Rekordhöga priser på virke. PLUS Skogsvård ger extra trygghet. Nyckelbiotoper skapar problem för skogsägare. Fjällräven hotat charmtroll

EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR 2 2007 Rekordhöga priser på virke PLUS Skogsvård ger extra trygghet Nyckelbiotoper skapar problem för skogsägare Fjällräven hotat charmtroll

Ledaren Sveriges högsta virkespriser Under våren har SCA höjt virkespriserna rejält. På massaved har priserna höjts med 30-40 kronor per kubikmeter, över 10 procent, och på sågtimmer med 80-100 kronor kubikmetern, 20-25 procent beroende på kvalitet. De nya priserna innebär att vi erbjuder skogsägarna i Norrland Sveriges högsta virkespriser! Att vi höjer priserna beror naturligtvis på att vi behöver virke. Det går bra för våra industrier. För sågade trävaror är marknaden historiskt stark, men även för massa, tryckpapper och liner är efterfrågan hög. Därtill genomför vi investeringar i ökad produktion och högre kvalitet. Att vi kan betala bra har flera orsaker. Vi har effektiva och konkurrenskraftiga industrier med en hög betalningsförmåga för råvaran. Vi har en effektiv organisation för avverkning och transport och det ger ett ökat utrymme att betala virkessäljaren. En viktig faktor är också att när skogsägaren gör affär med SCA, den som ska använda virket, så är det inga mellanhänder inblandade. Dessa ska naturligtvis ha sin del av kakan, utan att egentligen tillföra något av värde till vare sig skogsägaren eller industrin. Utan mellanhänder blir det mer över till skogsägaren. Med en direkt dialog mellan säljaren av virke och den som ska förädla det, blir det också lättare att sätta rätt pris. Ett sågverk kan betala bättre för precis den råvara som behövs till de produkter som sågverkets kunder just då efterfrågar. Ska virket gå från hand till hand, så är det svårt att upprätthålla en tydlig dialog om kvalitet och utfall. Det innebär att värden slarvas bort och förloras för både skogsägare och industri. Vi hoppas att de goda priserna ska öka utbudet och locka fler skogsägare att se över sin ekonomi och sina fastigheter. Det Jerker Karlsson VD SCA SKOG är ett bra läge att genomföra en avverkning just nu. Jämför priserna i marknaden och gör affär med den som kan sätta det rätta värdet på just din skog. Innehåll PLUS Skogsvård...3 Från frö till livskraftig skog...4 Rekordhöga priser på virke...7 Nytt verktyg för prisjämförelser...8 Stubbar som bränsle...9 När livet leker i vildmarken...10 Marknadsläget...12 Nyckelbiotoper skapar moment 22 för skogsägare...14 Snälla hannar dricker fruktjuice...16 Nya virkesköpare...17 Nya skatteregler påverkar skogsägare...18 Hundra procent naturljud...19 Unga skogsägare tar hjälp av dem som kan...20 DIN SKOG Upplaga: 36 500 Adress: SCA Skog AB, 851 88 Sundsvall Tel: 060-19 30 00 Fax: 060-19 31 75 Ansvarig utgivare: Björn Lyngfelt bjorn.lyngfelt@sca.com Redaktör: Kerstin Olofsson kerstin.olofsson@sca.com Produktion: Fryklunds, Härnösand Tryck/repro: Color Print Sweden, Borlänge Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Reprint 150 g. Tidningen distribueras gratis till personer som äger skog i något av de fyra nordligaste länen. Om du inte får tidningen idag, men vill ha den i fortsättningen, går det bra att meddela detta per brev eller telefon. Du kan också skicka e-post till: kerstin.olofsson@sca.com Italienska kooperativ väljer norrländsk råvara...22 Omslagsfoto: Jan Grahn/N

PLUS Skogsvård med kvitto på ett bra jobb Förra året slutavverkade Martin Martinsson i Sörböle. Nu är det dags för PLUS Skogsvård och 11 000 granplantor ska i jorden. I utkanten av byn Sörböle några mil sydväst om Sundsvall ligger Martin Martinssons fastighet. Gården har varit i familjens ägo ända sedan Martins farfars farfar bytte till sig den i mitten av 1800-talet. Ett 4,5 hektar stort område, med fin utsikt över Bölomssjön, ska planteras. Jag är imponerad över hur bra markberett det är, trots att det är så mycket stubbar, säger Martin Martinsson och blickar ut över hygget. Djupplanteras Uppe vid skogskanten går en av plantörerna. Med det karaktäristiska planteringsröret i handen och plantlådor i bältet på vardera höften, går han med blicken i marken, laddar röret och trycker ner plantan ordentligt i marken. Han petar bara lite med tån och föser den ljusa mineraljorden mot plantan. Här är det markberett med högläggning och vi försöker sätta plantan i högen med mineraljord. Den djupplanteras, gröndelen sätts ner tre centimeter i jorden, förklarar Jonas Lantz, vid J Lantz Skogsvård, som är SCAs entreprenör på platsen. Han menar att en skogsägare som vill ha ett gott resultat ska satsa på en bra markberedning. Martin Martinsson nickar instämmande. En annan fördel med högläggning är att risken för uppfrysning minskar. Jag vet att risken finns här. Min far råkade ut för det när han planterade på ett angränsande hygge, säger han. Viktigt med vattning Det är mycket viktigt att plantorna vattnas dagligen. Vi lastar endast de plantor som vi sätter under dagen, och vi transporterar dem i en täckt vagn. Fartvinden kan annars torka ut plantorna, berättar arbetsledaren Olivier Sliwanski. Ska jag önska regn nu? undrar Martin Martinsson och sneglar på de små ljusgröna granplantorna som kommit i marken. Men Jonas Lantz förklarar att när granplantorna väl är planterade så är risken för uttorkning mycket liten. Förra säsongen gjordes slutavverkningen. SCA tog även hand om grot och markberedning. Jag vill ha en snabb plantering eftersom jag misstänker att gräset kommer snabbt här, säger Martin Martinsson. SCA Skogs virkesköpare Pär Cromberger konstaterar att SCA kunde uppfylla kraven och ta hand om hela kedjan från slutavverkning till plantering inom önskad tidsram. Extra trygghet Vårt PLUS-koncept är ett sätt för oss att säkerställa kvaliteten och ge återkoppling till skogsägaren, säger Pär. PLUS Skogsvård innebär bland annat att vykort skickas ut till markägaren med information om när planteringen ska påbörjas och kontaktuppgifter till entreprenören, ifall man vill besöka planteringen. Varje plantör gör också en kvalitetskontroll dagligen. På en provyta med 5,64 meters radie räknas och betygsätts plantorna enligt SCAs normer. Resultaten av kontrollerna redovisas till skogsägaren. Det ger en extra trygghet och ett kvitto på att jobbet är riktigt gjort, menar Martin Martinsson. Thomas Ekenberg Foto: Michael Engman Så här ska det se ut. Skogsägaren Martin Martinsson och entreprenören Jonas Lantz inspekterar planteringen.

