Blandningszoner vad är det och behöver vi dem? Några svar men också frågor
Direktiv 2008/105/EG (19) I närheten av utsläpp från punktkällor är föroreningskoncentrationerna i regel högre än miljökoncentrationerna i vatten. Därför bör medlemsstaterna ha möjlighet att använda blandningszoner så länge detta inte hindrar att relevanta miljökvalitetsnormer uppfylls i de övriga delarna av ytvattenförekomsten. Blandningszonernas omfattning bör vara begränsad till området i närheten av utsläppspunkten och bör vara proportionell.
Fastställda dokument CIS guidance TEKNISKA RIKTLINJER FÖR IDENTIFIERING AV BLANDNINGSZONER enligt artikel 4.4 i direktiv 2008/105/EG Technical Background Document on Identification of Mixing Zones (dec 2010)
Blandningszon avser det område nedströms en punktkälla inom vilket man kan acceptera att EQS överskrids. Zonens storlek fastställs på förhand Vägledningen används främst för att uppskatta huruvida EQS kommer att överskridas även utanför denna zon
Bakgrund vägledningsdokument UK, NL och IND pådrivande Utsläppsvillkor baseras i UK och NL på EQS för vattenfas, med beaktande av den spädning som sker och den blandningszon som kan accepteras. Övervakning för compliance checking i UK och NL sker också främst i vattenfas, vattendrag.
Blandningszonsbegreppet inom vattenförvaltningen berör prioriterade ämnen och övriga ämnen (33+8) Men skulle kunna användas även för andra ämnen ( SFÄ ) Utsläpp från punktkällor Men många diffusa källor skulle kunna betraktas som många små punktkällor närområdet Exakt definition saknas men ett defaultvärde i programmet är t ex 1000 m för större vattendrag
Om vi väljer att inte utnyttja denna möjlighet? Bör/kan vi fortsätta att beakta den spädning som sker i recipienten vid koncentrationsbaserade utsläppsvillkor? UK, NL och IND menar på att om man inte tillämpar blandningszoner blir EQS värdena utsläppskriterier (Emission Limit Values).
Vad menas med att använda blandningszoner? Beakta, vid behov, den utspädning som sker vid fastställande av utsläppsvillkor? T ex med tanke på att ett närområde om X meter kan betraktas som en rimlig blandningszon bedömer TM att det föreslagna villkoret är rimligt? Stöd: I dagsläget är utgångspunkten för vilka krav som ställs vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt och miljömässigt motiverat. Utspädning i recipienten beaktas ofta då redan men metodiken kan skilja sig åt. NV handbok 2010:3: Det är inte nödvändigt att klara alla kvalitetskrav redan i avloppsröret för att recipientens miljökrav ska kunna upprätthållas. Spädningberäkningar beskrivs men hänvisning sker till både ECHA (PEC beräkningar för enskilda ämnen), kommande vägledning om blandningszoner samt vägledning från USEPA.
Därför bör medlemsstaterna ha möjlighet att använda blandningszoner Finns det ett behov i dagsläget? Överskrids EQS för prioriterade ämnen i provpunkter nära punktkällor? Ja det förekommer åtminstone i utsläppspunkten. Behöver dock inte innebära något problem att uppnå god kemisk status i vattenförekomsten dvs rimligt att kunna beakta utspädning i dessa fall
Candidate priority or hazardous priority substances (PHS), May 2011 17 alpha-ethinylestradiol 17 beta-estradiol Aclonifen Cyanides (free) Cybutryne (Irgarol ) Cypermethrin Dichlorvos (PHS) Diclofenac Dicofol (PHS) Nya prioämnen kan tänkas påverka behovet av att beakta spädning Dioxin (2,3,7,8 - Tetrachlorodibenzo-p dioxin,tcdd) (PHS) HBCDD (1,2,5,6,9,10-Hexabromo- Cyclododecane / 1,3,5,7,9,11-Hexabromocyclododecane) (PHS) Heptachlor/Heptachlor epoxide (PHS) Ibuprofen Methyl 5-(2,4-dichlorophenoxy)-2-nitrobenzoate (Bifenox) Perfluorooctane sulfonic acid and its salts (PFOS) and perfluorooctane sulfonyl fluoride (PHS) Quinoxyfen Terbutryn
Kompletterande bedömning för f a persistenta ämnen behövs Generellt sträng bedömning. Total mängd i förhållande till vad andra källor bidrar med (inkl atmosfärisk deposition) men även bedömning utifrån egenskaper hos ämnet och mottagande recipient och status Utökat behov av recipientundersökningar vid betydande utsläpp
Ger vägledningen någon hjälp till miljöövervakningen? I stort sett nej. Man måste besluta om zonens utbredning på förhand. Man lägger rimligen inte heller en operativ övervakningspunkt precis i närheten av en punktkälla Vägledningen ger dock övergripande förslag på vad man bör beakta när man beslutar om storlek på blandningszon, t ex dricksvattenintag, känsliga områden, vandrande arter osv. I dessa fall är det också mer relevant med övervakningsinsatser.
Respons från andra länder hittills Portugal: ser behov av att komplettera konc villkor med mängdvillkor och av hänsynstaganden till årstidsvariationer och torka Norge: tar fram vägledning, men implemeteras ej i lagstiftning