåt.

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Läget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman

Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser.

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Under vecka 24 föll priserna på terminsmarknaden till nya bottennivåer till följd av dystra konjunkturutsikter och stark hydrologisk situation.

Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.

Tillgängligheten i den svenska kärnkraften är i dagsläget 58 procent efter att Ringhals 1 och Forsmark 1 kommit åter i drift under veckan.

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Läget på elmarknaden Vecka 46. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren

Läget på elmarknaden Vecka 36. Veckan i korthet. Ansvarig: Håkan Östberg

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Rekordlåga spotpriser under mars månad. Osedvanligt god tillgång i vattenmagasinen är den främsta orsaken.

Allra lägst priser i det nordiska systemet noterades under veckan i västra Danmark (DK1). De högsta priserna fanns i östra Danmark (DK2).

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Priserna på el i Norden steg under vecka 14. Även priserna på finansiella kontrakt ökade efter påskhelgens stiltje.

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden.

Fortsatt pressade förväntningar för det nordiska elpriset inför den kommande vintern

Läget på elmarknaden Vecka 44. Veckan i korthet. Ansvarig: Håkan Östberg

Kärnkraften kör med en kapacitet på 95 procent under måndagen. Det är i dagsläget endast en reaktor (O1) som inte producerar.

Prisförändringarna på terminsmarknaden har varit små under veckan, kol- och oljepriserna har också de visat små prisrörelser.

Fallande elpriser i hela Norden och fortsatt pressade förväntningar inför den kommande vintern.

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2206,8 GWh 27,9 EUR/MWh Temperatur

Dystra konjunkturutsikter och välfyllda vattenmagasin får terminsmarknaden på el att falla.

Läget på elmarknaden Vecka 40. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren

Under vecka 26 uppstod stora prisskillnader mellan södra och norra Sverige bland annat på grund av det pågående nätunderhållet.

Läget på elmarknaden Vecka 47. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Elmarknadsrapport Q3-14

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Priserna i Norden gick upp både på råkraftmarknaden och den finansiella marknaden under vecka 45 som en reaktion på kallare och torrare väderlek.

Prisförändringarna på terminsmarknaden har varit små under veckan, trots stigande kol- och oljepriser.

Veckan som gick karaktäriserades av ett vårflodsliknande inflöde i de svenska vattenmagasinen och fortsatta driftproblem med kärnkraften.

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Läget på elmarknaden Vecka 45. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Läget på elmarknaden Vecka 34. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Läget på elmarknaden Vecka 32. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 37. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 42. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 6. Veckan i korthet. Ansvarig Sigrid Granström

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 24. Fortsatt sjunkande spotpris och låga terminspriser.

Under den gånga veckan ledde varmare väder, gott om vatten och hög tillgänglighet i kärnkraften till fallande priser i hela Norden.

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge

Nedan visar vi den senaste veckans medelvärden för Sverige. Pilarna illustrerar utvecklingen från veckan innan.

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 16

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Fortsatt hög magasinfyllnadsgrad och väderprognoser som talar för mer regn gör att marknadens elprisförväntningar är alltjämt svaga.

Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser

Läget på elmarknaden Vecka 22. Veckan i korthet. Ansvarig: Kaj Forsberg

Kylan gör att elpriserna stiger och därmed bröts trenden med lägre spotpriser än föregående år under vecka 48.

Läget på elmarknaden Vecka 3. Veckan i korthet. Ansvarig: Sigrid Granström

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

Läget på elmarknaden Vecka 19. Veckan i korthet. Ansvarig: Sigrid Granström

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 17

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Prisfallet brutet och elpriserna vände åter uppåt

Under veckan som gick närmade sig systempriset i Norden det svenska priset på el. I Sverige gick priserna ned medan systempriset i Norden ökade.

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Gemensamt elpris i samtliga elområden under hela vecka 10. Det genomsnittliga spotpriset för den gångna veckan blev 338, 3 SEK/MWH.

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 49. Milt, blött och blåsigt höstväder pressar elpriset

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 50. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 2. Nytt år ny veckorapport.

Lägesrapport Nordisk elmarknad

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 29 år Sjunkande spotpriser i Sverige, Finland och Baltikum

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 19 år Ökade spotpriser under veckan

Läget på elmarknaden Vecka 20. Veckan i korthet. Ansvarig: Kaj Forsberg

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Större efterfrågan av el som en följd av kallare väderlek fick spotpriserna att öka under veckan som gick.

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter?

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

Läget på elmarknaden är en marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei). Här rapporterar vi föregående veckas utveckling på elmarknaden.

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Läget på elmarknaden är en marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei). Här rapporterar vi föregående veckas utveckling på elmarknaden.

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Läget på elmarknaden är en marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei). Här rapporterar vi föregående veckas utveckling på elmarknaden.

