INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. D, Järnvägsstatistiska meddelanden. Stockholm : Kungl. Järnvägsstyrelsen, 1913-1954. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Årg. 1939-1947 med fransk parallelltitel i varje månadshäfte: Aperçu mensuel des chemins de fer suédois. - Årg. 1937-1953 även med innehållsförteckning på franska i varje månadshäfte. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Norstedt, 1864-1913. Täckningsår: 1862-1910. Efterföljare: Sveriges järnvägar. Stockholm : Statens järnvägar, 1955-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1953-1992. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. Statens järnvägar. Statistisk ekonomisk översikt. Stockholm, 1879-1922. Järnvägsstatistiska meddelanden. Årg. 1914. (Statistiska meddelanden. Ser. D ; Bd 3). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. urn:nbn:se:scb-smsrd-03
STATISTISKA MEDDELANDEN. Ser. D. Band III. JÄRNVÄGSSTATISTISKA MEDDELANDEN UTGIVNA AV KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN ÅRG. 1914 HÄFTEN 1 12. STOCKHOLM K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI 1915.
INNEHÅLL. Sid. Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för januari 1914 1. Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för februari 1914 15. Å statens järnvägar transporterat vagnslastgods år 1913 28. Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för mars 1914 31. Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för april 1914 45. Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för maj 1914 59. Å statens järnvägar transporterat vagnslastgods jan. mars 1914 72. Preliminär statistik för Sverges enskilda järnvägar år 1913 75. Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för juni 1914 173. Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för juli 1914 187. Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för aug. 1914 201. Å statens järnvägar transporterat vagnslastgods april juni 1914 214. Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för september 1914 217. Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för oktober 1914 231. Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för november 1914 245. Å statens järnvägar transporterat vagnslastgods juli sept. 1914 258. Statens järnvägar 1914: Summarisk redovisning 261. Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för december 1914 270. Sammandrag av svenska järnvägars trafikrapporter för år 1914 282.
SAMMANDRAG AV SVENSKA JÄRNVÄGARS TRAFIKRAPPORTER FÖR JANUARI 1914. STOCKHOLM K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI 1914
2 Trafikrapporter
januari 1914. 3
4 Trafikrapporter
januari 1914 (forts.). 5
6 Trafikrapporter
januari 1914 (forts.). 7
8 Trafikrapporter
januari 1914 (forts.) 9
10 Trafikrapporter
januari 1914 (forts.). 11
12 Trafikrapporter
januari 1914 (forts.). 13
14 Anmärkning och noter. Då resande och gods, som transporterats över två eller flera järnvägar med var för sig självständigförvaltning, upptagas i var och en av de resp. järnvägarnas rapporter, ingå i de i tabellens början utförda totalsummorna en del, till sin omfattning oangivbara dubbelräkningar av resande och gods. I järnvägsstatistiska meddelanden redovisade järnvägar trafikeras i allmänhet alla dagar under året; undantag härifrån göra emellertid Kumla Yxhult, Kärrgrufvan Klackberg, Laxå Röfors och Säfsnäs järnvägar, vilka endast trafikeras söckendagar. A Bånghammar Klotens järnväg framföras tåg i allmänhet endast helgfria lördagar och utgjorde för januari 1914 antalet trafikdagar 7. Inkomsten pr dag och bankm avser för dessa järnvägar inkomsten pr trafikdag och bankm. StafsjÖ järnväg har under månaden ej varit upplåten för trafik. Från följande huvudsakligen för godstrafik avsedda järnvägar insändas icke månatliga trafikrapporter till Kuugl. Järnvägsstyrelsen: Gammelstad Karlsvik (6 km), Nyboda Enskede (4 km), Tingstad Sannegården (5 km), Ammebergs (11 km) och Örebro Skebäck (5 km) (normalspåriga) samt Falköping Uddagården (5 km), Halma Haggården (2 km) och Munkedals (6 km) (smalspåriga). Arsredogörelser for nämnda banor återfinnas emellertid i Allmän järnvägsstatistik. v ) I statens järnvägars banlängd ingå ångfärjesträckorna Trälleborg Sassnitz och Malmö Köpenhamn med sammanlagt 09 km. Bandelen Lappträsk Karungi (21 km) öppnades för allmän trafik den 1 juli 1913- Bandelen Järn a Nyköping (57 km) öppnades för allmän trafik den 15 dec. 1913. 2 ; Innefattar Bergslagernas (496 km), Lödöse Lilla Edets (15 km) och Kil Fryksdalens (41 km) järnvägar. Bandelen Kil Sunnc (41 km) av Kil Fryksdalens järnväg öppnades for allmän trafik den 2 augusti 1913. 3 i Ages av staten, men trafikeras av Frövi Ludvika järnväg. 4 ; Innefattar Gäfle Dala (92 km), Falun Rättvik Mora (inkl. Mora Älfdalen) (145 km) samt Falun Västerdalarne (70 km\ 5 : Trafikeras av Hälsingborg Hässleholms järnväg. 6! Innefattar Kalmar (57 km), Nybro Säfsjöström (43 km) och Säfsjöström Nässjö (22 km) järnvägar. Bandelen Säfsjöström Asheda (22 km) av Säfsjöström Nässjö järnväg öppnades för allmän trafik den 16 januari 1914. 7 1 Innefattar Lund Trälleborg (43 ktii) och Lund Käfiinge (11 km). è ) Lysekils järnväg (39 km) öppnades för allmän trafik den 15 juni 1913. e : Innefattar Mora Vänern (257 kmj och Malung Limedsforsen (31 km). 10 ) Bandelon Igelboda Solsidan (3 km) av Stockholm Saltsjöns järnväg öppnades för allmän trafik den Ii augusti 1913. II "i Innefattar Stockholm Västerås Bergslagens (44S km), Klackbergs (5 km), Norbergs (17 km) och Spånga Löfsta (i km). 12 i Ages av staten, men förvaltas som en enskild järnväg. 13 ; Innefattar Södra Dalarnes (ti7 km) och Siljans (37 km). u ) Bandelen Sölvesborgs Tivoli Listershufvud (6 km) av Blekinge kustbanor Öppnades for allmän trafik den 10 januari 1914. I5 ) Bandelen Kråksmåla Grönskåra (10 km) av Mönsterås järnväg öppnades för allmän trafik den 4 juni 191o. 36 ) Innefattar Norsholm Risten (32 km), Västervik Åtvidaberg Bersbo (80 km), Hultsfred Västervik (66 km; och Vimmerby Spångenäs (18 km;. 17 ; Innefattar Stockholm Rimbo k102 km) och Kimbo Sund (39 km). 18 ) Linjen Hygnestad Bränninge (41 km) av Väderstad Skänninge Bränninge järnväg Öppnades för allmän trafik den 19 oktober 1913.
SAMMANDRAG AV SVENSKA JÄRNVÄGARS TRAFIKRAPPORTER FÖR FEBRUARI 1914. STOCKHOLM K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI 1914.
