Innehållsförteckning FOKUS PÅ HÄLSA... 4 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING EN EGEN REGION... 5 KLIMATFRÅGAN... 6 Ett landsting och län fritt från fossilbränsle och klimatgaser... 6 EKONOMI, STYRNING OCH UPPFÖLJNING... 8 Hälso- och sjukvården... 8 Hälsofrämjande och rättvist ersättningssystem... 8 Ägande- och driftsformer i vården... 8 Styrning av akutsjukvård och högspecialiserad regionsjukvård... 9 Kollektivtrafiken... 10 Trängselavgifter som styrmedel... 10 Hälsoekonomi visar när det lönar sig att förebygga... 11 Uppföljning och utvärdering... 12 LANDSTINGETS UPPHANDLINGSKOMPETENS MÅSTE STÄRKAS... 12 INVESTERINGAR... 13 Nya Karolinska sjukhuset, NKS... 14 EN HÄLSOFRÄMJANDE PERSONALPOLITIK... 14 JÄMLIKHET OCH JÄMSTÄLLDHET I HELA LANDSTINGET... 15 JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING... 16 VÄRDEGRUND OCH BEMÖTANDE... 16 TILLGÄNGLIGHET FÖR ALLA... 17 PAPPERSLÖSAS RÄTT TILL VÅRD... 17 DEMOKRATI... 17 SAMVERKAN GENOM FLER SAMORDNINGSFÖRBUND... 18 FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING... 19 Nytt paradigm... 19 Hälsopedagogiskt Centrum... 21 Forskning om miljömedicinska risker och miljörelaterad ohälsa... 21 Barnens miljö och hälsa... 21 Miljöexponeringar ska hanteras enligt försiktighetsprincipen... 21 Miljökänsliga ska utredas vid ny forskningsenhet... 22 Naturbruksgymnasiet Berga... 23 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 23 VARFÖR BEHÖVS DET ETT PARADIGMSKIFTE?... 23 VAD INNEBÄR PARADIGMSKIFTET?... 24 VAD KRÄVS FÖR OMSTÄLLNINGEN?... 24 EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD TILLGÄNGLIG FÖR ALLA... 24 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ORGANISATION... 25 E-HÄLSA... 25 HBT-VÄNLIG VÅRD... 25 KOMPETENT HÄLSO- OCH SJUKVÅRD GRUNDEN FÖR PATIENTENS VAL... 26 PATIENTSÄKERHET OCH VÅRDKVALITET... 27 LÄKEMEDEL... 27 MEDICINSKT PROGRAMARBETE FOLKHÄLSA OCH JÄMSTÄLLDHET... 28 HÄLSOVALSGARANTI...29 FOLKSJUKDOMAR ORSAKADE AV LIVSVILLKOR, MILJÖ OCH LEVNADSVANOR... 29 SJUKDOMSOMRÅDEN I BEHOV AV SÄRSKILT POLITISKT STÖD... 30 Barnsjukvården... 30 Cancervården... 30 Njursjukvården... 30
Rörelseorganens sjukdomar... 31 Hjärtsjukvården... 31 Strokevården... 31 Ätstörningsvården... 31 Epilepsivården...31 Smärtvården är eftersatt... 32 Patienter i livets slutskede... 32 Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar... 32 Multisjuka äldre/geriatriska sjukdomar... 32 ME/Kroniskt trötthetssyndrom specialistmottagning behövs... 33 Ohälsa av dentala material... 33 Ensamföräldrar en riskgrupp... 34 HÄLSOVAL STOCKHOLM GRÖNA ALTERNATIVET TILL VÅRDVAL STOCKHOLM... 34 Hälsocentraler... 34 Kunskap om kost och hälsa... 37 Näringsterapeuter och akupunktörer... 37 Hälsocentraler för äldre... 38 Förlossningsvård och amningsstöd... 38 Hälsocentraler för barn och Hälsocentraler för unga vuxna... 39 Familjecentraler, ungdomsmottagningar och psykiatri... 39 Neurologiska utvecklingsavvikelser... 40 HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS (HFS) OCH HÄLSOFRÄMJANDE SJUKVÅRD... 40 GRÖN HÄLSA OCH REHABILITERING PÅ ALLA VÅRDNIVÅER... 41 Natur på recept... 42 Djur på recept vårdhundar och rehabhästar... 42 Kultur för tillfrisknande... 43 Komplementär- och alternativmedicin... 43 Gröna paviljonger... 43 PSYKISK HÄLSA OCH PSYKIATRI... 44 Psykiska symtom behöver inte ha psykisk orsak... 44 Terapiformerna inom psykiatrin behöver utvecklas och utvärderas... 44 Tidiga insatser för ungas hälsa... 45 Vuxenpsykiatrin... 45 Mellanvårdsformer behöver utvecklas... 45 Södertäljemodellen ett gott exempel... 45 Äldres psykiska hälsa och geropsykiatri... 46 VÅLD MOT KVINNOR OCH MÄN... 46 BEROENDEVÅRD OCH SPRUTUTBYTE... 47 HABILITERING, SPECIALISERAD REHABILITERING OCH HJÄLPMEDEL... 48 Habilitering för barn... 48 Samordnade insatser för vuxna... 48 Rehabilitering ska garanteras inom alla diagnosområden... 48 Förvärvad hjärnskada... 49 Hjälpmedel... 49 Hjälpmedelsguiden... 50 MUN- OCH TANDHÄLSA... 50 TRAFIK... 52 KOLLEKTIVTRAFIKEN... 52 STORSTOCKHOLMS LOKALTRAFIK AB... 54 Nöjda resenärer... 55 Jämställd kollektivtrafik... 56 Personalens arbetsmiljö... 56 Låga och enhetliga taxor... 57 Öppna spärrsystem... 58 2
Öka tillgängligheten för alla... 59 Särskild kollektivtrafik... 59 Inga minskade anslag... 60 Cykel i kollektivtrafiken... 60 Investera för ökad andel kollektivtrafikanter... 61 Automatbanor...63 Spårbilar... 63 FÄRDTJÄNSTNÄMNDEN... 64 Kvalitetsgaranti... 65 WAXHOLMSBOLAGET... 65 Miljö- och klimatarbetet... 67 KULTUR... 67 Filmregion Stockholm- Mälardalen... 68 Länsuppdragen... 68 Hälsopedagogisk teater... 68 Forskningsprojektet Kulturen i vården - Vården som kultur... 69 Avknoppade verksamheter... 69 LOCUM AB... 69 Minskad energianvändning... 70 REGIONPLANENÄMNDEN (RPN)... 70 Handlingsberedskap för att minska sårbarheten... 72 Trängselskatt och ingen Förbifart ger en grönare region... 72 Godstrafik... 73 Regionplanering... 73 Nya mål och strategier för regionens och Mälardalens utveckling... 74 GMO-fri region... 75 Från obalans till balans... 75 Utvecklingen av Norra stationsområdet... 76 Att stärka de gröna kilarna bra för människor och djur... 76 Arlanda... 77 Stockholms skärgård... 77 BILAGOR:... 78 Bilaga 1, Avgiftslista... 78 Bilaga 2, Tabellverket... 78 Bilaga 3, Budapestdeklarationen... 78 3
Fokus på hälsa Paradigmskifte för ett klimatvänligare landsting Det övergripande målet för all landstingsverksamhet ska bli att bidra till en långsiktigt hållbar och hälsofrämjande utveckling. Det kräver ett paradigmskifte i synen på landstingets verksamheter. Miljötänkande och hälsa ska genomsyra allt arbete. Hälso- och sjukvården behöver kraftigt utöka sitt arbete med att förebygga fysisk och psykisk ohälsa. För det är hälsopedagogisk kompetens och kultur viktiga verktyg. Användningen av fossila bränslen måste på sikt helt upphöra och spridningen av långlivade kemikalier och läkemedel i naturens kretslopp ska minimeras. Landstingets upphandlingar bör stärkas inom områdena social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Stockholmsregionen ska växa på ett hållbart sätt med utökad kollektivtrafik istället för fler motorvägar. De gröna kilarna ska bevaras och skärgården ges möjlighet att leva året runt. Stockholms län är stort nog att fungera som en egen region, i enlighet med ansvarsutredningen. Minskande skatteintäkter och ekonomisk lågkonjunktur kräver en djupare analys av hur ändrade in- och utlåningsräntor påverkar ekonomin och en ökad uppmärksamhet på landstingets totala ekonomi inför kommande investeringar. I budgeten för 2010 