Transkript:

Upplagt för prismanipulation Lätt att manipulera elmarknaden enligt Sweco s.2 Svensk Energi tvivlar på 2012 Ser problem med för snabb gemensam elcertifikatmarknad s.6 Låga nivåer i Sourvasdammen Vattenfall ser risk för långvarigt underskott s. 7 Nr 8, vecka 16, 2011 80 60 40 Nord Pool Spot systempris 23 mar 21 apr, EUR/MWh 26-mar 02-apr 07-apr år 2010 år 2011 14-apr 19-apr Tidig vårflod pressar spot Den nordiska spotpriserna pressas av en tidig vårflod, men samtidigt ger torra väderprognoser stöd åt forwardkontrakten i en tunn marknad. Läs mer om senaste veckans utveckling på elmarknaden på sidan 3. Kritisk prisnivå för industrin Basindustrin står inför en kritiskt situation under de kommande åren när marknadspriserna kommer ikapp i de långa avtalen. Det säger Magnus Hall, vd för Holmen, under ett seminarium på Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, under måndagen. De flesta större elkonsumenter inom basindustrin har långsiktiga prissäkringsstrategier. I takt med att prisutvecklingen mot europeiska nivåer fortsätter hinner även de långsiktiga avtalen gå mot sitt slut. När dessa ska förnyas kommer basindustrin att få problem att konkurrera med sina exportvaror, enligt Magnus Hall. Priser på 50 euro per MWh och uppåt är ett stort problem för oss, säger han. Han jämförde med produktionen av tryckpapper vid Holmens pappersbruk i Braviken som behöver 2.500 KWh el per ton papper. En kostnadsökning från 20 till 45 öre per KWh innebär därför en merkostnad på 625 kronor per ton och eftersom bruket producerar 750.000 ton om året innebär det en merkostnad på 470 miljoner kronor. Det motsvarar lönerna för 900 anställda på Braviken, som idag har 600 anställda. Drar ner lönsamheten för energibranschen Priserna för de flesta av basindustrins produkter sätts på en internationell marknad och företagen får därför svårt att på egen hand höja priserna för att kompensera för högre elpriser. På sikt kan det leda till fabriker flyttar eller lägger ner. Något som också skulle påverka lönsamheten i hela energibranschen på grund av det överskott som uppstår när stora delar av de 35 TWh om året som basindustrierna förbrukar försvinner, enligt Magnus Hall. Det är däremot inte elmarknaden eller branschen som bär ansvaret för de höga priserna utan politiska beslut. Marknaden kan driva upp priserna under några timmar, men den politiska agendan är den stora kostnadsdrivaren, säger Magnus Hall. Stängningen av kärnkraftverket Barsebäck och införandet av utsläppsrätter är två exempel på politiska beslut som fått en stor prisdrivande effekt, enligt Magnus Hall. Att svensk basindustri skulle stänga ner och flytta utomlands var dock inget som oroade Daniel Johansson, statssekreterare på näringsdepartementet, som också var på plats på seminariet. Det finns inte så många säkra ställen med låga elpriser kvar i världen att flytta till, säger Daniel Johansson. /JS 1

