MILJÖKVALITETSMÅL NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL 1 Frisk luft 2 Grundvatten av god kvalitet 3 Levande sjöar och vattendrag 4 Myllrande våtmarker 5 Hav i balans samt levande kust och skärgård 6 Ingen övergödning 7 Bara naturlig försurning 8 Levande skogar 9 Ett rikt odlingslandskap 10 Storslagen fjällmiljö 11 God bebyggd miljö 12 Giftfri miljö 13 Säker strålmiljö 14 Skyddande ozonskikt 15 Begränsad klimatpåverkan
NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL Riksdagen antog 1999 femton nationella miljö kva li tets mål. Målen beskriver de egen ska per vår na tur- och kulturmiljö måste ha om samhälls ut veck ling en ska vara ekologiskt hållbar. In rikt ning en är att målen ska kunna uppnås inom en generation, d v s till år 2020-25. De na tio nel la målen ska vara vägledande för fysisk pla ne ring och samhällsbyggande. Länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att regionalt anpassa de nationella mil jö må len. Delmålen har antagits under 2002 och 2003. Gnesta kommun har påbörjat arbetet med att ta fram lokala miljömål. Arbetet kommer bl a innefatta utbildning av politiker och tjäns te män samt en dialog med berörda parter inom kommunen, länsstyrelsen mm. Många frågor som rör miljömålen tas upp i både översikts pla nen och den lokala handlingsplanen för Agen da 21. Miljömålen redovisas nedan. Delmålen med re ger ing ens ståndpunkt/bedömning re do - vi sas för varje miljökvalitetsmål som har re le - vans för Gnesta. (Ståndpunkter är numrerade och be döm ning i punktform). 1. Frisk luft Luften ska vara så ren att män nis kors hälsa samt djur, växter och kul tur vär den inte skadas. 1 Halten 5 mikrogram/m 3 för sva vel di ox id som årsmedelvärde ska vara upp nådd i samt li ga kommuner år 2005. 2 Halterna 20 mikrogram/m 3 som års med el vär de och 100 mikrogram/m 3 som timme del vär de för kvä ve di ox id ska i hu vud sak vara uppnådda år 2010. 3 Halten mark nä ra ozon ska inte över skri da 120 mik ro gram/ m 3 som åtta tim mars medel vär de år 2010. 4 År 2010 ska ut släp pen av flyktiga or ga nis ka ämnen (VOC) i Sverige, ex klu si ve me tan, ha mins kat till 241 000 ton. Halterna av luftföroreningar över skri der inte lågrisknivåer för cancer eller rikt vär den för skydd mot sjukdomar eller på ver kan på väx ter, djur, material och kul tur fö re mål. Rikt vär de na sätts med hänsyn till per so ner med överkänslighet och ast ma. 2. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricks vat ten för sörj ning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i ytvattnet. 1 Grundvattenförande geologiska for matio ner av vikt för nuvarande och fram ti da vat ten för sörj ning ska senast år 2010 ha ett lång sik tigt skydd mot exploatering som be grän sar an vänd ning en av vattnet. 2 Senast år 2010 ska användningen av mark och vatten inte med fö ra sådana änd ring ar av grundvattennivåer som ger ne ga ti va kon se - kven ser för vat ten för sörj ning en, mark sta bi l- i te ten eller djur- och växt liv i an gräns an de ekosystem. 3 Senast år 2010 ska alla vat ten fö re kom ster som an vänds för uttag av vat ten som är avsett att an vän das som dricks vat ten och som ger mer än 10 m 3 per dygn i ge nom snitt el ler be tjä nar mer än 50 personer per år, upp fyl la gäl lan de svens ka normer för dricks vat ten av god kva li tet med avseende på för o re ning ar or sa ka de av mänsklig verk sam het. 4 Senast år 2009 ska det finnas åt gärds - pro gram enligt EG:s ram di rek tiv för vat ten som anger hur god grund vatten sta tus ska upp nås. 3. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vat ten drag ska vara ekologiskt hållba ra och va ri a tions ri ka livsmiljöer. Naturlig pro duk tions för må ga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets eko lo gis ka och vat ten hus håll an de funktion ska be va ras sam ti digt som förutsättningarna för fri lufts liv vär nas. 1 Senast år 2005 ska berörda myn dig he ter ha identifierat och tagit fram åt gärds pro gram för särskilt värdefulla natur- och kul tur mil jö er som behöver ett långsiktigt skydd i eller i an slut ning till sjöar och vat ten drag. Senast nationella miljökvalitetsmål 77