16 Trafikrapporter
februari 1914. 17
18 Trafikrapporter
februari 1914 (forts.). 19
20 Trafikrapporter
februari 1914 (forts). 21
22 Trafikrapporter
februari 1914 (forts.) 23
24 Trafikrapporter
februari 1914 (forts). 25
26 Trafikrapporter 1) 1 statens järnvägars banlängd ingå ångfärjesträckorna Trälleborg Sassnitz och Malmö' Köpenhamn med sammanlagt 69 km. Bandelen Lappträsk Karungi (21 km) öppnades för allmän trafik den 1 juli 1913. Bandelen Järna Nyköping (57 km) öppnades för allmän trafik den 15 dec. 1913. 2) Innefattar Bergslagernas (496 km), Lödöse Lilla Edets (15 km) och Kil Fryksdalens (41 km) järnvägar. Bandelcn Kil Sunnc (41 km) av Kil Fryksdalens järnväg öppnades för allmän trafik den 2 augusti 1913. 3) Äges av staten, men trafikeras av Frövi Ludvika järnväg. 4 Innefattar Gäfte Dala (92 km), Falun Rättvik Mora (inkl. Mora Älfdalen) (145 km) samt Falun Västerd&larne (70 km). 5) Trafikeras av Hälsingborg Hässleholms järnväg. 6) Innefattar Kalmar (57 km), Nybro Säfsjöström (43 km) och Säfsjöström Nässjö (22 km) järnvägar. Bandelen Säfsjöström Isheda (22 km) av Säfsjöström Nässjö järnväg öppnades för allmän trafik den 16 januari 1914. 7) Innefattar Lund Trälleborg (43 km) och Lund Käflinge (11 km). 8 ) Lysekils järnväg (39 km) öppnades för allmän trafik den 15 juni 1913. 9 ) Innefattar Mora Vänern (257 km) och Malung Limedsforsen (31 km). 10) Bandelen lgelboda Solsidan (3 km) av Stockholm Saltsjöns järnväg öppnades för allmän trafik den 17 augusti 1913. 11) Innefattar Stockholm Västerås Bergslagens (448 km), Klackbergs (5 kra), Korbergs (17 km) och Spånga Löfsta (6 km). 12 ) Äges av staten, men förvaltas som en enskild järnväg. 13) Innefattar Södra Dalames (67 km) och Siljans (37 km). 14) Bandelen Sölvesborgs Tivoli Listershufvud (6 km) av Blekinge kustbanor öppnades för allmän trafik den 10 januari 1914. 15) Bandelen Kråksmåla Grönskåra (10 km) av Mönsterås järnväg öppnades för allmän trafik den 4 juni 1913. 16) Innefattar Norsholm Risten (32 km), Västervik Åtvidaberg Bersbo (86 km), Holtsfred Västervik (66 km) och Vimmerby Spångenäs (18 km). 17) Innefattar Stockholm Rimbo (162 km) och Rimbo Sund (39 km). 18) Linjen Hygnestad Bränninge (41 km) ar Väderstad Skänninge Bränninge järnväg öppnades för allmän trafik den 19 oktober 1913.
27 februari 1914 (forts). Anmärkning. Då resande och gods, som transporterats över tvä eller flera järnvägar med var för sig självständig förvaltning, upptagas i var och en av de resp. järnvägarnas rapporter, ingå i de i tabellens början utförda totalsummorna en del, till sin omfattning oangivbara dubbelräkningar av resande och gods. I järnvägsstatistiska meddelanden redovisade järnvägar trafikeras i allmänhet alla dagar under året undantag härifrån göra emellertid Kumla Yxhult, Kärrgrufvan Klackberg, Laxå Eöfors och Säfsnäs järnvägar, vilka endast trafikeras söckendagar. A Bångliammar Klotens järnväg framföras tåg i allmänhet endast helgfria lördagar och utgjorde för jan. febr. 1914 antalet trafikdagar 13. Inkomsten pr dag och bankm avser för dessa järnvägar inkomsten pr trafikdag och bankm. Stafsjö järnväg har under månaden ej varit upplåten för trafik. Från följande huvudsakligen för godstrafik avsedda järnvägar insändas icke månatliga trafikrapporter till Kungl. Järnvägsstyrelsen: Gammelstad Karlsvik ;t> km), Nyboda Enskede (4 km), Tingstad Sannegården (5 km), Ammebergs (11 km) och Örebro Skebäck (5 km) (normalspåriga) samt Falköping Uddagården (5 km), Malma Haggården (2 km) och Munkedals (6 km) (smalspåriga). Arsredogörelser för nämnda banor återfinnas emellertid i Allmän järnvägsstatistik.
28 Å statens järnvägar transporterat vagnslastgods år 1913. (Preliminära uppgifter.) l ) Minskningen beroende därpå att i 1912 års transporter deltis ingå styckegodssändningar.
29 Å statens järnvägar transporterat vagnslastgods år 1913. (forts.).
30 Å statens järnvägar transporterat vagnslastgods år 1913. (forts.).
SAMMANDRAG AV SVENSKA JÄRNVÄGARS TRAFIKRAPPORTER FÖR MARS 1914. STOCKHOLM K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI 1914.
32 Trafikrapporter
mars 1914. 33
34 Trafikrapporter
mars 1914 (forts.). 35
36 Trafikrapporter
mars 1914 (forts.). 37
38 Trafikrapporter
mars 1914 (forts.). 39
40 Trafikrapporter
mars 1914 (forts.). 41
42 Trafikrapporter
mars 1914 (forts.). 43
44 Anmärkning. Då resande och gods, som transporterats över två eller flera järnvägar med var for sig självständig förvaltning, upptagas i var och en av de resp. järnvägarnas rapporter, ingå i de i tabellens början utförda totalsummorna en del, till sin omfattning oangivbara dubbelräkningar av resande och gods. I järnvägsstatistiska meddelanden redovisade järnvägar trafikeras i allmänhet alla dagar under året: undantag härifrån göra emellertid Kumla Yxhult, Kärrgrufvan Klackberg, Laiå Bofors och Säfsnäs järnvägar, vilka endast trafikeras söckendagar. A Bånghammar Klotens järnväg framföras tåg i allmänhet endast helgfria lördagar och utgjorde för jan. mars 1914 antalet trafikdagar 19. Inkomsten pr dag och bankm avser för dessa järnvägar inkomsten pr trafikdag och bankm. Stafsjö järnväg har under månaden ej varit upplåten för trafik. Från följande huvudsakligen för godstrafik avsedda järnvägar insändas icke månatliga trafikrapporter till Kungl. Järnvägsstyrelsen: Gammelstad Karlsvik (6 km), Nyboda Enskede (4 km), Tingstad Sannegärden (5 km), Aminebergs (11 km) och Örebro Skebäck (5 km) (normalspåriga) samt Falköping Uddagården (5 km), ilalma Haggården (2 km) och Munkedals (6 km) (smalspåriga). Arsredogörelser för nämnda banor återfinnas emellertid i Allmän järnvägsstatistik. 1) 1 statens järnvägars banlängd ingå ångfärjesträckorna Trälleborg Sassnitz och Malmö Köpenhamn med sammanlagt 69 km. Bandelen Lappträsk Karungi (21 km) öppnades för allmän trafik den 1 juli 1913. Bandelen Järna Nyköping (57 km) öppnades för allmän trafik den 15 dec. 1918. 2) Innefattar Bergslagernas (49ö km), Lödöse Lilla lidets (15 km) och Kil Fryksdalens (41 km) järnvägar. Bandelen Kil Sunne (41 km) av Kil Fryksdalens järnväg öppnades for allmän trafik den 2 augusti 1913. 3) Äges av staten, men trafikeras av Frövi Ludvika järnväg. 4) Innefattar Gäfie Dala (9- km), Falun Rättvik Mora (inkl. Mora Älfd&len) (145 km) samt Falun Yästerdalarne (70 km). 5) Trafikeras av Hälsingborg Hässleholms järnväg. 6) Innefattar Kalmar (57 km), Nybro Säfsjöström (43 km) och Säfsjöström Nässjö (22 km) järnvägar. Bandelen Säfsjöström Åshcda (22 km) av Säfsjöström Nässjö järnväg öppnades för allmän trafik den 16 januari 1914. 7) Innefattar Lund Trälleborg (43 km) och Lund Käflinge (11 km). 8) Lysekils järnväg (39 km) öppnades för allmän trafik den 15 juni 1913. 9) Innefattar Mora Vänern (257 km) och Malung Limedsforsen (31 km). 10) Bandelen Igelboda Solsidan (3 km) av Stockholm Saltsjöns järnväg öppnades för allmän trafik den 17 augusti 1913. 11) Innefattar Stockholm Västerås Bergslagens (448 km), Klaekbergs (5 km), Norbergs (17 km) och Spånga Löfsta ((i km). 12) Äges av staten, men förvaltas som en enskild järnväg. 13) Innefattar Södra Dalarnes (07 km) och Siljans (37 km). 14) Bandelen Sölvesborgs Tivoli Listershufvud. (6 km) av Blekinge kustbanor öppnades för allmän trafik den 10 januari 1914. 15) Bandelen Kråksmåla Grönskåra (10 km) av Mönsterås järnväg öppnades för allmän trafik den 4 juni 1913. 16) Innefattar Norsholm ltisten (3'2 km), Västervik Åtvidaberg Bersbo (86 km), Hultsfred Västervik (66 km) och Vinimerby Spångenäs (18 km\ 17) Innefattar Stockholm Rimbo (102 km) och Rimbo Sund (39 km). 18) Linjen Hygnestad Bränninge (41 km) av Väderstad Skänninge Bränninge järnväg öppnades för allmän trafik den 19 oktober 1913.