Brant efterfrågan ger risk för manipulation För liten priskänslighet i efterfrågan leder till att små volymrörelser ger stora prisrörelser vid höga priser. Det innebär att det finns en risk för manipulation, enligt Niclas Damsgaard, analytiker på Sweco. Det blir väldigt branta kurvor med nuvarande marknadsmodell. Det ger risk för prismanipulation genom att det går att påverka med liten volym. Därför behövs det noggrann övervakning och kontroll, säger Niclas Damsgaard. Han påpekar samtidigt att det handlar om än risk för marknadsmakt inte någon konstaterad prismanipulation. Men att risken finns där gör att det behövs övervakning och kontroll för att upprätthålla förtroendet för marknaden. Andra marknadsmodeller har även de för- och nackdelar enligt Niclas Damsgaard. Ett system utan jämviktspris där producenten istället får betalt enbart för de bud denne lagt, så kallat pay-as-bid, ger jämnare priser men mycket gissningar samt sämre effektivitet. Nodprissättning, som tidigare diskuteras i Norden, håller han med om är en tekniskt elegant lösning, men väldigt komplicerad och dyr. Nord Pool har i grund och botten fungerande prisbildning, men är känslig för marknadsmakt säger han. På lång sikt är det dessutom svårt att få in ny baslastkapacitet eftersom det inte är lönsamt att investera i den till nuvarande priser. För att förbättra den nordiska marknadsmodellen efterlyser han ökad flexibilitet på efterfrågesidan och större incitament för att ge rätt prognoserna så att balansen mellan Dayahead och reglermarknaden förbättras. /JS Tidig och odramatisk vårflod Årets vårflod har kommit tidigare än vanligt i många av de vattendragen i norra Sverige, enligt Vattenregleringsföretagen. För Dalälven (1.136 MW) och Ljusnan (813 MW) har skogsfloden redan kulminerat. Även i fjällområdet har snösmältningen kommit igång på allvar och nivåerna i flöden och magasin stiger nu snabbt, enligt Vattenregleringsföretagen. Generellt sett har det ändå hittills varit ett gynnsamt läge för vårfloden. Det har varken varit extremt varmt eller mycket nederbörd, vilket har gett en bra utveckling med en inte för kraftig avsmältning, säger Martin Göransson, vakthavande ingenjör vid Vattenregleringsföretagen. Tidigare än normalt Strax norr om Ljusnan ligger Indalsälven (2.094 MW)och Ljungan (600 MW). Även där pågår skogsfloden för fullt, medan det i fjällandet just har börjat. Det är något tidigare än normalt. Vid en tidig vårflod minskar sannolikheten för höga flöden och det är så det sett ut, säger Anne Johansson vakthavande ingenjör vid Vattenregleringsföretagen. Längre norrut ligger Ångermanälven (2.581 MW), där skogsfloden började i helgen och där även fjällfloden så smått har så börjat stiga, vilket är två till tre veckor tidigare än normalt. Även för Umeälven (1.753 MW) ser Vattenregleringsföretagen tendenser på att vårfloden ska komma igång i skogslandet. Eftersom snösmältningen började tidigt i år är det en mindre mängd snö som kommer att komma magasinen till godo i maj och juni, visar beräkningar från Telge Kraft. Det gör att vi räknar med en lugn tillrinning. Vi ser inte heller något stort fall i spotpriset som vi fick under andra hälften av maj förra året. Förra året föll spotpriset på el ned mot 25 EUR/MWh under vårfloden, skriver Telge Kraft i en marknadskommentar. /AH Högsta tillrinningen sedan 1950 Vårfloden är två veckor tidigare än normalt och och sedan 1950 har tillrinningen aldrig varit större för vecka 15 än nu, enligt Svensk Energi. Vattennivåerna hade i slutet av vecka 15 stigit med 1,6 procentenheter till 13,7 procent. Tillrinningen kommer dock från en mycket låg nivå. Medelvärdet för perioden är 25,3 procent och i de svenska magasinen saknas vatten motsvarande en elproduktion på cirka 4 TWh. Klartecken för Örtofta Kraftverk Miljödomstolen i Växjö har gett Lunds Energikoncernen tillstånd att bygga ett biobränsleeldat kraftvärmeverket i Örtofta. Anläggningen som planeras får en flispanna med en effekt på 110 MW, en halmpanna med en effekt på 45 MW, samt en ångturbin för elproduktion på 50 MW. Om allt går enligt planera räknar bolaget med att kunna ta kraftvärmeverket i drift under 2014. Nya ledamöter till Vattenfalls styrelse Regeringen har nominerat Ingrid Bonde, vd för AMF Pension, och Håkan Erixon, tidigare tjänsteman på näringsdepartementet, till Vattenfalls styrelse. Regeringen föreslår att de två ledamöterna ska röstas in i styrelsen vid Vattenfalls årsstämma den 27 april medan övriga ledamöter väljs om. Det omfattar även den tillförordnade ordföranden Björn Savén som ska sitta kvar fram till en extrastämma som ska hållas senast i juni där en ny styrelseordförande kommer att föreslås. Hög skadeståndsnivå för kärnkraft Regeringen planerar att införa det största möjliga skadeståndsansvaret för svensk kärnkraft som är möjligt utan att förändra aktiebolagsstiftningen. Det sa miljöminister Andreas Carlgren under en interpellationsdebatt i riksdagen. Vid sidan om den tyska lagstiftningen kommer vi att ha den skarpaste lag som finns när det gäller skadeståndskraven på kärnkraftverk, säger Andreas Carlgren. 2

