I vägen för värmeverk

UV VÄST, DOKUMENTATION AV FÄLTARBETSFASEN 2003:4 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I vägen för värmeverk Från ensidiga tvåpoliga kärnor till rabbad keramik Halland, Hanhals socken, Hammargård 1:7, RAÄ 121 Anna Aulin Häggström

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Box 10 259, 434 23 Kungsbacka Besöksadress: Nygatan 11 Växel: 0300-33 900 Fax: 0300-33 901 e-post: uvvaest@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se http:www.raa.se/uv Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3 2003 Riksantikvarieämbetet UV Väst Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:4 ISSN 1650-xxxx Utskrift Elanders digitaltryck, Göteborg, 2003 2 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:4. Arkeologisk undersökning

Innehåll Inledning...4 Undersökningens förutsättningar...4 Målsättning...4 Metod...4 Resultat...5 Stenåldersområdet...5 Bronsåldersområdet...5 Stensättningen...6 Analyser...6 Utvärdering av undersökningsplan...7 Materialets potential...7 Referenser...8 Administrativa uppgifter...9 Bilagor...10 Bilaga 1. Rapport över vedartsanalyser...10 Bilaga 2. Växtmakrofossilanalyser av jordprover...11 Referenser...12 Bilaga 3. Resultat av 14 C-datering...13 Tabellförteckning...14 Listor...14 Figurer...14 I vägen för värmeverk. Från ensidiga tvåpoliga kärnor till rabbad keramik 3

Skriv På det en arkeologiskt ingresstext undersökta området ska av fornlämning användas här. (Ingresstexten som 121 i presentationstext Hanhals socken, när alldeles söder läggs om ut på Kungsbacka nätet, eller Daffen som visar baksidestext fynden av bearbetad till tryckta rapporter.) flinta att människor vistats på platsen under hensbackatid samt även senare under gropkeramisk tid. Fynden av rabbad keramik visar att platsen även använts under yngre bronsålder. Det arkeologiska arbetet genomfördes inför utbyggnaden av ett värmeverk. Inledning Vid utbyggnaden av värmeverket i Hammargård i Hanhals socken, söder om Kungsbacka skulle bl.a. en ny tillfartsväg byggas. Inför detta undersöktes fornlämning RAÄ 121. Den särskilda arkeologiska undersökningen utfördes under tre tidiga vinterveckor av Riksantikvarieämbetet Uv Väst på uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län och bekostades av Sydkraft Kungsbacka AB. Undersökningens förutsättningar Fornlämningen (121) var registrerad i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister som en boplats utan synlig avgränsning. I Göteborgsinventeringen från 1917 är den registrerad som nr 11. Fornlämningen förundersöktes av Håkan Hylén Riksantikvarieämbetet UV Väst. Vid förundersökningen konstaterades tre delområden bestående av stenåldersboplatsen (121:1), samt även platsen för en stensättning (121:2) och en aktivitetsyta (121:3) ( Munkenberg, B-A. Hylen, H. 2003). Området som undersökts ligger i Kungsbackas sydvästra utkant och utgörs idag av en mot väst sluttande moränmark som i öst avgränsas av ett mycket brant berg. Platsen får idag liksom under både sten, brons och järnålder, ses som strandnära då området endast ligger mellan 8 12 meter över havet som nu finns ca en km västerut. Målsättning Syftet med undersökningen var trefaldigt. Först att klargöra vilken eller vilka slags förmodat specialiserade aktiviteter som kan ha förekommit på aktivitetsytan samt deras kronologiska djup. Sedan att fastställa stensättningens konstruktion, tidsdjup, gravskick, demografiska sammansättning samt förekomst av och karaktär hos eventuella begravningsritualer såväl före och under som efter begravningsakten. Sist att precisera stenåldersboplatsens yttersta begränsningshorisonter mot väst och norr samt utifrån daterande artefakter klargöra boplatsens tidsdjup Metod Matjorden banades av med ca 30 cm tjocklek med maskin till den nivå där fynd och anläggningar ej var påfallande störda. Anläggningar och fynd dokumenterades med totalstation i Intrasissystemet. Sju enheter på 1 1 meter/enhet undersöktes för hand samt ett urval av områdets ca 30 anläggningar. Prov för vedartsanalys, 14 C-analys samt makrofossilprover insamlades. Under den tid i november som undersökningen genomfördes blev vädret allt kallare och området täcktes av is och snö vilket försvårade arbetet avsevärt, för att ändå kunna genomföra undersökningen användes eldrivna värmemattor samt strålkastare. 4 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:4. Arkeologisk undersökning