föreslås samma skattesats som år 2006, en höjning med 17 öre. Det innebär en beräknad ekonomisk ram som är cirka 700 miljoner kronor större än vad majoriteten föreslår. Klimatsmart. Planering ska starta i budget för år 2010 med att uppnå målet fossilbränslefritt landsting år 2020 och fossilbränslefritt län år 2030. Hälsosamt. Landstingets samtliga verksamheter ska öka sitt arbete med att stärka folkhälsan. Det sker genom en hälsofrämjande regional planering, förebyggande arbete i hälso- och sjukvården samt utökad kollektivtrafik tillgänglig för fler. Tillgängligt och jämställt. Kollektivtrafiken ska byggas ut kraftigt och ställas om till ett öppet och välkomnande trafiksystem med bättre service och enhetliga taxor. Hälso- och sjukvården ska vara väl tillgänglig för alla och erbjudas invånarna på lika villkor. Möjligheterna att främja hälsa och förebygga sjukdom är mycket stora, det gäller att tro på att det faktiskt går och att resultaten kan komma snabbt. Hälsofrämjande arbete kan motverkas av kortsiktiga ekonomiska intressen både inom hälso- och sjukvårdssektorn och i andra delar av samhället. 4
Paradigm: Inom ett paradigm gäller vissa grundläggande uppfattningar och godkända teorier. Världsbilden inom ett paradigm bygger på en gemensam vetenskapssyn. Inom västerlandet utgår vetenskapen från att allt går att plocka sönder i begripliga beståndsdelar och att endast det som går att mäta är riktiga fakta. Inom dagens dominerande paradigm finns därför mycket fakta kring delar som går att mäta idag. Däremot finns inte så mycket kunskap om hur samverkan sker och hur helheten fungerar. Det gäller för den medicinska forskningen men också inom samhällsbygget i stort. Ett skifte av paradigm är en evolution som lägger grunden för ett hållbart samhälle. I det nya paradigmet ingår ett hälsoekonomiskt tänkande och hälsoekonomiska analyser. Landstinget ska bättre ta sitt ansvar som trafikhuvudman. Stockholms Lokaltrafik (SL) ska utgå från vad som främjar ett jämställt samhälle med god hälsa. För att skapa en hälsofrämjande kollektivtrafik krävs det att den är miljövänlig, trygg och tillgänglig för alla människor. Dagens kollektivtrafik bygger på ett gammalt och dyrt system som med nya höga spärrar inom spårtrafiken kommer att upplevas som mer svårtillgängligt. Detta behöver förändras. Stockholms läns landsting ska utöka kollektivtrafiken med fler bussar, spår och båtar och investera i nya tekniska lösningar som spårbilar på lämpliga platser i vårt län. Tillsammans med sänkta priser, ett ökat underhåll och en omställning till ett mer välkomnande och tillgängligt trafiksystem utan spärrar kommer det kollektiva resandet öka. Klimatfrågan är den allt överskuggande samhällsfrågan. Kravet på ett paradigmskifte har också som syfte att hejda klimatförändringen. Stockholms läns landsting har en viktig roll i detta. Jämlikhet och jämställdhet måste säkerställas i alla de förslag som förs fram i landstinget. Genom jämställd budgetering och hälsoekonomiska bedömningar kan vi åstadkomma en förändring. Hälsoekonomiska analyser och Gender budgeting (jämtegrering) är två viktiga redskap för att uppnå det paradigmskifte som Miljöpartiet de Gröna eftersträvar. Genom att få en bild av hur samhället påverkas hälsomässigt och ekonomiskt av hur skattemedel fördelas mellan kvinnor och män möjliggörs omfördelningar till ett mer jämlikt, jämställt och hälsofrämjande samhälle. Stockholms läns landsting en egen region Stockholms län växer med cirka 30 000 invånare per år. Länet är därmed redan tillräckligt stort för att fortsätta att vara en egen region. En utveckling av landstinget till en region med ett direktvalt regionparlament kan öka demokratin och medföra en decentralisering av uppgifter från staten. Detta kan vara positivt för näringslivsutveckling, utbildning och infrastruktur förutsatt att målet är en hållbar utveckling. 5
En utveckling mot en superregion med över 3 miljoner invånare i Mälardalen eller Mellansverige får emellertid fler negativa än positiva effekter. Avståndet till beslutsfattare och politiska församlingar blir alltför stort, medborgarnas möjlighet att påverka minskas, avstånden till service och vård riskerar att öka och förhållandet till andra regioner kommer i obalans. Det är viktigt att öka samarbetet mellan regionerna. Det bör även ske genom konkreta avtal t.ex. om kollektivtrafiksamarbete och utbildning. Samordningen ger inte bara bättre trafik utan bidrar också till en bättre hälsa för medborgarna. Klimatfrågan Ett landsting och län fritt från fossilbränsle och klimatgaser Målet är att alla landstingets verksamheter ska vara fossilbränslefria till 2020. Eftersom den nuvarande majoriteten i landstinget inte satsat tillräckligt på klimatarbetet har Miljöpartiets tidigare mål om ett fossilbränslefritt landsting år 2015 senarelagts till 2020. En klimat- och sårbarhetsutredning ska initieras och samarbete byggas upp med kommuner, näringsliv och myndigheter med målet att också hela Stockholms län ska vara fossilbränslefritt till 2030. Landstingets miljöenhet får resurser att leda arbetet. Stockholmsregionen behöver en vision som berör det som människor oroar sig för. Stockholmarna vill vara med och ta ansvar för att åtgärda klimatproblemet. Kan vi åstadkomma ett klimatneutralt Stockholms län får stockholmarna och regionens besökare fler fördelar som en bättre hälsa och renare luft. Vi kan hushålla med Stockholms vackra grönområden och vattenmiljöer. Grön design i fysisk samhällsplanering och vid byggande gör att fler grönområden anläggs och växtlighet planteras på fasader och tak enligt internationella förebilder. Det kommer att krävas insatser på alla nivåer för att minska utsläppen av växthusgaser så att utvecklingen inte skenar iväg, och anpassa samhället till förändrade klimatbetingelser. I flera sektorer krävs helt nya förhållningssätt eller till och med paradigmskiften. 1 I det nya förslaget till regional utvecklingsplan för Stockholm (RUFS) har Miljöpartiets kritik vunnit visst gehör. Planen innehåller nu klimatmål och förslag till åtgärder för att nå dessa. Det är positivt, men oförklarligt varför det inte gjordes från början. Ambitionen i regionplaneförslaget är fortfarande låg, Stockholmsregionen nöjer sig med att ligga i nivå med nationella mål. 1 RUFS 2010 Utställningsförslaget sidan 29 6