MARKNAD 80 Nord Pool Spot systempris 23 mar 21 apr, EUR/MWh år 2010 år 2011 60 Nasdaq OMX terminpris 10 mar - 20 apr, EUR/MWh 20 Utsläppsrätter, ICE/ECX 10 mar - 20 apr, EUA - dec -11, EUR/ton 60 50 15 YR-12 40 26-mar 02-apr 07-apr 14-apr 19-apr 40 10-mar. Q3-11 18- mar. 29- mar. 7-apr. 18-apr. 10 10-mar. 18- mar. 29- mar. 7-apr. 18-apr. Tidig vårflod pressar spoten Den nordiska spotpriserna pressas av en tidig vårflod, men samtidigt ger torra väderprognoser stöd åt forwardkontrakten i en tunn marknad. Vårfloden har sänkt det nordiska systempriset till ett snitt på 54,76 EUR/MWh under den senaste veckan, medan kontraktet för torsdag senast handlades på 51,00 EUR/MWh på börsen. Även om snösmältningen har kommit igång tidigare än normalt i många av vattendragen, och trots svaga bränslepriser och tyska elpriser, så har forwardkontrakten varit starka. Frontkvartalet Q3 11 handlades på onsdag för 55,80 EUR/MWh, den högsta nivån sedan mitten av mars. Kontraktet har inte lyckats bryta sig igenom en motståndsnivå på 55,90 EUR/MWh, trots ihärdiga försök sedan måndag. Samtidigt har årskontraktet 2012 fluktuerat mellan 49,35-50,80 EUR/MWh under den senaste månaden, och handlades nyligen vid den övre delen av intervallet, på 50,75 EUR/MWh. Massivt högtryck Detta kan tillskrivas torra väderprognoser, då ett massivt högtryck ligger över Norden och skriver ner vattenbalansen. På tisdag överraskades marknaden av ett 1.40-1.80 euro lägre spotpris än förväntat för onsdag, på 53,62 EUR/MWh. Vattenkraftsproducenter sänker vattenvärdena, och finska producenter tappar kontrollen, att döma av nedregleringen på intraday-marknaden, säger en svensk elhandlare. Elhandlare förväntar att spotpriset faller ned under 50 EUR/MWh under påshelgen, med temperaturer flera grader över säsongsmedianen. Den svenska kärnkraften producerar 62% av den installerade kapaciteten, och Forsmark 3 (1,170 MW) väntas tillbaka i drift senare på onsdag. Svaga bränslen Oljeprisen föll tidigare i veckan då kreditvärderingsinstitutet S&P varslade om en nedjustering av USAs kreditbetyg. Samtidigt har Opecs ministrar varnat för att dyr olja kan drabba tillväxten. Brentoljan handlades sist på 122,54 USD per fat, ned från 126,65 USD för knappt två veckor sedan. Priset på utsläppsrätter sköt upp sedan Tyskland aviserade planer om att avveckla sitt kärnkraftsberoende, och handlades sist på 16,88 EUR/ton. Kolpriset har legat på 130 USD/ton. Marginalproduktionskostnaden för kolbaserad kraft noterades nyligen vid 51,15 EUR/MWh. Prisgapet mellan Norden och Tyskland har minskat på sistone, vilket är helt rätt ur en fundamental synpunkt, säger Tom Erik Olsen från norska Ishavskraft. Statisk marknad Det råder en brist på elhandlare som tar nya positioner för tillfället, och marknaden präglas av småskalig handel med tunn likviditet, säger Olsen. Då prisrörelserna är små, och omsättningen stram, så kan man inte tillskriva 100 80 60 40 20 10000 8000 6000 4000 2000 Svensk kärnkraftsproduktion Produktionskapacitet (MW), vardagar feb år 2011 år 2010 apr jun aug okt Magasinsfyllnad Norden procent 0 v.1 v.10 v.20 v.30 v.40 år 2011 år 2010 median v. 50 dec prisutvecklingen någon särskild betydelse, säger Kari Puosi, en finsk elhandlare som driver enmansföretaget Sevitel. Det är uppenbart att marknaden inte finner någon riktning förrän nästa vecka. Fronten ligger i övre delen av prisintervallet, och kan falla tillbaka efter påsk, säger Puosi. Den låga omsättningen förklaras av semesterperioden, men därtill har marknaden varit egendomligt tunn hela vårvintern, vilket kan tyda på att fonder dragit sig ur marknaden, säger en finsk elhandlare. /TF 3

Konferens och båttur, 8-9 juni 2011 För mer information, kontakta events@montel.no Missa inte sommarens populäraste event Swedish Energy Days, mötesplatsen för de viktigaste aktörerna inom svensk elhandel. Konferensen ger dig en unik uppdatering om det allra senaste som sker på marknaden. På kvällen samlar vi deltagarna ombord på M/S Riddarholmen för en uppskattad båttur. Energy Days & båtturer 2011:» Berlin 25-26 maj» Helsingfors 15 juni» Amsterdam 29 juni» Oslo 17-18 augusti» Riga 31 augusti» Geneve 1 september» London 8 september http://events.montel.no 4