Från frö till livskraftig skog Det är en lång process innan en planta är i jorden. Kunskap och god kvalitet är grundförutsättningar för att ge den framtida skogen en bra start. Vid NorrPlants plantskolor produceras varje år över 80 miljoner plantor. Alla börjar de som små frön 1. Kottplockning Det lönar sig med bra kvalitet redan från början. SCA har egna fröplantager för tall, gran och contorta. Plantagerna har byggts upp av speciellt utvalda träd av hög kvalitet och de ger skogar som växer ca 10-15 procent bättre än dagens oförädlade skogar. Kottarna handplockas och totalt används tre miljoner kottar årligen från plantagerna! Kottarna behandlas sedan med värme så att de släpper sina frön. Nästa generations plantager kommer att ge omkring 25 procent högre produktion, men de kommer att börja ge frö först om 10-15 år. 2. Sådd Fröna placeras ett och ett i små krukor som fylls med en blandning av olika torvkvaliteter. Allt sker i en automatisk process där fotoceller kontrollerar varje enskilt frö. Under såddtiden sår NorrPlant över en miljon frön om dagen. Krukan har luftspalter och övre delen är målad med en kopparfärg för att rötterna ska utvecklas optimalt. Det ger raka och stabila träd med en hög tillväxt. 3. I växthuset Fröna får gro och plantorna börjar växa i växthus. Arton växthus på 100 x 25 meter fungerar som skogens barnkammare och ger plantorna optimala förutsättningar. Därefter flyttas plantorna ut på friland för fortsatt odling. Mellan sex och arton månader tar det innan plantorna är leveransklara, framför allt beroende på om de tillbringar vintern på plantskolan eller inte.

6. Leverans En låda eller tusen. SCA levererar till ett tusental olika kunder, stora som små. Plantorna kräver stor varsamhet och tajming vid leverans. 4. Kvalitetskontroll Plantornas kvalitet analyseras regelbundet. Bland annat kontrolleras näringsvärden och förhållandet mellan rot och gröndel. Vid NorrPlant sker också utvecklingsarbete i speciella försöksväxthus. 7. Vattning Plantorna ska stå ljust, men inte i direkt solljus. De ska vattnas varje dag, men det är viktigt att vattna försiktigt så att inte torven spolas bort. Plantpluggen ska hela tiden vara så fuktig att det sipprar fram vatten om man kramar den lätt. Om plantorna transporteras på kärra någon längre sträcka ska de täckas över för att inte torka ut av fartvinden. En uttorkad planta går sällan att rädda. 5. Vintern De plantor som börjar odlas på sommaren får tillbringa vintern på plantskolan. De invintrar och klarar kylan utan problem bara de täcks av snö. Snöfattiga vintrar tas snökanoner till hjälp för att skapa ett skyddande snötäcke. 8. Plantering Dagens moderna plantor kan planteras under hela barmarkssäsongen. SCA planterar i egna skogar från maj till oktober, med utmärkt resultat. Plantan trivs bäst i en omvänd torva täckt med mineraljord ljust och högt är den också skyddad från översvämning i markberedningsfläcken. Torvproppen bör täckas med minst tre centimeter mineraljord. Trampa inte till runt plantan. Det räcker med att fösa till lite jord med tåspetsen. FAKTA: JackPot-planta JackPot-plantan är resultatet av SCAs egen forskning under mer än 30 år. Totalt producerar NorrPlant över 80 miljoner plantor årligen, varav hälften planteras på SCAs egna marker och den andra hälften säljs till andra skogsägare. Thomas Ekenberg Foto: Michael Engman, Leif Milling, Per-Anders Sjöquist och Bo Schilling

Statligt stöd till skogsbrandflyg Regeringen har beslutat att återinföra det statliga stödet för skogbrandbevakning med flyg. Skogsbrandflyget är först med att upptäcka en stor andel av skogsbränderna och kan dessutom hjälpa till att vägleda räddningstjänsten till brandområdet. Beslutet innebär att alla län har rätt att söka statliga medel från Statens räddningsverk. 40 miljoner investeras i Tunadal Tunadals sågverk investerar 40 miljoner kronor i en ny vandringstork. Vandringstorken har en kapacitet på över 100 000 m 3 och ger förutsättningar att öka både produktion och vidareförädling. I februari beslutade SCA om en investering i sju kammartorkar, en investering som just nu genomförs. I och med den nya vandringstorken kommer vi att ha en toppmodern torkutrustning för hela sågverkets kapacitet, säger Jerry Larsson, sågverkschef. Kenneth Eriksson friad av Hovrätten Kenneth Eriksson, vd i SCA Forest Products, friades av Hovrätten i nedre Norrland, som inte ansåg att den uppmärksammade älgjakten i Medstugan i Jämtland var något mutbrott. Även landshövding Maggi Mikaelsson friades av Hovrätten. Hovrätten anser det fullt rimligt att en landshövding i ett län som präglas av skog och jakt deltar i ett jaktarrangemang och att detta ger nyttiga erfarenheter i arbetet för länet. Hovrätten ansåg också att åklagaren inte kunde visa att landshövdingen på något sätt gynnat SCA i sin tjänsteutövning och även att hennes möjligheter att i något sammanhang kunna gynna ett företag som SCA, var mycket begränsade. Tåg till Östrand blev succé SCAs investering i ett industrispår från virkesterminalen i Töva till Östrands massafabrik har blivit en succé. Under 2006 transporterades 640 000 m 3 virke till Östrand med tåg, vilket innebar 16 000 färre lastbilstransporter mellan Töva och Östrand. Fler tåg och färre virkesbilar ger både lägre kostnader och mindre belastning på miljön, säger Kristian Areskog, chef för Virke Syd. Tork på Wembley Stadium SCA Tissue Europe har fått ett prestigefullt kontrakt tack vare sitt miljöansvar och kommer att leverera olika Torkprodukter till nya Wembley Stadium i London. Arenan kommer att bli världens största, med 90 000 sittplatser och en omkrets på en kilometer. Här finns 2 618 toaletter, vilket är mer än i någon annan byggnad i världen. Alla dessa toaletter, inklusive de i den kungliga logen, kommer nu att utrustas med mjukpapper av märket Tork. MODEBLÖJA GÖR BYTET ROLIGARE I maj lanserade SCA en begränsad upplaga av blöjor med söta, tuffa designtryck. Under ett år som småbarnsförälder byter man nära 2 000 blöjor. Libero Up&Go vill med designkollektionen göra något så vardagligt som blöjbyten lite extra roligt.