Att öka kollektivtrafikresandet i hela länet är den enskilt viktigaste miljö- och klimatinsats som Stockholms läns landsting kan vidta. Att först bygga ny väg som ger ny trafik och sedan försöka rädda situationen med ny trängselskatt är inte smart. Då är det enklare och klokare att inte bygga vägen alls. Den miljard som Miljöpartiet i Stockholms stad budgeterat till förbättringar inom SL:s trafik avsätts till investeringar för en forcerad utbyggnad av spårtrafik i Stockholms stad. Dessa medel ska kunna avropas från Stockholms stad när SL presenterar en investeringsplan i enlighet med intentionerna. Oljan är en sinande, ändlig fossil resurs. Istället för att driva fordon med olja ska industrins behov av oljebaserad råvara prioriteras. Landstingets fordon ska drivas med förnybara bränslen. Sambandet mellan produktionen och transporterna av mat och klimatpåverkan behöver uppmärksammas mer i landstingets upphandlingar. Att patientmaten baseras på närproducerade och ekologiska råvaror som tillagas på sjukhusen är väsentligt bättre för patienter och klimat än de storköksproducerade måltider från matfabriker som transporteras med bil över hela länet. Lustgas är klimatpåverkande, men det finns metoder för hur denna narkosgas kan återvinnas och oskadliggöras. Det finns också flera andra narkosgaser som har klimatpåverkan. Denna kunskap är relativt ny och en analys måste göras om hur stor påverkan är och hur de olika gaserna ska kunna fångas in och spjälkas. Landstinget ska också ta fram behandlingsalternativ till dessa gaser. En kraftsamling för klimatet krävs inom många områden och en omställning till ny teknik är nödvändig. De verksamheter som ännu inte genomfört en kartläggning och antagit strategier för hur åtgärder kan vidtas ska skyndsamt genomföra detta. Delmålen ska vara uppföljningsbara och ingå i landstingets årliga redovisning. Arbetet för ett bättre klimat kan inte stanna vid landstingets verksamhetsområden. Landstingets ansvar för att arbeta för goda livsvillkor, god miljö, goda arbetsförhållanden, hälsosamma levnadsvanor och god psykisk hälsa sträcker sig längre. Det kräver ett regionalt samarbete med kommunala instanser, statliga myndigheter, frivilligorganisationer och näringslivet. Klimatfrågan utmanar inom alla områden. Analyser på övergripande samhällsnivå kan få till följd att landstinget måste vidta speciella åtgärder som att införa ny verksamhet eller förändra organisationen. Klimatet och miljöhotet måste tas på allvar. I landstingets nästa Miljöprogram Steg 6 måste ambitionerna höjas för att på allvar komma till rätta med länets miljögifter, buller och utsläpp av växthusgaser innan det är för sent. Forskning och utvecklingsarbete för att hitta processer och metoder som bättre än idag minskar utsläpp och föroreningar måste bli en del av det förebyggande arbetet. 7
För klimatförändringarnas inverkan på landstingets verksamheter ska medel redan nu samlas in för åtgärder. En klimatfond med startkapitalet 100 miljoner kronor bör inrättas redan 2010. En god investeringsplanering behövs för att kunna göra alla de satsningar som behövs inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken, så att planeringen blir hållbar och generationsneutral. Starta planering 2010 för att uppnå ett fossilbränslefritt landsting 2020 Landstinget ska ta initiativ till en klimat- och sårbarhetsutredning, samarbete ska byggas upp med kommuner, näringsliv och myndigheter med målet att Stockholms län ska bli fossilbränslefritt till 2030 En klimatfond om 100 miljoner kronor inrättas för oförutsedda klimatrelaterade händelser Ekonomi, styrning och uppföljning Hållbar ekonomi innebär att varje år ta hand om sina kostnader och försöka begränsa skuldbördan för kommande generationer. Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården ska bedrivas utifrån medborgarnas och patienternas behov och vara solidariskt finansierad via skattemedel. Hälsofrämjande och rättvist ersättningssystem Vårdens tillgänglighet och innehåll påverkas av hur ersättningssystemen till vårdgivarna är utformade. Ersättningssystem ska utvecklas så att de stödjer hälsofrämjande insatser och de vårdinsatser som stämmer överens med riksdagens beslut om prioriteringar. Ersättningen ska också främja god kvalitet och avspegla vårdtyngden. Det innebär bland annat att hänsyn tas till socioekonomiska faktorer och andra uppgifter som visat sig vara av betydelse för vårdbehovet liksom till hur olika diagnoser kan graderas för att mäta behovet av insatser. Även hur patienten själv bedömer sitt hälsotillstånd ska tillmätas en betydelse i ersättningssystemet. Vid behov kan även funktionsklassificering till exempel enligt ICF 2 utgöra en grund för en mer rättvis ersättning till vårdgivaren. Relationen mellan fast och rörlig ersättning kan se olika ut beroende på vårdnivå. Kvaliteten ersätts genom en målrelaterad del, där målen tas fram av vårdgivare och beställare gemensamt. Målen ser olika ut beroende på vilken verksamhet det gäller men gemensamt för alla är patientupplevd hälsovinst. Ägande- och driftsformer i vården Akutsjukhusen ska ägas och drivas i offentlig regi. De hålls därmed samman som en helhet och krav kan ställas på samverkan och uppföljning. 2 ICF, International Classification of functioning=den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionsnedsättning och hälsa, antagen av WHO år 2001 8
Vissa avgränsade verksamheter kan visa sig vara lämpliga att lägga ut på entreprenad. Det ska i så fall ske efter noggrann bedömning. Medverkan i helheten och samverkan ska tydligt regleras i avtal. På övriga vårdnivåer är det bra med mångfald. Det kan finnas olika driftsformer: bolag, ideell förening, kooperativ eller stiftelse. Både privata vårdgivare och landstingsägd hälso- och sjukvård ska ges möjlighet att utvecklas. Det är viktigt att eventuella ekonomiska överskott går tillbaka till vården för att förbättra verksamheten och inte användas till vinstutdelning till aktieägare det gäller såväl privat som offentligt driven vård. Villkoren ska vara likvärdiga oavsett driftsform för all vård som betalas med våra skattemedel. Det behövs en översyn av lagstiftningen som reglerar vinsthantering i vårdbolag som finansieras med skattemedel. Styrning av akutsjukvård och högspecialiserad regionsjukvård Styrningen av akutsjukhusen måste förbättras. Det är därför positivt att ett nytt ersättningssystem införs med flerårsavtal. Frågan om den demokratiska ägarstyrningen måste utredas vidare liksom hur kompetensen ska se ut i sjukhusstyrelserna. Styrelsernas beslutsordningar måste också förtydligas. Kvalitetsersättningens konstruktion och krav behöver också preciseras ytterligare och möjlighet till ev. sanktioner när man inte kan uppfylla kraven ska utredas. Genom att akutsjukhusen nu fått längre