Dyrare att bygga ny kraft i Sverige Samtliga kraftslag har blivit dyrare att bygga ut i Sverige än för fyra år sedan. Det visar beräkningar från Elforsk som Svensk Energis vd Kjell Jansson presenterande under ett seminarium på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, under måndagen. Enligt de resultat som presenterades under på måndagen hade samtliga energislag blivit dyrare jämfört med Elforsks förra rapport med kostnadsberäkningar som kom 2007. I rapporten har Elforsk jämfört olika kraftslag baserat på vad det kostar att producera en kilowattimme el från ett kraftverk som byggs idag. Vattenkraft i stora anläggningar är fortfarande det billigaste sättet att producera el. Men kostnaden har stigit från 15-30 öre till 40 öre. Även kärnkraften har stigit från 35-45 öre till 47 öre och landbaserad vindkraft från 30-50 öre till 50-70 öre. Jag vill betona att det här inte är några exakta tal utan ungefärliga uppskattningar, säger Kjell Jansson. Kostnaden för el från nya anläggningar i Sverige (Öre/KWh) Kärnkraft 47 öre Stort vattenkraftverk (>90 MW) 40 öre Litet vattenkraftverk (<5 MW) 57 öre Vindkraft 50 70 öre Biokraft 83-100 öre Naturgas (>150 MW) 60 öre Avfall i kraftvärme 20 MW el 40 öre Sol och vågkraft Över 150 öre Beräkningar bygger på 6 procents kalkylränta, utan skatter, avgifter och elcertifkat. En närmare presentation av rapporten och hur beräkningarnas har gjort planeras till den 20 maj. /JS Huvudproblemet bakom höga elpriser är tillförseln Huvudproblemet när det gäller de höga priserna på el är och förblir begränsningarna av tillförseln, skriver Sigfrid Leijonhufvud, förre detta politisk sakkunnig hos finansmarknadsministern och nu på halvtid knuten till Kristdemokraternas riksdagskansli. Begränsningarna härrör huvudsakligen från politiska beslut och inte från bolagens manipulationer, skriver han i en debattartikel på Second Opinion. Avregleringen 1996 innebar fri prisbildning utan att öppna för ökad tillförsel av el från konkurrenskraftiga kraftverk. Det var stängt för ny kärnkraft. Vattenkraften fick inte byggas ut. Naturgasen bromsades. Kol var det inte tal om längre. Vindkraften och biokraftvärme välkomnades men krävde stora subventioner. Utan import skulle priserna kalla vintrar mot denna bakgrund ha stigit ännu mer, skriver Sigfrid Leijonhufvud. Han menar därför att Villaägarnas och sedermera Centerpartiets förslag för att sänka skatten för privatkunder och kompensera det genom att höja skatten för vattenoch kärnkraftproducenter kommer att få orimliga följder. Bland annat kommer det att leda till att investeringar i ny produktion försvinner och samtidigt som grunden för förslaget försvinner under våttår med lägre elpriser. /JS EGL: Högre likviditet för CfD i Sverige än Norge Cfd-marknaden för de fyra budområden som införs i Sverige i november 2011 kommer att få högre likviditet än motsvarande marknad i Norge på grund av annorlunda struktur på slutkundskontrakten. Det säger Kjetil Holm, chef för affärsområdet Origination på EGL Nordic. Den svenska slutkundsmarknaden med en högre andel fasta årskontrakt än Norge kommer att vara en bättre grund för likviditeten för Cfd-kontrakt för de olika prisområden, sa Kjetil Holm under konferensen Fundamental Price Drivers i Oslo onsdag. Nya reaktorer hindrar överenskommelse över blockgränsen Socialdemokraterna närmar sig en energiöverenskommelse med regeringen, men beslutet att tillåta nya reaktorer är fortfarande en stor stötesten. Det framkom under en interpellationsdebatt i riksdagen. Men överenskommelsen att tillåta nya reaktorer är fortfarande en stor stötesten. Jag förstår inte varför ni tycker det är så viktigt att bygga ny kärnkraft när vi inte behöver den, säger Lars Johansson, näringspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, under debatten i riksdagen. Energimarknadsråd invigt Energimarknadsinspektionens, Ei, höll under förra veckan sitt första energimarknadsråd. Rådet ska fungera som en oberoende plattform för diskussioner mellan de olika parterna och öka kunskapen om elmarknaden för alla parter. Det är bra att det finns arenor där olika aktörer kan mötas och diskutera frågor utan att fastna i de låsta positionerna som det blir av debattartiklar, säger Magnus Thorstensson, marknadsanalytiker på Svensk Energi, som var med på mötet. 5