Resultat Stenåldersboplatserna, det rör sig troligtvis om flera, bredde ut sig från en dåtida strand som vette mot väst och upp på de intilliggande bergssluttningarna. I området är landskapet format av bergshöjder med mellanliggande lägre lermarker. Dessa utgjorde mindre havsvikar under tiden för stenåldersbosättningarna. Även under bronsålder ligger platsen påfallande nära havet och de flesta av platsens anläggningar kan troligtvis höröra från denna tid. Senare, under yngre järnålder har troligtvis en grav anlagts på området. Boplatsen har således haft ett flertal kronologiska faser: äldre mesolitikum, mellanneolitikum, samt yngre bronsålder. Fyndmaterialet består av flinta, ett fåtal stycken bergart samt keramik. Flintan har med några undantag sorterats efter Göteborgs Arkeologiska Museums Sorteringsschema (Andersson, S. m.fl. 1978). Stenåldersområdet De centrala delarna av stenåldersboplatsen som efterfrågades i undersökningsplanen är något svåra att peka ut då bearbetad flinta påträffades med ungefär samma täthet över hela undersökningsområdet. Bearbetad flinta fanns även inblandat i det yngre anläggningarna. Inga anläggningar på platsen bedöms höröra från stenålder. Troligtvis befinner sig undersökningsområdet endast i utkanten av de olika stenåldersboplatserna, eller aktivitetsytorna som ytan tycks utgöras av. Flintmaterialet består huvudsakligen av restprodukter från redskapstillverkning d.v.s. avslag och övrig slagen flinta. I materialet finns även kärnor, övriga kärnor, korta spånfragment, avslag med inhak, avslag med retusch, spånpilspetsar med tånge, spån, en plattformskärna samt övriga odefinierade redskap. Flintan är dels av hensbackakaraktär med ett få kärnor men även gropkeramisk i form av några pilspetsfragment, samt även ett fåtal avslag som troligtvis tillverkades under bronsålder. På undersökningsområdets västra del är dock materialet mycket svallat och svårbestämbart. Bronsåldersområdet De centrala delarna av bronsåldersboplatsen uppfattas ha legat uppdragna i sluttningen i sydöstra delen av undersökningsområdet med utbredning även utanför det planerade exploateringsområdet. Vid slutundersökningen framkom 28 st. förhistoriska anläggningar som troligtvis kan knytas till området med lämningar från bronsålder/tidig järnålder. Dessa var 23 gropar, ett kulturlager (inmätt med tre delar) med rabbad keramik, en härd samt en kokgrop, anläggningarna påträffades i uppdragna lägen i bergssluttningen på östra delen av förundersökningsområdet och de flesta bedömdes redan vid undersökningstillfället p.g.a. keramikfynden sannolikt vara från metalltid. Makrofossilanalysen av material från kulturlagret (A576) har bl.a. resulterat i ca 2 gram förkolnat organiskt och stärkelserikt material, kanske någon typ av bröd eller gröt (se bilaga 2). 14 C-analyserna av kol från anläggningarna A576, en del av kulturlagret, samt A833, en härd, ger sena bronsåldersdateringar. Anläggningarna I vägen för värmeverk. Från ensidiga tvåpoliga kärnor till rabbad keramik 5