Rekordhöga priser på virke SCAs norrländska industrier kör för fullt och behovet av virke är mycket stort. Vi erbjuder nu Sveriges högsta virkespriser, säger Kristian Areskog, chef för Virke Syd. Vår förhoppning är att det ska sporra fler skogsägare att avverka i sommar. Ett rekordhögt pristillägg för FFG under juli, augusti och september ska förhoppningsvis också locka till avverkning. Den starka högkonjunkturen inom skogsindustrin gör att efterfrågan på sågtimmer och massaved är mycket stor i norra Sverige. SCAs sågverk och industrier producerar för högtryck och SCA har därför ett stort behov av samtliga sortiment. Vi har höjt priserna kraftigt under våren och erbjuder nu landets högsta priser för såväl massaved som timmer, säger Kristian Areskog. Priserna är historiskt höga och vi hoppas att det ska locka många skogsägare att avverka. En nyhet under våren är att SCA presenterat offentliga prislistor för massaved. Vi har hela tiden betalat marknadspriser för massaved, men det förenklar för skogsägaren att kunna få ett besked om vad vi betalar utan att behöva fråga oss, säger Kristian Areskog. Rekordhöga pristillägg Industrins rekordhöga produktion väntas fortsätta under sommaren och hösten. Därmed kommer virkesbehovet också att fortsätta vara stort. Särskilt stor efterfrågan kommer det att vara på FFG, frisk, färsk granmassaved. Från tjällossningen och framåt styrs avverkningarna över till torrare marker och då ökar flödena av tall, medan det blir mindre flöden av gran. SCA är dock beroende av en jämn volym av granvirke till industrierna, så för att stimulera sommaravverkningar prövas i år en ny modell för pristillägget på FFG. Under juli och augusti kommer vi att betala ett pristillägg på 50 kronor/m 3 f för leveransvirke, vilket är mer än dubbelt så mycket som tidigare år, säger Kristian Areskog. Juli och augusti är de känsligaste månaderna när det gäller FFG. Med de rekordhöga pristilläggen hoppas vi att virkesflödet ska öka. September är också en känslig tid och tillägget under den månaden dubbleras, från 10 till 20 kronor. Många skogsägare tar för givet att man ska avverka under vinterhalvåret, enligt Kristian. Men om man har ett område som man tror kan avverkas sommartid, och dessutom har en bra väg dit, bör man definitivt ta ett resonemang med någon av våra virkesköpare. Nu finns det verkligen möjlighet att göra en bra affär. Det kan också vara värt att fundera på att bygga en ny väg, ifall man saknar bra väg till en avverkningsmogen trakt. Våra virkesköpare hjälper gärna till med kalkyler. Fler virkesköpare Den hårdnande konkurrensen om det svenska virket har medfört att importen har ökat. Även SCA har importerat mer virke, men vår strävan är att köpa så mycket som möjligt i Norrland. Att köpa virke i närområdet kring våra industrier är givetvis en fördel för oss och det underlättar planeringen av virkesflödet. Vi fortsätter därför att öka antalet lokala virkesköpare, avslutar Kristian Areskog. Kerstin Olofsson Foto: Valmet

Stamdatabas nytt verktyg för prisjämförelser Det är svårt att jämföra olika timmerprislistor och se vem som betalar bäst. I listorna finns en uppsjö av olika delpriser, beroende på virkets diameter, längd och kvalitet. Det gäller dessutom att veta vilka delpriser som är viktigast. Ett sätt att underlätta jämförelsen är att provaptera prislistorna mot en träddatabank, en så kallad stamdatabas. För att underlätta jämförelser kan man bygga upp en stamdatabas, d v s en databas med träd som är typiska för skogarna i det aktuella området. Sedan gör man en simulerad avverkning och apterar stammarna optimalt utifrån olika prislistor. På så sätt tillämpar man olika prislistor på precis samma träd och kan därmed få fram ett medelpris per kubikmeter för varje prislista, som lätt går att jämföra. Exempel på jämförelse I dag är det alldeles för snårigt för en skogsägare att jämföra prislistorna från olika aktörer. Vi vill förenkla jämförelsen och det är ett av skälen till att vi har tagit fram en stamdatabas, säger Göran Sandahl, marknadsutvecklare vid SCA Skog. Över 100 delpriser Att jämföra massavedspriser kan vara nog så svårt, men ska man jämföra timmerpriser blir det riktigt besvärligt. Det finns priser för varje kombination av kvalitetsklass, längd och dimension över 100 delpriser om man tittar på både tall och gran. Man kan visserligen ta delpriserna från de olika aktörerna och jämföra, men det tar ju tid så klart, säger Göran Sandahl. Dessutom måste man vara ganska insatt för att veta vilka delpriser som har störst betydelse När det gäller tall till exempel så hamnar huvuddelen av virket inom klass 4. Priset för klass 1 är däremot inte särskilt intressant, eftersom en väldigt liten andel hamnar där normalt sett, förklarar Göran Sandahl. Man måste också veta om man har klen, mellangrov eller grov skog för att kunna göra en vettig jämförelse. Som ett exempel har SCA gjort en jämförelse mellan några av SCA Skogs och Norra Skogsägarnas prislistor. Jämförelsen är gjord genom att köra prislistorna mot SCAs stamdatabas för Norr- och Västerbotten i simuleringsprogrammet SilviA-Sim. Simuleringen gjordes i maj och följande prislistor användes: SCA Jämtland, Medelpad och Ångermanland, AA07-05 SCA Västerbotten, BB07-05 SCA Norrbotten, CC07-05 Norra Skogsägarna Umeå, 158-22 Norra Skogsägarna Ö-vik, 158-42 Norra Skogsägarna Luleå Kust, 158-83 Bra verktyg SCA har en stamdatabas bestående av 18 000 stammar. Data är insamlat från verkliga träd som SCA har avverkat i Norr- och Västerbotten. Vid avverkningen mäter skördarna längd och diameter på stammarna och det är dessa uppgifter vi använder, förklarar Jonas Lindberg, virkesassistent vid Virke Nord. Några kvalitetsklasser finns inte med i stamdatabasen. För att få fram rätt medelpris har vi kontrollerat hur timret fördelas på olika kvalitetsklasser när det mäts in vid våra sågverk, säger Jonas Lindberg. Stamdatabasen är ett bra verktyg för oss. När vi ska göra förändringar i våra prislistor kan vi göra simulerade avverkningar och se vilka effekter ändringarna får. Vi kan också jämföra våra prislistor med andras, avslutar Göran Sandahl. Kerstin Olofsson Pris talltimmer, m 3 fub SCA Norrbotten 539 kr Norra Skogsägarna Luleå Kust 529 kr SCA Västerbotten 521 kr Norra Skogsägarna Umeå 505 kr SCA Jämtland, Medelpad och Ångermanland 505 kr Norra Skogsägarna Ö-vik 487 kr Pris grantimmer m 3 fub SCA Norrbotten 451 kr Norra Skogsägarna Luleå Kust 444 kr SCA Västerbotten 482 kr Norra Skogsägarna Umeå 444 kr SCA Jämtland, Medelpad och Ångermanland 493 kr Norra Skogsägarna Ö-vik 446 kr