SAMMANDRAG AV SVENSKA JÄRNVÄGARS TRAFIKRAPPORTER FÖR APRIL 1914. STOCKHOLM K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI 1914.
46 Trafikrapporter
april 1914. 47
48 Trafikrapporter
april 1914 (forts). 49
50 Trafikrapporter
april 1914 (forts.). 51
52 Trafikrapporter
april 1914 (forts.). 53
54 Trafikrapporter
april 1914 (forts.). 55
56 Trafikrapporter
april 1914 (forts.). 57
58 Anmärkning. Då resande och gods, som transporterats över två eller flera järnvägar med var för sig självständig förvaltning, upptagas i var och en av de resp. järnvägarnas rapporter, ingå i de i tabellens början utförda totalsummorna en del, till sin omfattning oangivbara dubbelräkningar av resande och gods. I järnvägsstatistiska meddelanden redovisade järnvägar trafikeras i allmänhet alla dagar under året: undantag härifrån göra emellertid Kumla Yihult, Kärrgrufvan Klackberg, Laxå Eöfors och Säfsnäs järnvägar, vilka endast trafikeras söckendagar. A Bånghammar Klotens järnväg framföras tåg i allmänhet endast helgfria lördagar och utgjorde för jan. april 1914 antalet trafikdagar 23. Inkomsten pr dag och bankm avseiför dessa järnvägar inkomsten pr trafikdag och bankm. }'rån följande huvudsakligen för godstraiik avsedda järnvägar insändas icke månatliga trafikrapporter till Kimgl. Järnvägsstyrelsen: Gammelstad Karlsvik (6 km), Nyboda Enskede (4 km), Tingstad Sannegården (5 km), Ammebergs (11 km) och Örebro Skebäck (5 km) (normalspåriga) samt Falköping Uddagården (5 km), llalma Haggården (2 km) och Jinnkedals (6 km) (smalspåriga). Arsredogörelser för nämnda banor återfinnas emellertid i Allmän järnvägsstatistik. 1 ) 1 statens järnvägars banlängd ingå ångfärjesträckorna Trälleborg Sassnitz och Malmö Köpenhamn med sammanlagt 09 km. Bandelen Lappträsk Karungi 21 km) öppnades för allmän trafik den 1 juli 1913. Bandelen Järna Nyköping (57 km) öppnades för allmän trafik den 15 dec. 1918. 2 ) Innefattar Bergslagernas (490 km), Lödöse Lilla Edets (15 km) och Kil Fryksdalens (41 km) järnvägar. Bandelen Kil Sunne (41 km) av Kil Fryksdalens järnväg öppnades för allmän trafik den 2 augusti 1913. 3) Äges av staten, men trafikeras av Frövi -Ludvika järnväg. 4) Innefattar Gäflo Dala (92 km), Falun Rättvik Mora (inkl. Mora Älfdalen) (145 km) samt Falnn Västerilalarnc (70 km). 5 ) Trafikeras av Hälsingborg Hässleholms järnväg. 6) Innefattar Kalmar (57 km), Nybro Säfsjöström (43 km) och Säfsjöström Nässjö (22 km) järnvägar. Bandelen Säfsjöström Asheda (22 km) av Säfsjöström Nässjö järnväg öppnades för allmän trafik den 16 januari 1914. 7 ) Innefattar Lund Trälleborg (43 km) och Lund Käflinge (11 km). 8 ) Lysekils järnväg (39 km) öppnades för allmän trafik den 15 juni 1913. 9) Innefattar Mora Vänern (257 km) och Malung Limedsforsen (31 km). 10) Bandelen Igclboda Solsidan (3 km) av Stockholm Saltsjöns järnväg öppnades för allmän trafik den 17 augusti 1913. 11) innefattar Stockholm Västerås Bergslagens (44S km), Klackbergs (5 km), Norbergs (17 km) och Spånga Löfsta (6 km). 12) Äges av staten, men förvaltas som en enskild järnväg. 13) Innefattar Södra Dalarnes (67 km) och Siljans (37 km). 14) Bandclcn Sölvesborgs Tivoli Listershufvud (6 km) av Blekinge kustbanor öppnades for allmän trafik den 10 januari 1914. 15 ) Bandelen Kråksmåla Grönskåra (10 km) av Mönsterås järnväg öppnades för allmän trafik den 4 juni 1913. 16) Innefattar Norsholm ltisten (M km), Västervik Åtvidaberg Bersbo (86 km), Hultsfred Västervik (66 km) och Vimmerby Spångenäs (18 km\ 17) Innefattar Stockholm Itimbo (162 km) och Rimbo Sund (39 km). 18 ) Linjen Hygnestad Bränninge (41 km) av Väderstad Skänninge Bränninge järnväg öppnades för allmän trafik den 19 oktober 1913. 19) I inkomstsumman jan. april ingå även trafikinkomsterna under jan.- mars för vilka månader trafikrapporter först nu inkommit. År 1913 upptogs trafiken för året under mars månad.
SAMMANDRAG AV SVENSKA JÄRNVÄGARS TRAFIKRAPPORTER FÖR MAJ 1914. STOCKHOLM K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI 1914.