avtalsperioder och större handlingsfrihet kan gamla hierarkier brytas och sjukhusen styras mer decentraliserat. Personalens medverkan i förändringsarbetet är en förutsättning för att det ska lyckas. Det förändringsklimat som nu finns inom Karolinska Universitetssjukhuset är positivt. Möjligheterna är nu stora att införa mer effektiva flöden där all tid bedöms utifrån vilken nytta den gör för patienten. Landstinget ska satsa nödvändiga medel till stöd för att utveckla ett sådant arbetssätt. Det är också viktigt att den nya avtalsmodellen följs upp. Sjukhusens akutmottagningar ska få ett tydligt uppdrag att minimera patienternas väntetider. Ekonomiska incitament ska stödja detta. Kunskap finns idag om att förändrade arbetssätt, t.ex. att patienten möter hela vårdteamet tillsammans kan ge stora förbättringar. Mottagningens särskilda akutläkare ska exempelvis få koncentrera sig på akutmottagningens patienter utan störningar från andra avdelningar. Om köer uppstår ska det finnas god kompetens att prioritera patienterna och eventuellt hänvisa vidare. Det är viktigt att fördelningen av verksamheter mellan Karolinska sjukhuset i Huddinge och Karolinska sjukhuset i Solna föregås av en öppen diskussion för att nå bästa möjliga förankring. 9
Medborgarperspektivet ska vara utgångspunkten i de beslut som fattas. Akutsjukhusen får ett tydligt uppdrag att minimera väntetiderna vid sina akutmottagningar Sjukhusen får ansvar för att hantera alla vårdgarantifrågor så att väntetiderna förkortas Landstingets akutsjukhus ska ägas och drivas av landstinget för att garantera helhetssyn och samhällsansvar Beslutsprocesserna avseende sjukhusavtalen ska förtydligas för att säkra den demokratiska ägarstyrningen Kollektivtrafiken Trängselavgifter som styrmedel Trängselavgifter som leder till minskad biltrafik och ökad kollektivtrafik är i praktiken ett styrmedel som förbättrar både hälsan och miljön samtidigt som ekonomin förbättras. Trängselavgifterna ska därför till 95 procent användas till att förbättra kollektivtrafiken. Motorvägen Förbifart Stockholm ska försvinna ur planeringsprocessen och strykas ur den Regionala utvecklingsplanen för Stockholm (RUFS), som antas 2010. Istället ska alternativa planer tas fram som visar hur de statliga miljökvalitetsmålen kan nås med stora satsningar på kollektivtrafik. I en rapport från SIKA 3 finns förslag på nya spårdragningar som ger den önskade effekten. Dessa förslag ska kompletteras med förslag till kraftigt förstärkta järnvägssatsningar med nyinrättade logistikcentraler/mobilitetscenter norr och söder om Stockholms innerstad, samt ett bättre utnyttjande av Stockholms vattenvägar, både för tungt gods och persontrafik. Den ökade trängseln på Essingeleden måste hanteras i närtid, annars riskerar leden att helt korka igen eller att vibrera sönder under den hårda belastning som den inte är konstruerad för. Därför ska trängselavgifter införas den första januari 2010 och kompletteras med ett förbud för tung trafik under rusningstid. Landstinget ska uppvakta regeringen om att trängselavgifter ska införas på Essingeleden Landstinget arbetar fram en plan för hur de regionala miljömålen i Stockholms län kan uppnås genom satsningar på kollektivtrafik Landstingsstyrelsen ska arbeta aktivt för att Förbifart Stockholm och Österleden stoppas 3 SIKA Statens institut för kommunikationsanalys 10
Hälsoekonomi visar när det lönar sig att förebygga Med hälsoekonomiska beräkningar kan man få en överblick av resultatet av olika budgetsatsningar. Man kan exempelvis beräkna hur satsningar på hälsofrämjande och förebyggande insatser lönar sig i ekonomiska termer. Hälsoekonomiska analyser görs oftast i ett samhällsperspektiv, d.v.s. vinsterna redovisas så att man kan se vems budget som påverkas, landstingets, kommunens, statens eller den enskildes. Exempel: Vid olycksfallsprevention kan kostnaderna belasta kommunen medan vinsterna hämtas hem inom hälso- och sjukvården. Vid rehabiliteringsinsatser däremot är det landstingen som har kostnaderna medan kommuner och arbetsgivare får vinsterna. Hälsovinsten i form av upplevd livskvalitet och förbättrad privatekonomi tillfaller alltid individen även detta görs synligt. Hälsoekonomisk redovisning ger överblick och hjälper till så att man kan planera för helheten. Idag finns annars stora risker att en huvudman gör besparingar som är kostnadsökningar i någon annans budget. När pengar på detta sätt flyttas från en huvudman till en annan är alla i slutändan förlorare.hälsoekonomi som kunskapsområde för samhällsplanering är fortfarande outvecklat. De studier som finns och som visar på lönsamhet av hälsofrämjande och förebyggande insatser används i regel inte när landsting och kommuner gör sina budgetar. Några exempel på hälsoekonomisk kunskap: Hälsoinformation till en kostnad av 1 krona gav 5 kronor i minskade samhällskostnader. Preventionsprogram kring alkohol gav vinst på 5,6 kronor per satsad krona. Skadeprevention för 10 miljoner kronor gav 10 miljoner kronor i minskade hälso- och sjukvårdskostnader samtidigt som arbetsgivarna minskade sina kostnader med 30 40 miljoner kronor. 4 Fallskador hos personer över 65 år kostar det svenska samhället ca 5 miljarder kronor per år, varav hälften belastar landstinget. 5 Rådgivning med hälsosamtal kan minska dessa skador. Inom rehabiliteringsområdet finns flera goda exempel på hälsoekonomisk lönsamhet. 6 Infektioner med MRSA (multiresistenta bakterier) slukar 100-tals miljoner årligen och förebyggande verksamhet ser ut att vara mycket lönsam. 7,8 4 Förebygga eller bota, Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting 5 Fallprevention, Regionalt vårdprogram 2008, Stockholms läns landsting 6 Samhällekonomiska effekter av samordnad rehabilitering, Lars Hagberg, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting 7 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, jämförelser mellan landsting 2008 8 www.smittskyddsinstitutet.se 11