Efterfrågan på biobränslen ökar kraftigt. SCA utvärderar bl a metoder och lönsamhet för att ta till vara stubbar som energiråvara. Stubbar som bränsle försöken fortsätter I sommar fortsätter SCA Skog försöken med att ta till vara stubbar som energiråvara. Stubbarna tas upp av en grävmaskin med specialaggregat och utnyttjas sedan som biobränsle på olika värmeverk. Bakgrunden till försöken är att efterfrågan på biobränslen ökar kraftigt. Stubbar är ett klart intressant bränsle för att möta den ökande efterfrågan från kunderna. Det är också ett sätt att undvika att industriråvara används för energiproduktion. Vi bedömer att stubbar i hela landet skulle kunna ge så mycket som 5 TWh per år, säger Bertil Leijding, chef för Norrbränslen. Innan Norrbränslen satsar på att ta vara på stubbar i större utsträckning, krävs dock ytterligare utvärdering. Försöken startade i fjol och i år kommer grävmaskinen att vara igång hela sommaren, från Sundsvall och norrut, säger projektledaren Mattias Eriksson. Vi utvärderar allt ifrån metoder till lönsamhet och påverkan på miljön. Det största tekniska problemet vi har stött på är att stubbarna ibland växer fast i stora stenar. Om stenarna hamnar i krossen går den sönder, fortsätter han. Konsekvenserna för miljön är en viktig fråga att analysera och det utreds även av SLU. SCA tar mestadels upp granstubbar som är grövre än 15 centimeter. Stubbar som är mindre, eller av andra trädslag, lämnas i allmänhet att ruttna ned, säger Mattias Eriksson. Under försöken undersöks också hur väl stubbrytningen fungerar som markberedning. Blir resultatet bra så blir kalkylen för stubbrytning givetvis mycket bättre. Kerstin Olofsson Foto: Per-Anders Sjöquist FAKTA: Stubbar Efter avverkning lyfts stubbarna upp av en grävmaskin med ett specialaggregat. Stubbarna får torka på hygget, innan de körs till en virkesterminal. Vid terminalen krossas de flesta stubbarna innan de skickas vidare till värmeverk för att eldas upp. Vissa värmeverk eldar dock stubbarna hela. SCA investerar i Jämtlamell SCA investerar sju miljoner kronor i Jämtlamells sågverk i Stugun. Sågverkets torkar kommer att moderniseras och därmed ökar sågverkets produktionskapacitet och möjligheterna att tillverka kundspecifika produkter. Sedan SCA gick in som delägare i Jämtlamell i fjol, har SCA redan investerat sex miljoner kronor i sågverket, vilket givit möjligheter till ökad produktion. Skogskonton ska få överföras Det ska bli möjligt att föra över skogskonton och skogsskadekonton i samband med generationsskiften. Det föreslog regeringen i vårpropositionen. Ibland har skogsägare tvingats avverka snabbare än beräknat. Det har inneburit att de fått ett stort kapital i sitt företag, ofta innestående på skogs- eller skogsskadekonto. Det har då blivit för dyrt för barnen att köpa ut föräldrar eller syskon. Detta vill vi nu ändra på, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson. Fler kvinnliga jägare Var fjärde som tar jägarexamen är en kvinna. Av den totala svenska jägarkåren på 277 000 jägare är antalet kvinnor 14 500, det vill säga 5,2 procent. Andelen kvinnliga medlemmar i Jägarförbundet har ökat med 44 procent de senaste tio åren. Bok om mångfotingar Sveriges största bokprojekt någonsin, Nationalnyckeln, kommer nu med en ny bok i serien. Den förra boken handlade om dagfjärilar och den nyutkomna utgåvan tar upp Nordens enkelfotingar och dubbelfotingar, som i dagligt tal kallas för tusenfotingar. Boken innehåller specialskrivna och förenklade bestämningsnycklar anpassade för fältbruk. Enkelt, men ändå vetenskapligt korrekt. Med fältnyckeln i handen ska det inte vara svårt att ta reda på vilken art man har hittat i skogen eller i trädgården, menar projektledaren Johan Samuelsson. Illustration: Jan-Åke Winqvist/Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna

När livet leker i vildmarken Fjärran från närmaste bilväg, långt uppe i den västerbottniska fjällvärlden, tumlar några fjällrävsvalpar runt i yster lek ovanpå lyan. Den isande vinden ser inte ut att bekomma dessa charmerande överlevnadskonstnärer som ivrigt springer sin mor till mötes för att få ett efterlängtat kvällsmål i form av en fjällämmel. Dagen börjar lida mot sitt slut när jag tar en paus i vandringen och spanar genom kikaren. Blicken fastnar på en kulle med ovanligt högt gräs på en fjällsida strax ovanför en liten fjälljokk. Det höga gräset vittnar om att här finns fjällrävar. Fjällräven använder nämligen samma gryt i 100-tals år och valparnas spillning hjälper gräset att växa i den karga miljön. Yster lek På behörigt avstånd spanar jag över lyan som närmast påminner om en schweizerost med alla sina bogångar. Plötsligt dyker två ögon upp mitt i gräset och sekunden senare tumlar tre valpar runt i yster lek ovanpå lyan. Dessa charmiga varelser är en fantastisk syn att skåda och jag njuter i fulla drag när jag följer deras framfart. Likt småbarn blir de snart trötta och somnar närapå i språnget. Regn och styv kuling verkar inte bekomma valparna, utan de lägger sig tryggt till ro och blickar förstrött ut över sitt vildmarksrike i väntan på att mamma ska komma med maten. Plötsligt dyker en svart skugga upp på himlen. Jag vrider på huvudet och konstaterar att det bara är en korp, men som på en given signal är valparna försvunna ner i lyans säkerhet. Behöver sorkår Det är tidig höst och snart stundar hårdare tider för valparna. Vintern närmar sig för var dag som går. Den svenska fjällrävstammen har haft några svåra år. Tillgången på gnagare varierar historiskt i cykler om fyra år, 10