60 Trafikrapporter
maj 1914. 61
62 Trafikrapporter
maj 1914 (forts.). 63
64 Trafikrapporter
maj 1914 (forts). 65
66 Trafikrapporter
maj 1914 (forts.). 67
68 Trafikrapporter
maj 1914 (forts.). 69
70 Trafikrapporter 1) I statens järnvägars banlängd ingå ångfarjesträekorna Trälleborg Sassnitz och Malmö Köpenhamn med sammanlagt 69 km. Bandelen Lappträsk Karungi (21 km) öppnades för allmän trafik den 1 juli 1913. Bandelen Järna Nyköping (57 km) öppnades för allmän trafik den 15 dec. 1913. 2 ) Innefattar Bergslagernas (496 km), Lödöse Lilla Edets (15 km) och Kil Fryksdalens (41 km) järnvägar. Bandelen Kil Sunne (41 km) av Kil Fryksdalens järnväg öppnades för allmän trafik den 2 augusti 1913. 3 ) Ages av staten, men trafikeras av Frövi Ludvika järnväg. 4) Innefattar Gäfle Dala (92 km), Falun Kättvik Mora (inkl. Mora ilfdalen) (145 km) samt Falun Västerdalarne (70 km). 5 ) Trafikeras av Hälsingborg Hässleholms järnväg. 6 ) Innefattar Kalmar (57 km), Nybro Säfsjöström (43 km) och Säfsjöström Nässjö (22 km) järnvägar. Bandelen Säfsjöström Asheda (22 km) av Säfsjöström Nässjö järnväg öppnades for allmän trafik den 16 januari 1914. 7) Innefattar Lund Trälleborg (43 km) och Lund Käflinge (11 km). 8 ) Lysekils järnväg (39 km) öppnades för allmän trafik den 15 juni 1913. 9) Innefattar Mora Vänern (257 km) och Malung Limedsforsen (31 km). 10 ) Bandelen lgelboda Solsidan (3 km) av Stockholm Saltsjöns järnväg öppnades för allmän trafik den 17 augusti 1913. 11) Innefattar Stockholm Västerås Bergslagens (448 km), Klaekbergs (5 km), Norbergs (17 km) och Spånga Löfsta (6 km). 12 ) Ages av staten, men förvaltas som en enskild järnväg. 13 ) Innefattar Södra Dalarnes (67 km) och Siljans (37 km). ") Bandelen Sölvesborgs Tivoli Listershufvud (6 km) av Blekinge kustbanor öppnades för allmän trafik den 10 januari 1914. 15) Bandelen Kråksmåla Grönskåra (10 km) av Mönsterås järnväg öppnades för allmän trafik den 4 juni 1913. 16 ) Innefattar Norsholm Histen (32 km), Västervik Åtvidaberg Bcrsbo (86 km), Hultsfred Västervik (66 km) och Vimmerby SpångenäB (IS km). 17) Innefattar Stockholm Bimbo (162 km) och Rimbo Sund (39 km). 18) Linjen Hygnestad Bränninge (41 km) av Väderstad Skänninge Bränninge järnväg öppnades för allmän trafik den 19 oktober 1913 och bandelen Väderstad Hygnestad (3 km.) den 5 maj 1914. 19) Trafiken upptogs år 1913 i mars månad och har sedermera fortgått oavbrutet.
71 maj 1914 (forts). Anmärkning. Då resande och gods, som transporterats över två elier flera järnvägar med var för sig självständig förvaltning, upptagas i Tar och en av de resp. järnvägarnas rapporter, ingå i de i tabellens början utförda totalsummorna en del, till sin omfattning oangivbara dubbelräkningar av resande och gods. I järnvägsstatistiska meddelanden redovisade järnvägar trafikeras i allmänhet alla dagar under året: undantag härifrån göra emellertid Kumla Yxhult, Kärrgrufvan Klackberg, Laxå Eöfors och Säfsnäs järnvägar, vilka endast trafikeras söckendagar. A Bånghammar Klotens järnväg framföras tåg i allmänhet endast helgfria lördagar och utgjorde för jan. maj 1914 antalet trafikdagar 28. Inkomsten pr dag och bankm avser för dessa järnvägar inkomsten pr trafikdag och bankm. Från följande huvudsakligen för godstrafik avsedda järnvägar insändas icke månatliga trafikrapporter till Kungl. Järnvägsstyrelsen: Gammelstad Karlsvik (6 km), Nyboda Enskede (4 km), Tingstad Sannegården (5 km), Åmmebergs (11 km) och Örebro Skebäck (5 km) (normalspåriga) samt Falköping Uddagården (5 km), Malma Haggården (2 km) och Munkedals (6 km) (smalspåriga). Arsredogörelser för nämnda banor återfinnas emellertid i Allmän järnvägsstatistik.
72 Å statens järnvägar transporterat vagnslastgods jan. mars 1914. (Preliminära uppgifter.)
73 Å statens järnvägar transporterat vagnslastgods jan. mars 1914. (forts.).
74 Å statens järnvägar transporterat vagnslastgods jan. mars 1914. (forts.).
PRELIMINÄR STATISTIK FÖR SVERGES ENSKILDA JÄRNVÄGAR ÅR 1913. STOCKHOLM K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI 1914.
76 Anmälan. För Statens järnvägars verksamhet kommer en summarisk redovisning till synes i 12:te häftet av de Järnvägsstatistiska meddelandena, utgivet omkring den 1 mars året efter redogörelseåret. Här redogöres kortfattat för banlängd, disponerat kapital, tågrörelse och trafik samt mera utförligt för inkomster och utgifter. Rörande de enskilda järnvägarnas trafik och inkomster föreligga preliminära uppgifter jämväl i 12:te häftet av de järnvägsstatistiska meddelandena, varemot preliminära uppgifter rörande byggnadskostnader, rullande materiel och utgifter m. m. icke finnas sammanställda. Allmän järnvägsstatistik, i vilken dessa förhållanden först redovisas, har under senare år utkommit mer än två år efter redogörelseårets utgång och kan, även sedan tiden för dess utgivande i görlig mån framskjutits, med sin nuvarande uppställning icke väntas utkomma tidigare än på våren andra året efter redogörelseåret. Emellertid föreligger ett känt behov av tidigare publicerande av viktigare statistiska uppgifter för enskilda järnvägar, och har Kungl. Järnvägsstyrelsen på grund härav och för tillmötesgående av inom Svenska Järnvägsföreningen uttalade önskemål om en tidigare statistik beslutit utgivandet av en preliminär statistik för de enskilda järnvägarna, För år 1913 publiceras uppgifterna i 6:te häftet av Järnvägsstatistiska meddelanden; för följande år torde offentliggörandet kunna framskjutas 1 à 2 månader. Rörande uppställningen av denna preliminära statistik har statistiska kontoret samrått med dåvarande verkställande direktören i Svenska Järnvägsföreningen, förre överdirektören M. Hahr, verkställande direktören kaptenen H. Fogelberg, verkställande direktören B. Hagberg och kamreraren K. Ricknau. Till av nämnda herrar gjorda erinringar har vid förslagets utarbetande i de flesta fall hänsyn tagits. Statistikens uppställning ansluter sig ej helt till uppställningen i Allmän järnvägsstatistik. De viktigaste skiljaktigheterna äro, dels att utgifterna utförligt specificeras, dels att driftkostnader, nettoinkomst och disponibel inkomst beräknas efter något avvikande grunder, dels ock slutligen att personalen enligt»allmänna bestämmelser för personal vid Sverges enskilda järnvägar» uppdelas i ordinarie, extra ordinarie och tillfällig personal. Vid tiden för uppställningen av Allmän järnvägsstatistik i dess nuvarande skick förelågo inga normerande bestämmelser för redovisning av inkomster och utgifter. Sådana hava numera (år 1910) på föranstaltande av Svenska Järnvägsföreningen utfärdats, utan att dock särskilda enskilda järnvägar äro skyldiga att följa desamma. Då det stora flertalet järnvägar
dock tillämpa Svenska Järnvägsföreningens littereringstabell, har härmed vunnits ett underlag för utgifternas fördelning efter särskilda slag av kostnader. Den preliminära statistikens syfte är att i främsta rummet tjäna till vägledning vid skötseln av järnvägarnas ekonomi, varför utgifternas specificerande ansetts viktigt. Då någon motsvarande specifikation icke föreligger i publikationen Allmän järnvägsstatistik, har i den preliminära statistiken utgiftsfördelningen genomförts längre an vad i annat fall behövt ifrågakomma. Utgifterna ha i den preliminära statistiken uppdelats på tre huvudslag, nämligen driftkostnader, övriga med järnvägsdriften sammanhängande utgifter och till järnvägsdriften ej hörande utgifter. Under den första gruppen redovisas samtliga de vid Statens järnvägar under egentliga driftkostnader bokförda utgifter och dessutom utgifter för pensionsväsendet. Till den andra gruppen räknas dels järnvägsarrenden och skatter, dels avskrivningar och avsättningar till reparations- och förnyelsefond, vare sig dessa utgifter av styrelsen bokförts som sådana eller genom bolsgsstämmans beslut disponerats för ifrågavarande ändamål. Som till järnvägsdriften ej hörande utgifter räknas slutligen räntor m. m. Enligt Allmän järnvägsstatistik t. o. m. år 1912 räknades till driftkostnader såväl utgifter för pensionsväsendet som skatter, varemot avskrivningar icke alls räknats till utgifter, utan, även i de fall då de bokförts som sådana, i statistiken räknats såsom disponibel vinst. Med ledning av nämnda huvudslag av utgifter uttages i den preliminära statistiken dels driftöverskottet eller skillnaden mellan trafikinkomster och driftkostnader, dels nettoinkomsten av järnvägsdrift, varmed förstås skillnaden mellan summan av trafikinkomst och övriga med järnvägsdriften sammanhängande inkomster och summan av driftkostnader samt med järnvägsdriften sammanhängande utgifter, dels slutligen den disponibla inkomsten eller skillnaden mellan bruttoinkomster och totalutgifter, vare sig dessa sammanhänga med järnvägsdriften eller ej. I Allmän järnvägsstatistik har hittills för»diverse med järnvägsdriften ej sammanhängande inkomster och utgifter» redovisats endast nettobelopp, t. ex. skillnaden mellan influtna och utbetalda räntor. I denna föreliggande statistik har dock i ett stort antal fall, där bruttobeloppen blivit redovisade, dessa ock upptagits i statistiken. I anledning härav visa dessa inkomstoch utgiftsbelopp en avsevärt stor ökning i jämförelse med motsvarande belopp för år 1912. De för den preliminära statistiken utsända uppgiftsformulären hava med få undantag inkommit på begärda tider. Utgiftsredovisningen har för de allra flesta järnvägar kunnat genomföras. Detta första år, som den preliminära statistiken utgives, har uppgiftsgranskning m. m. varit förbunden med rätt väsentligt arbete, varför utgivandet blivit något fördröjt. Stockholm i september 1914. Sven Norrman. 77