Enligt en beräkning kan man spara 252 miljoner per år i Stockholms läns landsting genom ett bra smittskyddsarbete och genom försiktighet vid antibiotikaanvändning. 9 För kollektivtrafikens insatser kan motsvarande hälsovinster räknas fram i form av minskade trafikskador, bättre luftkvalitet och mindre av trafikbuller. 10 Hälsoekonomiska analyser ska göras vid budgetering och uppföljning av resultatet av landstingets verksamheter Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av verksamheterna ska göras tydligare. Rapporter ska läggas fram i landstingsfullmäktige. Resultaten behöver jämföras med insatser i andra samhällssektorer. Det ger underlag för samverkan mellan landsting, kommuner och andra huvudmän. Ny kunskap blir då synlig som gör att hälsofrämjande och förebyggande åtgärder kan tas fram. Landstingsfullmäktige ska få en mer kontrollerande och styrande roll genom att ta ställning till kvartalsrapporter. Halvårsrapportering räcker inte för att den politiska styrningen ska kunna genomföras på ett bra sätt. Arbetet med att få fram nyckeltal för att bedöma verksamheternas kvalitet bör påskyndas. Landstingets upphandlingskompetens måste stärkas Stockholms läns landsting är en av Sveriges största upphandlare. Genom att ställa adekvata krav vad det gäller sociala frågor, etik, hälsa och miljö kan och ska landstinget driva på utvecklingen mot hållbar produktion och hållbara produkter och tjänster. Krav på energieffektivitet, transporter och materialval ska ställas utifrån miljökrav, hygienaspekter och livscykelanalys. Vid viktiga upphandlingar ska politikerna besluta om förfrågningsunderlag, kravspecifikation och val av leverantör. Landstinget ska ställa krav på att köpa ekologisk, närproducerad mat som inte är genmodifierad (GMO). Transfetter och kosmetiska tillsatser ska inte förekomma. Särskilda medel ska avsättas centralt för att stimulera omställningen. Det gemensamma arbetet som Region Skåne, Region Västra Götaland och Stockholms läns landsting lade ned för att börja ställa etiska och sociala krav i upphandlingarna ska fördjupas. 9 252 miljoner per år i SLL, uppskattade kostnader enligt en beräkningsmodell framtagen i Örebro, där varje MRSA-fall kostar 1 miljon per år vid vård i vårdboende 10 Åtgärdslista på de tio viktigaste miljöåtgärderna för att öka hälsan i Stockholms län, LS 0506-1184 12
Stockholms läns landstings upphandlingspolicy ska bearbetas så att etiska och sociala krav alltid ställs vid upphandling, inte endast för vissa produktgrupper. Att leverantörerna följer de krav landstinget ställer ska följas upp noga och regelbundet. När vårdtjänster ska upphandlas måste landstinget ta hänsyn till vårdsamband och samverkan mellan vårdgivare. Lika viktigt är patientens valfrihet och behov av kontinuitet. Längre kontraktstider och ökad flexibilitet är nödvändiga för att uppfylla patienternas behov. LOV (Lov att välja - Lagen om valfrihetssystem) innebär att det nu finns ett juridiskt hållbart alternativ till LOU (Lagen om offentlig upphandling). Därmed kan vårdgivare auktoriseras och arbeta åt landstinget utan betungande upphandlingsprocedurer. Miljöpartiet tycker att det är viktigt att landstingen själva får bestämma om och när LOV ska tillämpas. Hälsoval Stockholm, som är Miljöpartiets alternativ till Vårdval Stockholm, innebär auktorisation enligt LOV. LOV eller LOU ska inte användas som ett privatiseringsverktyg i så stor utsträckning att det blir obalans mellan andelen privat och offentligt driven sjukvård. Var de olika vårdnivåernas balanspunkt mellan privat och offentligt driven verksamhet befinner sig behöver analyseras närmare. Privata vårdgivare med offentlig finansiering ska behandlas på samma sätt som vårdgivare i landstingsregi vad det gäller uppföljning av hur avtal följs och hur landstingets policies följs. Detsamma gäller frågor om patientsäkerhet och samverkan. Privata vårdgivare ska delta i arbetet med gemensamma journalsystem. Landstingsstyrelsen ges ett uppdrag att analysera vad som är den bästa balanspunkten mellan offentligt och privat driven sjukvård för de olika vårdområdena Samarbetet med övriga regioner om upphandling vad gäller krav på miljö, etiska och sociala faktorer utökas Investeringar Landstinget står inför mycket stora investeringar de närmaste 20 åren. I Stockholmsregionen har staten inte alltid tagit ansvaret för investeringar i spår nödvändiga för hela landet. Landstinget måste bli bättre på att förhandla med staten. Vid byggandet av det Nya Karolinska Sjukhuset i Solna bör staten vara medfinansiär. Det gäller också en rad spårutbyggnader i Stockholmsområdet: järnvägar, spårvägar och spårbilar för kollektivtrafik. Infrastrukturen för godstransporter måste moderniseras till en standard där den största delen av godset går på järnväg eller med fartyg. Adekvata omlastningspunkter och terminaler ingår i detta. Under kommande femårsperiod ska landstinget planera för en upphandling av förändrad matproduktion vid alla sjukhus. 13
Produktionen av patientmat ska bedrivas vid varje sjukhus så nära patienten som möjligt och anpassas till patienternas behov. Vid reinvesteringar ska hänsyn tas till en omställning så tidigt som möjligt. Nya Karolinska sjukhuset, NKS Det är positivt att beslut har fattats om att bygga Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) i Solna. Denna stora investering kommer att hanteras inom ramen för en s.k. OPS-lösning 11. Det innebär att ett privat konsortium upphandlas för att svara för planering, genomförande och ägande av investeringen och vissa tekniska servicetjänster och att landstinget betalar en hyra för detta under flera decennier framåt. Efter denna tid kan landstinget köpa lokalerna till då aktuellt marknadspris. Eftersom landstinget är mycket kreditvärdigt hade en samverkansentreprenad med landstinget som fastighetsägare varit att föredra. Ett avtal med staten om att täcka en del av investeringen hade också varit önskvärt. Universitetssjukhuset är en statlig angelägenhet vad gäller forskning och utbildning samtidigt som det är ett sjukhus för vård av länets och även hela nationens invånare. Därför är det inte rättvist att låta innevånarna i Stockholms län stå för hela investeringen. Kostförsörjningen på NKS ingår inte i OPS-upphandlingen. Det är bra eftersom det ökar landstingets möjligheter att påverka hur mathållningen ska ordnas. Maten är en del av den medicinska vården och omvårdnaden. Det är viktigt att sjukhuset har egna tillagningskök för att på bästa sätt ta tillvara fördelarna av god, näringsriktig och nylagad mat av färska ekologiska råvaror. Lokala kök behövs också för att snabbt kunna laga mat som är anpassad till den enskilde patientens behov. Med NKS finns en chans att från grunden bygga en hälsofrämjande vårdmiljö, både utomhus och inomhus. NKS kan bli en modell för ett Hälsofrämjande sjukhus enligt WHO:s koncept. NKS skulle kunna bli världsledande i hälsofrämjande arbete samtidigt som den högspecialiserade vården utvecklas. Omsorg måste läggas på att skapa läkande miljöer. Det är viktigt också för anhöriga och för personalen. Hälsofrämjande design ska användas utomhus och inomhus och grönområden ska anläggas vid Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) Nya Karolinska Sjukhuset byggs med egna kök för tillredning av färska och ekologiskt framställda råvaror En hälsofrämjande personalpolitik Stockholms läns landsting ska ha en arbetsmiljö som främjar hälsa och trivsel hos personalen. 11 OPS betyder offentlig, privat samverkan 14
