Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6



Relevanta dokument
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

Förslag till nytt naturreservat

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

NATURINVENTERING SKUTHAMN

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Morakärren SE

Metapopulation: Almö 142

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Strandinventering i Kramfors kommun

Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat. Göteborgs och Partille kommuner

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

7.5.4 Risen - Gräntinge

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Kronobergs läns författningssamling

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Värdefulla. räd. TBroaryd. Inventerare: Hanna Torén, Biolog

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Restaureringsplan för Natura området Tjurpannan, SE i Tanums kommun

Intressanta naturområden inom och i direkt anslutning till det planerade verksamhetsområdet norr om gården Bårhult i Härryda kommun

räd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog

VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET. Bilaga M10. PM Naturinventering

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Fladdermöss. i Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner sommaren Rapport 2005:58

Karta över inventeringsområdet

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Flyginventering av grågås

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008

Naturvärdesinventering (NVI)

BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB, FÖR DEL AV GÄDDVIK 1:10, GÄDDVIK ÖSTRA, NORRA

Skogsskador i Region Nord året 2013

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter.

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Stockholms län

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: /

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Grönholmarnas naturreservat

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika

Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Linnégatan

Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

På 1910-talet byggdes ett stort kasernområde för infanteriregementet I12 på Ryhovs gård.

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015

Skogsvårdsprojektet Informationsblad nr 3

Naturreservat i Säffle kommun

Vindkraft Gunillaberg

Västra Götalands läns författningssamling

Naturvård och mångfald i skogen

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2014

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje norra ÄFO 2014

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Rövarna vid Rövarberget

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE i Kristianstad kommun

Planerad bergtäkt i Stojby

Restaureringsplan för Natura området Rånö Ängsholme, SE i Haninge kommun

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

INVENTERING AV SVAMPAR I

Hur påverkar träd och skugga våra greener?

Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala

Ljusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning

Översiktlig naturinventering Dingelsundet västra 2016

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka

Skötselplan Brunn 2:1

Transkript:

Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6 finns upprättat. Som underlag för vidare planering kring detta har en översiktlig naturinventering och värdering av området miljöer utförts av fastigheten östra del. Av förvaltningen har tidigare erhållits en karta som avsåg att visa det område som skulle inventeras (karta 1). Kartan saknade dock de nordligaste delarna av fastighetens östra del liksom Ekön i sydöst, vilka områden bedömdes som viktiga att ha med då de berördes av aktuellt planförslag. För att få ett bättre inventerings och redovisningsunderlag hämtades en flygbild från Eniro. Sammanfattning Den inventerade delen av Horgenäs 1:6 utgör den östra delen av fastigheten. Området har generellt små biologiska värden. Detta gäller även i strandnära områden. Anledningen till detta är att skogen på fastmark i huvudsak saknar äldre bestånd och mest består av kalhyggen eller gallringsskogar. Förekomsten till död ved är mycket liten och saknar kontinuitet, bortsett från visst hyggesavfall. Vissa delar har dock en del värden eller potential att utveckla sådana. Dessa områden har märkts ut på en karta hämtad från Eniro (karta 2). Områdena har getts nummer och de beskrivs nedan. Kartan visar också det område som inventerats, dvs området öster om den nord-sydliga vägen genom torpet Stensnäs och förbi norra torpet, samt området norr om vägen till Ekön samt öster om Gäddviken. Inom det inventerade området finns tre föreslagna bebyggelseområden. Den bedömningen görs att det mellersta av dessa gör ett obetydligt intrång i befintliga livsmiljöer och naturvärden. Hänsyn till befintliga äldre lövträd bör naturligtvis tas, där sådana finns. Det norra bebyggelseområdet går mycket nära stranden och de biologiskt intressanta öppna strandmaderna där sk Gemensamma friytor lagts ut. Vad dessa innebär framgår inte. Den del som ligger längre från stranden bedöms inte inkräkta så mycket på området livsmiljöer. Även inom området på Ekön har gemensamma friytor lagts ut inom strandzonen, liksom en båtoch badplats. Detta område har biologiska värden knutna till de betade strandängarna, vilka är beroende av fortsatt betesdrift. Resultat och bedömning Det inventerade området, som framgår av karta 2 och beskrivningen ovan, utgörs i huvudsak av skogsmark på fastmark och på torv. Vid besöket 2012-09-05 genomströvades området med sikte på att försöka hitta områden där biologiska 1