Plötsligt dyker två ögon upp mitt i gräset men de senaste åren har toppåren uteblivit, med ett minskat antal fjällrävsföryngringar som följd. Därtill har rödräven i allt högre utsträckning börjat konkurrera om utrymmet ovan trädgränsen. Rödrävsjakt och stödutfodring bedrivs för att hjälpa fjällräven, men detta till trots har den fört en tynande tillvaro de senaste åren. Med hjälp av några goda sorkår kan stammen återfå sin livskraft och vi och våra barn kan även i framtiden skåda dessa fantastiska överlevnadsspecialister i vår vackra svenska fjällvärld. Text & foto: Magnus Carlsson www.taigavision.com FAKTA: Fjällräv Latinskt namn: Alopex lagopus. Storlek: Väger tre till fem kilo och är ungefär hälften så stor som rödräven. Ålder: Blir sällan äldre än fem år. Föda: Fjällämmel och andra sorkar, ägg, fåglar, insekter, bär samt kadaver som större rovdjur lämnat efter sig. Antal: Sommaren 2006 föddes tre fjällrävskullar och man uppskattar att det finns 50-100 fjällrävar i Sverige i dag. Kuriosa: De har den varmaste pälsen bland rovdjuren och hårbeklädda trampdynor varför den, likt dalripan, fått det latinska namnet lagopus, som betyder harfot. 11

Marknad Liner Det är fortsatt god efterfrågan på såväl kraftliner som testliner. SCAs linerbruk planerar för full produktion under hela 2007, förutom planerade underhållsstopp. Prishöjningar på såväl kraftliner som testliner har genomförts under 2007. Dessa behövs för att kompensera för de kraftiga kostnadsökningarna för virkesråvara och returpapper. Foto: Per-Anders Sjöquist LWC-papper Leveranserna av LWC-papper till Europa ökade med tre procent under det första kvartalet. Totalt, till alla marknader, minskade leveranserna med en procent. Under 2006 försvann omkring 700 000 ton i produktionskapacitet i Europa. Att efterfrågebalansen inte är bättre, trots produktionsminskningen, har flera orsaker. Förlagen och direktreklamutgivarna vill spara pengar och byter till sämre men billigare papperskvaliteter. Ny kapacitet har också tillkommit i Asien, vilket minskar behovet att importera från Europa. Det har aviserats att ytterligare 350 000 ton kapacitet ska tas bort i Europa under sommaren. Tillsammans med en förväntad stark efterfrågan under senare delen av året bör det ge balans mellan tillgång och efterfrågan på papper. Sågade trävaror Den generella marknadsbilden för sågade trävaror förändrades gradvis under det första kvartalet. Stormen Cyril, som kallades Per i Sverige, fällde ca 60 miljoner kubikmeter skog, främst i Tyskland. Detta har lett till att de centraleuropeiska sågverken har överfulla rundvirkeslager. Produktionen har ökat alltför snabbt, vilket fick till följd att tyska och österrikiska producenter sänkte sina priser under mars-april. Situationen för skandinaviskt trä av bättre kvalitet är däremot fortsatt gynnsam, med balans mellan produktion och efterfrågan. Foto: Per-Anders Sjöquist 12

Foto: Per-Anders Sjöquist Tidningspapper Marknaden för standard tidningspapper och förbättrat tidningspapper är splittrad. Under första kvartalet i år ökade Västeuropas efterfrågan på standard tidningspapper med en knapp procent jämfört med i fjol. Även i Asien ökade efterfrågan. I Nordamerika fortsätter dock efterfrågan att minska kraftigt, främst beroende på färre annonser och mindre upplagor. Efterfrågan på förbättrat tidningspapper minskar. Det beror på att förlagen och tryckerierna börjat använda andra papper, vars priser har sjunkit, till exempel LWCoch SC-papper. Även standard tidningspapper används som alternativ till förbättrat tidningspapper. Massa Världsmarknadspriserna för sulfatmassa av barrvirke har fortsatt att stiga under första delen av 2007, mätt i amerikanska dollar. Marknaden präglas fortfarande av stor efterfrågan och begränsade kapacitetsökningar, vilket har lett till sjunkande lagernivåer. För kemisk termomekanisk massa, CTMP, har efterfrågan och pris legat på en relativt stabil nivå i Europa. Biobränslen Pelletseldarna blir allt fler. Under fjolåret ökade landets villaägare sin förbrukning av pellets från 450 000 ton till över 600 000 ton. Man bedömer att förbrukningen kommer att öka med ytterligare 200 000 ton under 2007. Produktionen av bränslepellets vid SCA BioNorr slår nya rekord och den FSC-certifierade pelletsen är en het produkt på marknaden. De stora kraftvärmeprojekten över hela landet medför att efterfrågan ökar markant på skogsbränslen för storskalig produktion av värme och el. Huvudsortimentet till dessa anläggningar är grot, d v s grenar och toppar, och SCA ökar anskaffningen. Under året kommer SCA också att fortsätta försöken med att producera grot i buntar och att använda stubbar som bränsleråvara, två projekt som ser riktigt lovande ut. Foto: Per-Anders Sjöquist 13