A192, en härd, samt A209, en kokgrop ger dateringar till förromersk järnålder (se bilaga 3). Tillsammans med förundersökningens två 14 C- analyser som båda daterats till bronsålder (från A2, en härd SU A486, samt A4, ej synlig vid SU), har området flera indikeringar av bronsålder (se tabell 1). De bronsåldersrelaterade anläggningarna och fynden är intressanta då platsen vid tiden är mycket strandnära och i det avseendet inte har många jämförelseobjekt. Stensättningen Två av områdets anläggningar skiljer sig avsevärt från de övriga, en stensättning och en grop under denna. Stensättningen (A100) kan efter utförd undersökning närmast beskrivas som oregelbunden i sin form, den mätte ca 4,5 meter i diameter och var ca 0,3 meter hög. Då den är lagd alldeles i övergången till berget så att halva anläggningen ligger direkt på berget har den fått en placering som skiljer ca 0,5 meter mellan översta och nedersta delen. Stensättningen innehöll dock inga artefakter och inte heller rester av ben eller kol som hade kunnat tydliggöra om detta verkligen rör sig om en grav. Under stensättningen påträffades en grop (A550) som efter makrofossilanalysen (se bilaga 2) visade sig innehålla en kärna av slån. Kol från gropen 14 C-ananlyserades till vendeltid (se bilaga 3). Analyser 14 C-dateringar från den tidigare förundersökningen på platsen gav resultat enligt tabellen nedan. Lab.nr Prov 14 C-ålder BP Kalibrerat värde* Ua-26454 A2:1 2855±65 1130 920 BC Ua-26455 A4:1 2475±60 770 440 BC *1 sigma enligt Stuiver et al. 1988. Tabell 1. Sammanställning av 14 C-resultat från förundersökningen. Ytterligare fem 14 C-prover analyserades efter slutundersökningen, dessa vedartbestämdes först (se bilagor 1 och 3). Fyra prover för makrofossilanalys analyserades efter slutundersökningen, se bilaga 2. För en sammanställning av utförda naturvetenskapliga analyser se tabell 2 nedan. Anl.nr Typ Lab. Analystyp Ansvarig 192 Härd Vedlab Glava Vedart Danielsson 192 Härd Ångströmlab. 14 C Possnert 209 Kokgrop ANL Makrofossil Regnell 209 Kokgrop Vedlab. Glava Vedart Danielsson 209 Kokgrop Ångströmlab. 14 C Possnert 550 Grop (under grav) undre Ångströmlab. 14 C Possnert 550 Grop (under grav) undre Vedlab Glava Vedart Danielsson 550 Grop (under grav) övre Vedlab Glava Vedart Danielsson 550 Grop (under grav) ANL Makrofossil Regnell 6 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:4. Arkeologisk undersökning

Anl.nr Typ Lab. Analystyp Ansvarig 576 Kulturlager ANL Makrofossil Regnell 576 Kulturlager Ångströmlab. 14 C Possnert 576 Kulturlager Vedlab Glava Vedart Danielsson 833 Härd Vedlab Glava Vedart Danielsson 833 Härd Ångströmlab. 14 C Possnert 833 Härd ANL Makrofossil Regnell Tabell 2. Prover skickade på analys från Hanhals RAÄ 121. Utvärdering av undersökningsplan De grundläggande målsättningarna med undersökningen av RAÄ 121 var att först att klargöra vilken eller vilka slags förmodat specialiserade aktiviteter som kan ha förekommit på aktivitetsytan samt deras kronologiska djup. Sedan att fastställa stensättningens konstruktion, tidsdjup, gravskick, demografiska sammansättning samt förekomst av och karaktär hos eventuella begravningsritualer såväl före och under som efter begravningsakten. Sist att precisera stenåldersboplatsens yttersta begränsningshorisonter mot väst och norr samt utifrån daterande artefakter klargöra boplatsens tidsdjup Vad gäller förmodat specialiserade aktiviteter på aktivitetsytan tyder anläggningarnas art med gropar, härdar och kulturlager på att denna yta är ytterkanten av en boplatsyta som nyttjats under bronsålder och tidig järnålder. Ytan förefaller däremot inte ha något att göra med begravningsritualer eller dyl. i samband med stensättningen/graven. Vad gäller begravningsritualer kan anläggningen under den oregelbundna stensättningen (A100 och A550) möjligen ges en sådan tolkning, inga ben eller dylikt. förekommer dock i gropen. Avsaknaden av material i den oregelbundna stensättningen (A100) försvårar tolkningen vad det gäller stensättningens användande och tidsfästning. Stensättningens enkla konstruktion är dock fastställd. Att precisera stenåldersboplatsens yttersta begränsningshorisonter mot väst och norr får anses som avklarat, materialet på exploateringsytans västra del är så pass svallat av havet att boplatsytan nästintill är utplånad i sin västra kant. I exploateringsytans norra kant avtar fyndmängden och slutsatsen blir därmed att stenåldersboplatserna ej sträckt sig mycket längre norrut utanför exploateringsområdets yta. Området söder och öster om undersökningsområdet, upp i giparna är dock inte uteslutet som en del av stenåldersboplatsen. Den yta som utifrån daterande artefakter kan hänföras till bronsålder fortsätter söderut utanför exploateringsytan och bör anses som intressant vid vidare exploateringar. Materialets potential Undersökningens mål och potential beskrevs av H. Hylén i undersökningsplanen och tjänar som utgångspunkt för diskussionen nedan. Fortsatt bearbetning av keramikmaterialet och dess kringliggande anlägg- I vägen för värmeverk. Från ensidiga tvåpoliga kärnor till rabbad keramik 7