78 Banlängd Byggnadskostnad Rullande Anm. och noter: ge sid. 90 91.
79 materiel Tågrörelse Trafik (Kol. 1 28: 1:sta uppslaget.)
80 Banlängd Byggnadskostnad Rullande
81 materiel Tågrörelse Trafik (Kol. 1-23: 2:dra uppslaget.)
82 Banlängd Byggnadskostnad Rullande
83 materiel Tågrörelse Trafik (Kol. 1-23: 3:dje uppslaget.)
84 Banlängd Byggnadskostnad Rullande
85 materiel Tågrörelse Trafik (Kol. 1 23: 4:de uppslaget.)
86 Banlängd Byggnadskostnad Rullande
87 materiel Tågrörelse Trafik (Kol. 1-23: 5:te uppslaget.)
88 Banlängd Byggnadskostnad Rullande
89 materiel Tågrörelse Trafik (Kol. 1-23: 6:te uppslaget.)
90 Banlängd Byggnadskostnad Rullande Kol. 3. Kol. 5 6. Anm. och noter till kol. 1 23. Den i kol. 3 angivna trafikmedellängden har i regel legat till grund vid uträkning av de i kol. 127 133 förekommande relationstalen. Undantag härifrån hava gjorts i de fall, där viss handel varit upplåten enbart för person- eller enbart för godstrafik. I»sammandragets» summor hava dubbelräknade hansträckor borteliminerats. I fråga om betydelsen»avkomstberättigad» och»bokförd» byggnadskostnad hänvisas till vad som härom säges i texten till Allmän järnvägsstatistik år 1911 spalt 44. I den i kol. 6 redovisade bokförda byggnadskostnaden har i regel icke inräknats förrådet, vilket däremot är fallet med den i kol. 105 angivna bokförda byggnadskostnaden. Kol. 7 16. Här redovisad rullande materiel avser den under året å järnvägarna använda egna materielen. Under året oanvänd ävensom främmande inregistrerad materiel har icke medräknats. Kol. 19 21. Varje resa över två eller flera järnvägar har räknats som lika många resor som antal befarna banor. Fribiljetter hava icke medräknats.
91 materiel Tågrörelse Trafik 1) De angivna beloppen avse den för år 1906 redovisade byggnadskostnaden; närmare uppgifter hava ej kunnat erhållas från järnvägens ägare»the Swedish Central Railway Comp. Ltd». 2 ) öppnad för trafik den 2 augusti 1913. 3 ) Häri ingå även kostnader för den ej färdiga delen Sunne^ Torsby, vilka icke kunnat angivas särskilt. 4 ) Ny ägare 1 juli 1913, varav förklaras det sänkta bokföringsvärdet. 6 ) Öppnad för trafik den 15 juni 1913. 6 ) Järnvägen avträdde sin egendom till konkurs den 1 februari 1913; Övertogs den 17 november samma år av Mjölby Hästholmens nya järnvägsaktiebolag. 7 ) Bandelen Igelboda Solsidan (2-8 km) öppnad för trafik den 14 augusti 1913. 8 ) Innefattar även Hör Hörby järnväg. e ) Den ekonomiska ställningen för linjen Skyllberg Lerbäck kan ej anges, enar räkenskaperna härfor ingå i Skyllbergs bruks bokföring. 10 ) Linjen Kråksmåla Grönskåra (9'6 km) öppnades för trafik den 4 juni 1913. u ) Linjen Hygnestad Bränninge (40'4 km) öppnades för trafik den 19 oktober 1913. (Kol. 1-23: 7:de uppslaget.) 2
92 Trafik (forts.) In- Anm. och noter: se sid. 104 105.
93 komster (Kol. 24-46: l:sta uppslaget.)
94 Trafik (forts.) In-
95 k o m s t e r (Kol. 24-46: 2:dra uppslaget.)
96 Trafik (forts.) In-
97 k o m s t e r (Kol. 24 46: 8:<lje uppslaget.)
98 Trafik (forts.) In-
99 komster (Kol. 24 46: 4:de uppslaget.)
100 Trafik (forts.) In-
101 komster (Kol. 24 46: 5:te uppslaget.)
102 Trafik (forts.) In-
103 komster (Kol. 24 46: 6:te uppslaget.)
104 Trafik (forts.) In- Kol. 24 27. Kol. 32. Kol. A2. Anm. och noter till kol- 24 46. Då gods, som transporterats över två eller flera järnvägar med var för sig självständig förvaltning, upptages i var och en av de resp. järnvägarnes redovisningar, ingå i de i sammandraget utförda totalsummorna en del, till sin omfattning oangivbara dubbelräkningar av gods. Vid flertalet enskilda järnvägar redovisas inkomst av hundtransporter tillsammans med inkomst av»levande djur» (kol. 89). Lok- och vagnhyresaldo inräknades år 1912 i»diverse med järnvägsdriften sammanhängande inkomster» (kol. 43).
105 komster 1) Utgör utdelning dels från Trafikförvaltningen Göteborg Stockholm Gäfio utöver Bergslagernas järnvägs egen nettobehållning av trafiken, 220 079 kr., dels å aktier 457 556 kr. Jfr sid. 133 not 12. 2 ) Utgör utdelning dels från Trafikförvaltningen Göteborg Stockholm Gäfle utöver Gäfle Dala järnvägs egen nettobehållning av trafiken, 185 716 kr., dels å aktier 116 535 kr. Jfr sid. 133 not 12. s ) Bergslagernas järnvägs förlust å trafikeringen av järnvägen. 4) Järnvägen övertogs den 1 juli 1913 av Trafikaktiebolaget Kjefiinge Barsebäckshamn. Ifrågavarande belopp avser under l:a halvåret uppkommen förlust, som jämte det gamla bolagets från föregående år balanserade brist eller sammanlagt 165 158 kr. avförts ur räkenskaperna. Jfr sid. 91 not 4. 5 ) Härav 21933 kr. trafiköverskott från Dalkarlsbergs järnväg; återstoden, 233 446 kr., utgör inkomst av sjötrafik. 8 ) Redovisningen avser endast i slakthusets räkenskaper bokförda inkomster och utgifter; således ej Statens järnvägars inkomster och driftkostnader för trafikeringen av järnvägen. 7 ) Häri även inräknat Hör Hörby järnväg. 8 ) Häri ingå ersättning för trafikskötsel vid Lidköpings station med 38 021 kr. samt för traflkeringen av linjen Tummleberg Håkantorp 13 164 kr. 8 ) Häri inräknat anslutningsbidrag (5 000 kr.) och bidrag till nya anläggningar (11773 kr.).,0 ) Härav 37 641 kr. för trafikeringen av Annefors Neva järnväg. (Kol. 24-46: 7:de uppslaget.)