Det här är en nyckelbiotop enligt skogsstyrelsen. Men i den skogsbruksplan som skogsstyrelsen gjorde till mig fanns bara en bråkdel av nyckelbiotoperna redovisade, säger Bror Eriksson i Voullerim, som nu inte kan avverka och inte heller fått någon ersättning. Nyckelbiotoper skapar moment 22 för skogsägare Skogsägaren Bror Eriksson i Voullerim kan inte avverka sin egen skog. Ett överraskande beslut om nyckelbiotoper har skapat ett skogsbrukets moment 22. 14 Det är alldeles idiotiskt tokigt. Det är min pensionsförsäkring som jag nu inte kan få ut, suckar han. Bror Eriksson äger fastigheten Slakka 1:4 i Jokkmokks kommun. Fastigheten har varit i släktens ägo ända sedan den bildades på 1880- talet och Bror köpte den av sin far på 60-talet. Bror Eriksson är pensionär och har sett skogen som en pensionsförsäkring. Förra hösten gjorde han därför ett avtal med SCA om avverkning. Till saken hör också att Bror Eriksson köpte en skogsbruksplan av skogsstyrelsen och fick en så kallad Grön plan i november 2004. Där fanns två nyckelbiotoper redovisade. Med planen som grund drogs riktlinjerna upp för avverkningen. Men efter avverkningsanmälan beslutade skogsstyrelsen om ytterligare sju nyckelbiotoper. Antalet nyckelbiotoper var nu nio och de upptog 23 procent av skogsmarksarealen och virkesvolymen. Svårt att sälja Och det är nu problemen börjar för Bror Eriksson. Den stora andelen nyckelbiotoper gör det svårt att avyttra virket. Det finns inget lagligt förbud, men eftersom de flesta större skogsföretag är certifierade enligt FSC är det i princip stopp för honom att avverka. Ett av FSCs krav är nämligen att företagen inte får köpa virke från nyckelbiotoper. Därmed läggs en död hand över områdena. Markägarens möjlighet att sälja virket inskränks kraftigt samtidigt som möjligheterna att få ersättning är begränsade, förklarar Lars Rubensson, chef för SCA Skogs avdelning för markjuridik. Ingen ersättning Att områden förklaras som nyckelbiotop ger inte skogsägaren någon rätt till ersättning. Det finns dock en möjlighet för länsstyrelsen eller skogsstyrelsen att bilda naturreservat eller biotopskyddsområde och därmed kan skogsägaren få ersättning. Till saken hör också att Bror Erikssons fastighet gränsar till ett reservat som omfattar 3 700 hektar. Men länsstyrelsens medel för ytterligare reservatsbildning är begränsade och man har hittills sagt att man inte kan prio-

Bror Eriksson, skogsägare i Voullerim. ritera detta område för reservatsbildning. Det här innebär i praktiken att den enskilde skogsägaren får ta kostnaden för myndigheternas beslut om naturvård. Tyvärr är det här ett växande problem, säger Peter Nilsson, virkesköpare vid SCA Skog, och berättar om flera andra liknande fall. Som enskild skogsägare känner man sig helt rättslös. Känner sig rättslös Bror Eriksson har även begärt att få pengarna tillbaka för den skogsbruksplan som skogsstyrelsen gjorde så sent som 2004 och som kostade honom 25 000 kronor. Jag anser att den var helt felaktig eftersom bara en bråkdel av de nyckelbiotoper som de upptäckte i samband med avverkningsanmälan fanns med. Skogsstyrelsen har ändå avslagit Bror Erikssons begäran med motiveringen några hänsyn till eller antagande för framtiden skall inte göras. Bror Eriksson är besviken på myndigheterna som enligt honom bara skickar papper och sedan är tysta. Som enskild skogsägare känner man ju sig helt rättslös. Myndigheterna sätter stopp för avverkningen och skiter sedan i den enskilde. SCA söker lösning Han tycker dock att det är tryggt att ha SCA på sin sida. Bland annat har avdelningen för markjuridik hjälpt till med juridisk kompetens och skrivelser. De har gjort ett otroligt arbete. Jag hade varit helt bortkopplad om inte SCA ställt upp med sina resurser, säger Bror Eriksson. SCA Skog försöker få till en samförståndslösning och har efter begäran fått länsstyrelsen och skogsstyrelsen att gå med på att göra ett fältbesök på fastigheten för att bedöma naturvärdena. Då deltar även SCAs egen skogsekolog. Jag hoppas att vi kan avverka som planerat, men är också öppen för att diskutera andra lösningar, som exempelvis upplåtelse till naturreservat, säger Bror Eriksson. Thomas Ekenberg Foto: Per Pettersson Kvinnor vill lära mer om skog I maj arrangerade SCA Skog en skogskurs speciellt för kvinnor. En teorikväll följdes av en dag ute i fält. Det här är ett jättebra initiativ! Många frågor kommer fram i en sån här grupp som annars inte kommer fram, säger Eva Kristow, Stöde. Under teorikvällen gick Jill Olofsson, virkesköpare i Stöde, igenom skogsbrukets grunder. Deltagarna var i alla åldrar och hade många frågor på lager: Vad gör jag om inte plantorna växer? Hur går det till rent praktiskt att planera en avverkning? Hur utnyttjas intäkter bäst till att få en välskött skog? Ett inslag var att diskutera vilka mål var och en hade för sitt skogsbruk. En välskött skog som mår bra vill alla ha. Pengar är inte det viktigaste, men för att kunna ha en välskött skog måste man ha pengar och en bra planering, säger Anki Larsson, skogsägare i Matfors. Vid dagen i fält inspekterades skogens utveckling, från plantering till avverkning. Deltagarna prövade själva några metoder för att avgöra t ex om skogen var gallringsmogen. Det här var kul! Hur anmäler jag mig till nästa kurs? undrade Lena Berggren från Hällsjö. Jill lovade att fundera ut en fortsättning. Text & foto: Ingela Johansson FAKTA: Nyckelbiotoper En nyckelbiotop är ett skogsområde som bedöms ha stor betydelse för skogens flora och fauna och där det finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. Cirka 150 000 hektar produktiv skogsmark i landet är nyckelbiotoper. Områdena finns på skogsstyrelsens hemsida, www.svo.se Jill Olofsson ser på när Anki Larsson borrar en borrkärna från en avverkningsmogen tall. 15

