Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län



Relevanta dokument
Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Vad är skogsstrategin? Dialog

3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer

Artpools- och traktanalys av lövträdbärande marker i Blekinge, Skåne och Hallands län

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län,

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

Föreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse

Kommunalt ställningstagande

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha

Morakärren SE

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: /

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

Strategi för formellt skydd av skog i Uppsala län

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Strategi för formellt skydd av skog i Dalarnas län. bildande av naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal

Utflyktsprogram 31 maj - 3 juni

Så bildas en nationalpark

Bildande av naturreservatet Ingaryd i Jönköpings kommun

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

NY PLAN FÖR SKYDD AV VÄRDEFULL NATUR I KRONOBERGS LÄN UNDER PERIODEN

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Naturvärdesinventering i samband med detaljplan, Nåsten 1:1. Nåsten 1:1, Uppsala kommun

Förslag till nytt naturreservat

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet

Naturvärdeskarta

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Kronobergs läns författningssamling

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande.

Bevarandeplan Natura 2000

Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård. Graninge stiftsgård, Nacka kommun

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Beslut om Sladans naturreservat i Umeå kommun. (4 bilagor)

Vill du bevara din skogs höga naturvärden? Halland

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura område!

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

NATURRESERVAT I HALLANDS LÄN. Upptäck. Biskopstorp

Halmstads gröna värden. från insektsliv till friluftsliv DEL 2 STYRANDE RIKTLINJER

7.5.4 Risen - Gräntinge

Ett rikt växt- och djurliv

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

Mål och åtgärder. Foto: Simon Jonegård. Jönköpings kommuns Naturvårdsprogram

2007:14. Skyddet av Levande skogar

Förvaltningsplan Natura 2000

Kan vi återskapa naturvärden?

Naturreservat i Säffle kommun

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Skånska åtgärder för miljömålen Utförligare beskrivningar av åtgärderna. Foto: Mayra Caldiz Skydd av natur- och kulturvärden

UPPFÖLJNING 2011: Om skogsindustrins arbete för att bevara den biologiska mångfalden

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun

13 Redovisning per län

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

NaturvårdsplaN BakgruNdsdel

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

Grönt kuvert. Skapad: Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun Kommunens naturvårdsorganisation Underlag Datahantering...

VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem

Kommunal skyddsstrategi. för bevarande av skog med höga värden. Antagen av Tekniska nämnden

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Transkript:

Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen antogs 1999 och kallas för Levande skogar. Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Till miljökvalitetsmålet hör fyra delmål. Det första delmålet innebär att 400 000 ha skogsmark ska ges ett formellt skydd under perioden 1999-2010 samtidigt som skogsägarna förväntas avsätta 500 000 ha skogsmark frivilligt. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har gemensamt tagit fram en strategi för hur värdefull skog ske ges formellt skydd. I denna har en bedömning skett av de länsvisa arealmålen och skogstyper som ska prioriteras, se nedan. Formellt skydd Formellt skydd i skogsmark omfattar naturreservat, biotopskyddsområde och naturvårdsavtal. Även nationalpark räknas in här.

Strategi för formellt skydd av skog i Halland län Länsstyrelsen i Halland och Skogsstyrelsen har tillsammans fastställt en strategi för formellt skydd av skog i Hallands län. Arbetet med formellt skydd är en viktig del i den svenska modellen, där formellt skydd tillsammans med frivilliga avsättningar och generell hänsyn skapar förutsättningarna för att bevara lämpliga och intressanta skogsmiljöer för såväl djur och växter som människor. Länsstrategin ger Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen vägledning i arbetet med formellt skydd. Förhoppningen är att länsstrategin även ska ge vägledning till andra aktörer i skogslandskapet. Den riktar sig därför även till kommuner, markägarorganisationer, markägare, skogsbrukets aktörer, ideella organisationer och andra berörda. Arealmål Hallands bidrag till att uppfylla miljömålet är att ge 9100 ha skyddsvärd, produktiv* skogsmark ett formellt skydd under 1999-2010. Arealen är fördelad så att 6370 ha ska skyddas inom naturreservat och 2730 ha skyddas som biotopskydd och naturvårdsavtal. När målet i länet är uppfyllt innebär detta att drygt 4 % av länets produktiva skogar har ett formellt skydd. Målsättningen är att länets mest värdefulla skogsmiljöer har undantagits från skogsbruk genom formellt skydd eller genom frivillig avsättning. *produktiv skogsmark är den skog som producerar mer än 1 m3sk/ha och år