Friskvård på arbetstid, friskvårdsbidrag och satsningar på individuellt utformad rehabilitering ska finnas liksom fortbildning och utveckling av ny kunskap. Inom WHO:s koncept om hälsofrämjande sjukhus och sjukvård läggs stor vikt vid att personalen ska må bra. Målet för Miljöpartiet är en kortare arbetstid för alla. Reformen genomförs stegvis. Första steget innebar en kortare nattarbetstid. I nästa steg ska arbetstiden i landstinget kortas för dem med fysiskt och psykiskt särskilt tunga arbetsuppgifter. Landstinget ska tillåta olika arbetstidsmodeller som är anpassade till personalens önskemål och satsa på arbetsbyten och mentorskap. Arbetstidsförkortningen för personal med fysiskt och psykiskt tunga arbeten ska genomföras stegvis. Osakliga löneskillnader ska utjämnas. Chefer ska utbildas i sin roll och få stöd regelbundet. Hälsofrågor, jämställdhet och bemötande ska vara en viktig i del i chefers kompetens. Insatser inom rehabiliteringsområdet grön hälsa och rehabilitering, natur och djur i vården ska också erbjudas personalen. Landstinget ska, tillsammans med de fackliga organisationerna och personalen, ta fram förslag om större självbestämmande i verksamheterna så att personalen får mer inflytande över sin arbetssituation. Stockholms läns landsting behöver satsa mer på nyrekrytering av personal. Fler män behövs också inom omvårdnadsyrkena för ökad jämställdhet. Ekonomiskt utrymme ska avsättas för lönekompensation utifrån de avtal som förhandlas fram för att undvika nedskärningar i verksamheten. Nedskärningar leder till ökad stress och dålig arbetsmiljö. Landstinget ska fortsätta arbetet med att förkorta arbetstiden och näst i tur är personal som arbetar med fysiskt och psykiskt tunga arbeten Landstinget ska genomföra åtgärder för att rekrytera personal med målsättningen om ökad jämställdhet Jämlikhet och jämställdhet i hela landstinget Landstingets service till invånarna ska ske utifrån ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Arbetet med detta ska finnas med i samtliga årsredovisningar och uppföljningar. Genusperspektivet ska särskilt uppmärksammas inom kollektivtrafiken liksom i hälso- och sjukvården. Kunskapen om genusskillnader och ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper med olika ekonomi och sociala förhållanden har ökat. Det innebär att landstingets resurser måste omfördelas utifrån hur de faktiska behoven ser ut. Ojämlikheten i hälsa innebär att hälsofrämjande insatser måste anpassas så att hälsoförbättringar uppnås i alla grupper. 15
Jämställdhetsintegrering Genusbudgetering eller jämtegrering innebär att analyser görs av de olika konsekvenser som fördelningen av skattemedel får för kvinnor respektive män. Syftet är skattemedlen ska fördelas mer rättvist utifrån de behov som finns. I Sverige belyser en statlig utredning hur en genusbudget kan göras. Basen i arbetet är könsuppdelad statistik. Med en genusbudget kommer hänsyn att tas till jämställdhet på ett systematiskt sätt. Insatserna kan innebära att normer ifrågasätts och att resurser omfördelas. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en handbok för att underlätta jämtegrering på alla samhällsnivåer i Sverige. De anställda som idag finns centralt i landstinget för att analysera könsuppdelad statistik och för att arbeta med jämställdhet och jämlikhet ska samlas i ett jämställdhetskansli. Kansliet förstärks också så att jämställdhetsstrategen och den personal som arbetar med handlingsprogrammet för våldsutsatta kvinnor kan arbeta heltid tillsammans med handläggare. Det kommer att göra arbetet med jämställdhet och genusbudgetering mer effektivt. Ett jämställdhetskansli inrättas med samlade resurser för jämställdhetsfrågor, genusbudgetering och arbete med handlingsprogrammet för våldsutsatta kvinnor Särskilda budgetmedel avsätts för ett projekt vars mål är att införa genusbudgetering i hela landstingets verksamhet. Jämställdhetsarbetet ska bedrivas systematiskt och integreras i årsredovisningar och styr- och uppföljningsprocesser Rapporteringen av jämförelser av lönenivåer ska ske i faktiska krontal, inte enbart i procent. Värdegrund och bemötande Värderingar, attityder, erfarenheter och kunskaper påverkar hur vi bemöter våra medmänniskor. Landstinget har fastställt en värdegrund som gäller hälsooch sjukvården. Denna behöver omarbetas så att hela landstingets verksamhet omfattas. Det ska tydligt framgå i värdegrunden att inga grupper får diskrimineras. Frågor kring jämställdhets-, barn-, äldre- och funktionshinderperspektiv måste bli tydligare när värdegrunden ses över. Det betyder att Barnkonventionen och arbetet med ett samhälle för alla lyfts fram i landstinget. För att alla ska känna sig sedda och förstådda krävs ständig fortbildning. För att bemötandet ska bli bra behövs utbildning av all personal inom landstinget. Arbetet som berör barns villkor ska ske utifrån Barnkonventionen. För människor med funktionsnedsättningar ska arbetet bedrivas enligt vad som står i Stockholms läns landstings Handikappolitiska program. 16
Mäns våld mot kvinnor ska motverkas i enlighet med Stockholms läns landstings Handlingsprogram för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Utbildning i hbt-frågor 12 ska ske inom all landstingets verksamhet med syftet att komma bort från värderingar som utgår från heterosexuella normer. Värdegrunden ska också uppmärksamma hur genus kan påverka bemötande och behandling av kvinnor/män och flickor/pojkar. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att omarbeta värdegrunden till att omfatta landstingets hela verksamhet Jämställdhets-, barn-, äldre-, antidiskriminerings- och funktionshinderperspektiven ska särskilt beaktas i detta arbete Tillgänglighet för alla Tillgänglighetsarbetet för personer med funktionsnedsättning går för långsamt i landstinget. Risken är stor att målet om tillgänglighet för alla inte nås i tid. Det gäller inte minst kollektivtrafiken. Landstingsstyrelsen måste nu ge nämnder, styrelser och bolag nya och kraftfulla direktiv för det fortsatta arbetet. Områden som särskilt behöver uppmärksammas är kognitiva funktionshinder och överkänslighet för elektromagnetisk strålning och fält. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att ta fram nya direktiv för att skynda på arbetet med tillgänglighet för personer med alla slag av funktionshinder Papperslösas rätt till vård Det krävs förändringar i lagstiftningen för att de papperslösa ska få fullgoda rättigheter och tillgång till all den hälso- och sjukvård som de är i behov av. Det är viktigt att denna förändring sker nu. Landstinget ska snarast uppvakta regeringen i denna fråga. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att uppvakta regeringen angående papperslösas rätt till vård Demokrati Demokratins arbetsformer behöver ständigt omprövas. Det är viktigt att de folkvalda är goda medborgarföreträdare. Dialogen med medborgarna behöver därför öka. Det handlar om delaktighet men också om att inte missbruka den maktposition som ett politiskt uppdrag innebär. Många ska få möjlighet att delta i den politiska processen. Att rotera, antingen byta uppdrag eller avsluta sitt politiska engagemang efter tre mandatperioder öppnar för nya förmågor. 12 hbt är en förkortning för homo-bi- och transpersoner 17
En annan viktig fråga är politikers arvoden. De får inte skilja sig alltför mycket från vanliga lönenivåer i samhället. Det är ett absolut måste att politiken tar ansvar för lönebildningen på den egna nivån så att beslut om löne- och arvodeshöjningar inte sker med automatik. Villkoren i övrigt för politiska uppdrag måste ses över så att även personer som har små barn, är egna företagare eller personer som lever med funktionsnedsättning kan delta i det politiska arbetet. Miljöpartiet vill pröva att inrätta ett demokratiutskott direkt under landstingsfullmäktige med uppgift att vitalisera det demokratiska arbetet och utveckla rollen som befolkningsföreträdare ska prövas. Ett sätt att tidigt väcka intresset för politik är att genomföra ett ungdomslandstingsfullmäktige. Förslagsvis kan ungdomar från årskurserna 1-3 i gymnasieskolan bjudas in. Medborgardialoger har tidigare prövats i landstinget som ett sätt för de förtroendevalda att få mer kunskap om medborgarnas behov och prioriteringar. Detta arbetssätt bör införas inom alla landstingets ansvarsområden. För att öka medborgarnas intresse för de beslut som fattas i landstinget kan landstinget bjuda in till rådslagsmöten. Det skulle ge landstingets politiker såväl som deltagande medborgare och media större insikt i den politik som förs. Förhoppningsvis ökar därmed även intresset för att påverka de politiska besluten. Landstinget inrättar ett demokratiutskott direkt under landstingsfullmäktige Ett ungdomslandstingsfullmäktige genomförs under 2010 Medborgardialoger används för att stärka det demokratiska inflytandet Rådslag prövas som metod för att ta del av medborgarnas direkta synpunkter i några ärenden Samverkan genom fler samordningsförbund Ingen person ska behöva hamna mellan stolarna genom oklar ansvarsfördelning eller bristande samverkan. Det är ett politiskt ansvar att skapa förutsättningarna för en fungerande samverkan, att avtal sluts och att gemensamma utbildningar och rutiner genomförs. Samverkan mellan landsting, kommuner och andra aktörer inom samhället ska ske på ett systematiskt sätt t.ex. genom samordningsförbund eller avtal. Den ska gälla både kvalitetsfrågor och uppföljning. I Västra Götaland finns goda erfarenheter från samordningsförbund för rehabiliteringsfrågor DELTA-projektet. 18
I Stockholm har liknande arbete ännu bara påbörjats och förbund har bildats i några kommuner, Nacka, Huddinge, Haninge, Botkyrka och Södertälje. Samverkan är särskilt viktig kring folkhälsoarbetet, i hälso- och sjukvårdsverksamheten, omsorgen, äldrevården, psykiatrin och beroendevården. Samverkan är förstås också viktig när det gäller kollektivtrafiken och andra kommunikationsfrågor. Kunskap om de lokala förhållandena för olika trafikslag finns ute i kommunerna och stadsdelarna. Att tidtabellerna för bussar som går sällan inte är anpassade till andra trafikslag är inte acceptabelt. Flera samordningsförbund för rehabilitering bildas med länets kommuner Modeller för mer systematisk samverkan mellan landsting och kommun tas fram Forskning, utveckling och utbildning Nytt paradigm Det hälsofrämjande perspektivet ska genomsyra forskning, utveckling och utbildning. Det gäller alla verksamheter, från trafikplanering till hälso- och sjukvård. Patientnytta, genuskunskap och jämlikhet är nyckelbegrepp inom forskningen. Det är viktigt att olika forskningsmetoder används och tillåts samverka. Det vetenskapliga fältet behöver breddas och samverkan mellan olika forskningsområden eller discipliner måste växa fram. På det sättet kan man gemensamt analysera hur helheten fungerar istället för att hamna i onödiga vetenskapliga kontroverser. Kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, toxikologisk och epidemiologisk forskning, naturvetenskap och beteendevetenskap måste kunna mötas. Naturvetenskapen behöver dessutom verka i nära samverkan med humaniora och samhällsvetenskap. En ny typ av multidisciplinära forskningsprojekt ska skapas. Det är ett politiskt ansvar. Politikerna har också ansvar för att peka ut områden och frågeställningar som kräver forskningsinsatser. I rådande medicinska forskningsparadigm förenklas verkligheten. Det som anses vara vetenskapligt bevisat begränsas idag till vad vi för tillfället kan beskriva med olika mätmetoder. Därför är risken stor att fenomen som vi ännu inte kan förklara med vetenskapliga metoder avfärdas som inbillade. Patienter med nya sjukdomar får då ingen hjälp och riskerar att bli dåligt bemötta. 19
Men det som idag anses vara en vetenskaplig sanning kan redan imorgon ha ändrats till någonting som man tidigare trott. Därför är det viktigt med ödmjukhet inför vad vi inte vet idag. Försiktighetsprincipen ska tillämpas när de vetenskapliga svaren ännu saknas om misstänkt hälsoskadliga produkter och exponeringar. Försiktighetsprincipen gäller inom miljöområdet med borde tillämpas också inom hälso- och sjukvården. Uppdelningen av människan i psyke och kropp är olycklig och leder till motsättningar mellan olika "skolor" som förespråkar antingen ett psykiatriskt eller ett biologiskt synsätt. Hjärnan är en del av kroppen och påverkas både av cellernas biologiska funktion och av psykiska faktorer. En annan olycklig uppdelning inom forskningen är att munnen och tänderna "tillhör" odontologin 13 som inte samverkar kunskapsmässigt med de medicinska vetenskaperna. Funktionsmedicinen, där man arbetar för att upptäcka biokemiska funktionsstörningar innan de visar sig som sjukdom, måste få större utrymme inom den medicinska