Foto: Krister Berg/N De dansar vilt i solnedgången och har en irriterande förmåga att störa vår nattsömn. De är ettrigt högljudda, men man vill inte gärna be dem sticka Det handlar om mygg, som det finns ungefär 1 000 olika arter av i Sverige. Och det finns nästan lika många sätt att skydda sig mot myggbett. Själva myggbettet är en allergisk reaktion på myggans saliv. Men merparten av de svenska myggarterna är faktiskt harmlösa bara 48 av dem är blodsugare. Det är bara honorna som sticks. De behöver det protein som finns i blod för att lägga livsdugliga ägg. Hannarna är fredligare och håller till godo med nektar och växtsaft. Stick vid solnedgången Alla människor utsöndrar dofter som mygg och knott tycker om. Det som lockar är koldioxid, aceton, mjölksyra och vissa enkla alkoholer som bildas när vi äter grönsaker. Risken att bli stucken av en mygga är störst vid solens upp- och nedgång. Vissa människor är emellertid mindre attraktiva för mygg. Det har visat sig att dessa personer utsöndrar kemiska ämnen som maskerar den väldoft som lockar till sig myggor. Folk med tjock hud klarar sig också bättre från myggstick. I alla tider har man på olika sätt försökt få myggen att sticka någon annanstans. Förr brände man björktickor, fuktig torv och ormbunkar för att hålla myggen på avstånd. Även beckolja, renfana och anis har använts som myggmedel. Spiraler och ljus Andra sätt att skydda sig mot mygg är att använda ljusa kläder eller ta ett dopp för att minska kroppsdofterna och svalka av huden. Det finns även flera myggmedel att köpa, mer eller mindre effektiva. Många innehåller ämnen som har tagits fram i militära sammanhang, till exempel DEET som använts av amerikanska soldater i Asien. Myggspiraler, myggljus och elektriska myggfällor har också viss effekt. Men myggnät och mygghatt fungerar lika bra. Mats Wigardt 16

Nya virkesköpare Rikard Rödlund i Överhörnäs i Arvidsjaur Norrbottens skogsförvaltning har öppnat kontor i Arvidsjaur, på Domängatan 11. Rikard Rödlund har anställts som virkesköpare med ansvar för området Arvidsjaur-Arjeplog. Rikard är utbildad skogsingenjör och har tidigare jobbat som skogsinspektor vid Norra Skogsägarna. Han bor med sambo och två barn i Arvidsjaur, men kommer ursprungligen från Ramsele. Där har han kvar en fastighet med ca 40 ha skog. Rikard jagar gärna på fritiden och ägnar sig även åt skytte skeet och trapp nu för tiden på hobbynivå. Stefan Tollgren ansvarar för virkesköp i norra delen av Örnsköldsviks kommun, Ångermanlands skogsförvaltning. Stefan är utbildad skogstekniker och har bland annat jobbat som skogsinspektor. Under de senaste 18 åren har han varit egen företagare och drivit Kalix Skogstjänst, ett stort skogsvårdsföretag med säte i Kalix. I sommar flyttar hela familjen från Norrbotten till Örnsköldsvik. Stefan ägnar sin fritid åt familjen, idrott och träning, allra helst skidåkning. Nytt kontor i Bredbyn Nu har Ångermanlands skogsförvaltning ett kontor även i Bredbyn. Den 23 mars invigdes kontoret på Köpmangatan 49 med kaffe och tårta till alla besökare. Anders Westman är ansvarig virkesköpare i området. Med ytterligare ett kontor ökar vi tillgängligheten och kommer närmare våra kunder, förklarar han. Almanackan 16 juni Ångermanlands skogsförvaltning ordnar en skogsdag i närheten av Näsåker. i Ånge Mikael Ericsson är ny virkesköpare vid Medelpads skogsförvaltning. Han ansvarar för Ånge köpområde. Mikael har arbetat inom SCA i 26 år, bland annat med huggning och som skotar- och skördarförare. Han kommer närmast från en tjänst som produktionsledare. Mikael bor i Parteboda med sin sambo, fyra barn och en islandshäst. På ledig tid tränar han gärna inför såväl Vasaloppet som Vätternrundan. I övrigt spikar han gärna på huset, sköter den egna skogen och jagar. i Svenstavik Stefan Tollgren Bengt-Erik Göransson är ny virkesköpare vid Jämtlands skogsförvaltning, med placeringsort Svenstavik. Han har ett långt förflutet inom SCA, 20 år, och har bland annat jobbat med skogsplaneringsfrågor. Bengt-Erik kommer från trakten, närmare bestämt Hoverberg. Han har byggt hus granne med sin föräldragård, där han bor med sin familj. Barnen, hundarna och skogen tar upp största delen av Bengt-Eriks fritid. 30 juni Medelpads skogsförvaltning ordnar en skogsdag med skogshistorisk anknytning i Kälarne, i samarbete med Storåsens Byalag. 11 juli SCA-loppet avgörs vid Hotingtravet. Jämtlands skogsförvaltning deltar även vid travdagarna den 7 och 13 juli. 27 juli SCA Skog deltar i panel- debatten vid Fäviken Game Fair. Temat är: Hur ska vi få skogen att räcka till, kan vi producera mer? Under hela mässan, 27-29 juli, finns SCA på plats med en monter. 18 augusti Ångermanlands skogsförvaltning ordnar en skogsdag i Anundsjö. 26 augusti Jämtlands skogsförvaltning deltar vid Skogens Dag i Östersund. 3 september Älgjaktspremiär i norra Sverige. Mikael Ericsson Bengt-Erik Göransson 17

SKOGSEKONOMI Nya skatteregler Nya skatteregler påverkar skogsägare Slopad förmögenhetsskatt och sänkt fastighetsskatt det är några förändringar som presenterats av den nya regeringen och som kan påverka dig som skogsägare. Från första januari i år slopas förmögenhetsskatten. Ändringen kommer att märkas i deklarationen nästa år. På jord- och skogsfastigheter är det endast bostad och tomt som är underlag för förmögenhetsskatt, men eftersom det på många gårdar finns stora hus med fina lägen och höga taxeringsvärden och ägarna därmed behövt betala förmögenhetsskatt så innebär detta en lägre kostnad för vissa fastighetsägare. Bortfall av spekulanter? Många har sagt att det funnits investerare som köpt skog för att komma undan förmögenhetsskatten. Detta skulle ha höjt fastighetspriserna genom häftiga budgivningar. Om detta stämmer skulle slopandet av förmögenhetsskatten innebära en inbromsning i prisutvecklingen på skogsfastigheter, när behovet att fly försvinner. De flesta anser dock att detta inte varit särskilt utbrett, utan att de som investerar i skog i första hand drivs av ett intresse för skogsbruk, jakt etc. De letar inte ett sätt att slippa betala förmögenhetsskatt. Utbudet av skogsfastigheter har hittills klart understigit efterfrågan. Ett bortfall av ett mindre antal spekulanter som flydde från förmögenhetsskatten borde därför inte påverka fastighetsmarknaden i någon större utsträckning. Kommunal avgift Redan i årets deklaration fick många sänkt fastighetsskatt eftersom skatten på tomter maximerades till 2 kr/m 2. Nästa år kommer sänkningen att bli ännu större för de allra flesta, när fastighetsskatten ersätts med en kommunal avgift. Avgiften maximeras till 4 500 kr, eller 1 % av taxeringsvärdet. Ett formellt beslut väntas i höst. Du som endast har skog, som man alltså inte betalar fastighetsskatt för, påverkas naturligtvis inte. På gårdar med bostad och tomt innebär däremot en lägre skatt att du sänker den löpande kostnaden för fastighetsinnehavet. Skattebortfallet innebär i teorin att man skulle kunna låna mer pengar till samma beräknade boendekostnad. Detta skulle kunna medföra att fastighetspriserna stiger. Höjd skatt vid försäljning För att till viss del finansiera bortfallet av fastighetsskatten, höjs skatten på vinst vid försäljning av bostäder från 20 % till 30 %. För näringsfastigheter kommer kapitalvinstskatten fortfarande att vara 27 %. De förändringar som regeringen hittills föreslagit är i huvudsak positiva för den som har för avsikt att fortsätta äga sin fastighet, eftersom skatterna sänks. För den som funderar på att sälja sin fastighet finns det alltså faktorer som både kan påverka fastighetspriserna positivt och negativt. Med tanke på de höga virkespriserna, de måttliga räntehöjningarna och det begränsade utbudet av skogsfastigheter verkar pristrenden fortsatt vara svagt stigande. Säljer man fastigheten innan nästa årsskifte innebär det att man slipper den höjda kapitalskatten på vinsten. Åsa Willén, Areal 18