Tvekar om 2012 som startdatum Svensk Energi är tveksamma till att en gemensam elcertifikat med Norge kan införas redan i januari 2012 och varnar för att det kan orsaka omfattande problem. Det skriver branschorganisationen i ett remissvar till regeringens förslag på en gemensam elcertifikatmarknad med Norge. Branschorganisationen Svensk Energi är bland annat oroliga för det kan bli problem att få igång hela systemet på så pass kort tid. Svenska Kraftnät har tidigare angett att de är tveksamma att införliva hela systemet på kortare tid än 18 månader, medan startdatumet den första januari 2012 ligger fast i förslaget. Svensk Energi vill påtala att omfattande problem kan uppstå om den administrativa apparaten kopplat till systemet inte är på plats när den nya lagstiftningen börjar gälla. Om det gemensamma systemet försenas är det angeläget att avisera detta i god tid för att undvika problem för aktörerna, skriver branschorganisationen i sitt remissvar. Svensk Energi lyfter också fram vikten av att ramvillkoren för investeringar är liknande i de båda länderna. Organisationen är därför kritiska till den så kallade hjemfallsretten i Norge och ifrågasätter rimligheten av att subvention av förnybar kraftproduktion i ett gemensamt system ska kunna ges till investeringar i kraftproduktion från vilken svenska aktörer är exkluderade. Hjemfall kräver lagändring Vikten av lika villkor för investeringar är något som även Eon har valt att lyfta fram i sin remiss. Företaget är också mycket skeptiskt till hjemfallsretten och vill att regeringen i Sverige agerar. Eon Sverige anser att det är orimligt att anläggningar som omfattas av en lagstiftning som diskriminerar svenskt och utländskt ägande kan få stöd till utbyggnad vid det gemensamma norsk-svenska elcertifkatsystemet. Eon utgår, mot denna bakgrund, ifrån att den svenska regeringen kommer att ställa krav på att nödvändiga anpassningar av den norska lagstiftningen genomförs innan den gemensamma marknaden slutligen etableras, skriver företaget i sin remiss. Oberoende Elhandlare är istället oroade för att den dåliga likviditeten på elcertifikatmarknaden gör det svårt att ställa långsiktiga prisprognoser. Vilket är negativt för både elproducenter och elhandlare. Det är vidare viktigt att likviditeten på marknaden för elcertifikat förbättras och att det blir möjligt att prissäkra dem på samma sätt som elterminer. I annat fall försämras de nya elproducenternas möjligheter att finansiera sina investeringar, skriver organisationen i sin remiss. Tätare kontrollstationer Oberoende Elhandlare efterlyser därför tätare kontrollstationer för att inte politiker ska känna sig tvingande att genomföra oplanerade förändringar av systemet som sänker förtroendet för marknaden. Vidare avråder organisationen från att införa golveller takpriser som de anser är ett allvarligt avsteg från en marknadslösning. Även Svensk Vindenergi föreslår i sitt remissvar tätare kontrollstationer och en möjlighet att tillfälligt höja eller sänka kvotplikten i systemet. Detta för att trygga en jämn utbyggnad av förnybar elproduktion till lägsta möjliga kostnad, skriver organisationen. /JS Olofsson kände till fallskärmar Näringsminister Maud Olofsson kände till Vattenfalls frikostiga avtal med sina chefer och har i efterhand mörkat sanningen, skriver Dagens Industri och hänvisar till en ej namngiven uppgiftslämnare inom företaget. Enligt uppgiftslämnaren kände Maud Olofsson inte bara till Lars G Josefssons avgångsvederlag, det var även hon som bad den dåvarande styrelseordföranden Lars Westerberg att göra sig av med honom på ett snyggt sätt. Kommersiella syften bakom reklamartikel Nyhetssajten E24 gör redaktionell reklam för sin elsajt Kundkraft samtidigt som de sågar konkurrenterna på nyhetsplats, skriver Lars Lagerkvist, vd på Eon Försäljning, i en debattartikel för Dagens Media. När E24 den 12 april publicerade en fördelaktig artikel om elupphandlingsbolaget Kundkraft, som ingår i samma koncern som E24, såg Lars Lagerkvist ett tydligt samband. Och när det just är Kundkraft som med benäget bistånd av E24, påstår sig kunna ligga bakom trolleritricket, då trillar polletten ned. Då blir det plötsligt uppenbart att det är kommersiella syften som ligger bakom förtalskampanjen skriver han i en debattartikel på Dagens Media. Ökad vinst för Energi Försäljning Elhandelsbolaget Energi Försäljning Sverige har under 2010 tredubblat omsättningen jämfört med föregående räkenskapsår. Totalt lyckades elbolaget sälja avtal på 4,2 TWh under 2010. Resultatet före skatt landade på nästan 26 miljoner kronor, jämfört med en förlust på 3,7 miljoner kronor för 2009. Omsättningen uppgick till drygt 953 miljoner kronor. 6