nationella miljökvalitetsmål år 2010 ska minst hälf ten av de skyddsvärda miljöerna ha ett lång sik tigt skydd. 2 Senast år 2005 ska berörda myn dig he ter ha identifierat och tagit fram åt gärds pro gram för res tau re ring av Sveriges skydds vär da vat ten drag eller sådana vattendrag som efter åt gär der har för ut sätt ning ar att bli skydds vär da. Senast till år 2010 ska minst 25 procent av de vär de ful la och po ten ti ellt skydds vär da vat ten dra gen ha res tau - re rats. 3 Senast år 2009 ska vat ten för sörj ningspla ner med vat ten skydd som rå den och skydds be stäm mel ser ha upp rät tats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter av ses yt vatten som nyttjas för vat ten för sörj ning till fler än 50 personer eller dist ri bu e rar mer än 10 m 3 per dygn i ge nom snitt. 4 Senast år 2005 ska utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på så dant sätt att biologisk mångfald inte på ver kas ne ga tivt. 5 Senast år 2005 ska åt gärds pro gram finnas och ha in letts för de hotade arter och fisk stam mar som har behov av riktade åtgär der. 6 Senast år 2009 ska det finnas ett åt gärds - pro gram en ligt EG:s ramdirektiv för vat ten som anger hur god ytvattenstatus ska uppnås. 4. Myllrande våtmarker Våtmarkernas eko lo gis ka och vat ten hus - håll an de funktion i land ska pet ska bibehållas och värdefulla våt mar ker bevaras för framti den. 1 En nationell stra te gi för skydd och sköt sel av våtmarker och sump sko gar ska tas fram se nast till år 2005. 2 Samtliga våt mark som rå den i Myr skydds - plan för Sverige ska ha ett långsiktigt skydd se nast år 2010. 3 Senast år 2004 ska inte skogs bil vä gar byggas över våt mar ker med höga natur- eller kul tur vär den el ler så att dessa våt mar ker på ver kas negativt på annat sätt. 4 I od lings land ska pet ska minst 12 000 ha våt mar ker och småvatten an läg gas eller åter stäl las fram till år 2010. 5 Åtgärdsprogram ska senast till år 2005 finnas och ha inletts för de hotade ar ter som har be hov av rik ta de åtgärder. I ett ge ne ra tions per spek tiv bör målet enligt reger ing ens be döm ning inne bä ra bl a följande: I hela lan det finns våt mar ker av varierande slag med bevarad bio lo gisk mång fald och be va ra de kul tur his to ris ka värden. Hotade ar ter har möj lig het att spri da sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att lång sik tigt livs kraf ti ga pop ula tio ner säk ras. Främmande arter och ge ne tiskt mo di fie ra de or ga nis mer som kan hota den bio lo gis ka mång fal den in tro du ce ras inte. Torvbrytning sker på lämp li ga platser med hän syn till na tur- och kul tur mil jön och den biologiska mång fal den. 5. Hav i balans samt levande kust och skär gård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsik tigt hållbar produktion samtidigt som den bio lo gis ka mångfalden bevaras. Kust och skär gård ska ha en hög grad av biologisk mång fald, upp le vel se vär den samt natur och kul tur vär den. Näringar, rekreation och nyttjan de av hav, kust och skärgård ska be dri vas så att en hållbar utveckling främjas. Sär skilt vär de ful la områden ska skyddas mot in grepp och an dra störningar. Detta miljökvalitetsmål behandlar havet och den marina miljön. Gnesta kommun berörs en dast av det vatten som via avrinning når havet. Kvalitetskrav på detta vatten preciseras inte. Inn an mer detaljerade mål anges finns en dast följande generationsmål: Samtliga kust vatten har god ytvattenstatus med avseende på arts am man sätt ning samt kemiska och fy si ka lis ka förhållanden enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). 78
6. Ingen övergödning Halterna av gödande äm nen i mark och vatten ska inte ha någon ne ga tiv inverkan på männis kors hälsa, biologisk mångfald eller möj lig - he ter na till allsidig användning av mark och vat ten. 1 Senast år 2009 ska det finnas åt gärds - pro gram, anger hur god ekologisk status ska nås för sjöar och vattendrag samt för kust vatten. 