106 Ut- Anm. och noter: se sid. 133 133.
107 g i f t e r (Kol. 47 69: lista uppslaget.) 3
108 Ut-
109 g i f t e r (Kol. 47 69: 2:dra uppslaget.)
110 Ut-
111 g i f t e r (Kol. 47 69: 3:dje uppslaget.)
112 Ut-
113 g i f t e r (Kol. 47 69: 4:de uppslaget.)
114 Ut-
115 g i f t e r (Kol. 47 69: 5:te uppslaget.)
116 Ut-
117 g i f t e r (Kol. 47-69: 6:te uppalnget.)
118 Ut-
119 g i f t e r (Kol. 47-69: 7:de uppslaget.)
120 Ut- Anrn. och noter: se sid. 133 133.
121 g i f t e r (forts.). (Kol. 70-86: l:sta uppslaget.)
122 Ut-
123 g i f t e r (forts.). (Kol. 70-86: 2:dra uppslaget.) 4
124 Ut-
125 g i f t e r (forts.) (Kol. 70 S6: 3:<lje uppslaget.)
126 Ut-
127 g i f t e r (forts.). (Kol. 70-86: 4:de uppslaget.)
128 Ut-
129 g i f t e r (forts.) (Kol. 70 86: 5:te uppslaget.)
130 Ut-
131 g i f t e r (forts.) (Kol. 70 86: 6:te uppslaget.)
132 Ut- Anm. och noter till kol. 47 89 (Utgifter). Anm. 1. Utgifter för år 1913 hava redovisats efter formulär, upprättade i nära överenbstämstämmelse med den av svenska järnvägsförenmgen fasttsällda tabellen for litterering av inkomster och utgifter. Då emellertid 1912 års driftkostnader redovisats enligt väsentligt avvikande formulär, hava korresponderande uppgifter för sistnämnda år icke annat än i enstaka fall kunnat lämnas. Anm. 2. I kolumnerna»härav avlöning» ingå i regel ej avlöning, som i bokföringen redovisas på sakliga kostnader (banunderhåll, rullande materielens underhåll m. m.), vadan angivna avlöningsbelopp icke utan vidare få sammanställas med den i kol. 123 125 redovisade personalen. Kol. 79. Ar 1912 inräknades lok- och vagnhyressaldon (beloppen ej kända) i maskin- resp. trafikavdelningarnas kostnader. Kol. 80 och 83. Järnvägsarrenden ingå år 1912 i»övriga driftkostnader» (kol. 80). Kol. 84. Häri ingå avskrivningar och avsättningar till reparations- och fömyelsefonder, vare sig desamma under året bokförts som utgifter eller av vederbörande bolagsstämmor beslutats utgå av redogörelseårets vinstmedel eller bolagens fonder.
133 g i f t e r (forts.) 1) Driftkostnaderna för de samtrafikerade järnvägarna Uppsala Gäfie och Gäfle Ockelbo specificerade enligt littereringstabellen, hava upptagits under förstnämnda järnväg, varemot för Gäfle Ockelbo järnväg endast angivits järnvägens kostnad för resp. avdelningar. Gäfle Ockelbo järnvägs andel i driftkostnaderna, 234-4 tusen kronor, angiven med kursiverad stil under Uppsala Gäile järnväg. a ) Utgör skillnaden mellan Uppsala Gäfles arrendeavgift, 76'1 kr., och trafiköverskottet, 67'0 kr., av trafikeringen av Gäfle ockelbo järnväg. s ) Siffrorna utgöra endast i Stockholms stads slakthus- och saluhallsstyrelse räkenskaper bokförda utgifter: således ej Statens järnvägars utgifter för driften. 4 ) Bokförda tillsammans med järnvägsbolagets övriga verksamhet. Jfr sid. 147 not 13. 6 ) Härav 405 795 kr. utgörande skillnaden mellan inkomster enligt Trafikförvaltningen Göteborg Stockholm Gäfles räkenskaper för S. V. B. järnväg och den S. "V. B. nya järnvägsaktiebolag tillkommande andelen av Trafikförvaltningen'" hela nettobehållning. Jfr sid. 105 not 1 och 2. a ) Inräknat utgifter (119 421 kr.) för elektrisk kraft- och omformarestation. ') Härav utgjorde 13000 kr. avlöning för personal å elektriska kraft- och omformarestation. a \ Trafiköverskott, överfört till Nora bergslags räkenskaper. ') Innefattar samtliga utgifter för driften. (Kol. 70-86: 7:de uppslaget.)
134 Utgifter (forts). Driftöverskott, nettoinkomst samt Anm. och noter till kol 87 89; se sid. 132 134. Anm. och noter till kol- 90 101; se sid. 146 147. Anm. och noter till kol. 102 105; se sid. 158 159.
135 disponibla inkomstens användning Tillgångar (Kol. 87-105: l:sta uppslaget.)
136 Utgifter (forts.). Driftöverskott, nettoinkomst samt
137 disponibla inkomstens användning Tillgångar (Kol. 87 105: 2:dra uppslaget.)
138 Utgifter (forts.). Driftöverskott, nettoinkomst samt
139 disponibla inkomstens användning. Tillgångar (Kol. 87 105: 3;e uppslaget.) 5
140 Utgifter (forts.) Driftöverskott, nettoinkomst samt
141 disponibla inkomstens användning Tillgångar (Kol. 87 105: 4:de uppslaget.)
142 Utgifter (forts.) Driftöverskott, nettoinkomst samt
143 disponibla inkomstens användning Tillgångar (Kol. 87 105: 5:te uppslaget.)
144 Utgifter (forts.) Driftöverskott, nettoinkomst samt
145 disponibla inkomstens användning Tillgångar (Kol. 87 105: 6:te uppslaget.)
146 Utgifter (forts.) Driftöverskott, nettoinkomst samt Kol. 91. Kol. 99. Anm. och noter till kol. 90 101. Den här angivna»nettoinkomsten av järnvägsdriften» får icke utan vidare sammanställas med den i tidigare statistik redovisade nettoinkomsten (tab. 10 c kol. 2 i 1911 års Allmän järnvägsstatistik). Den väsentliga olikheten ligger däruti att avskrivningar och avsättningar till reparations- och förnyelsefonder (år 1913 och 1912 för samtliga enskilda järnvägar uppgående till sammanlagt 6'03 resp. 5-4o mill. kr.), i Allmän järnvägsstatistik ej redovisade som utgifter, inräknats i den i kol. 86 angivna»summa driftkostnader och med järnvägsdriften sammanhängande utgifter». Här angiven utdelningsprocent avser den som erhålles, om utdelningen sättes i relation till hela det i kol. 111 redovisade aktiekapitalet. I de fall där olika slag av aktier förekomma eller endast delar av en järnvägs aktiekapital bekommit utdelning, finnes i noter nedan detta förhållande särskilt angivet. 1) Arets traflkfdrlubt å järnvägen, som täckts av stateverkets skogsmedel. 2) Arets disponibla inkomst, 31 091 kr., har använts till avskrivningar och avsättning till rep. och förnyelsefond. 3) Järnvägsbolagets arrendeinkomst. Närmare nppgifter om dennas användning hava icke lämnats. I kol. 88 ingår Trafikaktiebolaget Grängesberg Oxelösunds vinst å arrende av järnvägen med 500 671 kr. 4) 1 Gäfle Dala järnvägsaktiebolags aktiekapital, 4 800000 kr., 18 % utdelning; S Falun Rättvik Mora järnvägsaktiebolags aktiekapital, 1 282 100 kr. samt & Falun Västerdalarnes järnvägsaktiebolags aktiekapital, 1000 000 kr., ingen utdelning. 6 ) A stamaktiekapitalet, 763 670 kr., 4 % utdelning; & preferensaktiekapitalet, 205 850 kr., 6 % utdelning. e ) A Landskrona Eslöfs järnvägsaktiebolags aktiekapital, 1 800 000 kr., 4 % utdelning samt â Hälsingborg Landskrona Eslöfs järnvägsaktiebolags aktiekapital, 462 150 kr., 8 % utdelning.