ningar samt tolkningar vid eventuell undersökning av intilliggande yta direkt söder om exploateringsområdet bör kunna ge intressanta resultat vad det gäller bronsåldersrelaterade frågor i regionen. Bronsåldersmaterial på en nivå så lågt över havet (ca 15 meter) bör kunna ge ny kunskap om det sätts i relation till andra bronsåldersmaterial. Fortsatt bearbetning av flintmaterialet med ytterligare materialgenomgång bör kunna ge ytterligare kunskap till den bild som börjat visa sig i områdets tidiga stenåldersmaterial. Här är inte minst jämförande studier med liknande material viktigt. Referenser Andersson, S., Rex Svensson, K & Wigforss. 1978. Sorteringsschema för flinta. Fynd-rapporter. Rapporter över Göteborgs Arkeologiska Musei Undersökningar. Munkenberg, B-A. Hylen, H. 2003. Fornlämning med spår från stenålder och bronsålder. UV Väst Rapport 2003:12. 8 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:4. Arkeologisk undersökning

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 423-2781-2002. Länsstyrelsens dnr: 431-8331-02. Projektnummer: 1320339. Intrasisprojekt: V2002:042. Undersökningstid: 4 22 november 2002. Projektgrupp: Anna Aulin Häggström, Louise Olsson, Anna Sjöberg, Åsa Silverin. Underkonsulter: Erik Danielson vid Vedlab I Glava, Mats Regnell vid ANL Göteborgs Universitet, Ångströmlaboratoriet Uppsala Universitet. Undersökt yta: 1432,25 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 6B 5f, x 6378000, y 12767000. Koordinatsystem: Kungsbacka kommunala nät. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 102078,2 y 46624,7. Höjdsystem: RH 70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 4 profilritningar i skala 1:20, 10 svartvita foton med Unr 3791:1 10. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: fynd med Fnr 1 316. I vägen för värmeverk. Från ensidiga tvåpoliga kärnor till rabbad keramik 9