Suorvadammen nästan tom på vatten Nivån i Suorvadammen kommer att vara fortsatt låg även efter vårfloden och utan mycket nederbörd i fjällen under sommaren och hösten kan produktionen vid Luleälven begränsas till vintern. Suorvadammen är Vattenfalls största vattenmagasin och dammen fyller på vatten till Luleälven med 4.233 MW installerad vattenkraft. Under ett normalår producerar älven upp till 15 TWh motsvarande en tiondel av Sveriges elproduktion. Normal fyllnadsgrad vid den här tiden på året är runt 33 procent men ligger nu på 7 procent och närmar sig därmed den lägsta tillåtna nivågränsen. Vårfloden beräknas inte komma igång förrän i början av juni i fjällen, men även efter den kommer det finnas ett stort underskott. Vi brukar ha en fyllnadsgrad inför vintern på 70 procent. Efter årets vårflod bör vi komma upp till åtminstone 30-35 procent, säger Peter Stedt, pressansvarig på Vattenfalls vattenproduktion. Pressade nivåer Suorvadammen är ett flerårsmagasin. Det innebär att det ska fyllas på under flera år och det ska tömmas under flera år. Två kalla vintrar i rad tillsammans med strulande kärnkraft har dock gjort att vattenkraften har körts hårdare än normalt och pressat ner nivåerna i dammen. Det innebär att det krävs mer nederbörd i fjällen än normalt under sommaren och hösten för att vattenkraften i Luleälven ska kunna producera för fullt till nästa vinter. Vid torrt väderlag kan produktionen begränsas och inte bara i Luleälven. Situationen är liknande i Ajauredammen som fyller på vatten till Umeälven, med 1.778 MW installerad vattenkraft. Det är dåligt med vatten i alla våra magasin. En del av vatten vi har kommer från Norge där det är ännu större brist. Det spiller över på våra magasin också, säger Peter Stedt. Fyllnadsgraden i de nordiska magasinen var 17 procent och 12 procent i de svenska magasinen under vecka 14. Under dagen kommer statistik för vecka 15. Scandem dubblade Jämtkrafts omsättning Förvärvet av portföljförvaltaren Scandem fördubblade Jämftkrafts omsättning från 1,5 till 3 miljarder kronor under 2010. Någon vinst bidrog dock inte porförvaltningen med utan affärsområdet redovisade istället en rörelseförlust på 5 miljoner kronor under året. Jämkraft ökade sin omsättning till 3 miljarder kronor 2010 från 1,5 miljarder kronor under 2009. Även rörelseresultatet ökade till 295 miljoner kronor under 2010 jämfört med 184 miljoner kronor under föregående år. Bakom fördubblingen av omsättningen ligger att portföljförvaltaren Scandem, som Jämtkraft köpte i september 2009, har integrerats i koncernens resultat. Affärsområdet Portföljförvaltning, där Scandem ingår tillsammans med de nystartade bolagen Scandem Market och Scandem Oy, hade under 2010 en omsättning på 1.286 miljoner kronor och ett rörelseresultat på minus 5 miljoner kronor. Koncernens förbättrade resultatet härstammar främst från produktion av el- och fjärrväme samt elnät. Under året ökade Jämtkraft sin elproduktion med 18 GWh till sammanlagt 1.174 GWh. Av den totala produktionen var 925 GWh vattenkraft, 218 GWh kraftvärme och 30 vindkraft. Antalet elkunder var vid slutet av året 82.855 vilket är drygt lika många som i slutet av 2009. Ei-förslag krockar med EU-förslag Energimarknadsinspektionen, Ei:s, förslag för en förbättrad övervakning och transparens på elmarknaden riskerar att krocka med de gemensamma regler som håller på att tas fram inom EU, varnar remissinstanser för. Den 30 november 2010 lämnade Ei sin rapport med åtgärder för att öka förtroendet för elmarknaden genom bättre övervakning och transparens. (Se länk). Remisstiden gick ut under tisdagen och flera instanser varnar för att de förslag som Ei lägger fram kan krocka med det arbete som pågår inom EU med att utveckla gemensam transparensregler för energimarknaderna. Reglerna har samlats under namnet Regulation on Energy Market Integrity and Transparency, Remit, och planeras att träda i kraft under 2012. Mot bakgrund av den europeiska harmoniseringen av regelverket är Eons syn är att de enskilda medlemsstaterna inte bör införa särskilda nationella regler inom detta område skriver Patrick Schneckenburger på Eon Sverige, i bolagets remsissvar. Otydlig ansvarsfördelning Även Oberoende Elhandlare har uppmärksammat risken för att nya regler för Sverige och Norden inom kort kan krocka med de förslag som tas fram inom EU. Med hänsyn till det på gående arbetet med Remit bör nog även Ei:s vidgade ansvar och uppgifter som följer av Remit och arbetsfördelningen mellan Acer och Ei vägas in i den slutliga utformningen av förslagen skriver Johan Öhnell och Bo Lindörn för Oberoende Elhandlare. Obereonde Elhandlare är också kritiska till att förslagen har begränsats till den fysiska delen av elmarknaden och att den finansiella elmarknaden inte har berörts i rapporten. De saknar även förslag till hur ansvarsfördelning mellan Ei, Finansinspektionen och Konkurrensverket ska fungera. /JS 7