Prioriterade skogstyper Sverige anses ha ett internationellt ansvar att bevara skogstyper som har en betydande andel av den europeiska utbredningen och de återstående värdekärnorna lokaliserade till Sverige. Ädellövskogar, hassellundar, triviallövskogar med ädellövinslag samt större myroch naturskogsmosaiker har bedömts vara sådana skogstyper och som bör prioriteras i det formella skyddet i Halland. Med hänsyn till olika skogstypers artinnehåll och förekomst i landet har ett antal ansvarsmiljöer urskiljts för nemoral region (Halland, Skåne och Blekinge). Förutom bok- och ekskogar av olika slag samt blandädellövskogar är det även klibbalskogar. Framförallt är bokskogen den nemorala regionens viktigaste ansvarsmiljö. Regionens bokskogar utgör hela 90% av Sveriges bokskogsareal. Mellan 60 och 70 % av länets nyckelbiotoper är ädellövskog. Ca 20 % är lövsumpskogar, företrädesvis av klibbal. Vissa skogstyper bedöms vara generellt underrepresenterade i formellt skyddade områden. I syfte att åstadkomma ett så representativt system av biologiskt värdefulla skogar som möjligt är följande underrepresenterade skogstyper prioriterade: medelålders-sena lövsuccessioner på frisk mark, strandlövnaturskogar, barrskogar på sand- eller grusmarker och skogar med hög bonitet.

Områden som prioriteras för formellt skydd Ett grundkrav för att ett område ska prioriteras för formellt skydd är att det finns en skogsbiologisk värdekärna. Områdena värderas och prioriteras efter tre typer av biologiska bevarandevärden med likvärdig tyngd. Mycket höga naturvärden på beståndsnivå (ex förekomst av rödlistade arter, död ved eller gamla träd). Goda förutsättningar till bibehållna naturvärden genom geografiskt läge (t. ex. i en värdetrakt) eller stor areal. Förekomst av prioriterad skogstyp. Värdekärna Ett sammanhängande skogsområde som av länsstyrelsen och skogsstyrelsen bedöms ha en stor betydelse för fauna och flora och/eller för en prioriterad skogstyp. Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt ingår normalt som en delmängd i begreppet värdekärna. Hotade arter i Hallands skogar Analyser av rödlistade skogsarters förekomst visar att Halland är av stor betydelse för artgrupper i främst bokskog men även i ekskog. Framförallt har Halland en viktig roll för mossor, lavar och i viss mån även insekter i dessa skogstyper. Halland har även ett ansvar för bevarande av rödlistade lavar, svampar och mossor i våra klibbalskogar. Skirmossa är Hallands landskapsmossa och förekommer i miljöer med extremt hög och jämn luftfuktighet ofta i skuggade bäckstränder påverkade av översilning. Rödlistade arter Arter som är hotade till sin långsiktiga överlevnad som art och som är upptagna på en, av Naturvårdsverket fastställd, lista.