Bilagor Bilaga 1. Rapport över vedartsanalyser Erik Danielsson/VEDLAB Anl. Anl.typ Provmängd Analyserad mängd Trädslag 192 Härd 0,2 g 0,2 g, 13 bitar 1 bit al 4 bitar ask 8 bitar lind 209 Kokgrop 0,6 g 0,2 g, 6 bitar 3 bitar ask 2 bitar hassel 1 bit bark/näver Utplockat för 14 C-dat. Al Hassel Övrigt 550 Grop 9,3 g 6,3 g, 30 bitar 30 bitar ek Ek Övre lagret 550 Grop 0,5 g 0,3 g, 10 bitar 10 bitar ek Ek Und. lagret 576 Kulturlager 4,8 g 2,2 g, 4 bitar 1 bit hassel 3 bitar lind 883 Härd 4,0 g 2,4 g, 30 bitar 30 bitar ek Ek Hassel Arbetet omfattar sex kolprover från ett område med lämningar från olika perioder. Det fanns boplatsspår från sten- och bronsålder samt en grav från järnålder. Proverna visade sig innehålla kol från al, ask, ek, hassel och lind. Eftersom proverna kan komma från olika tidsperioder är det svårt att på förhand säga hur skogen har sett ut i områdets närhet. Alla trädslagen tillsammans skulle tala för ett ljust och uppbrutet landskap. Från härden A192, kokgropen och kulturlagret kunde jag plocka ut al och hassel som är trädslag som inte blir särskilt gamla i sig och alltså inte genererar någon hög egenålder. Man bör dock tänka på att kolet i kulturlagret sannolikt kommer från någon härd eller annan eldstad i närheten. Kolet kan därmed ha fått en hög egenålder innan det hamnat på sin plats i kulturlagret. Proverna från gropen och härden A883 innehöll bara ek. Eftersom eken kan bli väldigt gammal och dessutom ofta användes i långvariga konstruktioner så finns alltid en risk för mycket hög egenålder vid datering av ek. Sammanfattningsvis så kommer proverna från A192 och A209 att ge de säkraste dateringarna. Vid bedömning av de andra provernas dateringsresultat får man ha en möjlig hög egenålder med i beräkningarna. De två proven från gropen kommer från olika lager. Kolet i de två proven liknar dock varandra, dels genom att det är ek i båda, dels genom kolets struktur (s.k. amorft kol). Jag bedömer att kolet kommer från samma eldningstillfälle och det alltså räcker med att datera det ena. 10 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:4. Arkeologisk undersökning

Bilaga 2. Växtmakrofossilanalyser av jordprover Mats Regnell/ANL De tillsända proverna har preparerats med en kombination av slamningsoch flotationsteknik. Ingen särskild flotationsapparatur har utnyttjats. Sikt med 0,25 mm maskvidd har använts. Proverna har lufttorkats efter preparering och studerats under mikroskop i 6,7 40 gångers förstoring. Sedvanlig bestämningslitteratur och fröreferenser har utnyttjats. Proverna innehöll måttliga till rikliga mängder färska rottrådar samt enstaka färska frön, daggmaskkokonger och insekter. Ett antal frön var till och med på väg att gro. Dessa betraktades som recenta och noterades inte som fynd. Prov ID Anl.typ Provvolym (ml) Växtfynd A209 Kokgrop 950 2 frön av målla (Chenopodium sp.), 1 frö av obest. gräs (Poaceae indet.) A550 Grop under grav 400 1 kärna av slån (Prunus spinosa) A576 Kulturlager 1000 1 förk. stamknöl (?), ca 2 gram förk. organiskt material (stärkelserikt: bröd/gröt/rot???) A833 Härd 950 1 frö av målla (Chenopodium sp.), 1 förk. rot av al (?) Samtliga prover innehöll små mängder träkol (mindre än 1 gram). Anmärkningsvärt är att proverna från kokgropen och härden inte innehöll mer träkol. En möjlig förklaring kan vara att kolet var så fragmenterat att det inte fastnade i sikten i samband med prepareringen. Troligen innehåller dock alla prover kol i mängder tillräckliga för AMS-datering. På platsen har gjorts fynd från äldre mesolitikum, mellanneolitikum och äldre bronsålder. Platsen är belägen på mellan 10 och 20 meter över den befintliga havsytan. Enligt de strandförskjutningskurvor som är framtagna för Göteborg och Sandsjöbacka (Påsse 1983, 1996) befann sig den aktuella undersökningsplatsen åtminstone delvis över havsytan under en period mellan cirka 9500 och 8000 BP (okal.). Efter en period av transgressioner upp till drygt 20 meter, blir nivån 20 meter över nuvarande havshöjd åter landområde vid cirka 6000 BP och nivån 10 meter vid cirka 3500 3800 BP. Det finns inga säkra fynd av sädeskorn i proverna. Ett fragmenterat gräsfrö återfanns i provet från A209. Trots att fröet var relativt litet och att dess ursprungliga form inte kan fastställas så kan det inte uteslutas att det är ett illa skadat sädeskorn. I samma prov återfanns även två frön av målla, det går inte närmare att säga vilken eller vilka arter som är aktuella. I provet från A550 hittades en halv förkolnad slånkärna, uppenbarligen en insamlad produkt. Slånbären är som bekant bäst att förtära efter att de har nupits av frosten. Fyndet blir på så vis en tacksam säsongsindikator. I samma prov återfanns en förkolnad fekalie av mus eller sork, den är för liten för att sättas samman med råtta. Det är inte ovanligt att dylika rester återfinns i makrofossilanalyser av förhistoriska boplatser. Det förkolnade organiska materialet som hittades i provet från A576 är problematiskt. Det har en blåsig struktur som påminner om stärkelserikt botaniskt material, t.ex. sädeskorn, bröd eller gröt. Men samtidigt har det en I vägen för värmeverk. Från ensidiga tvåpoliga kärnor till rabbad keramik 11