UTRIKES Norge ur vattenknipa Betydligt högre temperaturer än normalt under de senaste veckorna har gett en rekordtidig vårflod och räddat det norska kraftsystemet från en mycket svår situation, säger Ånund Killingtveit, hydrolog på NTNU. Det har varit 5-6 TWh större tillrinning till vattenmagasinen den här våren jämfört med samma period förra året. Vi ser nu ett slut på den kraftiga nedgången i magasinsfyllnadsgraden, istället får vi en utplaning eller svag nedgång, sa Ånund Killingtveit, under konferensen Fundamental Price Drivers i Oslo förra veckan. Enligt honom är det ingen hemlighet att årets tidiga snösmältning tillsammans med mer nederbörd än normalt i mars har hjälpt till att avvärja en mycket dramatisk situation i Norge. Snösmältningen kom igång en månad tidigare än normalt, och två månader tidigare än förra året, konstaterar han. Vi blev räddade av vädret. Det är en mycket ovanlig händelse att snön börjar smälta så tidigt. Om vi inte hade fått det milda vädret, skulle vi kunna få magasinsnivåer på ner till 10-12 procent, och vi skulle då ha stora problem inom två till tre veckor, sa Ånund Killingtveit. Enligt honom kommer det dock att ta tid att återställa den hydrologiska balansen. Under normala väderförhållanden kommer även inflödena vara runt de normala fram till nästa vinter. Det innebär att underskottet i de nordiska vattenmagasinen sannolikt kommer att ligga kvar på en nivå runt 25 TWh. /GOM Förslag om elcertifikat överlämnat till Stortinget Den norska regeringen har överlämnat ett förslag till en lag för elcertifikat till Stortinget. Lagförslaget innehåller grunden för en gemensam svensk-norsk marknad. Enligt planerna ska en överenskommelse om en gemensam marknad med Sverige skrivas på innan sommaren och starta den första januari 2012. Ett beslut om motsvarande lagförslag i den svenska riksdagen väntas till hösten. Detta innebär ett paradigmskifte för utbyggnaden av förnybar energi i Norge. Tillsammans med Sverige har vi ett mål om att bygga nya anläggningar som kommer att producera 26,4 TWh el 2020. Det motsvarar mer än hälften av förbrukningen i norska hushåll eller en utbyggnad av åtta nya gaskraftverk, säger Ola Borten Moe, olje- och energiminister i Norge. Eftersom omkring hälften av produktionskapaciteten förväntas byggas ut i Norge handlar det om investeringar på 50 miljarder norska kronor på klimatvänlig elproduktion fram till 2020 enligt Olje- och energidepartementet. In i det sista diskuterades frågan om norsk industri skulle belägga med en kvotplikt och därmed behöva köpa certifikat för sina elförbrukning. Industrin reagerade kraftigt på de fördyrningar det skulle innebära. När förslaget presenterades stod det dock klart att den elintensiva industrin i Norge kommer att, precis som industrin i Sverige, stå utanför systemet. /OV NorNed-kablen mellan Norge och Holland med en kapacitet på 700 MW kommer att vara ur drift under de tio närmaste veckorna enligt den norska systemoperatören Statnett. Orsaken är att ett fel i kabeln har upptäckts utanför den holländska kusten som beräknas ta tio veckor att reparera. Litauens nationella register för utsläppsrätter har öppnat igen efter att ha varit stängt sedan i januari. Registret var det sista registret inom EU:s system för utsläppshandel som öppnande efter att omfattande bedrägerier och brottsligt inom systemet upptäckts i början av året. Efter söndagens val är en majoritet av ledamöterna i den finska riksdagen emot kärnkraft. Med 87 nya riksdagsledamöter inröstade skulle 105 av sammanlagt 200 ledamöter säga nej till Fortums nuvarande försök att få tillstånd för att bygga en ny reaktor. Sänkta priser på solcellsmoduler kan innebära att upp till 10.000 MW ny kapacitet installeras i Tyskland i år, enligt organisationen Photon. Idag finns det en effekt motsvarande 17.300 MW solceller installerade. Franska EDF kommer att sälja sin kärnkraftproduktion till konkurrenter för 40 EUR/MWh från den första juli i år och därefter för 42 EUR/MWh från första januari 2012. Det enligt ett nytt lagförslag säger frankrikes industriminister Eric Besson. Tysklands fyra största energibolaget motsätter sig en övergång mot förnybar energiproduktion, enligt en undersökning av institutet för miljöekonomi IOW. Undersökningen var beställd av Greenpeace. Nyhetsbrev Sverige Utgitt av: Montel AS Redaktør: Anton Holmström Redaksjon: Jesper Stärn, Gert Ove Mollestad, Olav Vilnes, Torsten Fagerholm Innehållet i Montel Nyhetsbrev Sverige är upphovsrättsligt skyddat och all kopiering eller vidaredistribution utan utgivarens tillåtelse är olaglig. Montel AS, www.montel.no, Holbergs gate 1, 0166 Oslo, Norway tel: + 47 22 99 42 00, e-post: montel@montel.no 8