forskningen. Det gäller även kunskapsområdet ortomolekylär medicin 14 som utgår från människans biokemi och näringsbehov. Multidisciplinär samverkan ska sökas med olika institutioner både nationellt och internationellt. Producentoberoende läkemedelsstudier ska genomföras liksom till exempel studier där Livsstil på recept förskrivs och jämförs med Läkemedel på recept. Gör det möjligt för olika ämnesområden att samverka och stimulera användningen av flera olika forskningsmetoder för att få ett helhetsperspektiv Forskningsområden som idag är underutvecklade prioriteras såsom: Klimatets påverkan på hälsa och samhällsplanering, hälsofrämjandeoch förebyggande hälso- och sjukvård, omvårdnad, psykiatri och psykoterapi, vård i livets slutskede, rehabilitering, näringslära, komplementär- och alternativmedicin samt arbets- och miljömedicinska frågeställningar Genomför ett forskningsprojekt där man utvärderar alternativ till läkemedel vid livsstilssjukdomar som förändrade levnadsvanor, s.k. Livsstil på recept Landstinget ska stödja producentoberoende läkemedelsstudier 13 Odontologi = läran om tändernas och deras sjukdomar 14 Orto=rätt (grek) ortomolekylär = rätt (kroppsegen) molekyl 20
Hälsopedagogiskt Centrum Hälsopedagogik används för att stödja faktorer som leder till välmående, både för enskilda och grupper. Människan ses som en helhet, både som fysisk och själslig varelse. Utgångspunkten är individens livskvalitet, människovärde och självkänsla. Hälsopedagogik är ett viktigt verktyg för en hållbar utveckling och leder till en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Karolinska Folkhälsoakademin (KFA) vid Karolinska Institutet håller på att finna sina former i samverkan med landstinget. Vi föreslår att ett hälsopedagogiskt centrum bildas inom KFA. Forskning kring hälsopedagogik behöver ske i bred samverkan med beteendevetenskap och naturvetenskap. Inom hälsopedagogiken används s.k. upplevelsebaserad pedagogik. Circonova och Circus Cirkör är exempel på hälsopedagogiska verksamheter som med kultur och teater kan erbjuda insikter som var och en behöver för att må så bra som möjligt. Ett hälsopedagogiskt centrum inrättas Hälsopedagogikens grund handlar om att få barn att växa upp med självkänsla, en medvetenhet om sitt eget värde som människa. Då skapas förutsättningar för individen att vilja och kunna ta ansvar för sin egen och andras hälsa. Hälsopedagogik behöver användas på alla nivåer i samhället. Den är särskilt viktig inom skolan och hälso- och sjukvården. Hälsopedagogikens grunder behöver också finnas inom alla de yrken som ägnar sig åt samhällsplanering. Forskning om miljömedicinska risker och miljörelaterad ohälsa Barnens miljö och hälsa Barn är särskilt känsliga för miljöpåverkan. Barn i Stockholms län tar skada exempelvis av buller och luftföroreningar. Men även försurning, övergödning, miljögifter, ett tunnare ozonskikt och klimatförändringar hotar idag våra barns hälsa. Vart fjärde skolbarn har någon form av allergi och astma och allergier ökar. Även kronisk sjukdom som diabetes ökar liksom övervikt och fetma. Även detta är en effekt av påverkan av miljö, livsstil och levnadsvanor. Allvarligt är också att psykisk ohälsa ökar hos både barn och ungdomar. Ohälsan bland barn måste förebyggas genom olika åtgärder i hela samhället. Miljöexponeringar ska hanteras enligt försiktighetsprincipen Luftföroreningar och partiklar från vägtrafiken ger hälsoproblem. Det gör även spridningen av svårnedbrytbara kemikalier, hormonstörande ämnen, tungmetaller, strålning, läkemedelsrester och dentala material. Landstinget har fattat beslut om de 10 viktigaste miljöåtgärderna för att förbättra folkhälsan i Stockholms län. Utgångspunkten är områden där det finns vetenskapligt dokumenterad kunskap. Åtgärder måste också göras på de områden som inte är vetenskapligt bevisade. De omfattas istället av den försiktighetsprincip som Sverige ställt sig bakom i miljökonferensen i Rio 1992. 21
Ett aktuellt exempel av växande betydelse är elektromagnetisk strålning eller elektromagnetiska fält. Exponeringen har ökat oroande mycket de senast decennierna. Alla biologiska system påverkas, även människors hälsa. En ny funktionshindergrupp utgörs nu av personer med elöverkänslighet. De svårast drabbade tvingas leva som elflyktingar och får i många fall ingen hjälp från samhället. Forskning visar även på allvarliga risker för mer långsiktig påverkan i form av vissa hjärntumörer, immunsystemsstörning, störning av kognitiva funktioner och påverkan på spermiekvalitet. Miljömedicinsk forskning ska tas på stort allvar. Politiker måste kunna fatta beslut till skydd för människors hälsa redan innan det finns koncensus i det vetenskapliga samhället. Det handlar om att tillämpa försiktighetsprincipen. Historien har gång på gång visat att ekonomiska intressen kan förhindra eller fördröja att hälsorisker blir allmänt kända. Miljökänsliga ska utredas vid ny forskningsenhet Individer som har en särskild känslighet och reagerar på olika exponeringar före alla andra borde uppfattas som varningsklockor om att något är fel i miljön. De måste också få medicinsk vård på specialistnivå. Internationellt samarbete är extra viktigt för att snabba på kunskapsutvecklingen. Det behövs en central vård- och forskningsenhet med multiprofessionell/multidisciplinär kompetens för detta. Det finns en stor överlappning mellan olika sjukdomsbegrepp och orsakerna är ofta okända, särskilt när symtomen är många. Det finns till exempel erfarenheter och forskning som visar att ohälsa av dentala material, särskild miljökänslighet, kroniska infektionstillstånd eller annan immunsystempåverkan kan vara associerat med diagnoser som kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi med flera s.k. symtom- och kriteriediagnoser. Om landstinget väljer att utreda alla dessa tillstånd vid en enda enhet ska det göras multidisciplinärt. Målet ska vara förbättrad diagnostik genom ytterligare analys av de enskilda grupperna. Det är viktigt att försöka utveckla specifika laboratorieanalyser för de olika tillstånden. Under dessa förutsättningar skulle även ME (myalgisk encephalomyelit) också kunna ingå som en undergrupp i den tidigare beskrivna forsknings- och behandlingsmottagningen. Redan idag finns flera laboratorieanalyser som används utomlands men ännu inte i Sverige. Bristande kunskap kan få till följd att personer med ett flertal olika symtom felaktigt får en psykiatrisk eller psykosomatisk diagnos. Ett 10-punktsprogram Steg 2 mot miljörelaterad ohälsa enligt försiktighetsprincipen tas fram 22