grundmassa som delvis är mycket kompakt. Det kan inte uteslutas att dessa fragment representerar gödsel eller stärkelserika rötter. I samma prov hittades en stamknöl av någon ört. Knylhavre är inte sannolikt i sammanhanget men knölsmörblomma är fullt möjligt. Stamknölar är inte sällan svåra att bestämma eftersom de utseendemässigt och till storlek varierar mycket. I provet från A833 fanns ett frö av målla, återigen omöjligt att avgöra närmare vilken art det handlar om. Dessutom hittades en del av en cirka tre millimeter tjock rot, troligen av al. Sammantaget pekar växtresterna inte på någon speciell tidsperiod utan kan härstamma från mesolitikum såväl som från järnåldern. Visserligen brukar boplatsmaterial från yngre perioder visa på enstaka sädeskorn, men inte alltid. Referenser Påsse, Tore. 1983. Havsstrandens nivåförändringar i norra Halland under Holocen tid. Göteborgs Univ. Geologiska Institutionen A 45. Påsse, Tore. 1996. A mathematical model of the shore level displacement in Fennoscandia. Svensk Kärnbränslehantering Rapport 96-24. 12 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:4. Arkeologisk undersökning

Bilaga 3. Resultat av 14 C-datering Göran Possnert/Maud Söderman/Ångströmlaboratoriet Lab.nr Kontext 14 C-ålder BP 14 C-ålder BC/AD Ua-26675 A192 2205±45BP 68.2 % probability 360BC (41.6 %) 270BC 260BC (26.6 %) 200BC 95.4 % probability 390BC (95.4 %) 160BC Ua-26676 A209 2330±45BP 68.2 % probability 490BC ( 5.1 %) 460BC 450BC ( 2.4 %) 440BC 420BC (49.9 %) 350BC 290BC (10.7 %) 230BC 95.4 % probability 800BC ( 2.5 %) 700BC 550BC (92.9 %) 200BC Ua-26677 A550 1330±40BP 68.2 % probability 650AD (55.1 %) 720AD 740AD (13.1 %) 770AD 95.4 % probability 640AD (95.4 %) 780AD Ua-26678 A576 2400±45BP 68.2 % probability 760BC ( 7.4 %) 720BC 540BC (60.8 %) 390BC 95.4 % probability 770BC (21.3 %) 680BC 670BC ( 5.0 %) 630BC 600BC (69.1 %) 390BC Ua-26679 A833 2520±50BP 68.2 % probability 800BC (12.9 %) 750BC 700BC (55.3 %) 540BC 95.4 % probability 800BC (90.2 %) 480BC 470BC ( 5.2 %) 410BC INFORM: References Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.5 Bronk Ramsey (2000); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.5 Bronk Ramsey (2000); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Ua-26675 2205±45BP Ua-26676 2330±45BP Ua-26677 1330±40BP Ua-26678 2400±45BP Ua-26679 2520±50BP 1500CalBC 1000CalBC 500CalBC CalBC/CalAD 500CalAD 1000CalAD Calibrated date I vägen för värmeverk. Från ensidiga tvåpoliga kärnor till rabbad keramik 13

Tabellförteckning Tabell 1. Sammanställning av 14 C-resultat från förunder- sökningen...6 Tabell 2. Prover skickade på analys från Hanhals RAÄ 121....7 Listor Listor finns i separat listbilaga Figurer Figurerna finns i en separat figurbilaga. 14 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:4. Arkeologisk undersökning