2 Fram till år 2010 ska de svenska vat ten - bur na utsläppen av fosforföreningar från mänsk lig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå. 3 Senast år 2010 ska de svens ka vat ten - bur na utsläppen av kväve från mänsklig verk sam het till haven söder om Ålands hav ha mins kat med minst 30 procent från 1995 års nivå till 38 500 ton. 4 Senast år 2010 ska utsläppen av am mo ni ak i Sverige ha mins kat med minst 15 procent från 1995 års nivå till 51 700 ton. 5 Senast år 2010 ska utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton. De fö re slag na delmålen för ut sät ter kraft ful la insatser bl a inom jord bruks sek torn och av kom mu ner na. I ett ge ne ra tions per spek tiv bör målet enligt reger ing ens bedömning inne bä ra bl a följande: Belastningen av nä rings äm nen får inte ha nå gon negativ in ver kan på män nis kors häl sa el ler försämra för ut sätt ning ar na för biologisk mångfald. Nedfallet av luft bur na kvä ve för en ing ar överskri der inte den kritiska be last ning en för över göd ning av mark och vatten nå gon stans i Sverige. Grundvatten bidrar inte till ökad över göd - ning av yt vatten. Sjöar och vat ten drag i skogs- och fjäll and - skap har ett naturligt näringstillstånd. Sjöar och vat ten drag i od lings land skap har ett naturligt till stånd vil ket högst kan vara nä rings rikt eller måttligt näringsrikt. Näringsförhållandena i kust och hav motsva rar i stort det tillstånd som råd de un der 1940-talet och tillförsel av nä rings äm nen till havet orsakar inte någon över göd ning. Sjöar och vattendrag har god eko lo gisk status enligt definitionen i EG:s ram di rek tiv för vat ten. Svenska kustvatten har god eko lo gisk status enligt definitionen i EG:s ram di rek tiv för vat ten. Skogsmark har ett nä ring still stånd som bi drar till att bevara den naturliga art sam - man sätt ning en. Jordbruksmark har ett näringstillstånd som bidrar till att bevara den naturliga art sam - man sätt ning en. 7. Bara naturlig försurning Mark och vatten ska inte försuras genom nedfall av för o re ning ar eller markanvändning. Försurningen ska inte öka kor ro si ons has tighe ten i tekniska material. 1 År 2010 ska högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vat ten i lan det vara drabbade av för sur ning som or sa kats av människan. 2 Före år 2010 ska trenden mot ökad försur ning av skogsmarken vara bru ten i om rå den som försurats av människan och en åter hämt ning ska ha påbörjats. 3 År 2010 ska ut släp pen i Sverige av sva vel - di ox id till luft ha minskat till 60 000 ton. 4 År 2010 ska ut släp pen i Sverige av kväveoxider till luft ha mins kat till 148 000 ton. Depositionen av försurande ämnen överskri der inte den kritiska belastningen för mark och vatten. Onaturlig försurning av marken motverkas så att den naturgivna pro duk tions för må gan, ar ke o lo gis ka föremål och den biologiska mång fal den bevaras. Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogs bru ket anpassas till växtp lats ens försur nings käns lig het. nationella miljökvalitetsmål 79
nationella miljökvalitetsmål 8. Levande skogar Skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas sam ti digt som den bio lo gis ka mångfalden be va ras och kulturmil jö vär den och sociala värden värnas. 1 Ytterligare 900 000 hektar skyddsvärd skogs mark ska undantas från skogsproduktion till år 2010. 2 Mängden död ved, arealen äldre löv rik skog och gammal skog ska bevaras och för stär kas till år 2010 på följande sätt: mängden hård död ved ska öka med minst 40 procent i hela landet och med avsevärt mer i områden där den bio lo gis ka mångfal den är särskilt ho tad, arealen äldre lövrik skog ska öka med minst 10 procent, arealen gammal skog ska öka med minst 5 procent, arealen för yng rad med lövskog ska öka. 3 Skogsmarken ska bru kas på sådant sätt att fornlämningar inte ska das och så att ska dor på övriga kända vär de ful la kul tur läm ning ar är försumbara senast år 2010. Skogsmarkens naturgivna pro duk tions - för må ga bevaras. Skogsekosystemets naturliga funktioner och processer upprätthålls. Naturlig för yng ring används på för me to den lämp li ga marker. Skogarnas naturliga hy dro lo gi värnas. Brändernas påverkan på sko gar na bi be - hålls. Skötselkrävande skogar med höga na turoch kulturmiljövärden vår das så att vär de na be va ras och förstärks. Skogar med hög grad av olikåldrighet och stor variation i träd slags sam man sätt ning vär nas. Kulturminnen och kulturmiljöer värnas. Skogens betydelse för naturupplevelser och fri lufts liv tas till vara. Hotade arter och na tur ty per skyd das. Inhem ska växt- och djur ar ter fort le ver under na tur li ga betingelser och i livs kraf ti ga bestånd. 9. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livs med - els pro duk tion ska skyddas samtidigt som den bio lo gis ka mång fal den och kulturmiljövärden bevaras och stärks. 1 Senast år 2010 ska samtliga ängs- och betes mar ker bevaras och skötas på ett sätt som be va rar deras värden. Arealen hävdad ängs mark ska utökas med minst 5 000 hektar och are a len hävdad betesmark av de mest hotade typerna ska utökas med minst 13 000 ha till år 2010. 2 Mängden småbiotoper i od lings land ska pet ska bevaras i minst dagens om fatt ning i hela landet. Senast till år 2005 ska en strategi fin nas för hur mängden småbiotoper i slät t - byg den ska kunna öka. 3 Mängden kul tur bä ran de land skaps ele ment som vårdas ska öka till år 2010 med cirka 70 procent. 4 Senast år 2010 ska det nationella program met för växt ge ne tis ka resurser vara ut byggt och det ska finnas ett tillräckligt antal in di vi der för att lång sik tigt sä ker stäl la be va ran det av in hem ska hus djurs ra ser i Sverige. 4 Senast år 2005 ska åt gärds pro gram fin nas och ha inletts för hotade arter som har behov av riktade åtgärder. I ett ge ne ra tions per spek tiv bör målet enligt reger ing ens be döm ning innebära bl a följande: Hotade arter har möj lig het att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga ut bred - ning som rå den så att livs kraf ti ga pop ula - tio ner säk ras. Främmande arter och ge ne tiskt mo di fie ra de organismer som kan hota den bio lo gis ka mång fal den introduceras inte. 5 Senast år 2006 ska åtgärdsprogram fin nas och ha inletts för de hotade arter som har be hov av riktade åt gär der. 6 Senast år 2005 ska ett program fin nas för hur lantbrukets kulturhistoriskt vär de ful la eko no mi bygg na der kan tas till vara. 80
ing ens bedömning innebära bl a föl jan de: Åkermarken har ett välbalanserat näringstillstånd, bra markstruktur och mullhalt samt så låg föroreningshalt att eko sys - tem ens funk tio ner och människors hälsa inte hotas. Odlingslandskapet brukas på sådant sätt att negativa miljöeffekter minimeras och den bio lo gis ka mångfalden gynnas. Jorden bru kas på ett sådant sätt att markens långsiktiga produktionsförmåga upprätt hålls. Odlingslandskapet är öppet och va ri a - tions rikt med betydande inslag av små bio - to per och vat ten mil jö er. Biologiska och kul tur his to ris ka vär den i od lings land ska pet som upp kom mit ge nom lång, traditionsenlig skötsel be va ras eller för bätt ras. Odlingslandskapets byggnader och be byg - gel se mil jö er med sär skil da värden be va ras och utvecklas. Hotade arter och na tur ty per samt kul tur - mil jö er skyddas och bevaras. Odlingslandskapets icke-domesticerade växt- och djurarter har sina livs mil jö er och sprid nings vä gar sä ker ställ da. Den ge ne tis ka variationen hos domesticerade djur och växter bevaras. Kul tur väx ter be va ras så långt möjligt på sina historiska platser. Främmande arter och ge ne tiskt mo di fie ra de organismer, som kan hota den bio lo gis ka mångfalden, introduceras inte. 10. Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upp le vel sevär den samt natur- och kulturvärden. Verksam he ter i fjällen ska bedrivas med hänsyn tagen till dessa värden och så att hållbar ut veck ling främjas. Särskilt vär de ful la områden ska skyddas mot ingrepp och andra störning ar. Delmålen inte relevanta för Gnesta kom mun. 11. God bebyggd miljö Städer, tätorter och an nan bebyggd miljö ska utgöra en god och häl so sam livsmiljö och funge ra för alla och bidra till en förbättring av den regionala och globala miljön. Natur- och kultur vär den ska tas till va ra och utvecklas. Byggnader och an lägg ning ar ska lokaliseras och utformas på ett mil jö an pas sat sätt och så att en långsiktigt god hushållning av mark, vatten, energi och andra naturresurser främ jas. 1 Senast år 2010 ska fysisk planering och sam hälls byg gan de grundas på program och strategier för: hur ett varierat utbud av bo stä der, arbets plat ser, service och kul tur kan åstadkom mas så att bil an vänd ning en kan mins ka och för ut sätt ning ar na för mil jö an pas sa de och re surs