Jämtländska skogsägare besökte Östrand I april bjöd Jämtlands skogsförvaltning in skogsägare till ett besök vid Östrands massafabrik utanför Sundsvall. Ett 30-tal personer från hela Jämtland deltog. En busslast med jämtländska skogsägare fick möjlighet att se hela processen, från vedplanen till färdig massa. Givetvis tittade man även närmare på den nya sodapannan som invigdes i oktober förra året. En höjdpunkt, i ordets rätta bemärkelse, blev utsikten från toppen av den 83 meter höga sodapannan. Engagerade besökare Besökarna visades runt i två grupper och det blev livliga diskussioner om allt från virkes- och massapriser till för- och nackdelarna med contorta. Virkesköpare Mikael Sillerström och några av hans kollegor tog hand om skogsägarna under hela dagen. Det här är ett bra sätt att få berätta om vår verksamhet och vad som händer med den råvara vi köper, förklarade han. Höjdarbesök. Några av de jämtländska skogsägarna på den nya sodapannans topp. Från vänster: Tommy Byström, Östrand, Lennart Eriksson, SCA Skog, Bertil Nord, Östrand, Magnus Jönsson, SCA Skog, Åke Thuresson, Östersund, Arne Book, SCA Skog, Karl Olov Åkermo, Oviken, Lars Magnusson, Dockmyr, Ingvar Rolandsson, Oviken, Kjell Ove Karlsson, Oviken, och Andreas Eriksson, Svenstavik. Och skogsägarna verkade nöjda. Det är intressant att få en inblick i hela kedjan och storleken på Östrand är ju imponerande, menade Karl-Olov Åkermo, skogsägare från Oviken. Lars Magnusson i Dockmyr berättade att han nyligen levererat ett parti contorta till Östrand. Jag måste säga att jag varit skep- tisk till trädslaget, det är ju inte naturligt här, men tillväxten är bra, konstaterade han. Tidigare har även Medelpads skogsförvaltning ordnat ett studiebesök vid Östrand. Ett 70-tal personer deltog vid den träffen. Text & foto: Thomas Ekenberg Hundra procent naturljud Foto: Jan-Olof Nordbeck/Megapix När IT-konsulten Jan Gustafsson blev utbränd och hamnade i en djup kris efter en skilsmässa började han gå på zonterapi, massage, yoga och meditation. Under sina behandlingar och övningar lyssnade han mycket på avslappningsmusik. Men på varje skiva med naturljud var det alltid någon form av musikslinga som kom in och, i hans tycke, förstörde ljuden från naturen. Han tog då saken i egna händer, gick ut i skog och mark och spelade själv in de ljud han hörde. Detta har nu resulterat i fyra olika skivor i serien Svenska Naturljud. Det är Vind, Havet, Vatten och storsäljaren Skogen, inspelad i de småländska trollskogarna. På den spelar koltrasten huvudrollen som skogens sångarmästare, med gästframträdanden av porlande bäckar och munter fågelsång. Se även www.svenskaljud.se 19

Virkesköparen Pär Cromberger och skogsägarna Johan och Lina Stom inspekterar den PLUS Gallring som SCA Skog utfört. Johan och Lina är väldigt nöjda med resultatet. De har tagit fin hänsyn och inte förstört något, säger de. Unga skogsägare tar hjälp av dem som kan Syskonen Lina och Johan Stom driver ett aktivt skogsbruk tillsammans med ytterligare två syskon. Deras recept: Att köpa tjänster och ta hjälp av dem som kan. Fyra syskon mellan 20 och 30 år som tillsammans ska driva ett aktivt skogsbruk hur går det? Lina och Johan Stom sitter hemma vid köksbordet i Mellangård, några mil väster om Sundsvall. På gården finns ett större vitmålat hus och ett mindre rött, ett par röda uthus och en ladugård. I det röda huset bor farmor och farfar, förklarar Lina. Nedanför gården finns en åker och en liten sjö. På andra sidan sjön börjar skogen. Släktgård Johan är nyligen hemkommen från en resa i Malaysia. Han ska vara hemma en månad innan ett jobb på en oljeplattform väntar. Medan jag är hemma ska jag passa på att ta hand om några vindfällen efter stormarna i påskas, säger han. Lina jobbar på Sundsvalls sjukhus och har en lägenhet i stan. Men Mellangård är ändå hemma. Det är alltid så skönt att få komma ut hit, menar hon. De två andra syskonen, mellansystern Emma och lillebror Erik, är upptagna på annat håll i dag. Lina och Johan vet inte riktigt hur länge gården har varit i släktens ägo, men kommer fram till att det rör sig om minst fyra generationer. När deras pappa dog för snart tio år sedan fick de ärva hela skogsinnehavet på drygt 500 hektar. En grön skogsbruksplan De första åren blev skötseln eftersatt och skogen blev ett dåligt samvete, åtminstone för äldsta systern Lina. Men för drygt ett år sedan fick de kontakt med SCA Skogs virkesköpare Pär Cromberger. Syskonen hade, på sin mammas initiativ, tagit fram en grön skogsbruksplan ett par år tidigare. Med den som grund gjordes ett stort åtgärdsprogram. Skogen på fastigheten är åldersmässigt 20