147 disponibla inkomstens användning Tillgångrar ') 6 kr. pr aktie å noniinelt 90 kr. 8 ) "Förlust under tiden 17 nov. till årets slut. Jfr sid. 91 not 6. 6 ) A preferensaktiekapitalet, 1000000 kr,, 5 % utdelning; å stamaktiekapitalet, 3 120 500 kr., ingen utdelning. 10 ) 5 % utdelning å såväl stamaktier som preferensaktier. u ) Yid årets början balanserad brist, 227 106 kr., har vid bolagets rekonstruktion avförts ur räkenskaperna. 18 ) Utdelning och avsättning till fonder skor i samband med bolagets övriga verksamhet. 13 ) 5 % utdelning å stamaktiekapitalet, 1 832 700 kr. ; å preferensaktiekapitalet, 800 000 kr., ingen utdelning. ") Av hela aktiekapitalet, 2 450 000 kr., innehar bolaget självt 171200 kr. aktier vara utdelning ej ägt rum; utdelningen har alltså uppgått till 3 %. 16 ) Järnvägens huvudtrafikant och ägare,»la société des mines et fonderies de zinc de la Vieille Montagne», balanserar järnvägens bokförda inkomster och utgifter med enahanda belopp. ">) 6 % utdelning å 2 000 000 kr. av stamaktiekapitalet; å nytecknade aktier, 60000 kr., ingen utdelning. ") Utdelningen utgjorde 2 % å stamaktiekapitalet, 1 231 200 kr., samt 6 % l preferensaktierna, 500 000 kr. 18 ) Utdelningen utgjorde ii % i. 760 100 kr. av aktiekapitalet; å aktiekapitalet för Burgsviksbanan, 143 000 kr., ingen utdelning. '") 4 % utdelning â 4 535000 kr. av hela aktiekapitalet (4 744 800 kr.); återstoden, 209 800 kr. i aktier, berättigad till utdelning först för år 1915.,0 ) 6 % & preferensaktiekapitalet, 200 000 kr.; å stamaktiekapitalet, 510 000 kr., ingen utdelning. ") Jfr sid. 105 not 5.!3 ) Disponerat i samband med övrig verksamhet. Anm. och noter till kol- 102 105: se sid. 158 159. (Kol. 87 105: 7:de uppslaget.)
148 Tillgångar (forts.) Anm. och noter till kol. 106 122: se sid. 158 159.
149 S k u l d e r (Kol. 106-122: l:sta uppslaget.)
150 Tillgångar (forts.)
151 S k u l d e r (Kol. 106 122: 2:dra uppslaget.)
152 Tillgångar (forts.)
153 S k u l d e r (Kol. 106 122: 3:dje uppslaget.)
154 Tillgångar (forts.)
155 S k u l d e r (Kol. 107-122: 4:de uppslaget.) 6
156 T i l l g å n g a r (forts.)
157 S k u l d e r (Kol. 106-122: 5:te uppslaget.)
158 T i l l g å n g a r (forts.) Anm. och noter till kol. 102 123. Kol. 10S. År 1912 inräknades ej förrdd i bokförda byggnadskostnaden. Jfr sid. 90. Kol. 106 och 120. I»sammandragets» summor hava dubbelräknade poster borteliminerats. Kol. 116 och 120.»Diverse skulder» äro år 1912 inräknade i»ej specificerade skulder». 1) Härav 1 000 000 kr. statsanslag utan återbetalningsskyldighet (i ägarens balanskonto uppfort under skulder). 2 ) Då fullständiga uppgifter angående den ekonomiska ställningen ej kunnat erhållas av järnvägens ägare, ett utländskt bolag, har bland tillgångar endast uppförts den redovisade byggnadskostnaden vid 1906 års början, varefter motsvarande belopp bland skulder utförts i kolumnen för»ej specificerade skulder». 3 ) Här äro upptagna jämväl Klippan Eslöfs järnvägs redovisade tillgångar till ett så stort belopp, 1 880 900 kr., som med frånräkning av dess återstående skuld å statslån, 334 100 kr., motsvarar dess övriga skalder. 4 ) Jfr not 3. 5 ) Kostnaden för den under byggnad varande delen Sunnc Torsby häri även inräknad, enär densamma icke kunnat särskiljas.
159 S k u l d e r 6) Järnvägen övergick den 1 juli 1913 till ny ägare, Trafikaktiobolagct Kjeflingc Barsebäckshamn, i samband varmed den starka nedskrivningen i järnvägens bokförda värde. 7 ) Häri äro upptagna jämväl Darlkarlsbergs järnvägs redovisade tillgångar med 130 385 kr. 8 ) Järnvägen har av Kya aktiebolaget Atlas köpt rullande materiel på förhyrningskontrakt. 8 ) Kiksgäldskontorets köpeskilling för järnvägen. ">) Exklusive Hör Hörby järnväg, som tillsvidare upptagits i kol.»frakt- och diverse fordringar».») Den ekonomiska ställningen för linjen Skyllberg Lerbäck kan ej fullständigt anges, enär räkenskaperna härför ingå i Skyllbergs bruks bokföring och där ej särskiljes från bruksbolagets övriga tillgångar oeh skulder. Kullande materielen tillhör Skyllbergs bruks aktiebolag. 1! ) Häri ingå även Skymnäs Munkfors järnvägs tillgångar och skulder. (Kol. 106 122: 6:te uppslaget.)
160 Personal
Medeltalsberäkningar 161 (Kol. 123-138: l:sta uppslaget.)