snå la transporter för bätt ras, hur kul tur his to ris ka och es te tis ka vär den ska tas till vara och ut veck las, hur grön- och vat ten om rå den i tät or ter och tät orts nä ra områden ska be va ras och ut veck las och an de len hård gjord yta inte ökas, hur en er gi an vänd ning en ska ef fek ti v- i se ras, hur förnybara en er gi re sur ser ska tas till vara och hur ut bygg nad av pro duk - tions an lägg ning ar för fjär r vär me, sol en er gi, bio bräns le och vind kraft ska främ jas. 2 Den kulturhistoriskt värdefulla be byg gel sen ska senast år 2010 vara identifierad och ett program finnas för skydd av dess vär den. Sam ti digt ska minst 25 procent av den värde ful la bebyggelsen vara långsiktigt skyddad. 3 Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar, överstigande de rikt vär den som riksdagen ställt sig bakom för bul ler i bostäder, ska ha minskat med fem procent till år 2010 jämfört med år 1998. 4 År 2010 ska uttaget av naturgrus i landet vara högst 12 miljoner ton per år och an de len återanvänt material utgöra minst 15 procent av bal last an vänd ning en. Prop. 2000/01:130. 5 Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall ska minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå sam ti digt som den totala mängden ge ne re rat avfall inte ökar. nationella miljökvalitetsmål 81
nationella miljökvalitetsmål 6 Samtliga avfallsdeponier har senast år 2008 upp nått enhetlig standard och upp fyl ler högt uppställda miljökrav en ligt EU:s beslutade di rek tiv om deponering av avfall. 7 Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler mins kar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta ska bl a ske genom att den totala energianvändningen ef fek ti vi se ras för att på sikt mins ka. Den bebyggda miljön ger skön hets upple vel ser och trevnad samt har ett va rie rat utbud av bo stä der, arbetsplatser, service och kultur så att alla människor ges möjlighet till ett rikt och utvecklande liv och så att om fatt ning en av människors dagliga transporter kan minskas. Det kulturella, historiska och ar ki tek to nis ka arvet i form av byggnader och be byg gel semil jö er samt platser och land skap med sär skil da värden värnas och ut veck las. En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur ut veck las både vid nylokalisering av byggna der, anläggningar och verksamheter och vid an vänd ning, förvaltning och om vand ling av be fint lig bebyggelse. Boende- och fri tids mil jön samt så långt möjligt arbetsmiljön upp fyl ler samhällets krav på gestaltning, fri het från buller, till gång till sol ljus, rent vatten och ren luft. Natur- och grönområden med närhet till be byg gel sen och med god till gäng lig het värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett häl so samt lokalklimat kan till go do ses. Den bio lo gis ka mångfalden bevaras och ut veck las. Transporter och trans port an lägg ning ar loka li se ras och ut for mas så att skadliga intrång i stads- eller na tur mil jön be grän sas så att de inte utgör hälso- eller säkerhetsrisker eller i övrigt är stö ran de för mil jön. Miljöanpassade kol lek tiv tra fik sys tem av god kva li tet finns till gäng li ga och för ut sätt - ning ar na för säker gång- och cy kel tra fik är goda. Människor utsätts inte för skadliga luft för o- re ning ar, bul ler stör ning ar, skad li ga ra don - hal ter eller andra oacceptabla hälso- eller sä ker hets ris ker. Mark- och vat ten om rå den är fria från gif ter, skadliga ämnen och andra föroreningar. Användningen av energi, vatten och andra naturresurser sker på ett ef fek tivt, re surs be - spa ran de och mil jö an pas sat sätt och främst förnybara en er gi käl lor an vänds. Naturgrus nyttjas en dast när er sätt ningsma te ri al inte kan komma i fråga med hänsyn till användningsområdet. Naturgrusavlagringar med stort värde för dricks vat ten för sörj ning en och för natur- och kulturlandskapet bevaras. Den totala mäng den avfall och avfallets far lig het mins kar. Avfall och restprodukter sor te ras så att de kan behandlas efter sina egen ska per och åter fö ras i kretsloppet i ett ba lan se rat sam spel mellan bebyggelsen och dess omgiv ning. 12. Giftfri miljö Miljön ska långsiktigt vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhäl let och som kan hota människors häl sa eller den biologiska mång fal den. 1 Förorenade områden ska vara iden ti fie ra de och för minst 100 av de områden som är mest pri o ri te ra de med avseende på ris ker na för män nis kors hälsa och miljön ska arbetet med sa ne ring och ef ter be hand ling ha på bör jats se nast år 2005. Minst 50 av de områden där ar be te på bör jats ska dessutom vara åt gär da de. Halterna av ämnen som förekommer na tur - ligt i miljön är nära bakgrundsnivåerna. Halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll. Den sammanlagda ex po ne ring en i ar bets - mil jö, yttre miljö och in om hus mil jö för sär skilt farliga ämnen är nära noll och för öv ri ga ke mis ka ämnen inte skadlig för männis kor. 82
Förorenade områden är un der sök ta och vid behov åtgärdade. 13. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfal den ska skyddas mot skad li ga effekter av strål ning i den yttre miljön. 1 År 2010 ska halterna i miljön av ra dio ak ti va ämnen som släpps ut från alla verk sam he ter vara så låga att människors häl sa och den biologiska mångfalden skyd das. Det in di - vi du el la dostillskottet till all män he ten ska understiga 0,01 msv (millisievert) per person och år från varje enskild verksamhet. 2 År 2020 ska antalet årliga fall av hudcan cer or sa ka de av solen inte vara fler än år 2000. 3 Riskerna med elek tro mag neti ska fält ska kon ti nu er ligt kartläggas och nöd vän di ga åt gär der ska vidtas i takt med att sådana even tu el la risker iden ti fie ras. I ett ge ne ra tions per spek tiv bör målet enligt reger ing ens be döm ning innebära bl a följande: Stråldoser begränsas så långt det är rim ligt möjligt. Den högsta sammanlagda årliga ef fek ti va stråldosen som individer ur all män he ten får utsättas för från verksamheter med strålning överstiger inte en millisievert (msv) per person under ett år. Allvarliga tillbud och haverier i kärntekniska anläggningar fö re byggs. Sprid ning av ra dio - ak ti va ämnen till om giv ning en för hin dras eller begränsas om ett haveri skulle inträffa. Effekterna av UV-strål ning be grän sas så långt som möjligt. Riskerna med elek tro mag neti ska fält kartläggs så långt som möjligt och nödvändiga åt gär der vidtas i takt med att eventuella risker iden ti fie ras. 14. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ut veck las så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. 1 År 2010 ska utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört. Sverige verkar för att halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i stratosfären inte överstiger naturliga ni vå er. Inom loppet av en generation ska an vänd - ning en av ozonnedbrytande ämnen i Sverige vara avvecklad. 15. Begränsad klimatpåverkan ling inte även ty ras. Sverige har tillsammans med an dra länder ett ansvar för att detta globala mål uppnås. Miljökvalitetsmål har inte preciserats. Åtgärdsarbetet inriktas på att halten av kol di ox id i atmosfären stabiliseras på en halt läg re än 550 ppm samt att halterna av öv ri ga växt husga ser i atmosfären inte ökar. Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av insatser i alla länder. Miljökvalitetsnormer I miljöbalken finns be stäm mel ser om medde lan de av mil jö kva li tet snor mer som anger den lägst godtagbara kva li te ten för mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område. Området kan vara en sjö, en del av en kommun eller gälla för hela landet. Na tur vårds ver ket meddelar nya mil jö kva l- i tet snor mer på regeringens upp drag. Mil jö - kva li tet snor mer har meddelats för halterna i ut om hus luft för kväveoxid, sva vel ox id och bly. Miljöenheten i kommunen har till uppgift att bevaka att mil jö kva li tets nor mer na inte överskrids. Gnesta kommun befaras inte överskri da de i dag satta ni vå er na. Halten av växt husga ser i atmosfären ska i enlig het med FN:s ramkonvention för kli mat för - änd ring ar sta bi li se ras på en nivå som inne bär att män nis kans påverkan på kli mat sys te met inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den bio lo gis ka mångfalden bevaras, livs med els pro duk tio nen säkerställs och andra mål för hållbar utvecknationella miljökvalitetsmål 83