värden kunde finnas. Eftersom inventeringen var översiktlig kan en del ha missats. En fotobilaga i färg i två delar tillhör yttrandet. Skogen inom det inventerade området är överlag mycket avverkad och består idag i huvudsak av kalhyggen och gallringsskog. Betesdriften tycks ha varit mera omfattande tidigare. På många ställen finns förfallna stängsel av permanent typ men också rester av provisoriska stängsel ute i terrängen. Betesdrift tycks nu endast pågå kring brukningscentrum (ej inventerat) samt på Ekön. Betesdriften inom strandzonerna men även inom andra delar är av stor betydelse för många av området värden. Detta då de skogliga värdena generellt är mycket små och begränsade till små områden. För att det skall vara lättare att hitta dessa har en karta med naturvärdesområden tagits fram. Områdena har numrerats och beskrivningen nedan följer denna karta 2. De områden som urskilts är sådana med vissa befintliga naturvärden men också sådana som bedömts ha potential att få betydelse som livsmiljöer inom ett par decennier. Område 1 utgörs av fastighetens nordöstra del med öppna strandmader, en remsa strandskog och tuvig låglänt ö i nordöst. Strandmaden/strandängen har troligen tidigare varit betad, men inte detta år. Floran var relativt artrik med arter som ängsull, blåtåtel, pors, spikblad, brunven, flera starrarter (t.ex. trådstarr och hirsstarr), ältranunkel och trådtåg (bild 1). På växer en ung lövblandskog på tuvig låglänt mark (bild 2). Den öppna delen av område 1 fortsätter ned till Getholmen (bild 3). Även strandskogen består mest av yngre lövträd (bild 4). Här liksom på hela fastigheten är det innanför strandskogen nästan alltid yngre gallringsskog eller kalhyggen. I den sydligaste delen av område 1 är det mycket sankt och här mynnar också ett par gamla diken (bild 5). Vid det norra torpet, vid vägen väster om område 1, växer det en del gamla lövträd (bild 6). Bostadshuset är välhållet men inga öppna inägomarker finns. Område 2 utgörs av Getholmen. Den avgränsas av gamla diken genom delvis öppna kärr. Vid besöket sågs en gammal brukningsgräns markerad på udden. Denna delade av den östra delen av udden. Den västra delen var gallrad medan den östra delen närmast kan klassas som en yngre till medelålders naturskog med gran, tall, björk och ek, varav en del gamla träd och död ved (bild 7). Förklaringen till detta bedömdes vara att denna del urskiljdes på den ekonomiska kartan från 1949 som tillhörig det norra torpet. Fastigheten var vid detta tillfälle delad i flera brukningsenheter. Genom att området var otillgängligt för torpet kunde skogen få utvecklas relativt fritt. Detta område utgör den enda del av fastigheten som har äldre blandskog. I denna del hittades också blåmossa, som tyder på lång skoglig kontinuitet (bild 8). Vi torpet Stensnäs har nyligen en gallring gjorts som öppnat upp de igenvuxna inägomarkerna. Vissa rester av det gamla kulturlandskapet träder då fram, liksom rester av biologiskt värdefulla träd. Så sågs en gammal hamlingsbjörk med fnösketicka och en gammal sälg med gnag av en art av långhorning, vilka är vedlevande skalbaggar (bild 9 och 10). 2