162 Personal
163 Medeltalsberäkningar (Kol. 123 138: 2:dra uppslaget.)
164 Personal
165 Medeltalsberäkningar (Kol. 123-138: 3:dje uppslaget.)
166 Personal
167 Medeltalsberäkningar (Kol. 123-138: 4:de uppslaget.)
168 Personal
169 Medeltalsberäkningar (Kol. 123-138: 5:te uppslaget.)
170 Personal
171 Medeltalsberäkningar (Kol. 123-138: 6:e uppslaget.) 7
172 Anm. och noter till kol. 123 138. Kol. 123 126. Kol. 125. Avser i järnvägarnas tjänst anstälid personal i medeltal under året. Personal, använd i fiera järnvägars tjänst, har i regel upptagits endast vid den järnväg, där anställning innehas. 300 dagsverken har ansetts motsvara en person. Häri ingår även sådan personal, vars avlöning ej föres på avlöningslittera såsom verkstadsarbetare, tillfälliga arbetare vid ban av delningen m. fl. Jfr sid. 132 anm. 2. Kol. 128 138. Vid uträkning av relationstalen i dessa kolumner hava de ej avrundade beloppen legat till grund. Jfr sid. 90: anm. kol. S. 1) Den för Trafikförvaltningen Göteborg Stockholm Gäfle:s järnvägar (B. J., G. D. oeh S. V. B.) gemensamma personalen å statistiska och kontroll kontoren samt biljett- och. forcnulärförrådet, 44 st. har upptagits under Bergslagernas järnväg. 2 ) Härav 19 personer gemensamma med Göteborg Borås järnväg. 3) Trafikerades av FrÖvi Ludvika järnväg med dess personal. 4) Extra och tillfällig personal. 5 ) Ordinarie och extra personal. G ) Trafikerades av statens järnvägar med dess personal. 7 ) Jfr not 1. 8 ) Ej inräknat lok- och tågpersonal, som tillhandahölls av Uppsala Gafle järnväg. ) Härav Ï9 personer gemensamma med Borås Alfvesta järnväg. 10 ) Härav 15 personer gemensamma med Markaryd Veinge järnväg oeh jämväl upptagna under sistnämnda järnväg. il ) Ej inräknat lok- och tågpersonal, som tillhandahölls av Statens järnvägar. 1S ) Personalen i byråtjäast, 9 personer, upptagen under Växjö Alfvesta järnväg. 1S ) Järnvägen, som öppnades för trafik den 2 augusti 1913, redovisade vid årets slut 22 personer i ordinarie tjänst. 14 ) Lok- och tågpersonal m. m. upptagen under KryTbo Norberg järnväg. 15 ) Den för Landskrona Käflinge och Landskrona Käfiinge Sjöbo gemensamma personalen har upptagits under den förstnämnda järnvägen. 16 ) En del personal användes såväl å Lund Bjärred som Lund Refvinge Harlösa järnväg. 17 J Järnvägen, som öppnades för allmän trafik den 15 juni 1913, redovisade vid årets slut 22 personer i ordinarie och extra anställning. 18 ) Jfr not 10. 10 ) Statens järnvägar tillhandahöll erforderlig personal. 20 ) Jfr not 1. 21 ) Personal vid Landskrona och Hälsingborgs järnvägar användes dessutom för trafikens ombesörjande. 22 ) Jfr not 12.. 23 ) Jfr not 24 ai ) Häri inräknat personal för trafikeringen av YBtad Brösarps och Ystad Gärsnäs S:t Olofs järnvägar. 25 ) Trafikerades av Östra Centralbanan med dess personal. 26 ) Dessutom 1 person (i verkstadstjänst) upptagen under Växjö Virserums järnväg. 27 ) Byrå-, tåg-, verkstads- och förrådspersonal var gemensam för Filipstads norra, bergslags, Karlstad Munkfors och Nordmark Klarälfvens järnvägar och har upptagits endast under sistnämnda järnväg. 28 ) Gemensam personal å maskinavdeiningen har upptagits under Hvetianda Säfsjö järnväg. 29) Lidköping Skara Stenstorps järnväg tillhandahöll erforderlig lok- och tågpersonal för trafikeringen av järnvägen Skara Timmersdala. 30 ) Järnvägen, som öppnades för allmän trafik den 19 oktober 1913, redovisade vid årets slut 27 ordinarie anställda. 31 ) Jfr not 26.
SAMMANDRAG AV SVENSKA JÄRNVÄGARS TRAFIKRAPPORTER FÖR JUNI 1914.
174 Trafikrapporter
juni 1914. 175
176 Trafikrapporter
juni 1914 (forts). 177
178 Trafikrapporter
juni 1914 (forts). 179
180 Trafikrapporter
juni 1914 (forts). 181
182 Trafikrapporter
juni 1914 (forts.). 183
184 Trafikrapporter
juni 1914 (forts.). 185
186 Anm. och noter. Då resande och gods, som transporterats ÖTer två eller flera järnvägar med var för sig självständig förvaltning, upptagas i var och en av de resp. järnvägarnas rapporter, ingå i de i tabellens början utförda totalsummorna en del, till sin omfattning oangivbara dubbelräkningar av resande och gods. I järnvägsstatistiska meddelanden redovisade järnvägar trafikeras i allmänhet alla dagar under året; undantag härifrån göra emellertid Kumla "ïihult, Kärrgrufvan Klackberg, Laiå Eöfors, Säfsnäs och Stafsjö järnvägar, vilka endast trafikeras söckendagar. A Bånghammar Klotens järnväg framföras tåg i allmänhet endast helgfria lördagar och utgjorde för jan. juni 1914 antalet trafikdagar 33. Inkomsten pr dag och bankm avser för dessa järnvägar inkomsten pr trafikdag och bankm. Från följande huvudsakligen för godstrafik avsedda järnvägar insändas icke månatliga trafikrapporter till Kungl. Järnvägsstyrelsen: Gammelstad Karlsvik (6 km), Nyboda Enskede (4 km), Tingstad Sannegården (5 km), Ämmebergs (U km) och Örebro Skebäck (5 km) (normalspåriga) samt Falköping Uddagården (5 km), Malma Haggården (2 km) och Munkedals (6 km) (smalspåriga). Arsredogörelser för nämnda banor återfinnas emellertid i Allmän järnvägsstatistik. 1) I statens järnvägars banlängd ingå ångfarjesträckorna Trälleborg Sassnitz och Malmö Köpenhamn med sammanlagt 69 km. Bandelen Lappträsk Karungi (21 km) öppnades för allmän trafik den 1 joli 1913. Bandelen Jama Nyköping (57 km) öppnades för allmän trafik den 15 dee. 1913. 2 ) Innefattar Bergslagernas (49ö km), Lödöse Lilla Edets (15 km) och Kil Fryksdalens (41 km) järnvägar. Bandelen Kil Sunne (41 km) av Kil Fryksdalens järnväg öppnades för allmän trafik den 2 augusti 1913. 3) Äges av staten, men trafikeras av Frövi Ludvika järnväg. 4 ) Innefattar Gäfle Dala (92 km), Falun Rättvik Mora (inkl. Mora Älfdalen) (145 km) samt Falun Västerdalarne (70 km). 5 ) Trafikeras av Hälsingborg Hässleholms järnväg. 6 ) Innefattar Kalmar (57 km), Nybro Säfsjöström (43 km) och Säfsjöström Nässjö (22 km) järnvägar. Bandelen Säfsjöström Asheda (22 km) av Säfsjöström Nässjö järnväg öppnades för allmän trafik den 16 januari 1914. ') Innefattar Lund Trälleborg (43 km) och Lund Käflinge (11 km). 8 ) Lysekils järnväg (39 km) öppnades för allmän trafik den 15 juni 1913. 9 ) Innefattar Mora Vänern (257 km) och Malung Limedsforsen (31 km). 10 ) Bandelen Igelboda Solsidan (3 km) av Stockholm Saltsjöns järnväg öppnades för allmän trafik den 14 augusti 1913. ") Innefattar Stockholm Västerås Bergslagens (448 km), Klackbergs (5 km), Norbergs (17 km) och Spånga Löfsta (6 km). ia ) Äges av staten, men förvaltas som en enskild järnväg. l3 ) Innefattar Södra Balarnes (67 km) och Siljans (37 km). u ) Bandelen Sölvesborgs Tivoli Listershufvud (6 km) av Blekinge kustbanor öppnades för allmän trafik den 10 januari 1914. 15 ) Bandelen Kråksmåla Grönskåra (10 km) av Mönsterås järnväg öppnades för allmän trafik den 4 juni 1913. 18 ) Innefattar Norsholm Risten (32 km), Västervik Åtvidaberg Bersbo (86 km), Hultsfred Yästervik (GQ km) och Vimracrby Spångenäs (18 km). ") Innefattar Stockholm Rimbo (162 km) och Rimbo Sund (39 km). 18 ) Linjen Hygnestad Bränninge (41 km) av Vädcrstad Skänninge Bränninge järnväg öppnades för allmän trafik den 19 oktober 1913 och bandelenväderstad Hygnestad (3 km) den 5 maj 1914. 19 ) Trafiken upptogs år 1913 i mars månad och har sedermera fortgått oavbrutet.