Värdetrakter i Hallands län I Halland har sex stycken värdefulla trakter för ädellövskog avgränsats. Att ett område ligger i en värdetrakt utgör en av grunder för urval av områden, se föregående sida. 1. Säröområdet. Trakten präglas främst av kustnära ekblandskogar med lång kontinuitet. Värdekärnor (exempel): Särö Västerskog och Nordanskog, Sannå-Dala och Kullavik- Hålan, Hördalen. Skogstyper: Ek-tallskog av bergig typ, ekskog av ristyp, brantskog av ädellövrik typ, bokskog av lågörttyp, ekhage. 2. Lygnernområdet Denna trakt är gemensam för Hallands och Västra Götalands län. Här finns ett av Hallands finaste område med gammelekar med bl. a. förekomst av ekoxe och länets enda förekomst av läderbagge. Värdekärnor (exempel): Rossared, Ålgårda, Tjolöholm, Borgudden, Gäddevik. Skogstyper: Ek-tallskog av bergig typ, ekskog av ristyp, ekhage, brantskog av ädellövrik typ, bokskog av ris- och lågörttyp. 3. Löftaåns dalgång Området sträcker sig från i E6 i väster österut till Stora Hornsjön. Utmed Löftaåns dalgång finns mindre områden med grönsten, vilket sätter sin prägel på vegetationen. Alm och ask förekommer på dessa ställen rikligt och örtfloran är präglad av mineralrikedomen. Trakten går över länsgränsen in i Västra Götaland. Värdekärnor (exempel): Almedal, Glamsjön, Mölnekulla, Stättared. Skogstyper: bokskog av ristyp, ekskog av ristyp, brantskog av ädellövrik typ. 4. Hallands mellanbygd Trakten omfattar större delen av den kuperade mellanbygden i södra och mellersta Halland. Här finns många gamla bok- och ekskogar med rik epifytflora. Förekomsten av värdekärnor är främst koncentrerad till delområdena Åkulla bokskogar, Biskopstorp, Fylleåns dalgång och Laholms inland. I söder går trakten över länsgränsen in i Kronobergs län. Värdekärnor (exempel): Valaklitt, Hiaklitten, Myskebackarna, Kättebo, Almeberget, Nissaström, Skrockeberg, Blåalt, Göstorp, Björnaskog, Svarta Klippan, Danska Fall. Skogstyper: bokskog av ristyp, bokskog av lågörttyp, ekskog av ristyp, ek-hassellund, ekhage, blandädellövlund. Värdetrakt Ett landskapsavsnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden. Värdetrakter har en väsentligt högre täthet av värdekärnor för djur- och växtliv inklusive biologiskt viktiga strukturer, funktioner och processer än vad som finns i vardagslandskapet.

5. Femsjöbygden (värdetrakt för typen lövblandad barrskog) Trakten omfattar skogsbygden kring sjöarna i Femsjöbygden. Naturvärdena är idag främst knutna till de gamla bokskogarna men även ekhagar och lövängsrester förekommer. Värdekärnor (exempel): Hägnan, Dullaberget, Hallaböke, Skubbhult. Skogstyper: bokskog av ristyp, ekhage, igenväxt äng/hagmark, sekundär lövskog. 6. Hallandsås nordsluttning med Hallands Väderö Trakten är gemensam för Halland och Skåne. På Hallandsås nordsluttning förekommer artrika bokskogar och blandädellövskogar medan Hallands Väderö bl.a. hyser landets äldsta bokskog och gamla ekhagar. Värdekärnor (exempel): Hallands Väderö, Axelstorp, Lyadalen, Petersberg, Dömestorp, Hälleforsen, Vindrarp. Skogstyper: bokskog av ris- och lågörttyp, ask-almlund, brantskog av ädellövrik typ, ekhage Lantmäteriet, 2005. Ur GSD Fastighetskartan, 106-2004/188-N

Läs också Länsstyrelsen Blekinge län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen Halland, Skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland 2005. Artpools- och trakatanalys av lövträdbärande marker i Blekinge, Skåne och Hallands län. Meddelande 2005:16. Larsson, K. & Simonsson, G. 2003. Skogen Människa och mångfald. En underlagsrapport inför en regional strategi. Länsstyrelsen Halland Meddelande 2003:7. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. 2005. Nationell strategi för formellt skydd av skog. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. 2007. Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län. Meddelande 2007:5. Skyddsformer Naturvårdsavtal skylt under framtagande Tre oliks skyddsformer används beroende på; värdekärnornas storlek, sammansättning av olika naturtyper samt behov av aktiv skötsel. Samtliga skyddsformer innebär att markägare kompenseras ekonomiskt. Länsstyrelsen handlägger naturreservatsbildning medan Skogsstyrelsen handlägger biotopskydd och naturvårdsavtal. Länsstyrelsen i Hallands län Skogsstyrelsen Hallands distrikt 035-132000 0346-36054 www.n.lst.se www.skogsstyrelsen.se Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen 2007. Text: Monica Mathiasson. Foto: Örjan Fritz, Monica Mathiasson, Bergslagsbild AB. Grafisk design: Sofia Frising