Vid stranden mellan område 2 och 4 finns en förfallen sjöbod (bild 11). Här fanns även en del yngre aspar, vilka annars i huvudsak saknades inom området, troligen på grund av en äldre och lång betestradition. Vid stranden noterade smalbladigt kaveldun och sjöfräken. På denna plats skulle det kanske vara mera lämpligt att anordna en gemensam båtplats, då den tycks ha använts till detta tidigare. Skogen innanför stranden inom detta område består till en del av en gallrad yngre tallskog (bild 12). Kanalen från Horgenäs gyl mynnar i ett öppet område med en del naturvärden knutna till den åtminstone tidigare betade strandängen (bild 13). Detta är norra delen av område 4 som sträcker sig ned till kanalen som skiljer av Ekön. Norr om denna finns ett område med en mängd små kullar med oklart ursprung (bild 14). Skogen här kan betraktas som en yngre naturskog i form av en lövblandskog med enstaka äldre träd och en del död ved (bild 15). Ekön avskiljs som en ö genom en grävd kanal huvudsakligen genom en tallmosse i nord-sydlig riktning (bild 16). Öster om kanalen har tallmossen gallrats (bild 17). Hela området öster om kanalen ingår i en betesfålla, utom tallmossen. Eftersom nästan hela Ekön betas gäller det också de kalhyggen som finns liksom den urgallrade strandskogen (bild 18). Här urskiljs område 5 som den betade strandskogen i öster och strandängarna i söder. I strandskogen i öster liksom på sydöstra udden finns några gamla tallar kvarlämnade vid tidigare avverkningar (bild 19). Här satt en ung havsörn och vilade vid besöket. På den södra delen av Ekön finns fina betade strandängar (bild 20). Dessa sträcker sig ända in kring Gäddviken (bild 21). Betade strandängar är av stor betydelse som livsmiljö för djur och växter och det är av största vikt att betesdriften kan fortsätta inom Ekön. Den utgör även ett relativt störningsfritt område idag, där det inte är orimligt att det i framtiden blir en möjlig häckningsplats för fiskgjuse eller havsörn. Detta när tallarna fått växa till sig ytterligare några decennier. Sådana platser är viktiga att värna. Inom den sydösta delen av det undersökta området, söder om kanalen från Horgenäs gyl, finns en relativt stor tallmosse (bild 22). Den är i vissa delar blöt och endast ett begränsat skogsbruk har bedrivits. Den har vissa värden genom en del äldre träd av både tall och björk och även en liten del död ved. Området har inte ringats in men markerats centralt med siffran 6 ändå. Just norr om vägen till Ekön sågs den enda gruppen av gamla aspar inom inventeringsområdet med en brösthöjdsdiameter på ca 30 cm. Där sågs också någon gammal grovbarkig björk. Platsens ungefärligliga läge har markerat som område 7. Med vänlig hälsning Ingvar Nilsson Övraryd 2012-12-09 3

Bilder Horgenäs 1:6 Bild 1. Den öppna strandmaden i område 1. Östra ön i bakgrunden. Bild 2. Strandskogen på ön är mycket sank och består av ung lövblandskog. Bild 3. Den södra delen av strandmaden i område 1 mot söder. Getholmen syns i bakgrunden till vänster. Bild 4. Strandskogen i område 1 är en relativt ung lövskog med någon enstaka låga. Här i form av en vindfälld tall. Bild 5. Den sydligaste delen av den öppna delen av område 1 norr om Getholmen. Bild 6. Det norra torpet är välhållet och omgivet av några äldre lövträd.

Bild 7. Den yttre delen av Getholmen, område 2, är den enda fastmark där det finns gammal skog. Detta genom områdets markhistoria. Bild 9. Vid torpet Stensnäs, område 3, finns vissa äldre lövträd med biologiska värden. Här en gammal hamlad björk i den gamla inägan. Bild 10. Gammal sälg med gnag av långhorningar i område 3. Bild 8. På Getholmen växer det blåmossa, som anses som en indikator på lång skoglig kontinuitet.

Bild 11. Vid stranden mellan område 2 och 4 finns en förfallen sjöbod. Bild 12. En del av strandskogen mellan område 2 och 4 består av gallrad medelålders tallskog. Bild 13. I område 4 mynnar kanalen från Horgenäs gyl ut i sjön omgiven av öppen mark. På den gamla kanalvallen växer ung lövskog. Bild 14. I södra delen av område 4, just norr om kanalen som skiljer av Ekön, finns en mängd mindre kullar med oklart ursprung och många gamla träd.